KALLELSE KOMMUNFULLMÄKTIGE



Relevanta dokument
STRategi. Program. plan policy. Höganäs kommuns miljöprogram

PROTOKOLL KOMMUNALA HANDIKAPPRÅDET

PROTOKOLL KS MILJÖUTSKOTT

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

Plats och tid Sessionssalen Nya Rådhuset Kl. 15:00-16:00. Kristina Strömbeck Kardoud Projektledare. Ordförande... Nicklas Ljungström (MP)

Förslag till energiplan

PROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN/PARLAMENTARISKA GRUPPEN

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS )

REGLEMENTE FÖR RÅDET FÖR FUNKTIONSHINDERFRÅGOR

Uppstart av kommunalt funktionsrättsråd

Reglemente. Kommunala handikapprådet (KHR) Antagen av kommunfullmäktige KF 67/ Reviderad av kommunfullmäktige KF 45/

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

Datum. Antagen av Kommunfullmäktige Dokumentnamn: Policy för avfallshantering i Örnsköldsviks kommun

Dnr KK17/382. Reglemente för Kommunala Anhörigrådet. Antagen av kommunfullmäktige

Klimat- och miljöpolitiskt program. Handikapprådet

PROTOKOLL KOMMUNALA HANDIKAPPRÅDET

Handbok för det interna miljömålsarbetet

Remiss på klimat- och energistrategin för Jönköpings län

Förslag till revideringsprocess av Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling LundaEko Dnr KS 2011/0824

PROTOKOLL KS MILJÖUTSKOTT

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.

Kommunstyrelsens arbetsutskott Revidering av reglementen för pensionärsrådet och funktionshinderrådet

Reglemente. Kommunala pensionärsrådet KPR

Kommunala handikapprådet

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Reglemente. modell plan policy. program regel. riktlinje rutin strategi taxa. för Kommunala pensionärsrådet ... Beslutat av: Kommunfullmäktige

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(11) Kommunstyrelsens arbetsutskott

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Miljöstrategi för Sollentuna kommun. Innehållsförteckning SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING. Antagen av fullmäktige 2014-xx-xx

Reglemente för kommunala rådet för funktionshinderfrågor

Dnr:2018/129. Säffle kommuns. Energi- & klimatplan. Med målsättningar till år Version Beslutad i kommunfullmäktige

Sveriges miljömål.

Instruktion Rådet för funktionshinderfrågor

Energi- & klimatplan

Antagande av avfallsplan

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Barbara Struglics, Attention NV Skåne Annika Bech, Reumatikerförbundet. Anita Bäck, kultur- och fritidsnämnden

Sammanträdesdatum Marie Färm, kanslichef Eva Mårtensson, kommunikationschef

Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014

PROTOKOLL KS ARBETSUTSKOTT

Förvaltningskontoret, kl

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Riktlinje för kommunalt tillsatta råd Kommunala

Reglemente för kommunala handikapprådet

Diarienummer KS2016/55. Datum » POLICY. Sandvikens Kommuns. Strategi för Medborgardialog

Motion om utökat antal solcellspanelladdare för elbil. (AU 299) KS

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Arbetsordning för kommunala funktionshindersrådet i Tyresö kommun

Temagruppernas ansvarsområde

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (6)

Reglemente för kommunala handikapprådet, KHR

i sammanträdesrum Bolmen, Olofsgatan 9, Ljungby

Arbetssätt för kommunstyrelsens arbetsutskott KS-2015/112

PROTOKOLL UN ARBETSUTSKOTT

Helene Larsson Ps FUB. Tolk Charlotte Wallgren Tolk Carina Matsson Tolk praktikant Anneli Tuvesson

Socialnämnden (15)

HÅLLBARHET Hållbarhetsprogram för Avesta kommun

PROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN

Sveriges miljömål.

Tisdagen den 30 augusti 2016 kl 13:00

PROTOKOLL KS BUDGETUTSKOTT

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Program Strategi Policy Riktlinje. Riktlinjer för politiska styrdokument

PROTOKOLL KS ARBETSUTSKOTT

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Miljööverenskommelse

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

Antaget av Regionfullmäktige RS 2016/1414

Energiplan för Vänersborg År

PROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Sammanträdesrum 1, Stadshuset, , kl. 10:

RÅDET FÖR PENSIONÄRER OCH PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Reglemente för kommunala pensionärsrådet

PROTOKOLL KS ARBETSUTSKOTT

RIKTLINJER FÖR NÄRINGSLIVSRÅD

Reglemente för Torsby kommuns ungdomsråd

REGLEMENTE FÖR MORA ORSA MILJÖNÄMND

Anneli Persson (S) Lennart Pettersson (C) Sara Billquist-Selberg (FP) ordförande Ida Andersson (C) t.om. 8 Ann Pettersson (M) ANSLAG/BEVIS

KALLELSE. Nr Ärende Diarienummer Föredragande 1. Ekonomisk uppföljning t om oktober IFO2016/3 Lotta Holmström

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

Kommunkontoret Agneta Henriksson. Justerande Sven-Erik Sjöstrand ANSLAG/BEVIS

Program för personer med funktionshinder i Essunga kommun

DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer Lina Pennlert KS 2017/0380

YTTRANDE. Datum Dnr Remiss. Uppdatering av Region Skånes miljöprogram

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige

Näringslivsrådets reglemente

Thim Borg. Kommunkontoret Cecilia Håkansson. Ordförande Arnold Andréasson. Justerande Thim Borg

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Transkript:

1 (1) KALLELSE KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-12-17 VÄLKOMMEN Kommunfullmäktige i Höganäs kommun kallas till sammanträde. Datum och tid: 2014-12-17, kl 18:30 (observera veckodagen!) Plats: Stadshuset, Sessionssalen Ledamot som är förhindrad att närvara vid sammanträdet bör snarast anmäla detta till ewa.jacobsson@hoganas.se, 042-33 71 94, eller niklas.akerstrom@hoganas.se, 042-33 73 33. Under ajournering av sammanträdet kommer julbuffé att serveras varför det extra viktigt att förhinder anmäls. ÄRENDEN 1. Justering Förslag på plats, datum och tid för justering: Kommunkansliet, fredagen den 19 december 2014 kl 13:00-17:00 2. Svar på motion om rättvisa villkor för engagerade ungdomar, s. 2-8 3. Antagande av arbetsordning för kommunala funktionshinderrådet, s. 9-21 4. Miljöprogram 2015-2025, s. 22-93 5. Överföring av ansvar för Miljöstipendiet, s. 94-100 6. Antagande av elbilsstrategi för Höganäs kommun, s. 101-108 7. Införande av ett fjärde tekniskt år på Kullagymnasiet, s. 109-115 8. Beviljande av tilläggsanslag för Höganäs sportcenter etapp 2, s. 116-120 9. Godkännande av plan för intern kontroll 2015, s. 121-151 10. Kommunfullmäktiges anmälningsärenden, s. 152-197 Höganäs 2014-12-05 Gustaf Wingårdh Ordförande HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET 263 82 Höganäs 042-33 71 00 kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE 1

Ärende 2 Svar på motion om rättvisa villkor för engagerade ungdomar 2

KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-12-17 KS/2014/565 SVAR PÅ MOTION OM RÄTTVISA VILLKOR FÖR ENGAGERADE UNGDOMAR Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 18 september 2014, 98, att remittera en motion till kommunstyrelsen avseende rättvisa villkor för engagerade ungdomar. Lennart Nilsson (S) och Anneli Eriksson (S) yrkar i motionen att ledamöter i ungdomsrådet erhåller likvärdiga sammanträdesarvoden som ledamöter i kommunens övriga rådgivande organ. I ett yttrande den 23 oktober 2014 skriver kommunstyrelsens ordförande att motionärernas yrkande kan vara den lämpliga vägen att gå men att det finns omständigheter som gör det svårt att genomföra. Dagens arbetsordning för Ungdomsrådet innebär att samtliga ungdomar från årskurs 6 till och med 20 års ålder som bor eller går i skola i kommunen är välkomna att delta i rådets möten. Det är också friviligt att delta och man behöver inte vara med på alla möten. Vidare skriver kommunstyrelsens ordförande att ovanstående gör att det finns en risk att en arvodering kan skena när vem som helst kan delta inom den tidigare nämnda gruppen ungdomar kan delta i rådet. För att genomföra motionärernas intention måste i så fall rådets arbetsordning ändras med hänsyn till vilka som får/kan delta i rådets möten. I dagsläget har detta inte initierats av ungdomssamordnare eller rådet själv. Slutligen skriver kommunstyrelsens ordförande att det är dennes uppfattning att ungdomsrådet fungerar väl idag och att en eventuell förändring bör komma på initiativ från ungdomsrådet, om man där till exempel anser att en arvodering skulle göra rådets verksamhet bättre. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens beslut den 3 december 2014, 269 Kommunstyrelsens ordförandes yttrande den 23 oktober 2014, Kommunfullmäktiges beslut den 18 september 2014, Lennart Nilsson (S) och Anneli Eriksson (S): Motion om rättvisa villkor för engagerade ungdomar, inkommen den 16 juni 2014. Ytterligare underlag i ärendet Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 18 oktober 2014, 140, Kommunfullmäktiges beslut Kommunstyrelsens förslag: Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag att avslå motionen. Beslutet ska skickas till HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET 263 82 Höganäs 042-33 71 00 kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE 3

4

5

YTTRANDE 1 (1) SLUTLIG INSTANS: KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-10-23 KS/2014/565 MOTION OM RÄTTVISA VILLKOR FÖR ENGAGERADE UNGDOMAR Sammanfattning av ärendet Motion har inkommit från Lennart Nilsson (s) och Anneli Eriksson (s) den 16 juni 2014. Motionärerna yrkar att ledamöter i ungdomsrådet erhåller likvärdiga sammanträdesarvoden som ledamöter i kommunens övriga rådgivande organ. Beslutsunderlag Lennart Nilsson (s) m fl: Motion om rättvisa villkor för engagerade ungdomar, inkommen den 16 juni 2014. Yttrande Motionärerna anser att Ungdomsrådets ledamöter ska jämställas med Funktionshinderrådet och Pensionärsrådet vad gäller arvodering för sitt engagemang. Det kan också tyckas vara den lämpliga vägen att gå men det finns omständigheter som gör det svårt att genomföra. Dagens arbetsordning för Ungdomsrådet innebär att samtliga ungdomar från årskurs 6 t o m 20 års ålder som bor eller går i skola i kommunen är välkomna att delta i rådets möten. Det är också friviligt att delta och man behöver inte vara med på alla möten. Detta innebär att en arvodering riskerar att skena när vem som helst kan delta inom den tidigare nämnda gruppen ungdomar. För att genomföra motionärernas intention måste i så fall rådets arbetsordning ändras med hänsyn till vilka som får/kan delta i rådets möten. I dagsläget har detta inte initierats av ungdomssamordnare eller rådet själv. Min uppfattning är att ungdomsrådet fungerar väl idag och att en eventuell förändring bör komma på initiativ från ungdomsrådet, om man där t ex anser att en arvodering skulle göra rådets verksamhet bättre. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå motionen Péter Kovács Kommunstyrelsens ordförande HÖGANÄS KOMMUN NÄMNDSSERVICE KLK 263 82 Höganäs 042-33 71 00 kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE 6

7

Socialdemokraterna i Höganäs Motion Rättvisa villkor för engagerade ungdomar. HÖGANAs KOMMUN KOMMUNKANSUET 2014-06- 1 6 DNR \\S/Z.0\"\/~6) I ett väl fungerande demokratiskt samhälle är engagemang från medborgarna en avgörande faktor. Vidare måste man sträva efter en bred representation och mångfald. Att ungdomar stimuleras att delta i samhällsengagemanget anser vi är extra viktigt. Kommunens duktiga ungdomssamordnare har lyckats skapa och hålla liv i det kommunala ungdomsrådet. Ungdomsrådets uppgift är att ge kommunen ett barn- och ungdomsperspektiv på olika frågor. I dag får ledamöterna i ungdomsrådet inte någon ersättning för uppdraget. I kommunens andra rådgivande organ utgår ersättning i form av sammanträdesarvode. Det måste ses som orimligt att inte samma villkor ska gälla för ungdomsrådets ledamöter. Med anledning av ovanstående föreslår vi: Att ledamöter i ungdomsrådet erhåller likvärdiga sammanträdesarvoden som ledamöter i kommunens övriga rådgivande organ. Höganäs 2014-06-11 För Socialdemokratiska fullmäktigegruppen 8

Ärende 3 Antagande av arbetsordning för kommunala funktionshinderrådet 9

KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-12-17 ANTAGANDE AV ARBETSORDNING FÖR KOMMUNALA FUNKTIONSHINDERRÅDET KS/2014/343 Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 30 oktober 2014, 112, att återremittera ärendet avseende en ny arbetsordning för kommunala handikapprådet. Bakgrunden till ärendet är kommunala handikapprådets beslut den 24 februari, 2, samt den 5 maj 2014, 21, där rådet uttryckt önskemål att byta rådets namn till kommunala funktionshinderrådet. Kommunledningskontorets kommunkansli har utarbetat ett förslag på ny arbetsordning för rådet. Förslaget på ny arbetsordning innefattar den av kommunfullmäktige tidigare beslutade förändringen av rådets organisation vilken träder i kraft 1 januari 2015. I en tjänsteskrivelse den 29 september 2014 skriver kommunledningskontorets kommunkansli att utöver namnändringen har även mindre språkliga justeringar och tillägg gjorts till följd av ändring av rådets namn. Vidare har ordet skall ändras till ska. Kommunens handikappombud har beretts möjlighet att kommentera förslaget till ny arbetsordning och samtliga kommentarer bortsett från en, att namnge rådets sekreterare, har inarbetats i arbetsordningen. Rådets sekreterare bestäms genom andra beslut än rådets arbetsordning. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens beslut den 3 december 2014, 268, Kommunfullmäktiges beslut den 30 oktober 2014, 112, Kommunledningskontorets kommunkansli, tjänsteskrivelse den 29 september 2014, Kommunledningskontorets kommunkansli, förslag på arbetsordning för kommunala funktionshinderrådet., KFS 2014:26, Kommunala handikapprådets beslut den 5 maj 2014, 21, Kommunala handikapprådets beslut den 24 februari 2014, 2. Ytterligare underlag i ärendet Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 18 november 2014, 136, Kommunstyrelsens beslut den 7 oktober 2014, 208, Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 23 september 2014, 112, Kommunstyrelsens beslut den 3 juni 2014, 144. Kommunfullmäktiges beslut Kommunstyrelsens förslag: Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag att anta arbetsordning för kommunala funktionshinderrådet, KFS 2014:26, att tidigare beslutad organisationsförändringen som träder ikraft den 1 januari 2015 ska utvärderas efter två år. Beslutet ska skickas till HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET 263 82 Höganäs 042-33 71 00 kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE 10

11

12

TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN SLUTLIG INSTANS: KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-09-12 KS/2014/343 NAMNBYTE FRÅN KOMMUNALA HANDIKAPPRÅDET TILL KOMMUNALA FUNKTIONSHINDERRÅDET Sammanfattning av ärendet Genom beslut i kommunfullmäktige den 21 mars 2013, 55, förändrades det kommunala handikapprådets organisation och tillhörighet. Härefter organiseras rådets verksamhet under kommunstyrelsen. I samband med rådets förflyttning uppstod frågan namnbyte, en fråga som rådet har fått uppdraget att bereda under våren 2014. Ledamöterna i det kommunala handikapprådet tillstyrkte genom beslut den 24 februari 2014, 2, samt den 5 maj 2014, 21, förslaget om att rådet byter namn till kommunala funktionshinderrådet. Kommunstyrelsen beslutade den 3 juni 2013, 144, att uppdra åt kommunledningskontoret att utarbeta förslag på arbetsordning för kommunala handikapprådet med syfte att byta rådets namn till kommunala funktionshinderrådet (KHR). Kommunledningskontorets kommunkansli har utarbetat ett förslag på arbetsordning utifrån kommunstyrelsen beslut. Utöver namnändringen har även mindre språkliga justeringar gjorts då ordet skall ändras till ska. Kommunens handikappombud har beretts möjlighet att kommentera förslaget till ny arbetsordning och samtliga kommentarer bortsett från en, att namnge rådets sekreterare, har inarbetats i arbetsordningen. Rådets sekreterare bestäms genom andra beslut än rådets arbetsordning. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets, kommunkansliet, förslag på arbetsordning för kommunala funktionshinderrådet., Kommunala handikapprådets beslut den 5 maj 2014, 21, Kommunala handikapprådets protokoll den 24 februari 2014. Kommunledningskontorets kommunkanslis förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta arbetsordning för kommunala funktionshinderrådet, KFS 2014:26. Josefin Thedeby Kanslichef Niklas Åkerström Kommunsekreterare HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET 263 82 Höganäs 042-33 71 00 kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE 13

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSAMLING 1 (2) Ersätter KFS 2012:34 2014:26 ARBETSORDNING FÖR KOMMUNALA FUNKTIONSHINDERRÅDET 1. Ändamål och uppgifter Rådet är ett organ för samråd och information mellan funktionshinder- samt handikapporganisationer och kommunen. Rådet ska vara ett forum för diskussioner mellan parterna. Erfarenheter tas till vara och förs vidare till respektive nämnder/styrelser. Rådet ska vara referensorgan i aktuella nybyggnads- och utvecklingsprojekt och låta sig representeras i olika referensgrupper. Personer med funktionsnedsättning bereds genom sina representanter möjlighet att framföra synpunkter på den kommunala verksamhetens utformning, föreslå förändringar av boendemiljön samt trivsel- och servicefrågor som har aktualitet för denna grupp. 2. Sammansättning Antalet funktionshinder- och handikapprepresentanter fastställs till fem ordinarie ledamöter och tre ersättare, representerande funktionshinder- och handikapporganisationer som är verksamma i kommunen. HSO (Handikappföreningarna i Höganäs Samarbetsorganisation) utser funktionshinders- och handikapporganisationers representanter samt ersättare. Om ersättare inte tjänstgör för någon ordinarie ledamot utgår inte sammanträdesarvode. HSO ska i sammanhanget beakta föreningar som inte är medlemmar i HSO. För kommunen ingår representant för socialförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen, representant för teknik- och fastighetsförvaltningen samt förste vice ordförande i kommunstyrelsen. I rådet ingår även kommunens handikappombud och handikappsamordnare. Representanter från andra kommunala nämnder och styrelser kan adjungeras när frågor, som berör deras verksamhetsområden, behandlas. Vid behov kan representanter från andra samhällsorgan inbjudas, t.ex. övriga HSO, för information och diskussion i vissa frågor. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET 263 82 Höganäs 042-33 71 00 kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE 14

2 3. Organisation Funktionshinderrådet är organisatoriskt knutet till kommunstyrelsen. 4. Arbetsformer Funktionshinderrådet är ett referensorgan. Rådet utser inom sig deltagare i referensgrupper. Rådet sammanträder fyra gånger årligen, men har möjlighet att vid särskilda skäl avhålla extra sammanträden. Kallelse och föredragningslista utsändes en vecka före sammanträdet. Aktuella kommunala projekt som berör ny-, till- och ombyggnation av olika funktioner ska belysas och diskuteras inom gruppen ur ett tillgänglighetsperspektiv. Synpunkter som framkommer ska föras vidare till den nämnd eller styrelse, som har att svara för respektive område. Det förutsätts att funktionshinder- och handikapprepresentanterna vidareförmedlar synpunkter och information från rådets överläggningar till medlemmar i berörda föreningar. Justeringar av anteckningar sker 14 dagar efter sammanträdet. Kopia av de justerade anteckningarna utsänds inom tre veckor efter sammanträdets avhållande till rådets samtliga ledamöter. Ordförande i rådet utses av kommunstyrelsen. Vice ordförande utses av rådet bland funktionshinder- och handikapprepresentanterna. Kommunen ställer sekreterare och föredragande till förfogande. Men hänsyn till att inte alla personer med funktionsnedsättning är anslutna till funktionshinder- och handikapporganisationer och för att få tillfälle till gemensam överläggning med andra organisationer, vilka har aktiviteter, som riktar sig till målgruppen, kan kommunstyrelsen inbjuda till särskilda konferenser. Till sådana konferenser - i vilka funktionshinderrådet deltar - kan inbjudas såväl enskilda personer som organisationer vilka är aktiva inom området, t ex bildningsförbund, ideella organisationer m fl. 5. Mandatperioder Det finns ingen särskild mandatperiod för funktionshinderrepresentanterna. Mandatperioden för kommunens företrädare är fyra år. Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx, xx Ersätter KFS 2012:34 HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET 263 82 Höganäs 042-33 71 00 kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE 15

16

17

18

19

PROTOKOLL KOMMUNALA HANDIKAPPRÅDET HÖGANÄS KOMMUN 2014-02-24 Sida l av 18 NÄRVARANDE Ordförande Ledamöter Ulf Molin, kommunstyrelsen Anki Nilsson, Astma- och Allergiföreningen Leif Olsson, Kullabygdens Diabetesförening AlfWallin, Strokeföreningen Öresund Bengt Silfverstrand, DHR Höganäs Barbara Struglics, Artentian NV Skåne Britta Liljeblad, Hjärt- och Lungsjukas förening Siv Haraldsson, Psoriasisföreningen i Höganäs Rolf Hansson, Riksförbundet social och mental hälsa Christer Svensson, Schizofreniförbundet Skåne Leif Andersson, Riksförbundet Trafik- och Polioskadade Sverker Tingdal, samhällsbyggnadsförvaltningen Margareta Engkvist Björkenhall, teknik- & fastighetsförvaltningen Sylvia Månsson, handikappombud Bengt Nilsson, handikappsamordnare Ej ~änstgörande ersättare Mats Beinert, Synskadades förening i Höganäs Ann-Mari Andersson, Cooperativet Oberoende Liv- COOL Övriga närvarande sekreterare Sammanträdestid Paragrafer Hennan Crespin, kommunchef Eina Linder, EJA-utbildning Roger Lilja, bygglovsavdelningen Tim J ens en, bygglovsavdelningen avd chef Arne Nilsson kl. 16.00-18.00 62-77 JUSTERING Utsedd att justera AlfWallin, Strokeföreningen Öresund UNDERSKRIFTER sekreterare... (l.:~.. 41.. /~1 --~. (~....... Ordförande Justerande UlfMo /,... '{J(;jJ./~: :... Alf Wallin, Vtrokeföreningen O resund l SIGNATURER 20

PROTOKOLL KOMMUNALA HANDIKAPPRÅDET HÖGANÄS KOMMUN 2014-02-24 Sida 4 av 18 2 KHR'S FRAMTID Kommunstyrelsens arbetsutskott har gett kommunledningskontoret i uppdrag att lämna förslag på hur arbetet med tillgänglighetsfrågorna kan förbättras avseende organisation, handikappombudets fortsatta verksamhet och anställningsform samt kommunens handikapplan och tillgänglighetsguide. Herman informerar med anledning av detta om följande: Avtalet med ErA-utbildning om handikappombud förlängs med två år. Det skrivs ett tilläggsavtal med ErA-utbildning om att ansvara för sekreterarfunktionen i KHR. EIA -utbildning ska också arbeta med att ta fram förslag till en ny handikapplan samt i samarbete med handikappsamordnare Bengt Nilsson fårdigställa tillgänglighetsguiden. I arbetet med handikapplanen ska EIA bland annat redovisa goda exempel på en handikapplan till kommunledningen. En koppling måste göras till hur det ser ut i Höganäs för att handikapplanen ska få en tydlig HöganäsmodelL Eina Linder understryker betydelsen av ett bra samarbete med föreningarna i arbetet med handikapplanen. Bengt ställer sig positiv till att avtalet med handikappombudet förlängs och håller med om att det är viktigt med delaktighet i arbetet med handikapplanen. Han undrar om det finns en tidsplan för när planen ska vara framtagen och framhåller att föreningarna ställer krav på en ~ förändrad representation i KHR även framöver. --aij!y/j Z-o t~ O Herman förklarar att avtalet med EIA blev klart nyligen. Arbetet med planen ska påbörjas så snart som möjligt men det är för tidigt att ange en tidsplan. Det är en fråga för fullmäktige om hur representationen i KHR ska se ut. Leif Andersson med flera framhåller vikten av att de olika nämnderna tillförs resurser för att kunna arbeta framgångsrikt med tillgänglighetsarbetet. Föreningarna har önskemål om ett nytt namn på rådet och förslaget är "Kommunala funktionshinderrådet- KFR". Samtliga ledamöter i rådet tillstyrker förslaget till namnbyte. Beslut Kommunala handikapprådet beslutar att att föreslå kommunstyrelsen att handikapprådet ska byta namn till Kommunala funktionshinderrådet - KFR, samt överlämna synpunkterna på delaktighet i arbetet med handikapplan och representation i rådet till kommunstyrelsen. Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen l SIGNATURER /-tf~/ D (f);/ r 21

Ärende 4 Miljöprogram 2015-2025 22

KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-12-17 MILJÖPROGRAM 2015-2025 KS/2013/425 Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 18 oktober 2012, 108, bland annat att uppdra åt kommunstyrelsen att påbörja arbetet med ett nytt miljöprogram samt att arbetet med att ta fram ett nytt miljöprogram ska involvera både förankring i tjänstemannaorganisationen i kommunen och en öppen politisk process där alla partier ges möjlighet att bidra. Kommunfullmäktige beslutade den 19 september 2013, 106, att miljöprogrammet ska vara klart för antagande senast till kommunfullmäktiges sista sammanträde 2014. I en tjänsteskrivelse den 27 oktober 2014 skriver ledningsgruppen för miljöprogrammet att det inkommit starka invändningar i remissvaren kring avsaknad av åtgärdsplaner och kostnadsberäkningar. Med utgångspunkt i dessa invändningar beslutade kommunstyrelsen den 3 december 266, bland annat att ställa sig positiv till målen i det nya miljöprogrammet samt att uppdra åt nämnder, förvaltningar och helägda kommunala bolag att ta fram åtgärdsförslag för 2016-2018, inklusive ekonomiska konsekvenser av respektive åtgärd. Vidare föreslår ledningsgruppen att kommunstyrelsen hemställer om anstånd i tid hos kommunfullmäktige så att miljöprogrammet kan antas senast den 31 december 2015. Motiv i detta finner ledningsgruppen att nämnder, förvaltningar och bolag då har en rimlig tid att utarbeta åtgärder och åtgärdsplaner. På det viset kommer hela det nya miljöprogrammet, samt första åtgärdsplanen, inklusive ekonomiska konsekvenser, att behandlas av kommunfullmäktige samtidigt. Därmed finns det möjlighet för nämnder, förvaltningar och bolag att iaktta eventuella ekonomiska konsekvenser i kommande budgetarbete. Med det föreslagna arbetssättet får fullmäktige en helhetsbild på både målen och de ekonomiska konsekvenserna av dessa mål som underlag för sitt beslut. Ledningsgruppen gör bedömningen att den föreslagna arbetsprocessen inte innebär någon praktisk förändring i relation till tidigare. Enligt tidigare arbetssätt skulle kommunfullmäktige besluta om miljöprogrammet i december 2014 och sedan skulle nämnder och förvaltningar under 2015 ta fram åtgärdsplaner inklusive ekonomiska konsekvenser för 2016-2018. I praktiken innebär detta att dessa åtgärder inte kan börja genomföras förrän 2016, vilket blir samma resultat med den nu föreslagna processen. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens beslut den 3 december 2014, 266, Kommunledningskontoret, tjänsteskrivelse den 21 oktober 2014, Höganäs kommun, Miljöprogram 2015-2025 + bilagor. Ytterligare underlag i ärendet Kommunstyrelsens miljö- och folkhälsoutskotts beslut den 3 november 2014, 20, Kommunstyrelsens beslut den 11 november 2014, 217. forts. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET 263 82 Höganäs 042-33 71 00 kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE 23

KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-12-17 Kommunfullmäktiges beslut Kommunstyrelsens förslag: Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag att flytta fram datumet för när miljöprogrammet, samt åtgärdsplanen inklusive ekonomiska konsekvenser, ska vara klara för antagande i kommunfullmäktige till senast sista mötet 2015. Beslutet ska skickas till HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET 263 82 Höganäs 042-33 71 00 kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE 24

25

26

TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN SLUTLIG INSTANS: KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-10-21 KS/2013/425 NYTT MILJÖPROGRAM FÖR HÖGANÄS KOMMUN Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 18 oktober 2012 108 att uppdra åt kommunstyrelsen att påbörja arbetet med ett nytt miljöprogram samt att arbetet med att ta fram ett nytt miljöprogram ska involvera både förankring i tjänstemannaorganisationen i kommunen och en öppen politisk process där alla partier ges möjlighet att bidra. Kommunfullmäktige beslutade den 19 september 2013 106 att miljöprogrammet ska vara klart för antagande senast till kommunfullmäktiges sista sammanträde 2014. Kommunstyrelsen beslutade den 4 juni 2013 129 att godkänna projektplan för framtagande av nytt miljöprogram samt att utse miljö- och folkhälsoutskottets medlemmar inklusive ersättare till politisk styrgrupp för framtagandet av nytt miljöprogram. Kommunchefen, samhällsbyggnadschefen och miljöchefen har varit ledningsgrupp för miljöprogrammet. I samband med chefsbyte på samhällsbyggnadsförvaltningen ersattes samhällsbyggnadschefen sommaren 2014 med teknik- och fastighetschefen. Arbetet med att ta fram nulägesbeskrivningar och mål till miljöprogrammet har bedrivits i arbetsgrupper med representanter från de olika förvaltningarna, Höganäshem och Höganäs Energi. Förslaget till miljöprogram 2015-2025 var ute på remiss under perioden 1 april-5 juni. Förslaget skickades till samtliga partier representerade i kommunfullmäktige, samtliga berörda nämnder, kommunstyrelsen och dess förvaltningar samt de helägda kommunala bolagen. Vidare har Region Skåne, Länsstyrelsen, NSR AB, Höganäs AB, Handelsplats Höganäs, Företagarna i Höganäs, Vikens företagarförening, Ungdomsrådet, LRF Höganäs samt Naturskyddsföreningen Kullabygden fått möjlighet att inkomma med synpunkter. Remiss inkom från de flesta politiska partier representerade i kommunfullmäktige, samtliga nämnder, kommunstyrelsen, de helägda kommunala bolagen, NSR AB, Länsstyrelsen i Skåne, Ängelholms kommun, Höganäs AB samt Ungdomsrådet. Relativt många av remissinstanserna är av den åsikten att antal mål i miljöprogrammet bör minskas något. Några remissinstanser har också påpekat vikten av att åtgärdsplaner och kostnadsberäkningar bifogas miljöprogrammet. De anser att det annars blir svårt att avgöra om målen är realistiska och att det blir svårt att förstå vilka insatser som kommer att krävas. Ledningsgruppen för miljöprogrammet är av den uppfattningen att en förutsättning för ett lyckat arbete med miljöprogrammet är att det finns en förankring och förståelse för denna i organisationen, både på politisk nivå och förvaltningsnivå. Utan en sådan förankring kommer inte programmet att utgöra ett bra underlag i det vidare arbetet och det finns risk för att energin kommer att läggas på att hela tiden motivera och förklara snarare än att genomföra programmet. Därför har ledningsgruppen i sitt arbete försökt att i så stor utsträckning som möjligt iakttaga inkomna synpunkter. Förslaget till miljöprogram har nu reviderats på så sätt att antal mål minskas till 22 istället för tidigare föreslagna 31 stycken. I det sammanhanget kan det nämnas att det inte är många mål för ett program som ska gälla över en 11-årsperiod. Alla mål omfattar inte heller alla nämnder, förvaltningar och bolag. (Se matris i bilaga vilka förvaltningar och bolag som berörs av respektive mål.) HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET 263 82 Höganäs 042-33 71 00 kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE 27

TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN SLUTLIG INSTANS: KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-10-21 KS/2013/425 Förvaltningar och bolag berörda av respektive mål huvudansvariga för genomförande: Mål i slutversionen Samhällsbyggnadsförvaltningen Teknik- och fastighetsförvaltningen Kommunledningskontoret Utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Mål 1 X X X X X X X X X Mål 2 X X X X X X X X X Mål 3 X X X Mål 4 X X Mål 5 X 1 Mål 6 (X) X X X X (X) (X) X X 2 Mål 7 X (X) X 3 Mål 8 X (X) X 3 Mål 9 X (X) X 3 Mål 10 X X X X X X X X X Mål 11 X X Mål 12 X X X X X X X X X Mål 13 X X Mål 14 X X Mål 15 X (X) Mål 16 X 4 Mål 17 (X) X Mål 18 X X Mål 19 X 5 Mål 20 X X X X X X X X X Mål 21 X X 6 Mål 22 X X X X X X X X X TOTALT 15 18 12 7 10 8 7 9 8 Räddningstjänsten Höganäshem Höganäs Energi Kommentar 1 Kommunens kontaktperson i Skåne Nordvästs elbilssamarbete. (Idag: Näringslivsutvecklaren.) 2 Kommunens egna fordon: respektive förvaltning i samarbete med fordonsansvarig. Upphandlade persontransporter: ansvariga för färdtjänst och skolskjuts. Upphandlade tjänster med arbetsmaskiner: fordonsansvarig. Transporter av varor: upphandlingsenheten. Bolagen ansvarar för sina fordon och upphandlade transporter. 3 Kostavdelningen, samt verksamheter utanför kostavdelningen som köper livsmedel. 4 Miljöavdelningen 5 Ekologen 6 Näringslivsavdelningen och kultur- och fritidsförvaltningen. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET 263 82 Höganäs 042-33 71 00 kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE 28

TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN SLUTLIG INSTANS: KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-10-21 KS/2013/425 Enligt kommunfullmäktiges beslut ska det nya miljöprogrammet vara klart så att detta kan antas av kommunfullmäktige senast sista mötet 2014. Då starka invändningar har funnits i remissvaren kring avsaknad av åtgärdsplaner och kostnadsberäkningar föreslås nu att kommunstyrelsen ställer sig positiv till målen i det nya miljöprogrammet samt uppdrar åt nämnder, förvaltningar och helägda kommunala bolag att ta fram åtgärdsförslag för 2016-2018, inklusive ekonomiska konsekvenser av respektive åtgärd. Vidare, för att nämnder, förvaltningar och bolag ska ha rimlig tid att arbeta fram dessa åtgärder, föreslås kommunstyrelsen hemställa hos kommunfullmäktige om anstånd till senast 2015-12-31 i avvaktan på första åtgärdsplanen (för 2016-2018). På det viset kommer hela det nya miljöprogrammet, samt första åtgärdsplanen, inklusive ekonomiska konsekvenser, att behandlas av kommunfullmäktige samtidigt. Därmed finns det möjlighet för nämnder, förvaltningar och bolag att iaktta eventuella ekonomiska konsekvenser i kommande budgetarbete. Med det föreslagna arbetssättet får fullmäktige en helhetsbild på både målen och de ekonomiska konsekvenserna av dessa mål som underlag för sitt beslut. Vår bedömning är att den föreslagna arbetsprocessen inte innebär någon praktisk förändring i relation till tidigare. Enligt tidigare arbetssätt skulle kommunfullmäktige besluta om miljöprogrammet i december 2014 och sedan skulle nämnder och förvaltningar under 2015 ta fram åtgärdsplaner inklusive ekonomiska konsekvenser för 2016-2018. I praktiken innebär detta att dessa åtgärder inte kan börja genomföras förrän 2016, vilket blir samma resultat med den nu föreslagna processen. Beslutsunderlag Miljöprogram 2015-2025 + bilagor. Ledningsgruppen för miljöprogrammets förslag till beslut Ledningsgruppen för miljöprogrammet föreslår miljö- och folkhälsoutskottet föreslå kommunstyrelsen att att att att ställa sig positivt till föreslaget nytt miljöprogram inklusive tillhörande bilagor, uppdra nämnder, förvaltningar och helägda kommunala bolag att ta fram åtgärder för perioden 2016-2018 kopplade till de mål de är berörda av i förslaget till nytt miljöprogram, arbetet ska ske i samråd med kommunen miljöstrateg, förvaltningar och bolag ska lämna förslag till åtgärder i enlighet med anvisningar från ledningsgruppen för miljöprogrammet. Ledningsgruppen för miljöprogrammet föreslår miljö- och folkhälsoutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att flytta fram datumet för när miljöprogrammet, samt åtgärdsplanen inklusive ekonomiska konsekvenser, ska vara klara för antagande i kommunfullmäktige till senast sista mötet 2015. Herman Crespin Kommunchef Margareta Engkvist Björkenhall Förvaltningschef HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET 263 82 Höganäs 042-33 71 00 kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE 29

TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN SLUTLIG INSTANS: KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-10-21 KS/2013/425 Anneli Gille Miljöchef Annica Owesson Miljöstrateg HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET 263 82 Höganäs 042-33 71 00 kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE 30

STRATEGI PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER REGLER HÖGANÄS KOMMUNS MILJÖPROGRAM 2015-2025 31

INLEDNING Generationsmålet är ett inriktningsmål för miljöpolitiken. Det är vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället och innebär att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska nås inom en generation; Det övergripande målet för miljöarbetet i Sverige är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökande miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Höganäs kommun tar ställning för miljön och vill bidra till hållbar utveckling. Att hushålla med resurserna över tiden, så att kommande generationer får minst lika goda förutsättningar som nuvarande är centralt ur både miljömässig, social och ekonomisk synpunkt. För att nå hållbar utveckling krävs att alla tre dimensionerna finns med. Miljöprogrammets fokus ligger på miljömässig hållbarhet. Höganäs kommun vill erbjuda de som bor i, verkar i och besöker vår kommun en god livsmiljö med välbehållen natur, frisk luft, rent vatten, giftfri mat och fungerande ekosystem. Att arbeta aktivt med miljöfrågor är en del av att vara en attraktiv, engagerad, ansvarstagande och framsynt kommun. Ett framåtsyftande miljöarbete är en profilfråga och ger goodwill samt en långsiktig kvalitetssäkring av kommunens attraktivitet. DEFINITION AV HÅLLBAR UTVECKLING OCH DESS TRE DELAR Hållbar utveckling är ett begrepp som fi ck sin internationella spridning i samband med FN- rapporten Vår gemensamma framtid (1987), även kallad Brundtlandrapporten. FNrapporten defi nierar hållbar utveckling som en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. De tre dimensionerna av hållbar utveckling den miljömässiga, ekonomiska och sociala ska samstämmigt och ömsesidigt stödja varandra. Social hållbarhet handlar om att bygga ett lång- siktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Miljömässig hållbarhet handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska påverkan på naturen och människans hälsa. TOLERABEL SOCIAL RÄTTVIS SYFTET MED MILJÖPROGRAMMET I en modern kommun har miljöarbetet införlivats i verksamheterna. Syftet med miljöprogrammet är att fungera som ett övergripande verktyg för styrning och uppföljning av miljöarbetet i Höganäs kommun. MILJÖMÄSSIG HÅLLBAR GENOMFÖRBAR EKONOMISK Bilden visar de tre delarna av hållbar utveckling, som består av miljömässig hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. Miljöprogrammets fokus är miljömässig hållbarhet. 2 32

MILJÖPOLICY Höganäs kommun tar ställning för miljön och strävar mot ett långsiktigt hållbart samhälle ur miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Höganäs kommun vill skapa livskvalitet för alla som bor och verkar i kommunen, för alla som besöker kommunen samt för kommande generationer. Miljö- och klimathänsyn ska vara en självklar del i kommunens alla beslut, för kommunens förvaltningar, nämnder, styrelser och helägda kommunala bolag. Höganäs är en ekokommun 1 och ska fungera som pådrivare och gott exempel i arbetet för hållbar utveckling. Att uppfylla lagar och krav som berör kommunens verksamhet är en självklarhet. Detta innebär att kommunen arbetar för att: alla kommunens anställda ska förstå miljökonsekvenserna av sitt handlande och ska ta ansvar för den miljöpåverkan som uppstår i det egna arbetet aktivt utveckla och förbättra miljöarbetet i alla verksamheter miljöhänsyn alltid ska vägas in vid val av resesätt och transportsätt minska energianvändningen och öka andelen förnybar energi 2 i kommunens verksamheter sprida kunskap om miljöfrågor till kommuninvånare, medarbetare, föreningsliv och näringsliv samt engagera till handling hushålla med naturresurser och att förebygga föroreningar bevara och gynna den biologiska mångfalden 3 planering, byggande och förvaltning inom kommunen ska vara miljöanpassad ta tillvara och utveckla natur- och kulturmiljön. OM MILJÖPROGRAMMET OMFATTNING & AVGRÄNSNING I miljöprogrammet finns mål för vad kommunen vill nå med miljöarbetet. Miljöprogrammet kommer efter antagande att kompletteras med åtgärdsplaner som mer konkret anger vilka åtgärder som behöver genomföras för att uppnå respektive mål. Vid uppföljning ska miljöprogrammet läsas tillsammans med åtgärdsplanerna för att bilda en helhet. OMFATTNING ENERGI - 3 MÅL TRANSPORTER - 3 MÅL HÅLLBAR KONSUMTION - 6 MÅL MARK, VATTEN & NATUR- 7 MÅL Miljöprogrammet gäller för hela kommunen; för förvaltningar och nämnder, styrelser och helägda kommunala bolag. Det omfattar kommunens egna verksamheter, men även områden där kommunen har möjlighet att påverka i den geografiska kommunen, till exempel genom samarbete med externa aktörer, information och incitament som styr i miljövänlig riktning. Miljöprogrammet fokuserar på miljömässig hållbarhet, som är ett stort UTBILDNING, KOMMUNIKATION & ENGAGEMANG - 3 MÅL 1 Medlem i föreningen Sveriges Ekokommuner, se www.sekom.se 2 Förnybara energikällor är sådana som återbildas hela tiden genom exempelvis solens eller månens inverkan på jorden. Solenergi, vattenkraft, vindkraft, tidvattenenergi och vågenergi tillhör de förnybara energikällorna. Biobränslen, från exempelvis skogsbruket, räknas också som en förnybar energikälla så länge som tillväxten är lika stor som avverkningen. Till de förnybara energikällorna räknas också biogas, det vill säga gas som vi människor kan utvinna ur olika biologiska material, exempelvis från matrester. 3 Begreppet biologisk mångfald betonar betydelsen av variationsrikedom, att vi har ett landskap med många olika naturtyper, olika arter, och en stor genetisk variation inom arterna. Förenklat kan det beskrivas som ett mått på hur många olika levande organismer det finns. 3 33

och omfattande område. Frågor som rör rekreation och hälsa, klimatanpassning, kulturmiljö, social och ekonomisk hållbarhet ligger utanför miljöprogrammets avgränsningar. Eftersom ordet kommun kan betyda såväl organisatorisk som geografisk kommun, kan det ibland vara otydligt vad som menas. I detta program avses med ordet kommun den kommunala organisationen, det vill säga förvaltningar, nämnder, styrelser och helägda kommunala bolag. När den geografiska kommunen avses, inklusive de som bor och verkar i den geografiska kommunen, används just benämningen geografisk kommun. KOMMUN Den kommunala organisationen. Förvaltningar, nämnder, styrelser och helägda kommunala bolag. GEOGRAFISK KOMMUN Det som sker inom kommunens geografiska gränser. De som bor och verkar i kommunen. TEMAOMRÅDEN Vi har i detta miljöprogram valt att samla miljömålen i fem temaområden. De fem temaområdena är: Energi Transporter Hållbar konsumtion Mark, vatten och natur Utbildning, kommunikation och engagemang Temaområdena och de mål som finns under varje temaområde har en koppling till de nationella och regionala miljökvalitetsmålen och till länsstyrelsens åtgärdsprogram Skånska åtgärder för miljömålen. Varje temaområdes koppling till de nationella målen framgår under respektive kapitel. Sveriges miljömålsstruktur med ett övergripande generationsmål, 16 nationella miljökvalitetsmål och ett antal etappmål finns beskrivet i bilaga 1. Vissa av de nationella miljökvalitetsmålen, till exempel begränsad klimatpåverkan och god bebyggd miljö, fångas upp i flera av miljöprogrammets mål, medan kopplingen till andra miljökvalitetsmål inte är lika tydlig. De flesta nationella och regionala miljökvalitetsmål täcks upp i miljöprogrammets mål, men kommunen arbetar även med miljökvalitetsmålen på andra sätt. Arbete med miljökvalitetsmålen sker också i kommunens löpande verksamhet, utanför miljöprogrammets ramar, till exempel inom översikts- och detaljplaneringen och inom kommunens miljötillsyn. MILJÖPROGRAMMETS KOPPLING TILL ANDRA STYRDOKUMEN Höganäs kommun har ett flertal styrdokument som ska genomsyra organisationens verksamheter. Ambitionen är att styrdokumenten ska verka i samma riktning. Trots goda ambitioner är det ändå oundvikligt att intressen ibland står mot varandra. Olika styrdokument har ibland olika mål inom samma område. Vid framtagandet av miljöprogrammet har miljöprogrammets intentioner stämts av mot kommunens andra styrdokument. Inga större målkonflikter har identifierats, men självklart finns det nyansskillnader beroende på vilket område som de olika styrdokumenten berör. 4 34

Följande styrdokument tangerar miljöprogrammet DOKUMENT STATUS Avfallsplan och renhållningsordning... Antogs 2013 Inköpspolicy... Antogs 2010 Måltidsstrategi... Antogs 2013 Resepolicy... Tas fram 2014 Fordonspolicy... Antogs 2010 Energiplan... Arbete påbörjas efter att miljöprogrammet antagits Översiktsplan... Ny tas fram 2014 Trafikstrategi... Godkänd av KS som planeringsunderlag 2014 Folkhälsoplan... Ny tas fram 2014 Grönplan... Klar 2015 Naturvårdsplan... Ny tas fram. Klar 2015 VA-plan... Klar 2014 BILAGOR För att göra miljöprogrammet så läsvänligt som möjligt har följande information placerats i bilagor: Nationell miljömålsstruktur i Sverige bilaga 1 Nulägesbeskrivningar bilaga 2 Ansvar för genomförande och uppföljning bilaga 3 Remissammanställning bilaga 4 TIDIGARE MILJÖPROGRAM Detta miljöprogram ersätter kommunens tidigare miljöprogram som antogs 2012. 5 35

FRAMTAGANDE AV MILJÖPROGRAMMET Arbetet med att ta fram nulägesbeskrivningar och mål till miljöprogrammet har bedrivits i fem arbetsgrupper med varsitt tema. Arbetsgrupperna har bestått av 6-10 personer i varje grupp och har utgjorts av representanter från olika delar av den kommunala Ledningsgruppen för miljöstrategiska frågor har varit ledningsgrupp 4 även för miljöprogrammet. Miljö- och folkhälsoutskottets ledamöter, inklusive ersättare, har utgjort politisk styrgrupp. Arbetet har även förankrats i koncernledningen, vid ett kick-off-seminarium 5 och i en bredare Kommunchefen, organisationen. samhällsbyggnadschefen Deltagarna i arbetsgrupperna har och ut-miljöchefesetts utifrån och miljö- arbets- och kompetensområde. folkhälsoutskottets ledamöter, politisk inklusive grupp 6 ersättare,. har utgjort har varit ledningsgrupp för projektet politisk styrgrupp. Arbetet har också förankrats i koncernledningen, vid ett kick-offseminarium 2 och i en bredare politisk grupp 3. Politisk styrgrupp: styrgrupp, Miljö- Miljöoch och folkhälsoutskottet, inklusive ersättare ersättare Bredare politisk grupp Ledningsgrupp: Ledningsgrupp, Kerstin Nilermark/ Margareta Kerstin Nilermark, Engkvist Herman Björkenhall, Crespin Herman och Crespin, Anneli Anneli Gille Gille Koncernledningen Projektledare, Projektledare: Annica Annica Owesson Owesson Delprojektledare, Delprojektledare: Anneli Gille Anneli Gille Delprojektledare, Delprojektledare: Annica Owesson Annica Owesson Delprojektledare, Delprojektledare: Jacob von Post/Juliet Jacob von Post/Juliet Leonette-Lindgren Leonette-Lidgren Delprojektledare, Delprojektledare: Ulf Frick Ulf Frick Delprojektledare, Delprojektledare: Johanna Johanna Dahlqvist/ Dahlqvist/Josefine Marklund Marklund Arbetsgrupp Energi Arbetsgrupp Transporter Arbetsgrupp Hållbart nyttjande av mark och vatten samt Skydd av naturvärden Arbetsgrupp Hållbar konsumtion Arbetsgrupp Utbildning, kommunikation och engagemang 4.2 REMISSFÖRFARANDE Miljöprogrammet har varit på remiss under perioden 1 april-5 juni 2014. Sammanställningen av remissvaren finns i bilaga 4. Bilagan kommer att läggas till efter att miljöprogrammet varit på remiss. 4.3 FRAMTAGANDE AV ÅTGÄRDSPLANER Arbetet med att ta fram åtgärder kommer att ske i arbetsgrupper med representanter från de förvaltningar och bolag som är mest berörda av respektive mål. Åtgärderna ska, i den mån och fastighetschefen samhällsbyggnadschefen. det är möjligt och relevant, kompletteras med tidsram och kostnads- och 5 Ett kick-off-seminarium ordnades i augusti 2013 för utvalda politiker och tjänstemän. besparingsberäkningar. 6 Ett mitt-i-processen-seminarium Åtgärdsplanerna ordnades i november 2013 då styrgruppen ska förankras samt en representant i koncernledningen från övriga partier bjöds in. Partierna innan ombads de att lämnas återkomma med synpunkter två veckor efter seminariet. vidare till kommunstyrelsen för slutgiltigt beslut i kommunfullmäktige. 6 4 Ledningsgruppen för miljöstrategiska frågor har fram till sommaren 2014 bestått av kommunchefen, samhällsbyggnadschefen och miljöchefen. Därefter ersatte teknik- 36

REMISSFÖRFARANDE Miljöprogrammet har varit på remiss under perioden 1 april-5 juni 2014. Sammanställningen av remissvaren inklusive ändringsförslag finns i bilaga 4. FRAMTAGANDE AV ÅTGÄRDSPLANER Arbetet med att ta fram åtgärder kommer att ske i de förvaltningar och bolag som är mest berörda av respektive mål. Åtgärderna ska, i den mån det är möjligt och relevant, kompletteras med tidsram och kostnads- och besparingsberäkningar. Åtgärdsplanerna lämnas till kommunstyrelsen för slutgiltigt beslut i kommunfullmäktige. GENOMFÖRANDE & UPPFÖLJNING Alla förvaltningar, nämnder, styrelser och helägda kommunala bolag har ett ansvar för att leva upp till miljöprogrammets intentioner och mål. Kommunikation och koncerntanke är ledord i såväl kommunens miljöarbete som i det övriga arbetet. Miljöprogrammet ska följas upp en gång om året och rapporteras till kommunfullmäktige i oktober. I bilaga 3 redogörs mer detaljerat för hur miljöprogrammet ska genomföras och följas upp. För varje mål framgår det i bilagan vem som är huvudansvarig för uppföljning av målet. Det kan vara en avdelning, funktion, arbetsgrupp, förvaltning och/eller helägt kommunalt bolag. En miljökoordinator ska utses på varje förvaltning och bolag. Miljökoordinatorernas uppgift är att följa upp förvaltningens respektive bolagets mål och åtgärder och rapportera till miljöstrategen, som ansvarar för att sammanställa uppföljningen och redovisa till kommunfullmäktige. Resultatet av miljöprogrammet ska också redovisas till anställda och allmänheten. Ansvarsfördelning och tidplan kommer också att tas fram för respektive åtgärd i kommande åtgärdsplaner. Uppföljning av miljöprogrammet ska ske i samband med åtgärdsplanerna för att få en helhetsbild. Miljöprogrammet ska revideras efter halva programperioden. 7 37

ENERGI INGÅR I TEMAOMRÅDET Energianvändningens största miljöpåverkan är utsläppen av klimatpåverkande gaser. Annan miljöpåverkan är utsläpp av övergödande och försurande ämnen samt partiklar. För att minska miljöpåverkan ska kommunen energieffektivisera 7. Kommunen ska också öka andelen förnybar energi i sina egna verksamheter. Kommunen har även en viktig roll att påverka energianvändningen i den geografiska kommunen. Det kan vi göra exempelvis genom energirådgivning, tillsyn, fjärr- och närvärmeutbyggnad och att stimulera byggande av lågenergihus. KOPPLING TILL NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL Temaområdet energi innehåller mål som framförallt syftar till att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen: FÖRNYBAR ENERGI Förnybara energikällor är sådana som återbildas hela tiden genom exempelvis solens eller månens inverkan på jorden. Solenergi, vattenkraft, vindkraft, tidvattenenergi och vågenergi tillhör de förnybara energikällorna. Biobränslen, från exempelvis skogsbruket, räknas också som en förnybar energikälla så länge som tillväxten är lika stor som avverkningen. Till de förnybara energikällorna räknas också biogas, det vill säga gas som vi människor kan utvinna ur olika biologiska material, exempelvis från matrester. Begränsad klimatpåverkan God bebyggd miljö 7 Med energieffektivisera menas att använda energi mer effektivt. Ett exempel kan vara att isolera fastigheter, vilket resulterar i att mindre energi används samtidigt som fastigheterna är lika varma som tidigare. 8 38

MILJÖMÅL - ENERGI 1. Utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 20 procent mellan 2011 och 2025. Förtydligande: Utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 10 procent mellan 2011 och 2018. Målet gäller den geografiska kommunen, exklusive industrisektorn, och sätts i relation till antal invånare. Siffrorna baseras på utsläpp som härstammar från fossila källor. Uppföljning: Statistik hämtas årligen från den nationella emissionsdatabasen via RUS, Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet. 2. Höganäs kommun ska minska sin energianvändning med minst 25 procent mellan 2011 och 2025. Förtydligande: Energianvändningen ska minska med minst 20 procent mellan 2011 och 2020. Målet gäller såväl förvaltningar som helägda kommunala bolag. Målet inkluderar uppvärmning och el. Energianvändning från transporter behandlas i transportområdet. Målet gäller absoluta tal och inte per invånare. Målet är normalårskorrigerat. Uppföljning: Uppföljning sker på samma sätt som för rapporteringen av energieffektiviseringsstödet. 3. Höganäs kommun ska senast 2020 enbart använda värmeenergi från fjärrvärme eller förnybara källor. Förtydligande: Målet gäller såväl förvaltningar som helägda kommunala bolag. Målet gäller normaldrift. Kommunen har dieseldrivna reservkraftverk, som kan användas i undantagsfall, till exempel vid strömavbrott. Uppföljning: Uppföljning sker på samma sätt som för rapporteringen av energieffektiviseringsstödet. 9 39

TRANSPORTER INGÅR I TEMAOMRÅDET Temaområdet transporter inriktar sig på att begränsa trafikens negativa miljöpåverkan. Luftföroreningar påverkar växter och djur genom övergödning, försurning och förändrat klimat. Partiklar och marknära ozon försämrar människors hälsa. Miljöbelastningen från kommunens egna och upphandlade transporter ska minska. Kommunen kan också på olika sätt verka för miljöförbättrande åtgärder i den geografiska kommunen. För att bättre kunna möta det transportbehov som finns måste cykel-, gång- och kollektivtrafik utvecklas och göras mer attraktiva än bilen. Kommunen har ett ansvar för att planera rätt, inspirera och underlätta för dem som bor och verkar i kommunen att välja mer miljöanpassade transporter. Ett sätt att minska transporterna är att bygga ut fibernät för att förbättra möjligheten för personer som kan arbeta hemifrån att göra det. KOPPLING TILL NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL Målen i temaområdet transporter syftar främst till att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning God bebyggd miljö 10 40

MILJÖMÅL - TRANSPORTER 4. Andelen resor med kollektivtrafik, cykel och gång ska vara minst 35 procent 2025. Förtydligande: Målet gäller den geografiska kommunen och omfattar alla resor som görs, såväl inom kommunen som in i och ut ur kommunen. Uppföljning: Antalet resor till fots, med cykel, med kollektivtrafik och med bil mäts i resvaneundersökningar (RVU) med några års mellanrum. 5. Antalet laddningsställen för elbilar ska öka varje år fram till 2025. Förtydligande: Målet gäller antal laddningsställen i den geografiska kommunen. Med laddningsställen avses en plats där det finns en eller flera vanliga laddstolpar eller en plats med snabbladdningsstation. Möjlighet att ladda elbilar ska finnas på strategiska platser, det vill säga där människor uppehåller sig en längre tid, till exempel på arbetet eller vid boende i flerfamiljshus. Laddningsställen som räknas in i målet kan vara kommunens eller extern aktörs, dock räknas inte laddning vid enbostadshus in. Uppföljning: Antal laddningsställen i den geografiska kommunen sammanställs årligen. 6. Minst 75 procent av kommunens egna och upphandlade transporter ska ske med förnybara bränslen senast 2025. Förtydligande: Målet gäller förvaltningarnas och de helägda kommunala bolagens egna fordon, upphandlade persontransporter, upphandlade tjänster utförda med hjälp av lastbilar, arbetsmaskiner, och liknande. transporter av varor kommunen köper in. Uppföljning: Uppföljning sker i de fyra punkterna ovan. (Se mer i bilaga 3.) 11 41

HÅLLBAR KONSUMTION INGÅR I TEMAOMRÅDET Konsumtion och livsstil påverkar miljön på lokal, regional, nationell och global nivå, både direkt och indirekt. Produktion och konsumtion av varor ger upphov till olika typer av miljöpåverkan under varornas hela livscykel, från råvaruutvinning och produktion till användning och slutligt omhändertagande. Exempel på miljöproblem som kan kopplas samman med konsumtion är klimatpåverkan, spridning av kemikalier samt utarmande av naturresurser och biologisk mångfald 8. KLIMATSMARTA LIVSMEDEL Att välja klimatsmarta livsmedel handlar om att välja livsmedel som orsakar lägre växthusgasutsläpp än andra. Att till exempel välja vegetariskt iställlet för kött, eller att välja kyckling istället för nötkött. Miljöanpassad upphandling är en nyckelåtgärd i detta sammanhang. Att välja ekologiska 9 och klimatsmarta livsmedel är ett exempel på hur kommunen ska arbeta för att bidra till en mer hållbar konsumtion. Ett annat exempel är att ställa miljökrav vid nybyggnation och renoveringar av kommunens fastigheter. En viktig del av hållbar konsumtion är avfallsminimering, det vill säga att minska mängden avfall som uppstår. Insikten om att alla produkter som konsumeras förr eller senare blir ett avfall, måste finnas med redan vid inköpstillfället. Att ha ett livscykelperspektiv vid inköp och upphandling kan spara både pengar och naturresurser. KOPPLING TILL NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL Temaområdet hållbar konsumtion innehåller mål som syftar till att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen: Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö God bebyggd miljö 8 Begreppet biologisk mångfald betonar betydelsen av variationsrikedom, att vi har ett landskap med många olika naturtyper, olika arter, och en stor genetisk variation inom arterna. Förenklat kan det beskrivas som ett mått på hur många olika levande organismer det finns. 9 Med ekologiskt avses här KRAV-märkt eller EU-ekologiskt (enligt EUs förordningar EG/834/2007 och EG/889/2008). 12 42