5 NEWS September 2011 Konferens meddelande - IKT för inkluderande lärande: vägen framåt 10-11 November 2011, Palazzo MediciRiccardi, Florens, Italien Vår konferens är nu annonserad. Syftet är att främja diskussionen om inkluderande lärande i Europa samtidigt som att stödja nätverkande och samverkande möjligheter till leverantörerna av e- lärande inom yrkesutbildning och fortbildning, arbetsmarknadens parter och beslutsfattare i LLL och relaterade område. Konferensteman är: Ta ut "e" från e-lärande: att bryta ner "gränser" mellan konventionell och e-lärande i LLL Nuvarande e-learning utbud och efterfrågan på fortbildning i Europa Sociala nätverk och lärande gemenskaper som agenter för inkluderande utbildning Europeiska LLL politiken och dess effekt på inkluderande lärande Begränsningar och främjare för inkluderande lärande För mer information besök konferensens webbplats:http://eruralnetconference.com Höjdpunkter från de nationella rapporterna De nationella rapporterna finns tillgängliga på projektets webbplats. För höjdpunkter från varje land, se nedan: Från Grekland: E-lärande efterfrågan och undersökningar om utbudet i Grekland visar uppkomsten av ett litet men växande e-lärande marknad, med en potential att bidra avsevärt till kvaliteten på fortbildning och yrkesutbildning, särskilt för landsbygden i landet, och närvaron av en potentiell kundkrets bland dem utan e-lärande. E- lärande leverantörer använder utdelningsmetoder, pedagogiska metoder och verktyg som anses som relativt innovativa i den grekiska utbildningen och yrkesutbildningen. E-lärande och potentiella e- elever har påfallande lika och positiva syn på e- lärande, de erkänner fördelarna med e-lärande jämfört med konventionella lärande, särskilt för landsbygden. E-lärande leverantörer och e-elever pekar både på att dålig IT-infrastruktur och bristande tillgång till bredband är ett viktigt hinder för att utnyttja fullt potentialen i e-lärande för landsbygden i landet.
2 Från Storbritannien: Det finns en mängd tillgängliga lärande produkter men det finns fortfarande frågor kring teknisk infrastruktur på landsbygden. Finansierings metoderna och tillgängligheten har förändrats. De viktigaste organ som ansvarar för att utveckla och genomföra nationell politik har genomgått stora reformer. I förhållande till små och medelstora företag, finns det fortfarande frågor som rör erkännande av behovet av någon typ av utbildning, som bekräftades av deltagarna vid det brittiska seminariet. Det finns dock en växande tillgång på webbaserade lösningar. Detta webbaserade produkter ger ofta en automat-maskintyp tillvägagångssätt: Välj kursen, betala för den med ett betal-eller kreditkort och få 2-4 timmars utbildning. Populariteten av IKT och kommunikation och företag och förvaltning kan förväntas eftersom det har höga efterfrågan på dessa ämnen. Som väntat var det språkkrav låga; oväntat, var turism och andra tjänster också låga. Bristen på relevant och lämplig utbildning kurser var en annan fråga, vilket var uppenbart i diskussioner med både leverantörer och praktikanter - de kurser de ansåg skulle passa var helt enkelt inte tillgängliga. Från Tyskland: E-lärande är en etablerad form av både kärn-och kompletterande lärande i många sammanhang när det gäller vidareutbildning i Tyskland, som täcker ett brett spektrum av den tekniska utvecklingen. Privata och mindre organisationer som erbjuder e- lärande dominerar vidareutbildnings marknaden. Samt leverantörer som kompletterar traditionella lärande med e-lärande, det finns andra leverantörer som specialiserar sig på e-lärande. E-lärande spelar en särskilt viktig roll när det gäller yrkesutbildning. Majoriteten av e-lärande leverantörer riktar inte mot landsbygden och därför kan inte skilja mellan stad och landsbygd. Förekomsten av en lämplig teknisk infrastruktur är en förutsättning, en tillräcklig teknisk infrastruktur anges fortfarande som det största problemet eller hindret för användning av e-lärande på landsbygden. Ytterligare ett problem som nämns av båda grupperna är IT-analfabetism av deltagarna och deras brist på kompetens att använda denna senaste teknik. Därför är fortfarande den digitala klyftan ett problem i Tyskland. Från Polen: Marknaden för arbetsrelaterade e-lärande i Polen är fortfarande underutvecklad, både vad gäller antalet företag som gör denna typ av service och i termer av erbjudande. Strukturen av e-lärande marknaden i Polen inkluderar främst små privata organisationer och för att vara lönsamma riktar deras erbjudande främst till anställda i stora och medelstora företag. Dock undersökning bland kontrollgruppen och e- elever visar att båda grupperna anser att e- lärande är en potentiellt attraktiv form av utbildning som bevisas som uppskattad av både av de undersökta grupperna, eftersom detta sätt att inhämta kunskaper och färdigheter ger en möjlighet att anpassa tid och plats för lärande. I båda undersökta grupperna, förklarade en majoritet av de svarande att de arbetar i en mikro-företag/organisation, som följas av dem som är anställda av ett litet företag/organisation. En majoritet av respondenterna i båda grupperna lever i små orter som bebos av upp till 2000 personer. Även kurserna för landsbygdens invånare måste vara mer inriktade på deras behov. Många delar av e-lärande kurserna hittills inte helt uppfyller studenternas förväntningar. Detta gäller särskilt för certifiering av erhållna färdigheter, och att lära tekniker och färdigheter som tillämpas av e- lärande leverantörer. Generellt visar undersökningar att potentialen för e-lärande verkar ganska hög, men under nuvarande förhållanden är ännu inte ett effektivt verktyg för yrkesmässig utveckling i synnerhet för landsbygdsbefolkningen.. Från Italien: Trots fördelarna med utbildningsverksamhet i Italien, andelen engagerade vuxna i inlärning är lägre än andra europeiska länder, särskilt när det gäller e-lärande. Resultaten av den italienska undersökningen indikerar ett e-lärande tillhandahållande av mestadels små privata organisationer som knappast riktar mot landsbygden. Leverantörer levererar helst till yrkesverksamma, entreprenörer eller anställda som erbjuder speciellt paket på IKT, företag och
3 förvaltning, språk och ytterligare en mängd olika e-lärande paket för att tillfredsställa efterfrågan. Bristen på infrastruktur och IKT analfabetismen är vanliga problem inom e-lärande leverans. Men eleverna bekräftar de kulturella tvång som fortfarande inte känner igen IKT som verktyg för ekonomisk utveckling. Trots att e-elever är mer optimistiska till IKT och de som deltog i e-lärande som syftar till att förbättra de personliga färdigheterna och jobbrelaterade kunskap. Så det finns en positiv inställning till distansutbildning och det erkänns dess potential för landsbygden, dvs. för att förbättra yrkesutbildning och kunskap Från Ungern: I Ungern ökar graden av e-lärande med de flesta utbildningsanordnare som planerar att börja använda e-lärande. Majoriteten av utbildningsanordnare är ideella organisationer, med liten läggning till landsbygden, få e-lärande kurser som berör jordbruket och råvarusektorn, affärs-och språkkunskaper kurser är de mest populära. Det är det faktum att i ungerska e- lärande domineras den traditionella verktygen i distansutbildning av e-post, det finns mindre innovativa verktyg och läromedel, alltså i framtiden är utvecklingen av läromedel en ny uppgift och utmaning för utbildnings leverantörer. Nästan hälften av e-eleverna bor i bosättningar med mindre än 20 tusen invånare, men deras jobb är i städer. Trots det, är det icke-formella och informella kurser ganska låga; för företrädare för båda grupperna är kunskaperna som e-kurser en typ av investering som kan aktiveras om det är nödvändigt. E-lärande marknaden är öppen och stor inte bara för utbildningsanordnare men e-lärande och potentiella e-elever också, men för medlemmarna i den senare gruppen är bristen på IT-kunskap största hindret för att delta i utbildning. Den ungerska e-lärande marknaden finns, utvecklar och söker efter nya potentiella studerande som bor på landsbygden men bredare marknadsföring verktyg och strategier behövs för att involvera dem i e-lärande. Från Spanien: Marknaden för e-lärande i Spanien som har utvecklats avsevärt under de senaste åren drevs upp genom expansionen av Internet och främjande av innovativa projekt som finansieras genom de olika programmen inom Europeiska Unionen. Marknadens utveckling åtföljs av professionalisering av sektorn och uppkomsten av företag som specialiserar sig inte bara att tillhandahålla e-lärande kurser, men också att skapa innehåll och mer innovativa applikationer. Trots dessa framsteg, kan e-lärande marknaden fortfarande ses som en växande marknad, för att en viktig del av den inhemska marknaden ännu inte har visats e-lärande. Begränsningarna gäller bristen eller dålig infrastruktur i landsbygdsområden och avlägsna områden och IKT analfabetism, särskilt i åldersgrupperna över 40 år, de är de huvudsakliga hinder som identifierats. Även om på senare år har regeringen genomfört planer och program för att expandera tillgång till Internet för alla spanska städer, har arbetet hittills varit otillräcklig, och den ekonomiska krisen har förvärrat problemet med finansieringen. Från Sverige: I Sverige är erfarenhet av utveckling, inköp och användning av e-lärande moget och idag är förståelsen för möjligheterna att använda e- lärande mycket mer realistisk än för några år sedan. E-lärande idag anses vara en etablerad metod för utbildning och det finns inga orealistiska förväntningar av e-lärande som en silverkula tillvägagångssätt, men man ska kombinera det effektivt med andra metoder. Tillsammans med de offentliga e-lärande leverantörerna finns också många stora företag spelare i många sektorer. Distansutbildning verkar vara mer populär bland kvinnor än män, men i helhet har det blivit en framgång, särskilt när det är kopplat till högre utbildning. Utvecklingen av e-lärande och flexibelt lärande drivs av den offentliga sektorn, främst universitet och vuxenutbildning myndigheter och centra. Med en hög penetration av mobiltelefoner och en mycket mogen telekomsektor kan man tro att mobilt lärande verkligen skulle ha tagit fart i Skandinavien. Men det har inte hänt - ännu. En av anledningarna kan vara avsaknaden av gemensamma
4 standarder eller effektiv utveckling/designverktyg. Men detta är föränderligt, som överallt annars, och användningen av mer standardiserade plattformar kommer att leda till ökad användning av mobilt lärande. Den svenska inlärning tjänsteleverantörer kommer förmodligen att vara tidiga främjare när standarderna stabiliseras. råvarusektorn. Praktikanterna står huvudsakligen för kostnaderna för sina kurser och har lite stöd av statliga eller EU-bidrag. E-elever visade en viss kritik när det gäller innovativitet av de senaste e- kurserna, men de behåller sitt intresse för att studera via e-lärande. De har en positiv syn på e- lärande och tror att det kan revolutionera fortbildningen på landsbygden. Och från Estland: E-lärande har integrerats i läroplanerna för de största estniska universiteten under en tid. Förutom dem erbjuder ett antal kommersiella företag olika e-utbildning, inklusive kurser som mer specifikt syftar till landsbygden. Ett skäl för den stora ökningen av antalet tillhandahållare av utbildning är att eftersom anslutningen av estniska till EU 2004 har olika program kraftigt utökat finansieringsmöjligheterna. Från Portugal: Resultatet visar ett växande portugisisk marknad för vidareutbildning genom e-lärande, med anställda de viktigaste kunderna och arbetslösa som inte anses som en prioritet. Det finns inte mycket konkret erbjudande som fokuserar på landsbygdens behov. Affärs-och IT-kunskaper är de mest populära kursutbudet. Även om leverantörerna anser sig mycket innovativa, är de viktigaste pedagogiska metoder och verktyg baserade på textläsning, PowerPoint, video och visualisering för det interaktiva innehållet, e-post och länkar till webbplatser som stimulerar få samarbete och kunskapsutbyte. Resultatet av e-lärande undersökningen visar att människor väljer en utbildning för att hjälpa dem göra sitt jobb bättre, förbättra sin karriär eller få ett nytt jobb. Färdigheter kopplas till andra tjänster, affärsverksamhet och IT är de viktigaste prioriteringarna och det finns lite intresse för kompetensutveckling med anknytning till Från Finland: Baserat på studien verkar det som i Finland de sociodemografiska kännetecken inte påverkar mycket på antingen deltagande på e-lärande eller till yttranden om den. Detta kan tyda på att e- lärande är i Finland redan ganska tillgänglig för alla och andra orsaker som attityder och värderingar kan ha en större roll för att förklara skillnaderna. E -lärande ansågs redan en mainstream sätt att tillhandahålla utbildningen i Finland både ur utbildningsanordnarens och deltagarens synvinkel. Enligt resultaten, uppgav de flesta av de leverantörer att de inte erbjuder några speciella e- lärande paket för landsbygden. Inte heller fokuserar de enbart på landsbygden i sin traditionella utbildning. Det var intressant att märka att utbildnings leverantörerna uttryckte brist på IKT-färdigheter som en större utmaning för e-lärande på landsbygden. Det fanns också indikationer i resultaten att de svarande som hade upplevt e-lärande inte hade så höga kommentarer till den och dess potential än de som inte har någon erfarenhet på det. Det kan vara att i offentliga tal och kommunikation har det skett en viss "hype" och höga förväntningar på e-lärande under de senaste decennierna där verkligheten inte kan uppfyllas. Resultaten visar att e-lärande bestämmelsen anses inte vara innovativa av elever. This project has been funded with support from the European Commission. This publication (communication) reflects the views only of the author, and the Commission cannot be held responsible for any use which may be made of the information contained therein.
5 Project partners The European Academy for Sustainable Rural Development Euracademy Association, Greece (Project Promoter) Kontaktperson: Fouli Papageorgiou, foulipapageorgiou@prismanet.gr PRISMA Centre for Development Studies, Greece (Project Coordinator) Kontaktperson: Nikos Varelidis, prisma@prismanet.gr University of Helsinki, Ruralia Institute, Seinajoki Unit, Finland Kontaktperson: Susanna Keskinarkaus, susanna.keskinarkaus@helsinki.fi Mediterranean Institute for Sustainable Development, Spain Kontaktperson: Gabriela Munares, innovacion@grupimedes.com Hungarian Academy of Sciences, Centre for Regional Studies - Hungary Kontaktperson: Iren Kukorelli sziren@rkk.hu Nicolaus Copernicus University, Department of Rural Sociology Poland Kontaktperson: Andrzej Kaleta, kaleta@umk.pl NRC Norton Radstock College, United Kingdom Kontaktperson: Peter Hodgson, peter.hodgson@nortcoll.ac.uk UROS University of Rostock, Germany Kontaktperson: Emel Abu Mugheisib, emel.abu-mugheisib@uni-rostock.de Estonian University of Life Sciences Institute of Economics and Social Sciences, Estonia Kontaktperson: Timo Laur, Timo.Laur@emu.ee Typical Mutations - Web Services LLP, Greece Kontaktperson: Dimitris Chassapakis, dimitris@typicalmutations.com EMMERCE EEIG, Sweden Kontaktperson: George Vlaescu, George_vlaescu@emmerce.net izone Knowledge Systems, Portugal Kontaktperson: Herculano Rebordao, Herculano.rebordao@eduweb.pt National Research Council - Institute of Biometeorology, Italy Kontaktperson: Francesca Ugolini, ugolini@ibimet.cnr.it