5 NEWS. www.e-ruralnet.eu. September 2011. Konferens meddelande - IKT för inkluderande lärande: vägen framåt

Relevanta dokument
In-Diversity Nyhetsbrev 3

Agreement No: UK/10/LLP-LdV/TOI-328

Sammanfattande rapport från nationella läroplansanalyser

Bruksanvisning till Historiana

Släpp loss potentialen i Europas småskaliga vattenkraft!

Older Women in Learning and Enterprise 50+

Esityksen otsikko, pitäjä

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER

Karin Hjorth Rybbe Europaprogrammen. Västsverige en stark kunskapsbaserad ekonomi 29 maj 2006

Nummer 10, 1 november 2014 Det här nyhetsbrevet är ett specialnummer som finns på 12 språk! Ur innehållet

UNITE-IT NÄTVERK FÖR DIGITAL DELAKTIGHET

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

NetQues Projektrapport Utbildning till logoped i Europa Förenade i mångfald

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

Varför är Badges användbara?

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

LÄRARUTBILDNING: NULÄGE OCH UTSIKTER FÖR UTBILDNINGEN AV PRIMÄRSKOLLÄRARE I EUROPA

Nikolaos TSIAMIS Europa Direkt-nätverkssamordnare. Europa Direkt-nätverk EU på lokal och regional nivå

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Europeiska program och filmer står för tre fjärdedelar av TV-utbudet på bästa sändningstid

Programmet för livslångt lärande. Nya möjligheter till europeiskt samarbete och utveckling för utbildningssektorn

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden Finansiella instrument

Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt

Svar på kommissionens offentliga samråd Grönbok Den europeiska arbetskraften inom vården

Magnus Angermund Board Member FTTH Council Europe

Ett digitalt lyft för Stockholms förskolor och skolor

D6.7 Press book Documentation of media coverings. Sweden

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242

för vuxen utbildning GUIDE FÖR UTBILDARE

Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398)

Kommenterad dagordning NU Näringsdepartementet. Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010

Om School Education Gateway. Europas onlineplattform för skolutbildning

ZA6284. Flash Eurobarometer 413 (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish)

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

Besvärligt men inte hopplöst - ungdomsarbetslösheten och krisen

Det livslånga lärandet

Vård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan. Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF

SVENSK STANDARD SS-EN ISO /A1:2016

Ett utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/

14 medlemsbolag. Digital projektion. Björn Gregfelt Biografen Rio Eskilstuna Tisdagen den 19 oktober 2010

Co-funded by the Prevention of and Fight against Crime Program of the European Union.

S E X U E L L T V Å L D M O T U T L A N D S F Ö D D A K V I N N O R V E R K S A M M A I N O M H U S H Å L L S N Ä R A T J Ä N S T E R

Vad handlar eurokrisen om?

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Rapport angående utbyte inom Kompetensutveckling för framtiden steg 1 Katrinebergs folkhögskola. Jobbskuggning

Erasmus+ Utbildningssamarbete i Europa Informationsmöte om KA1 mobilitetsprojekt. Katrin Lilliehöök

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

SOFIE ONLINE TOOL user guide. support-refugees.eu. Project Number: AT01-KA

Erfarenheter och effekter av venture capital. Anders Isaksson

Nya idéer och perspektiv för vardagligt skolarbete

SAMARBETE MED HÖGSKOLORNA

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Mer valuta för skattebetalarnas pengar genom effektiv och professionell upphandling. Europeiska kommissionens soft law-paket om offentlig upphandling

Värmeväxlare - Terminologi. Heat exchangers -Terminology


PRO-SKILLS. Grundläggande färdigheter för socialt marginaliserade vuxna som grund för livslångt lärande

BENCH. - Beneficial Business Relations between. the Central Baltic region and China

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

Citylab - What s in it for me?

Små och stora mål att ha i åtanke

Positionspapper arbetsmarknad/kompetensförsörjning - Ett enat Sydsverige för en stark och växande arbetsmarknad

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning

Grundtvig. Europeiska unionens. program för. vuxenutbildning

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod Övre Norrland

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE

Standard Eurobarometer 84. Allmänna opinionen i europeiska Unionen

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

MOTTAGNING AV LÄRARASSISTENT

15410/17 MLB/cc DGC 1A

ANNEX BILAGA. till. förslag till rådets beslut

Uppdragsplan för näringslivskontoret

D6.4 Marknadsplan Frågor och svar. Sverige

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Humankapitalets utveckling. Hantering av avloppsvatten och hushållssopor

Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

BILAGA. till. förslaget till rådets beslut

Europa Direkt nätverk EU på lokal och regional nivå. Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige

Den europeiska ekonomiska återhämtningsplanen i regioner och städer: ett år senare Pappersversion av internetenkäten

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU

Your partner in. sign making and digital print

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012

MINSKADE HINDER FÖR EN STORSKALIG INTEGRERING AV SOLELANLÄGGNINGAR I DE EUROPEISKA ELNÄTEN

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

CS.Tour. CS.TOUR utbildning av utbildare, aktiviteter i olika länder. I detta nummer: No: 4 NOVEMBER 2017

Enmansbolag med begränsat ansvar

Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

Coaching färdigheter för yrkesverksamma vuxenutbildare COACH4U. Uppföljning och utvärdering

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Vilken roll har de organisationer som deltar i en Jean Monnet-modul?

med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm

ETT ENAT SYDSVERIGE FÖR EN STARK OCH VÄXANDE ARBETSMARKNAD

Transkript:

5 NEWS September 2011 Konferens meddelande - IKT för inkluderande lärande: vägen framåt 10-11 November 2011, Palazzo MediciRiccardi, Florens, Italien Vår konferens är nu annonserad. Syftet är att främja diskussionen om inkluderande lärande i Europa samtidigt som att stödja nätverkande och samverkande möjligheter till leverantörerna av e- lärande inom yrkesutbildning och fortbildning, arbetsmarknadens parter och beslutsfattare i LLL och relaterade område. Konferensteman är: Ta ut "e" från e-lärande: att bryta ner "gränser" mellan konventionell och e-lärande i LLL Nuvarande e-learning utbud och efterfrågan på fortbildning i Europa Sociala nätverk och lärande gemenskaper som agenter för inkluderande utbildning Europeiska LLL politiken och dess effekt på inkluderande lärande Begränsningar och främjare för inkluderande lärande För mer information besök konferensens webbplats:http://eruralnetconference.com Höjdpunkter från de nationella rapporterna De nationella rapporterna finns tillgängliga på projektets webbplats. För höjdpunkter från varje land, se nedan: Från Grekland: E-lärande efterfrågan och undersökningar om utbudet i Grekland visar uppkomsten av ett litet men växande e-lärande marknad, med en potential att bidra avsevärt till kvaliteten på fortbildning och yrkesutbildning, särskilt för landsbygden i landet, och närvaron av en potentiell kundkrets bland dem utan e-lärande. E- lärande leverantörer använder utdelningsmetoder, pedagogiska metoder och verktyg som anses som relativt innovativa i den grekiska utbildningen och yrkesutbildningen. E-lärande och potentiella e- elever har påfallande lika och positiva syn på e- lärande, de erkänner fördelarna med e-lärande jämfört med konventionella lärande, särskilt för landsbygden. E-lärande leverantörer och e-elever pekar både på att dålig IT-infrastruktur och bristande tillgång till bredband är ett viktigt hinder för att utnyttja fullt potentialen i e-lärande för landsbygden i landet.

2 Från Storbritannien: Det finns en mängd tillgängliga lärande produkter men det finns fortfarande frågor kring teknisk infrastruktur på landsbygden. Finansierings metoderna och tillgängligheten har förändrats. De viktigaste organ som ansvarar för att utveckla och genomföra nationell politik har genomgått stora reformer. I förhållande till små och medelstora företag, finns det fortfarande frågor som rör erkännande av behovet av någon typ av utbildning, som bekräftades av deltagarna vid det brittiska seminariet. Det finns dock en växande tillgång på webbaserade lösningar. Detta webbaserade produkter ger ofta en automat-maskintyp tillvägagångssätt: Välj kursen, betala för den med ett betal-eller kreditkort och få 2-4 timmars utbildning. Populariteten av IKT och kommunikation och företag och förvaltning kan förväntas eftersom det har höga efterfrågan på dessa ämnen. Som väntat var det språkkrav låga; oväntat, var turism och andra tjänster också låga. Bristen på relevant och lämplig utbildning kurser var en annan fråga, vilket var uppenbart i diskussioner med både leverantörer och praktikanter - de kurser de ansåg skulle passa var helt enkelt inte tillgängliga. Från Tyskland: E-lärande är en etablerad form av både kärn-och kompletterande lärande i många sammanhang när det gäller vidareutbildning i Tyskland, som täcker ett brett spektrum av den tekniska utvecklingen. Privata och mindre organisationer som erbjuder e- lärande dominerar vidareutbildnings marknaden. Samt leverantörer som kompletterar traditionella lärande med e-lärande, det finns andra leverantörer som specialiserar sig på e-lärande. E-lärande spelar en särskilt viktig roll när det gäller yrkesutbildning. Majoriteten av e-lärande leverantörer riktar inte mot landsbygden och därför kan inte skilja mellan stad och landsbygd. Förekomsten av en lämplig teknisk infrastruktur är en förutsättning, en tillräcklig teknisk infrastruktur anges fortfarande som det största problemet eller hindret för användning av e-lärande på landsbygden. Ytterligare ett problem som nämns av båda grupperna är IT-analfabetism av deltagarna och deras brist på kompetens att använda denna senaste teknik. Därför är fortfarande den digitala klyftan ett problem i Tyskland. Från Polen: Marknaden för arbetsrelaterade e-lärande i Polen är fortfarande underutvecklad, både vad gäller antalet företag som gör denna typ av service och i termer av erbjudande. Strukturen av e-lärande marknaden i Polen inkluderar främst små privata organisationer och för att vara lönsamma riktar deras erbjudande främst till anställda i stora och medelstora företag. Dock undersökning bland kontrollgruppen och e- elever visar att båda grupperna anser att e- lärande är en potentiellt attraktiv form av utbildning som bevisas som uppskattad av både av de undersökta grupperna, eftersom detta sätt att inhämta kunskaper och färdigheter ger en möjlighet att anpassa tid och plats för lärande. I båda undersökta grupperna, förklarade en majoritet av de svarande att de arbetar i en mikro-företag/organisation, som följas av dem som är anställda av ett litet företag/organisation. En majoritet av respondenterna i båda grupperna lever i små orter som bebos av upp till 2000 personer. Även kurserna för landsbygdens invånare måste vara mer inriktade på deras behov. Många delar av e-lärande kurserna hittills inte helt uppfyller studenternas förväntningar. Detta gäller särskilt för certifiering av erhållna färdigheter, och att lära tekniker och färdigheter som tillämpas av e- lärande leverantörer. Generellt visar undersökningar att potentialen för e-lärande verkar ganska hög, men under nuvarande förhållanden är ännu inte ett effektivt verktyg för yrkesmässig utveckling i synnerhet för landsbygdsbefolkningen.. Från Italien: Trots fördelarna med utbildningsverksamhet i Italien, andelen engagerade vuxna i inlärning är lägre än andra europeiska länder, särskilt när det gäller e-lärande. Resultaten av den italienska undersökningen indikerar ett e-lärande tillhandahållande av mestadels små privata organisationer som knappast riktar mot landsbygden. Leverantörer levererar helst till yrkesverksamma, entreprenörer eller anställda som erbjuder speciellt paket på IKT, företag och

3 förvaltning, språk och ytterligare en mängd olika e-lärande paket för att tillfredsställa efterfrågan. Bristen på infrastruktur och IKT analfabetismen är vanliga problem inom e-lärande leverans. Men eleverna bekräftar de kulturella tvång som fortfarande inte känner igen IKT som verktyg för ekonomisk utveckling. Trots att e-elever är mer optimistiska till IKT och de som deltog i e-lärande som syftar till att förbättra de personliga färdigheterna och jobbrelaterade kunskap. Så det finns en positiv inställning till distansutbildning och det erkänns dess potential för landsbygden, dvs. för att förbättra yrkesutbildning och kunskap Från Ungern: I Ungern ökar graden av e-lärande med de flesta utbildningsanordnare som planerar att börja använda e-lärande. Majoriteten av utbildningsanordnare är ideella organisationer, med liten läggning till landsbygden, få e-lärande kurser som berör jordbruket och råvarusektorn, affärs-och språkkunskaper kurser är de mest populära. Det är det faktum att i ungerska e- lärande domineras den traditionella verktygen i distansutbildning av e-post, det finns mindre innovativa verktyg och läromedel, alltså i framtiden är utvecklingen av läromedel en ny uppgift och utmaning för utbildnings leverantörer. Nästan hälften av e-eleverna bor i bosättningar med mindre än 20 tusen invånare, men deras jobb är i städer. Trots det, är det icke-formella och informella kurser ganska låga; för företrädare för båda grupperna är kunskaperna som e-kurser en typ av investering som kan aktiveras om det är nödvändigt. E-lärande marknaden är öppen och stor inte bara för utbildningsanordnare men e-lärande och potentiella e-elever också, men för medlemmarna i den senare gruppen är bristen på IT-kunskap största hindret för att delta i utbildning. Den ungerska e-lärande marknaden finns, utvecklar och söker efter nya potentiella studerande som bor på landsbygden men bredare marknadsföring verktyg och strategier behövs för att involvera dem i e-lärande. Från Spanien: Marknaden för e-lärande i Spanien som har utvecklats avsevärt under de senaste åren drevs upp genom expansionen av Internet och främjande av innovativa projekt som finansieras genom de olika programmen inom Europeiska Unionen. Marknadens utveckling åtföljs av professionalisering av sektorn och uppkomsten av företag som specialiserar sig inte bara att tillhandahålla e-lärande kurser, men också att skapa innehåll och mer innovativa applikationer. Trots dessa framsteg, kan e-lärande marknaden fortfarande ses som en växande marknad, för att en viktig del av den inhemska marknaden ännu inte har visats e-lärande. Begränsningarna gäller bristen eller dålig infrastruktur i landsbygdsområden och avlägsna områden och IKT analfabetism, särskilt i åldersgrupperna över 40 år, de är de huvudsakliga hinder som identifierats. Även om på senare år har regeringen genomfört planer och program för att expandera tillgång till Internet för alla spanska städer, har arbetet hittills varit otillräcklig, och den ekonomiska krisen har förvärrat problemet med finansieringen. Från Sverige: I Sverige är erfarenhet av utveckling, inköp och användning av e-lärande moget och idag är förståelsen för möjligheterna att använda e- lärande mycket mer realistisk än för några år sedan. E-lärande idag anses vara en etablerad metod för utbildning och det finns inga orealistiska förväntningar av e-lärande som en silverkula tillvägagångssätt, men man ska kombinera det effektivt med andra metoder. Tillsammans med de offentliga e-lärande leverantörerna finns också många stora företag spelare i många sektorer. Distansutbildning verkar vara mer populär bland kvinnor än män, men i helhet har det blivit en framgång, särskilt när det är kopplat till högre utbildning. Utvecklingen av e-lärande och flexibelt lärande drivs av den offentliga sektorn, främst universitet och vuxenutbildning myndigheter och centra. Med en hög penetration av mobiltelefoner och en mycket mogen telekomsektor kan man tro att mobilt lärande verkligen skulle ha tagit fart i Skandinavien. Men det har inte hänt - ännu. En av anledningarna kan vara avsaknaden av gemensamma

4 standarder eller effektiv utveckling/designverktyg. Men detta är föränderligt, som överallt annars, och användningen av mer standardiserade plattformar kommer att leda till ökad användning av mobilt lärande. Den svenska inlärning tjänsteleverantörer kommer förmodligen att vara tidiga främjare när standarderna stabiliseras. råvarusektorn. Praktikanterna står huvudsakligen för kostnaderna för sina kurser och har lite stöd av statliga eller EU-bidrag. E-elever visade en viss kritik när det gäller innovativitet av de senaste e- kurserna, men de behåller sitt intresse för att studera via e-lärande. De har en positiv syn på e- lärande och tror att det kan revolutionera fortbildningen på landsbygden. Och från Estland: E-lärande har integrerats i läroplanerna för de största estniska universiteten under en tid. Förutom dem erbjuder ett antal kommersiella företag olika e-utbildning, inklusive kurser som mer specifikt syftar till landsbygden. Ett skäl för den stora ökningen av antalet tillhandahållare av utbildning är att eftersom anslutningen av estniska till EU 2004 har olika program kraftigt utökat finansieringsmöjligheterna. Från Portugal: Resultatet visar ett växande portugisisk marknad för vidareutbildning genom e-lärande, med anställda de viktigaste kunderna och arbetslösa som inte anses som en prioritet. Det finns inte mycket konkret erbjudande som fokuserar på landsbygdens behov. Affärs-och IT-kunskaper är de mest populära kursutbudet. Även om leverantörerna anser sig mycket innovativa, är de viktigaste pedagogiska metoder och verktyg baserade på textläsning, PowerPoint, video och visualisering för det interaktiva innehållet, e-post och länkar till webbplatser som stimulerar få samarbete och kunskapsutbyte. Resultatet av e-lärande undersökningen visar att människor väljer en utbildning för att hjälpa dem göra sitt jobb bättre, förbättra sin karriär eller få ett nytt jobb. Färdigheter kopplas till andra tjänster, affärsverksamhet och IT är de viktigaste prioriteringarna och det finns lite intresse för kompetensutveckling med anknytning till Från Finland: Baserat på studien verkar det som i Finland de sociodemografiska kännetecken inte påverkar mycket på antingen deltagande på e-lärande eller till yttranden om den. Detta kan tyda på att e- lärande är i Finland redan ganska tillgänglig för alla och andra orsaker som attityder och värderingar kan ha en större roll för att förklara skillnaderna. E -lärande ansågs redan en mainstream sätt att tillhandahålla utbildningen i Finland både ur utbildningsanordnarens och deltagarens synvinkel. Enligt resultaten, uppgav de flesta av de leverantörer att de inte erbjuder några speciella e- lärande paket för landsbygden. Inte heller fokuserar de enbart på landsbygden i sin traditionella utbildning. Det var intressant att märka att utbildnings leverantörerna uttryckte brist på IKT-färdigheter som en större utmaning för e-lärande på landsbygden. Det fanns också indikationer i resultaten att de svarande som hade upplevt e-lärande inte hade så höga kommentarer till den och dess potential än de som inte har någon erfarenhet på det. Det kan vara att i offentliga tal och kommunikation har det skett en viss "hype" och höga förväntningar på e-lärande under de senaste decennierna där verkligheten inte kan uppfyllas. Resultaten visar att e-lärande bestämmelsen anses inte vara innovativa av elever. This project has been funded with support from the European Commission. This publication (communication) reflects the views only of the author, and the Commission cannot be held responsible for any use which may be made of the information contained therein.

5 Project partners The European Academy for Sustainable Rural Development Euracademy Association, Greece (Project Promoter) Kontaktperson: Fouli Papageorgiou, foulipapageorgiou@prismanet.gr PRISMA Centre for Development Studies, Greece (Project Coordinator) Kontaktperson: Nikos Varelidis, prisma@prismanet.gr University of Helsinki, Ruralia Institute, Seinajoki Unit, Finland Kontaktperson: Susanna Keskinarkaus, susanna.keskinarkaus@helsinki.fi Mediterranean Institute for Sustainable Development, Spain Kontaktperson: Gabriela Munares, innovacion@grupimedes.com Hungarian Academy of Sciences, Centre for Regional Studies - Hungary Kontaktperson: Iren Kukorelli sziren@rkk.hu Nicolaus Copernicus University, Department of Rural Sociology Poland Kontaktperson: Andrzej Kaleta, kaleta@umk.pl NRC Norton Radstock College, United Kingdom Kontaktperson: Peter Hodgson, peter.hodgson@nortcoll.ac.uk UROS University of Rostock, Germany Kontaktperson: Emel Abu Mugheisib, emel.abu-mugheisib@uni-rostock.de Estonian University of Life Sciences Institute of Economics and Social Sciences, Estonia Kontaktperson: Timo Laur, Timo.Laur@emu.ee Typical Mutations - Web Services LLP, Greece Kontaktperson: Dimitris Chassapakis, dimitris@typicalmutations.com EMMERCE EEIG, Sweden Kontaktperson: George Vlaescu, George_vlaescu@emmerce.net izone Knowledge Systems, Portugal Kontaktperson: Herculano Rebordao, Herculano.rebordao@eduweb.pt National Research Council - Institute of Biometeorology, Italy Kontaktperson: Francesca Ugolini, ugolini@ibimet.cnr.it