Promemoria 2013-08-16 Ambassaden Bryssel pt Stockholm Ulrika Sundberg Telefon 08-405 43 19 Landpromemoria: Belgien Basfakta Officiellt namn: Konungariket Belgien/Koninkrijk België/Royaume de Belgique/Königreich Belgien Huvudstad: Bryssel Yta: 30 528 km2 Folkmängd: ca 10,9 miljoner (uppdelad på de tre regionerna Flandern c:a 6,3 miljoner, Vallonien 3,5 miljoner och Bryssel 1,1 miljon) Födelsetal: 12 (2011) Religion: Katoliker 90 %, övriga kristna 2,5 %, muslimer 6 % Statsskick: Konstitutionell monarki Statschef: Kung Philippe/Filip Premiärminister: Elio Di Rupo (PS) Senaste allmänna val: Valuta: 13 juni 2010, lokala val 14 oktober 2012, nästa allmänna val 25 maj 2014 Euro BNP: 362 563 miljarder 2011, prel. 373 540 miljarder 2012 Viktigaste Tyskland, Frankrike och Nederländerna handelspartners: Viktigaste Kemiska produkter, teknik och plastprodukter exportprodukterna: Tillväxt: 0 % (2012) samt prognos 0,2 % (2013) Inflation: 2,2 % (2012) och prognos 1,3 % (2013) Budgetunderskott: Statsskuld: Export/Import: 3,7 % 2012, prel. -2,46 % (2013) 100,6 % av BNP (2012) Export 239,5 miljarder (2012) Import: 246,4 miljarder (2012)
2 Bytesbalans: Bistånd: 0,9 % av BNP 2012 0,64 % av BNI (2011), 0,53 % av BNI (2012) Arbetslöshet: 7,4 % (2012), prognos 8,1 % (2013) Befolkning och språk Belgien hör till världens mest tätbefolkade länder. Befolkningen utgörs av två större grupperingar: flamländare och fransktalande, vartill kommer en liten tysktalande minoritet i landets östra del. De officiella språken är nederländska, franska och tyska. Språkgränsen mellan de nederländsktalande i landets norra del och de fransktalande i den södra går strax söder om Bryssel. Huvudstaden är officiellt tvåspråkig, men större delen av invånarna (c:a 80%) talar franska. Ett genomgående drag i efterkrigstidens Belgien är de motsättningar som rått och alltjämt råder mellan språkgrupperna. Franskan var länge förhärskande såväl politiskt som kulturellt. Efterhand som välstånd och befolkningstal ökat i Flandern har tyngdpunkten förskjutits och idag talar c:a 60 % av landets befolkning nederländska. Statsskick Belgien är en konstitutionell monarki. Statschefen kung Philippe har inga reella maktbefogenheter men är formellt den som utnämner premiärministern och har rätt att t.ex. sammankalla och under vissa omständigheter även upplösa parlamentet. Han har också en viktig symbolisk betydelse och roll som enande kraft mellan språkgrupperna. Den nuvarande kungen är barnbarn till Leopold III och den svenska prinsessan Astrid, som var brorsdotter till Gustaf V. Den 21 juli 2013, på Belgiens nationaldag, abdikerade kung Albert II från tronen och hans äldste son Philippe svors in som ny kung inför parlamentet och senaten. Inrikespolitik Politiska institutioner Det federala parlamentet är indelat i en senat och en deputeradekammare. Senaten har 71 medlemmar av vilka 40 väljs direkt och 31 indirekt. Den har främst rådgivande uppgifter och fungerar också som medlare vid konflikter mellan den regionala och federala nivån. Deputeradekammaren består av 150 ledamöter och är den lagstiftande församlingen. Allmänna val hålls vart fjärde år, valdeltagande är obligatoriskt för alla belgiska medborgare över 18 år. Motsättningarna mellan språkgrupperna har under de senaste trettio åren lett till ett antal konstitutionella reformer med ökad regionalisering av den politiska makten som resultat. Vid sidan av det gemensamma parlamentet och den federala regeringen finns sålunda särskilda parlament och regeringar för Belgiens tre regioner Flandern, Vallonien och Brysselområdet. Vidare är de franskspråkiga och tyskspråkiga gemenskaperna separata representativa organ.
Den federala regeringen har hand om bl.a. utrikespolitik, rättsväsende, försvar och socialförsäkringssystem. Regionerna reglerar t ex arbetsmarknadspolitik, energipolitik, transportfrågor, utrikeshandel, vapenexport, jordbrukspolitik och vissa skattefrågor medan språkgemenskaperna framför allt har ansvar inom social-, utbildnings- och kulturområdena. Omfattande delegering av nya ansvarsområden kommer att ske under hösten 2013 som ett led av den sjätte konstitutionella reformen. 3 Aktuella läget Belgisk politik har sedan länge dominerats av tre partier: liberaler, kristdemokrater och socialister. Under de senaste decennierna har partierna delats efter språkgränserna, med flamländska respektive frankofona partier. Sedan 2007 har de omfattande flamländska kraven på ytterligare regionalisering och det frankofona motståndet däremot ökat spänningarna mellan språkgrupperna och försvårat regeringssamarbetet på federal nivå. Detta har också skapat utrymme för N-VA, ett nationalistiskt flamländskt parti, att växa sig starkt. I april 2010 avgick den federala regeringen sedan man misslyckats med att nå en överenskommelse i en institutionell mycket känslig och symbolisk fråga en valkretsreform i Brysselområdet (Bryssel-Halle-Vilvoordefrågan, också känd som BHV-frågan ). Nyval ägde rum den 13 juni 2010. På flamländsk sida vann N-VA närmare 30 % av rösterna och partiledaren Bart De Wever fick ca 800 000 personröster. På den frankofona sidan segrade socialisterna (PS), med partiledaren Elio Di Rupo i spetsen. Det är inte bara de institutionella frågorna som är svårförhandlade Belgien står också inför uppenbara utmaningar på det ekonomiska området där de ideologiska uppfattningarna går isär om lämpliga åtgärder. Förtroendeklyftan mellan Flandern i norr och Vallonien i söder är stor. Mellan juni 2010 och december 2011 var den politiska situationen helt låst. 2009 sattes Belgien under särskild bevakning av EU vad gällde landets ekonomiska situation (s.k. excessive deficit procedure- EDP). Under 2011 fick Belgien flera varningar av EU-kommissionen, och finansmarknaden drev upp låneräntan för landets tioåriga statsobligationer i november till nära 6 %. Detta tvingade fram en paketöverenskommelse mellan åtta politiska partier. Efter rekordartade 541 dagar med expeditionsministär under den avgående premiärministern Yves Leterme svors den nya regeringen in den 6 december 2011. Den består av sex partier: socialister, liberaler och kristdemokrater, såväl flamländska som fransktalande och leds av den första fransktalande premiärministern på över trettio år, Elio di Rupo (PS). Miljöpartierna valde att inte delta i regeringsarbetet, men de står bakom den sjätte författningsreformen. N-VA deltog inte i uppgörelsen. Paketöverenskommelsen består av flera delar: en sjätte författningsreform där valkrets- och jurisdiktionsindelningen av BHV ändras, ökad delegering till regionerna eller gemenskaperna från det federala, omfördelning av resurser mellan federal och regional nivå, reform av senaten, ny budgetoch finanslag samt ett ramverk för budgetarna 2012-14 så att landets ekonomi är i balans per 2015 och tar sig ur EU:s EDP förfarande.
4 Den nya jurisdiktion- och valkretsindelningen av Bryssel-Halle-Vilvoorde (BHV) antogs efter omröstning av parlamentet i juli 2012. Under hösten 2013 ska den ökade delegeringen till regional och lokal nivå genomföras liksom överföring av medel. Stegen därefter är reform av senaten och en ny budget- och finansieringslag. Lokala val hölls i oktober 2012 och N-VA vann stort i Flandern med 39 % av rösterna. N-VA:s partiledare Bart De Wever valdes också till borgmästare för Antwerpen och en koalition bildades mellan N-VA och CD-V för att styra både regionen och hamnstaden. I Vallonien vann PS under premiärminister Elio Di Rupos ledning. Hans medarbetare Paul Magnette utsågs till ställföreträdande partiledare för det fransktalande socialistpartiet PS. N-VA driver konsekvent kravet att Belgien ska omvandlas till en konfederation efter de allmänna valen i maj 2014. Per årsskiftet 2012/13 hade landet sparat 20 miljarder Euros på lite över 18 månader, men EU-kommissionen har signalerat att landet behöver göra strukturreformer och ytterligare besparingar under 2013-2014 för att nå uppsatta mål av EU och ffa Eurozonen. Utrikespolitik Utrikespolitiskt har Belgien under efterkrigstiden engagerat sig starkt i det västliga och europeiska samarbetet. Landet hör till EU:s grundare och uppslutningen kring unionen är stor. I sin EU-politik är Belgien en aktiv förespråkare av en federalistisk utveckling. EU har fungerat som en enande kraft mellan språkgrupperna och man har ett väl fungerande system för att utveckla gemensamma ståndpunkter. Belgien var under hösten 2010 ordförande i EU och tillhör den inre kretsen av Eurozonssamarbetet. Belgiens medlemskap i NATO upplevs som en historisk nödvändighet och en hörnsten i landets säkerhetspolitik. Samtidigt ser man gärna att EU:s kapacitet på det försvars- och säkerhetspolitiska området stärks. Belgien för också en aktiv Afrika-politik, med fokus på Centralafrika mot bakgrund av sitt koloniala förflutna. Det belgiska utvecklingsbiståndet ligger på c:a 0,5 % av BNI. Biståndet fördelas framför allt mellan18 länder, med vilka man han bilaterala avtal med. Belgien strävar efter att öka sitt bistånd till 0,7 % av BNI. Ekonomi, näringsliv, handel och investeringar Efterkrigstidens strukturförändringar har inneburit att Vallonien med sin tunga stål- och gruvindustri har haft en stagnerande ekonomisk utveckling, medan Flanderns satsningar på högteknologi och modern industri givit ett ekonomiskt uppsving. Det finns dock betydande ekonomiska skillnader inom respektive region. Under de senaste åren har Vallonien lyckats börja vända denna negativa trend med hjälp av ett antal forskningscentra till vilka företag och start-up:s kopplats. Efter en avmattning i den belgiska ekonomin kring millennieskiftet var tillväxten god innan den nuvarande ekonomiska krisen slog till. 2009 var tillväxten negativ: -2,8 %. Denna trend vände dock och tillväxten blev positiv under 2010, + 2,2 %. Statsbudgeten var i balans mellan 2000 och
2006. Mellan 2007-2010 växte budgetunderskottet. Ett budgetunderskott på -4,8 % förelåg 2011 och beräknat till -2,96 % för 2012. EU-kommissionen anser dock att det stödlån som Belgien gav Dexia bankgruppen 2012 ska belasta landets budgetunderskott, varför det ökar till -3,7 %. Regeringens mål är att ha en statsbudget i balans 2015. Statsskulden uppgick 2012 till 100,6% av BNP. Arbetslösheten var i genomsnitt 7,4 % av den aktiva befolkningen 2012. Skillnaderna är dock stora mellan de olika regionerna. Näringslivet består i huvudsak av små och medelstora företag. Värdet av exporten motsvarar ca 75 % av landets BNP, vilket gör Belgien till ett av mest exportberoende länderna i EU. Handelsbalansen visade under åtskilliga år ett betydande överskott. 2009 rasade både exporten och importen på grund av den ekonomiska krisen, och handelsbalansen 2012 visar på ett underskott på - 7,7 miljarder euros. Ungefär tre fjärdedelar av den belgiska utrikeshandeln sker inom EU, med grannländerna Tyskland (18,6 %), Frankrike (16,6 %) och Nederländerna (11,9%) som främsta exportmarknader. Sverige ligger på tionde plats av den totala exporten (2011/12). Produkterna utgörs främst av maskiner, kemikalier och diamanter. Därtill kommer en betydande transit handel med bland annat oljeprodukter. Av Belgiens totala import består 1,9 % av svenska produkter, vilket gör Sverige till landets nionde/tionde största leverantör (2011/12). Sett ur svensk synvinkel utgör Belgien den nionde största exportmarknaden med 4,5 % av Sveriges totala export, motsvarande 54 374 mkr 2012. Under 2012 ökade den med 2,3 %. Det är mestadels verkstadsprodukter, maskiner och kullager som exporteras. Belgien är den tionde största leverantören 3,9 % av Sveriges totala import, motsvarande 44 529 mkr 2012. Motorfordon, verkstadsprodukter och läkemedel utgör den största delen av den svenska importen från Belgien. Belgien är ett viktigt transitland för svenska produkter att nå andra marknader. Antwerpen har den näst största hamnen i Europa för internationell frakt, och är störst på skogsprodukter och stål. IKEA, H & M och SKF är exempel på företag som har förlagt sina stora internationella lager i Belgien. Förbindelser med Sverige Kontakterna går så långt tillbaka som till 800-talet, då de skandinaviska vikingarna under sina erövringståg nådde det område som idag utgör Belgien. De utvecklades sedan på ett mera fredligt sätt genom Hansaförbundets framväxt under medeltiden. På 1600-talet utvandrade ett stort antal valloner till Sverige (mellan 1000 och 1200 familjer); de var skickliga yrkesarbetare, som överförde nya, kvalificerade arbetsmetoder till svenska järnbruk. Åtskilliga stannade kvar och har avsatt tydliga spår i svensk kultur och arbetsliv. Över 300 svenskrelaterade företag finns idag representerade i Belgien och dessa sysselsätter drygt 25 000 personer. De största är Atlas Copco i Antwerpen (2 200 anställda), Volvo Europa Truck (1 700 anställda) och 5
6 Volvo Cars (3 800 anställda) i Gent. IKEA har en stor marknad i Belgien och expanderar. Knappt 5 500 svenskar var i mars 2012 innehavare av belgiskt uppehållstillstånd. En skandinavisk skola ligger i Waterloo söder om Bryssel. Drygt 1200 svenskar arbetar inom EU-institutionerna. Regeringen beslutade den 22 december 2010 att stänga flera utlandsmyndigheter under 2011, bl. a. ambassaden i Bryssel per den 31 juli 2011. Ambassadens verksamhet har delvis övertagits en Stockholmsbaserad ambassadör, som har heltidsuppgiften att representera Sverige i Belgien. Ambassadören bedriver den löpande dialogen med Belgiens regering, inte minst i EU-frågor, samt främjar de ekonomiska och kulturella förbindelserna mellan länderna. Avsikten är att ett honorärt generalkonsulat ska öppnas i Bryssel. Ett konsulärt service kontor möjliggör f.n. för svenskar att hämta (men inte ansöka om) ordinarie pass, nationellt id-kort och körkort. Det bistår i begränsad utsträckning vid konsulära nödlägen inkl. utfärda provisoriska pass samt med viss Sverigeinformation. I Belgien finns också två svenska honorärkonsulat i Liège och Antwerpen. Förutom det Stockholmsbaserade sändebudet har Sverige en delegation vid NATO och en ständig representation vid EU i Bryssel(www.swedenabroad.com). Business Sweden har ett kontor och Svenska kyrkan finns i centrala Bryssel. Dessutom finns det ett tiotal svenska regionkontor i Bryssel med uppgift att för kommunernas och landstingens räkning bevaka viktiga processer och beslut inom EU. Sedan 2010 finns en handelskammare för Norden/Sverige, Belgien och Luxemburg NOBELUX- som verkar i Belgien. Belgien har en ambassad i Stockholm (www.diplomatie.be/stockholm) samt honorära konsulat i Göteborg och Malmö.