GPS-larm ökar tryggheten

Transkript

1 GPS-larm ökar tryggheten för bärare, anhöriga och samhälle Ett larm kan bli till accessoar

2 Vad är GPS-larm för något? Mobila larm kallas även GPS-larm. GPS är en förkortning för Global Positioning System. Det är ett system för satellitnavigering som drivs av det amerikanska försvarsdepartementet. 24 satelliter ger möjlighet för alla med en GPS-mottagare att bestämma sin position (longitud, latitud och altitud) oavsett väder, tid på dygnet och var man befinner sig på jorden.* *Ur Wikipedia Ett GPS-larm fungerar utanför bostaden till skillnad från ett trygghetslarm. Larmet bärs av den person som behöver kunna hittas eller nås. Det innebär att det vid behov går att se var personen befinner sig på en datorskärm eller i en modern mobiltelefon som fungerar som en liten dator, en så kallad smartphone.

3 Trygghet när mamma är ute på vift Om nyttan av GPS-larm i vardagen Vi lever längre och andelen äldre växer för varje år. Idag bor 95 procent av alla äldre i Göteborg i vanliga bostäder och många vill bo kvar hemma så länge som möjligt. Samtidigt utvecklas tekniken och möjliggör för personer med olika funktionsnedsättningar och deras anhöriga att med hjälp av teknikstöd hantera vardagen. Samtidigt ökar antalet personer med demenssjukdom i Sverige och fler bor kvar hemma. Demenssjukdom leder ofta till nedsatt orienteringsförmåga och risken att gå vilse ökar. Att som anhörig uppleva oro för att ens närstående ska gå ut på natten eller inte hitta hem efter en promenad är naturligtvis en stor källa till stress. Vi har lärt oss att det finns flera aspekter att ta hänsyn vid val av larm; vilken vana har den anhöriga av teknik som smartphones och datorer, hur vill bäraren bära larmet; som klockarmband, ett band runt nacken eller i ficka/väska, vilka funktioner är viktiga som till exempel vattentäthet och stöttålighet vilket stöd finns i omgivningen som till exempel om hemtjänst eller dagverksamhet kan ladda och se till att bäraren tar med larmet ut samt att möta bäraren när hon eller han är vilse. I försöksverksamheten Gôrbra för äldre har vi ökat våra kunskaper om olika typer av larm som stöd till anhöriga och bärare. Vi har tillsammans med anhöriga testat olika GPS-larm för att se hur vi kan använda dem. Testpersonerna var anhöriga och deras närstående med demenssjukdom eller afasi. I samtalet med testpersonerna framkom att larmen gav ökad trygghet och frihet men att eftersökningen av personer som har gått vilse behöver organiseras på ett bättre sätt innan Göteborgs Stad kan erbjuda GPS-larm som anhörigstöd. Malin Birath demenssjuksköterska Göteborgs Stad Stadsdelsförvaltningen Askim-Frölunda-Högsbo Kristina Blidner projektledare Göteborgs Stad Stadsdelsförvaltningen Centrum

4 NÅGRA FALLBESKRIVNINGAR Ensamstående man med vuxen son i närområdet. Enkel mobil med GPS Anton är 85 år och bor själv i sin villa sedan hans hustru gick bort för några år sedan. Anton trivs bra med mycket i sitt liv och vill bo kvar. Han tar ofta promenader och tycker om att prata med folk. För drygt ett år sedan fick Anton diagnosen Alzheimers sjukdom vilket gör att han behöver stöd och påminnelser i vardagen. Han får hjälp och stöd av anhöriga, hemtjänst och dagverksamhet. Det har hänt att Anton inte klätt sig efter väder och att han gått ut på udda tider. Han säger att han ska hem till sina föräldrar och människor i hans omgivning har börjat oroa sig för honom. Det är bakgrunden till att Anton får ett erbjudande om att prova ett GPS-larm inom projektet. Han provar GPS-armbandet och får beskrivet för sig hur det fungerar, på ett sätt som han kan förstå. Inför erbjudandet har en bedömning av bakomliggande orsaker och alternativa åtgärder övervägts. Larmet är konstruerat som en förenklad mobiltelefon som sitter på armen med ett armband. Sonen kan nu ringa Anton och samtalet kopplas upp automatiskt. Om Anton skulle vilja kan han ringa upp sin son genom att trycka på en av larmets knappar. Larmet laddas varje dygn av hemtjänst som också ser till att han har armbandet på. Anton använder inte själv möjligheten att ringa upp, det gör däremot grannar och polis som möter honom och vill hjälpa. Sonen kan på så sätt berätta om sin pappa och hans behov, så att han kan få den hjälp han behöver. När sonen inte får tag på sin pappa kan han gå in via dator och söka hans position via GPS. Larmet skickar också en signal till sonen om pappan går utanför ett visst förprogrammerat område. Det händer t.ex. att Anton kliver på bussen och när sonen får signal via larmet så kan han hoppa på bussen ett par hållplatser senare. Anton blir positivt överraskad och gör sonen sällskap hem. GPS-larmet visar sig också vara ett bra komplement till det dörrlarm Anton har. Efter att trygghetsjouren fått signal från dörrlarmet och tills hemtjänst kan vara på plats kan det ta en stund. Med hjälp av GPS kan trygghetsjouren se var han är och skicka hemtjänsten till rätt plats. När Anton så småningom blev sämre och flyttade till äldreboende och inte längre hade sitt larm, frågade han efter armbandet. Sonen var till en början stressad av de larm som inkom olika tider på dygnet. Larmet behöver laddas varje dygn och eftersom det var olika personer i hemtjänsten, som besökte Anton, missades det en del gånger. En del tekniskt strul uppstod också och det var inte självklart vem som skulle hämta upp Anton (anhörig, hemtjänst) när han var ute. Efter avslutat projekt ansåg sonen dock att de positiva sidorna övervägde.

5 GPS-LARM ENKELT ATT ANVÄNDA En forskare på FoU i Väst har intervjuat anhöriga som använt GPS-larm. På frågan om de skulle rekommendera larmet, var fem av sex anhöriga positiva. De upplevde att larmet gjorde det möjligt för den närstående att leva mer normalt och behålla en del av sitt vanliga liv trots sjukdom. Förutom kravet på att larmet skulle laddas, tyckte dom tillfrågade att det var enkelt att använda. Källa: Om Gôrbra - utvärdering av ett försöksprojekt inom ramen för Göteborgs Stads strategi för äldres boende

6 NÅGRA FALLBESKRIVNINGAR Man som bor tillsammans med sin hustru och hund. Enkel mobil med GPS Folke är 82 år och bor tillsammans med Barbro och deras stora hund i villa. Folke och Barbro försöker även spendera så mycket tid de kan på sommarstället vid kusten. Oftast är det Folke som går ut med hunden eftersom Barbro inte klarar att gå långa promenader. För några år sedan fick Folke diagnosen Alzheimers sjukdom och han är i behov av mycket stöd för att klara vardagen. Några dagar i veckan är han på dagverksamhet, i övrigt får han all hjälp av sin hustru. Folke har ett stort behov av att röra sig och mår mycket bra av dessa promenader. Det har dock hänt att han inte kommit hem vilket oroar Barbro. Barbro vill själv kunna söka efter Folke om han inte kommit hem. Hon kan då själv sätta sig i bilen eller be en granne hjälpa till att hämta honom. Barbro har fått en smartphone av barnen och vill helst kunna söka efter Folke via den eftersom hon inte använder datorn. Larmet är konstruerat som en förenklad mobiltelefon som Folke har med sig i fickan. Barbro kan nu ringa Folke och samtalet kopplas upp automatiskt. Folke använder inte själv möjligheten att ringa upp, men svarar när han hör Barbros röst i telefonen. GPS-telefonen har gjort att Barbro känner sig tryggare när Folke går ut. Eftersom Folke har svårt att göra sig förstådd är det i första hand GPSfunktionen hon använder för att söka efter honom - och inte telefonfunktionen.

7 NÅGRA FALLBESKRIVNINGAR Man som går på dagverksamhet. Nils är 75 år och bor tillsammans sin hustru i en lägenhet. Han går på dagverksamhet fem dagar i veckan. Både hustrun och personal på dagverksamheten har den senaste tiden märkt att han tappat förmågan att hitta i närområdet när han är ute på promenad. Han har ett behov av att promenera och har alltid gärna gjort detta i eget sällskap. När de försökt stoppa honom från att gå ut eller erbjudit sig att gå med så har han blivit mycket irriterad. Några gånger har det också hänt att han försvunnit från dagverksamheten och polis har blivit inkopplad för att leta efter honom. Sedan i somras testar han en GPStelefon när han är på dagverksamheten. Han ber själv att få den när han kommer på morgonen. Vid ett fåtal tillfällen har dagverksamheten varit tvungna att söka efter honom, och de är nöjda med hur det fungerar. Vid ett av tillfällena hade de inte laddat GPS-telefonen och då var de tvungna att ta hjälp av polis för att leta upp honom. Ett önskemål från personalen är att GPS-tekniken även ska fungera inomhus.

8 Förslag på process för arbete med GPS-larm BEHOV UPPSTÅR Exempel: Vill kunna ringa hem, klarar ej vanlig mobil. Börjar få svårt att hitta utomhus. Nedsatt språklig förmåga, behöver möjlighet att kalla på hjälp. Fallrisk. BEDÖMNING av det multiprofessionella teamet Multiprofessionell bedömning av bakomliggande orsaker innan åtgärder sätts in. Detta för att GPS-larm inte ska sättas in i stället för andra viktiga åtgärder. Samtycke inhämtas och dokumenteras. VAL AV GPS-LARM Personal med kompetens inom området, exempelvis arbetsterapeut eller sjuksköterska, gör valet av larm så att det matchar behoven tillsammans med ansvarig chef eller biståndsbedömmare. Samma personer följer upp åtgärden. HANDLINGSPLAN Upprättas av ansvariga UPPFÖLJNING av samtycke. Fyller larmet sin funktion? Genomförs av ansvariga FORTSATT ANVÄNDNING

9 Vi vet att det är många personer som försvinner och som polisen får leta efter i timmar. Är det etiskt att inte erbjuda den teknik som finns, GPSlarm, som gör att personer som försvinner kan hittas mycket lättare? Ingela Månsson, arbetar med anhörigfrågor på Hjälpmedelsinstitutet VAD ÄR ETISKT KORREKT? En förutsättning för att GPS-larm ska kunna användas är att bäraren av larmet ger sitt samtycke. Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom ska vården vara personcentrerad och planerad i tvärprofessionella team. Bakgrunden är att orsakerna till åtgärden ska undersökas grundligt för att exempelvis skyddsutrustning inte sätts in av fel orsak. Samtycke måste alltid finnas enligt svensk lag. Det kan ges på olika sätt, till exempel uttryckligt, presumtivt eller konkluderat och måste alltid dokumenteras.* Åtgärden ska avbrytas om bäraren inte längre samtycker. När bäraren på grund av funktionsnedsättning inte kan ge uttryckligt samtycke kan en osäkerhet uppstå hos omgivningen. Vad är skillnaden mellan medgivande för larm jämfört med beslut om hemtjänst - som också kräver samtycke? *Socialstyrelsens meddelandeblad 2/2010 Upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder

10 GPS-larm med positioneringsmöjlighet testade av äldre och deras anhöriga POSIFON VEGA YOYOCARE NÖDSÄNDARE HUR BÄRA? Armband eller band runt halsen, i väska/ficka Armband, runt halsen, i väska/ficka eller med bältesclips Armband runt halsen. I väska/ficka Armband LADDAS Varje till vart 3:e dygn Varje till vart 3:e dygn Varje dygn Aldrig TEKNIK FÖR LARMKONTROLL Dator eller smartphone Larmmottagning, dator eller smartphone Smartphone eller mobiltelefon+dator Pejlas av polis UNGEFÄRLIGA KOSTNADER Startavgift 895 kr kr/mån Uppläggningsavgift 200 kr 695 kr/mån Inköpspris ca 2 300kr + mobilabonnemang Ca: kr/år POSITIONERINGS SYSTEM GPS och GSM GPS och GSM GPS och GSM Radiopejling HEMSIDA VATTENTÄT Nej Nej TELEFON FUNKTION Nej ELEKTRONISKT STAKET (GEOFENCE) Nej TRYGGHETS- CENTRAL Erbjuds mot extra kostnad Ingår Nej Nej SAMTYCKE VEM BESLUTAR * * * * HANDLINGSPLAN VEM BETALAR ** ** ** ** *Berörd person tillsammans med anhörig, SOL och HSL-personal. Viktigt med samverkan mellan berörda parter. ** Personen själv, anhöriga eller kommunen. Generella beslut saknas i många kommuner

11 GPS-larm är bra för bärare, anhöriga och samhälle Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv kan förebyggande insatser med GPS-larm på sikt minska kostnader för kommunerna. En nyttokostnadsanalys vid införande av Posifons GPS-larm, som gjorts av Hjälpmedelsinstitutet, visar att mobila larm är samhällsekonomiskt lönsamma. Två samhällsekonomiska poster dominerar; minskade sökkostnader för försvunna personer och minskade kostnader för äldreboende. Den kanske viktigaste positiva effekten är ett ökat välbefinnande hos användaren och ökad trygghet hos både användaren och anhöriga.* *Nyttokostnadsanalys vid införande av välfärdsteknologi - exemplet Posifon, se under Publikationer

12 Äldre göteborgare ska kunna bo kvar längre i sina hem när Göteborgs Stad och flera bostadsbolag nu investerar i ökad gemenskap, bättre tillgänglighet och ny teknik för att skapa goda boendemiljöer. Staden är en nationell försöksverksamhet för att förbättra boendet för äldre och anhöriga. Gôrbra för äldre får inspiration och pengar av Hjälpmedelsinstitutet. Vi tar hjälp av äldre hyresgäster och anhöriga så att vi satsar på rätt åtgärder. FOTO: LARS LANHED FORM: MADE IN SWEDEN SENIOR GÖTEBORG FEBRUARI 2013 En babyvakt med sändare och högtalare blir ett extra öra för anhöriga