E-tjänster för äldre med demenssjukdom och deras anhöriga - mobila larm

Relevanta dokument
Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade

Nyttoeffekter med mobila trygghetslarm för personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Lennart Magnusson 1, Lars Sandman 1, KG Rosén 2

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre

Hjälpmedelscentrum. Information om GPS-larm

Hjälpmedelscentrum. Information om GPS-larm

Så här vill vi arbeta med GPS-larm i stor skala

Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS

GPS-larm ökar tryggheten

Yttrande över motion Hur gör vi för att skydda de allra sköraste och mest förvirrade i äldreomsorgen med hjälp av teknik

TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE. innocare

Information om GPS-larm Förskrivningsbart hjälpmedel för personer i eget och särskilt boende

E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2017

FÖRSLAG. 32 Mobila trygghetslarm med GPS. Nämndens för socialtjänst och vård beslut

Beskrivning av mobilt trygghetslarm med GPS-funktion

Case: Fortsatt aktivt och tryggt liv med GPSlarm

Utbildning Positioneringslarm. Reviderad augusti 2019

Riktlinjer för Skydds och begränsningsåtgärder

Fortsatt aktivt och tryggt liv med GPS larm

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Nätverket. Välfärdsteknik och lagstiftning. RPG-distrikt Småland-Öland. Här är en kortfattad sammanställning hämtad från Socialstyrelsen:

Äldreboende. Information från Alvesta kommun, Omsorgsförvaltningen

Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Anhöriga en viktig samverkanspart i vård och omsorg

Vad tycker du om bemanningen i demensvården?

Frågor och svar om tvångs och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna

Välfärdsteknik en möjlighet till bättre vård och omsorg

Trygghetsskapande teknik

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Du har ansökt om ett trygghetslarm och här nedan finns viktig information som är bra att känna till. Syfte

Rutin för hjälpmedel som kan vara till skydd samt tvångsåtgärder i specifika situationer

Att vända intresset bort från dörrarna

Var inte rädd för tekniken!

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Riktlinje för användning av skyddsåtgärder och speciallarm

PRO slår larm om ökad fattigdom bland pensionärer. Söder Gävle

Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats?

Rutiner för tvångs- och skyddsåtgärder

BILAGA Till Riktlinje för trygghetsskapande välfärdsteknologi inom vård och omsorg

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd

GPS larm. Hjälpmedelscentrum utbildar Område Kommunikation-Kognition. Maria Söderkvist, Inger Åckander Michael Larsson, Juha Goman Hösten 2018

Trygghetsskapande teknik

Arbete i partnerskap för att öka vårdkvaliteten för äldre och deras anhöriga

Tvångs och skyddsåtgärder

GPS teknik inom demensvården

Stockholms stad program för stöd till anhöriga

Att skotta framför dörren. SKTFs snabbenkät till enhetschefer och biståndshandläggare

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HEMTJÄNST VÅRD OCH OMSORG

Frigör anhörigas kraft - arbeta med välfärdsteknologi och e-hälsa tillsammans med anhörigvårdare

SOCIALNÄMNDENS SERVICEGARANTIER

Måste Sveriges trygghetslarm bytas ut 2013?

Korttidsboende. Information från Alvesta kommun, Omsorg & hälsa

Skyddsåtgärder. sid. 1 av 6. Gäller från och med Styrdokument Riktlinje

Riktlinjer skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning

Stöd till anhöriga. Kungsbacka kommun

INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 BAKGRUND... 3 ETISKA PRINCIPER... 3 ANSVAR... 4 BESLUTSPROCESS... 5 SAMTYCKE FRÅN DEN ENSKILDE... 5 TVÅNGSÅTGÄRD...

KPRSamorg. Pensionärsorganisationernas i Ale kommun synpunkter på Värdegrund i Ale kommun

Mobila trygghetslarm med GPS-funktion

Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde

Äldreforskningens hus

ANVÄNDARGUIDE FÖRETAGSKUNDER SoftAlarm 2.0 för iphone

Olofströms kommun. Granskning av tvångsåtgärder och bemanning inom demensboende. Revisionsrapport. KPMG AB 31 mars 2011

Hjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad

Dnr: VON-176/ Anhörigstöd. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Att arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun

Definition fysisk begränsningsåtgärd

Utgåva 02. Fastställd

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

IBIC i Särskilt boende En studie om uppföljningar av äldres behov av hjälp på Granliden och Uggledals äldreboende 2016

Teknik i välfärdens tjänst. Raymond Dahlberg Ingela Månsson Hjälpmedelsinstitutet

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2013

Reviderad Riktlinjer Demensvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

~~~00~~~~0~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

För vems skull? Om tvång och skydd i demensvården. Lars Sonde utredare, forskare lars.sonde@aldrecentrum.se

Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

Hjälpmedelscentrum utbildar. Område Kommunikation-Kognition. GPS-larm. Maria Söderkvist Michael Larsson Hösten 2017

Etik och välfärdsteknik - vad säger forskningen och hur kan det användas som stöd för omsorgen?

Här kan du ta del av. enkätens resultat

Instruktion för samordnad individuell planering och Meddix öppenvård

Tvångs- och begränsningsåtgärder samt skyddsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga

Socialstyrelsens arbete med välfärdsteknologi

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm.

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

KOSTNAD FÖR TRYGGHETSLARM

Utredning med anledning av rapporterad brist i omvårdnad enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah)

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2016

Användning av skyddsåtgärder

SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN

RIKTLINJE. Självskadebeteende, självmordstankar, självmordsförsök och misstänkt självmord

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Digitaliseringens möjligheter för det goda livet som äldre. Äldreforum Östhammars kommun

Transkript:

E-tjänster för äldre med demenssjukdom och deras anhöriga - mobila larm Lennart Magnusson, Elizabeth Hanson Med stöd av:

Mobila larmet Består av följande två delar: trygghetstelefonen Posifon TM4 med mobilabonnemang för larm och samtal en webbapplikation/larmportal för inställning och val av funktion, larmhantering med kartstöd, sökning av positioner. Posif on Larmhantering och övriga funktioner hanterades av anhöriga eller omsorgspersonal beroende på vad som var lämpligast.

Funktion larma med orange knapp på mobilen n larmmottagare nås per telefon/sms och kan sedan via Internets kartbild se var brukaren befinner dig enkel telefonfunktion med tre snabbvalsknappar för samtal eller SMS kan ange geografisk trygghetszon elektroniskt staket och när användaren går utanför larmar mobilen via ett SMS och uppger positionen anhörig/personal kan ringa användaren anhörig/personal kan söka användarens position mobilen kan larma när batteriet är svagt eller stängs av. P o si f o

Syfte Att erbjuda mobila trygghetslarm till personer med demenssjukdom som bor i eget boende och deras anhöriga. Att utvärdera effekten för dem själva, anhöriga och vården och omsorgen.

Frågeställningar 1. Vilka effekter har mobila trygghetslarm avseende fysisk rörlighet och bibehållen livskvalité hos personer med demenssjukdom? 2. I vilken mån bidrar mobila trygghetslarm till ökad trygghet, minskad oro och minskad belastning hos anhöriga till personer med demenssjukdom? 3. Hur påverkas kostnaderna för den kommunala omsorgen? 4. Vilka är de etiska aspekterna av att använda mobila larm?

Studien bygger på resultat från: 16 kommuner Användningen av mobilt larm av 36 användare 20 användare och 36 anhöriga besvarade slutenkäten I genomsnitt: 5,3 år sedan anhöriga observerade första symtomen på sjukdomen 2,7 år sedan diagnosen fastställdes I genomsnitt användes larmet i 165 dagar och totalt var det 650 larm Etiskt tillstånd har erhållits från Etikprövningsnämnden i Göteborg

Andelen närstående och anhöriga som var oroliga att något tillbud skulle hända - innan studien startade Rädd att den närstående skulle ramla var femte närstående och tre fjärdedelar av anhöriga Rädd att den närstående skulle gå vilse hälften av de närstående och tre fjärdedelar av de anhöriga Rädd att den närstående skulle bli sjuk var femte närstående och två tredjedelar av de anhöriga.

Antal närstående som gått vilse och behov av eftersökning av polisen Före studien 12 närstående totalt 37 gånger poliseftersökning för sju närstående vid totalt 10 gånger Under studien 5 närstående totalt 43 gånger poliseftersökning för två närstående vid totalt 10 gånger

Påverkan på aktivitet, självständighet och oro utifrån anhörigas perspektiv Mer och delvis mera aktiva en tredjedel av de närstående Mer och delvis mera självständiga en tredjedel av de närstående Mindre och delvis mindre oroliga hälften av de närstående

Påverkan på anhörigas livssituation Mindre och delvis mindre stressade mer än hälften av de anhöriga Mer eller delvis mer tid för egna aktiviteter var tredje av de anhöriga Mindre eller delvis mindre oroliga två tredjedelar av de anhöriga

Ökad möjlighet att bo kvar i det egna boendet 12 kommuner besvarade enkäten Kommunernas svar närmare hälften (42%) kunde bo kvar i sitt ordinarie boende minst ett år till för mer än hälften 58% hade det inneburit besparingar i form av enklare eftersök Som skäl till besparingar bo kvar i eget boende, fem kommuner bättre utnyttjande av hembesöken, inte enbart tillsyn, en kommun alternativ till nödsändare och att personal alltid måste vara tillgänglig, sex kommuner kostnadseffektivitet i största allmänhet, två kommuner

Diskussionsfrågor 1. Kränker trygghetsmobilen användarens integritet? 2. Är det OK att förse användaren med trygghetsmobilen utan dennes uttryckliga vilja? 3. Är det OK att ta del av användarens position utan dennes vetskap?

Anhörigas och personalens åsikter Trygghetsmobilen kränker inte användarens integritet? Det är OK att förse användaren med trygghetsmobilen utan dennes uttryckliga vilja? Det är OK att ta del av användarens position utan dennes vetskap? Håller med Håller delvis Håller inte Vet ej/ej svar med med Anh Pers Anh Pers Anh Pers Anh Pers 73 44 19 31 3 6 5 19 49 13 32 38 11 25 5 25 65 13 19 50 8 13 5 25

Lagstiftning Det finns inte något stöd i socialtjänstlagen eller hälso- och sjukvårdslagen som gör att åtgärden kan användas mot den enskildes vilja Enligt Socialstyrelsen kan GPS-övervakning av personer med kognitiv svikt endast användas med informerat samtycke och det är tveksamt om mer kontinuerlig övervakning har lagstöd. Det har funnits förslag på lagändring som skulle medge detta i särskilda fall detta förslag har emellertid tagits tillbaka. Men det finns förstås ingenting som hindrar den anhörige och den närstående att själva bestämma om de vill ha mobilt larm.