Patent & Varumärken. De immateriella rättigheterna En outnyttjad skatt i företagen - läs mer sid.6-7

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS April 2008 Patent & Varumärken De immateriella rättigheterna En outnyttjad skatt i företagen - läs mer sid.6-7 MEDFÖLJER SOM TEMATIDNING I DAGENS INDUSTRI APRIL 2008 NU TRÄDER LONDONÖVERENSKOMMELSEN I KRAFT, SE SID 10 Goda idéer kan ge goda affärer Utnyttja patenten till fullo och värdemaximera - läs mer sid.8-9

2 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Inledning Med billigare patent ut i Europa FOTO: BERT LINDBLAD Som medlem i EU deltar Sverige aktivt i att uppnå EU:s målsättning att Europa ska vara den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomin i världen år 2010. Ett av de områden som EU:s handlingsplan betonar är att administrativa krav och lagstiftning ska bli mer gynnsamma för små och medelstora företag. Forskning och utveckling har dock blivit alltmer förknippad med stora kostnader och risker. inges och registreras vid det nationella patentverket. Översättningen av ett europeiskt patent, som ska gälla för Sverige, inlämnas till Patent- och registreringsverket, PRV. Valideringen, inklusive översättningen, av ett europeiskt patent kostar idag svenska företag mellan 15 000 och 20 000 kronor per land. Den europeiska patentkonventionen har idag 32 medlemsländer, både inom och utom EU. 13 av dessa har anslutit sig till den så kallade Londonöverenskommelsen, som börjar gälla den 1 maj 2008 även för Sverige. Huvudsyftet är att minska kostnaderna för valideringen och göra processen mer effektiv, vilket innebär att länder som har ett av Europeiska patentverkets officiella handläggningsspråk tyska, franska eller engelska som officiellt språk inte får kräva översättning av patentskriften. Övriga länder får välja ett av språken. När Frankrike ratificerade överenskommelsen i januari i år stod det också klart att Sverige ska gå med. Patentkraven kommer även framöver att finnas på svenska, men om det europeiska patentet har meddelats på engelska behöver ingen översättning av beskrivningen göras. Enligt en rapport från EU-kommissionen är Sverige bäst i EU på att ta fram patent, men sämre när det gäller att göra något av dem. Länder på samma innovationsnivå som Sverige är, enligt rapporten, bättre på att ta patenten ett steg vidare och har högre effektivitet än snittet i att omforma idéer till produkter. Minskade kostnader för översättning av patent kan hjälpa mindre företag att själva ta sig fram på marknaden en marknad där många patent idag köps upp av stora internationella företag. INFO: Med den ökade globaliseringen hårdnar konkurrensen alltmer och vikten av att skydda sina immateriella tillgångar blir en allt viktigare fråga. Patent & Varumärken är en titel från Mediaplanet med syfte att upplysa och informera beslutsfattare på företag om den juridiska och ekonomiska expertis som kan tänkas behövas inom just immateriella tillgångar. Innehåll Viktigt skydda know-how sid 4-5 Registrering av ovanliga varumärken sid 5 En outnyttjad skatt i företagen sid 6-7 Goda idéer kan ge goda affärer sid 8-9 Enklare att söka patent sid 10 Rekord i svenska patentansökningar sid 11 Vårda domännamnet sid 12 Immaterialrättsliga dilemman sid 12-13 Anklagad för intrång? sid 14-15 Viktigt registrera varumärke sid 15 För att ett europeiskt patent ska gälla i ett medlemsland måste det valideras, vilket innebär att en översättning av patentet ska Lars Björklund t.f. generaldirektör Patent- och registreringsverket PATENT & VARUMÄRKEN - EN TITEL FRÅN MEDIAPLANET Mediaplanet är världsledande inom produktion och finansiering av ämnesspecifik information genom tidningar och webb-tv För mer information, kontakta Rickard Wilton på 08-545 953 00 Stockholm Oslo Köpenhamn Helsingfors London Zürich Madrid Amsterdam Berlin Milano Tallinn Dublin Bryssel New York Warszawa Malmö Hongkong Genève Projektledare: Peter Irinarchos, Mediaplanet, 08-545 953 00 Produktionsansvarig: Nadine Kissmann, Mediaplanet Layout: Henrica Dieden, Mediaplanet Repro: Ordbild 08-545 412 90 Tryck: Bold/DNEX Tryckeriet AB, Akalla, V-TAb Aröd Ab, Gbg, MittMediaPrint, Ö-vik Text: Thérèse Slettengren För information, kontakta: Johan Widstrand, Mediaplanet, 08-545 953 00 Distribueras med Dagens Industri 2008. Synpunkter på våra tidningar: synpunkter@mediaplanet.se VI bevakar dina IMMATERIELLA tillgångar Mycket talar för att några av ditt företags mest värde fulla tillgångar är immateriella ert varumärke, er firma, domännamn, patent, formskydd o s v. Mannheimer Swartling är en fullservicebyrå med ett specialistteam som hjälper företag att identifiera, skydda och kommersialisera immateriella rättigheter. Vi har även lång erfarenhet av immaterialrättsliga frågor i samband med företagsöverlåtelser, finansieringar och andra transaktioner. Läs mer om vad vi kan erbjuda på www.mannheimerswartling.se STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ HELSINGBORG NEW YORK FRANKFURT BERLIN S:T PETERSBURG MOSKVA BRYSSEL SHANGHAI HONGKONG

Skydda dina idéer Med ett varumärkesskydd kommer du längre. Det är inte vad vi gör utan hur vi gör det. Innovationer & Värde I dagens snabba samhälle är det viktigare än någonsin att skydda det som gör ditt företag unikt. Att sedan omsätta sina skyddade innovationer i lönsamma affärer handlar om att hitta rätt förutsättningar för en kommersiell framgång. I grunden finns det två alternativa vägar, att utveckla, lansera och sälja sina egna produkter med de fördelar innovationen ger alternativt att sälja rätten att nyttja innovationen till någon annan som är beredd att betala för detta. Oavsett vilken strategi du väljer finns det mycket du kan göra för att öka värdet på dina innovationer. Hur ser din strategi ut? Kunskap & Helhetssyn På Bergenstråhle & Lindvall har vi en helhetssyn som bygger på erfarenhet och kompetens inom teknik, juridik och affärsmannaskap. Vi ser patent, designskydd och varumärken i första hand ur ett affärsmässigt perspektiv. Vi vet att det inte finns en specifik strategi som är rätt för alla företag, utan vårt engagemang gör att vi ser möjligheterna med kundens ögon. Oavsett hur du tänkt kommersialisera dina innovationer och oavsett var du befinner dig i processen ger vi dig rätt stöd och rätt råd i rätt tid. Det som gör oss unika är inte vad vi gör utan hur vi gör det. Kontakta oss för att maximera dina möjligheter. Hemsida: Telefon: E-post: Fax: www.bergenstrahle.se 08-505 657 00 info@bergenstrahle.se 08-505 657 01

4 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Patentlicensavtal FOTO: LENNART DUREHED Viktigt skydda know-how i patentlicensavtal Christina Att skriva ett patentlicensavtal är inte helt enkelt. Det handlar inte bara om att skydda själva patentet, man ska även ha kunskap om den know-how som överförs och om processregler, menar advokat Thomas Lindqvist och juristen Christina Blomkvist som båda arbetar på advokatbyrån Hammarskiöld & Co, med IP-rätt respektive processrätt. Ett patentlicensavtal behöver inte bara omfatta överföringen av en teknik i en patentskyddad produkt. Uppfinningen i sig kan vara mycket större än det man väljer att patentet ska omfatta och patentlicensavtalet ska därför skydda både själva patentet och dess know-how, det vill säga hur man använder sig av uppfinningen. För att undvika framtida tvister är det därför mycket viktigt att patenthavaren vet vad den har för know-how och hur denna ska skyddas i patentlicensavtalet. Patenthavaren måste definiera sin know-how, analysera vad som skall skyddas och tydligt reglera omfattningen av skyddet både genom interna instruktioner och externt genom sekretessregler i patentlicensavtalet, säger Thomas Lindqvist. Enligt Christina Blomkvist som arbetar med processrätt är det ganska vanligt med tvister om vem som äger vad i ett patentlicensavtal. Framförallt uppstår frågor kring detta efter det att avtalet upphört att gälla, men det kan även uppstå oklarheter under avtalets giltighetstid. Blomkvist. Tvister uppstår ofta när parterna inte har väl definierade rutiner mellan sig och i förebyggande syfte bör det läggas stor vikt vid hur informationsströmmar parterna emellan ska hanteras, säger Christina Blomkvist. Processrättliga konsekvenser Sådana här tvister får stora implikationer i internationella patentlicensavtal då man har olika länders rättsystem som utgångspunkt. Då blir det extra viktigt att fundera på den processrättliga biten. Det vanligaste är att man avtalar om någon typ av skiljeförfarande. Om man inte har klart för sig vilket skiljeförfarande man väljer när man tecknar ett internationellt patentlicensavtal så kan det dock få oönskade konsekvenser. Ta därför reda på vilken typ av skiljeförfarande som är lämpligast för det aktuella patentlicensavtalet, istället för att bara välja en standardklausul, säger Christina Blomkvist. Om man ändå hamnar i en tvist Skydda dina idéer idag. Försäkra dig om en starkare framtid. www.groth.eu Life Sciences är en bransch med extremt starkt fokus på forskning och utveckling. Nya idéer och produkter föds så gott som dagligen. Konkurrensen är stenhård. Den som först lanserar en ny, efterlängtad lösning blir en vinnare, inte minst ekonomiskt. Att skydda sina idéer på rätt sätt blir avgörande för företagets framtid. Skapa mervärde av dina immateriella rättigheter Genom att agera i ett tidigt skede och hantera företagets immateriella tillgångar strategiskt ökar du på ett konkret sätt värdet av företagets tillgångar. Du förstärker din marknadsposition och blir starkare i licensförhandlingar. Att inte agera innebär ofta stora kostsamma rättsprocesser i ett senare läge. Låt våra experter visa dig vägen Våra jurister och patentkonsulter inom kemi, bioteknik, läkemedel, medicinsk teknik och livsmedel har lång erfarenhet av immaterialrätt, från både industrin och konsultsidan. Vi kan hjälpa dig med allt från patentportfölj till varumärken, FTO-analyser, IP Due Dilligence, licensförhandlingar och avtalsfrågor. Kontakta oss idag! Malmö: Maria Danfelter eller Katarina Dahlenborg, tel. 040-701 55 Adress: Norra Vallgatan 72. Stockholm: Olivia Tolan eller Jan Stein, tel. 08-729 91 00 Adress: Birger Jarlsgatan 57B.

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS 5 Varumärkesregistrering FOTO: LENNART DUREHED Registrering av ovanliga varumärken allt vanligare Det vanliga är att ett varumärke består av en figur eller ett ord. Men nu blir det allt vanligare att registrera ovanliga märken. I princip kan alla tecken som kan uppfattas med något av våra fem sinnen kan fungera som varumärke. FOTO: JACOB ANDRÉN Thomas Lindqvist. är det viktigt att den byrå som ska hjälpa till har resurser inte inom bara immaterialrätt, utan även inom exempelvis processrätt och konkurrensrätt, för en process av detta slag kommer i stor utsträckning att handla om dessa rättsområden, säger Thomas Lindqvist. Patentlicensavtal 1. Gör klart vad som omfattas av patentet och vad som omfattas av know-how. 2. Skriv tydliga instruktioner för hur överlämnande av skyddad information ska gå till och hur informationen sedan skall skyddas under och efter avtalets giltighetstid. 3. Fundera på vilket lands lag som skall gälla och även vilken skiljeklausul som skall användas. Den tekniska utvecklingen har bidragit till att registreringen av okonventionella varumärken som färger, ljud, rörliga bilder, hologram, dofter, smaker och känselupplevelser ökar allt mer. Det blir också allt vanligare att registrera så kallade utstyrselmärken, eller tredimensionella varumärken, där själva varan eller dess förpackning fungerar som kännetecken. I dag är det ganska accepterat att en tredimensionell förpackningsform kan utgöra ett varumärke, säger Lars Thyresson på Hansson Thyresson Patentbyrå. Som exempel på ett tredimensionellt varumärke nämner Lars Thyresson Coca-Cola-flaskan, eller formen på Tobleroneförpackningen. Höga krav på registrering Men kraven för att få registrera tredimensionella varumärken är höga. För att få registrera en förpackningsform så måste den aktuella produkten vara tillräckligt originell och något utöver det vanliga. EG-domstolen har ställt upp rätt så stränga krav för denna typ av varumärken. Procter & Gamble fick till exempel avslag för sina diskmedelstabletter för att de inte ansågs uppfylla kraven på särskiljningsförmåga. Tredimensionella varumärken kan alltså bara registreras om de avviker på ett betydande sätt från former som är sedvanliga i branschen. Är de inte tillräckligt avvikande måste den som vill registrera märket kunna visa att det i praktiken redan fungerar som ett varumärke på marknaden. Får man inte ett varumärkesskydd för produktens förpackningsform kan man försöka skydda produkten genom exempelvis designskydd, eller upphovsrättligt skydd. Man kan också registrera ett ordmärke och skapa en förpackning till det. Även om man på detta sätt inte får ett direkt skydd för förpackningen kan det ge ett visst skydd. Om man har ensamrätt till ett ordmärke, men inte till förpackningen så kan i alla fall ingen använda en identisk förpackning tillsammans med ett liknande ord, avslutar Lars Thyresson. Lars Thyresson. Olika typer av varumärken Ordmärken Ordmärken är den vanligaste typen av varumärken. De består av ett eller flera ord, som till exempel JAPP eller MARCO POLO, eller av siffereller bokstavskombinationer som till exempel SVT eller 3RT. Figurmärken Figurmärken består av en figur eller av ett ord och en figur i kombination. Ett ordmärke som utformats på ett särskilt sätt eller med ett särskilt typsnitt räknas som ett figurmärke. Utstyrselmärken / tredimensionella varumärken Själva varan eller dess förpackning kan i vissa fall fungera som ett kännetecken. Sådana varumärken kallas utstyrselmärken, eller tredimensionella varumärken. Exempel på utstyrselmärken är parfym- eller likörflaskor. Ljudmärken Ett ljudmärke har en särpräglad igenkänningseffekt. De ska det gå att återge det grafiskt för att kunna skyddas, till exempel med en notskrift som exempelvis Hemglass ljudslinga. Kollektivmärken Ett kollektivmärke är i sig ingen märkestyp. De kan ägas av en sammanslutning av näringsidkare. Ett exempel är International Wool Societys kännetecken som bara användas för ullvaror som uppfyller de kvalitetskrav som märkesinnehavaren ställer. "En process ska undviksas i det längsta. Och helst vinnas." Goda råd för goda affärer. Från 150 jurister i Stockholm, Göteborg och Malmö. www.setterwalls.se

6 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Immateriella rättigheter Intresset för att använda immateriella rättigheter som säkerhet vid finansiering ökar i Sverige, men kunskapsbristen kring detta är fortfarande stor. De immateriella rättigheterna - en outnyttjad skatt i företagen Man vet ofta inte att immateriella rättigheter är viktiga tillgångar som är möjliga att värdera och utnyttja, enligt advokat Stefan Widmark, delägare på advokatbyrån Mannheimer Swartling. Traditionellt sett har det varit fastigheter, lager och maskinvara som företagen pantsatt när det behövs pengar. Men vad många inte vet är att de immateriella tillgångarna i företaget, som exempelvis kan utgöras av varumärken och patent, är en förmögenhetsrätt som kan betinga mycket höga ekonomiska värden, till och med högre än en maskinpark eller en produktionsanläggning. Precis som en lagervara, eller en maskin är de tillgångar som kan realiseras på olika sätt genom att licensieras, överlåtas eller pantsättas. Men trots att företagen lägger ner allt mer pengar på att utveckla sina immateriella rättigheter är det fortfarande många som inte vet att dessa immateriella rättigheter kan utnyttjas som tillgångar på detta sätt. Företagen lägger ner mycket pengar på att utveckla varumärken och patenterbara produkter, men när de sedan ska kommersialisera varumärket eller produkten så brister det ofta, säger advokat Per Josefson som också är delägare på advokatbyrån Mannheimer Swartling. Per Josefson, delägare på advoktabyrån Mannheimer Swartling. Oprioriterat område bland företagen Stefan Widmark menar att kunskapen om hur de immateriella rättigheterna kan utnyttjas ofta är dålig. Få företag har kunskaper om dess reella ekonomiska värde. Denna okunskap gör det svårare att tillförsäkra sig säkerhet för denna typ av rättighet, vilket kan vara en orsak till att företagen inte utnyttjar sina immateriella rättigheter i den utsträckning det är möjligt. I USA har man länge arbetat med att värdera och utnyttja immateriella tillgångar vid exempelvis företagsöverlåtelser och kapitalanskaffning. Där har man koll på det här och de immateriella rättigheterna står högt upp på agendan, det gör de inte i Sverige, säger Per Josefson. Per Josefson och Stefan Widmark menar båda att det är oerhört viktigt att lyfta dessa frågor i företaget. Deras erfarenhet är att de företag som har avsatt mycket tid och pengar för immateriella Intellectual CPH OSL property development. STO GOT Att bevaka och utveckla immaterialrättigheter är att försäkra sig om goda affärer imorgon. Kontakta oss idag. NORDIA är en skandinavisk advokatbyrå. Våra kontor finns i Stockholm, Göteborg, Köpenhamn och Oslo. Vi arbetar inom hela det affärsjuridiska fältet samt företräder i rättegångar och skiljeförfaranden. För effektiv hantering av ärenden i Europa och Nordamerika är NORDIA medlem i ett internationellt nätverk av advokatbyråer. www.nordialaw.com

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS 7 Immateriella rättigheter rättigheter också har bättre koll på vilka rättigheter de har och hur mycket de är värda. Ledningen måste alltså ha en uttalad företagsstrategi som går ut på att kommersialisera de immateriella rättigheterna. Per Josefson jämför med en maskin. Ofta uppstår inga frågor om vem som äger en maskin i ett företags ägo och hur mycket den Stefan Widmark, delägare på advoktabyrån Mannheimer Swartling. är värd. Immateriella rättigheter är svårare att värdera, men det är ändå lika viktigt att skydda denna typ av rättighet, säger han. Immateriella rättigheter är svårare att värdera, men det är ändå lika viktigt att skydda denna typ av rättighet. Identifiera rättigheterna För att bättre utnyttja de immateriella tillgångarna bör man börja med att identifiera vilka rättigheterna är och vad dessa har för skydd. Tyvärr har många företag inte ens sett till att registrera sitt varumärke eller patent i tillräcklig omfattning. Min erfarenhet är att många företag tror att de har en immateriell rättighet som till exempel ett varumärke eller ett patent, men att det i realiteten ofta inte finns något skydd eftersom varumärket inte är registrerat, eller så är patentet inte tillräckligt omfattande. Då kan det bli problem vid exempelvis företagsöverlåtelser, menar Stefan Widmark. Man måste alltså gå igenom de immateriella rättigheterna vilket kan innefatta varumärken, upphovsrätter, patent, mönster och databaser. Sedan måste man kontrollera huruvida dessa är tillräckligt skyddade och tillräckligt omfattande. Är de inte tillräckligt skyddade måste man fundera på vad man kan få skydd för relativt snabbt. Vill man sedan realisera exempelvis ett patent bör man som företagare tänka på att det inte finns några världspatent. Det är parallella rättigheter och man måste involvera alla länder i pantsättningen av patentet, säger Per Josefson. Säkra rättigheterna När de immateriella rättigheterna är identifierade och när företaget har försäkrat sig om att de äger rättigheterna blir nästa steg att strukturera dessa rättigheter. Det kan man till exempel göra genom att föra över alla rättigheter till ett särskilt bolag, ett så kallat rättighetsbolag. Genom att lägga alla immateriella rättigheter i ett särskilt bolag så struktureras verksamheten på ett sätt som underlättar för framtiden, exempelvis vid företagsvärderingar eller förvärv, säger Per Josefson. Innan man lägger rättigheterna i ett sådant bolag bör man först beakta eventuella skattekonsekvenser som kan uppkomma när man flyttar om rättigheter. Även om det kan verka komplicerat och svårt att sätta ett specifikt värde på en immateriell rättighet bör man absolut inte se detta som ett problem, tycker Per Josefson. Snarare tvärtom. De immateriella rättigheterna är i dag en outnyttjad skatt, tycker han. De immateriella rättigheterna innefattar en stor ekonomisk möjlighet för företagen, men det är viktigt att man som företagare själv inser detta. Det är ju de som finns kvar när alla anställda försvinner, säger Per Josefson. 5 steg till bättre nyttjande av dina immateriella tillgångar: 1. Lyft upp frågan i bolaget 2. Ta kompetent hjälp 3. Identifiera de immateriella rättigheterna 4. Skydda de immateriella rättigheterna 5. Samla rättigheterna i ett särskilt rättighetsbolag Lansering av ny webbsajt Sveriges Patentbyråers förening, SEPAF, lanserar en ny webbplats med syfte att förmedla intressant och aktuell information om immaterialrätt. Innehållet på webbplatsen kommer att uppdateras regelbundet med nyheter från branschen. SEPAF:s medlemsbyråer ska stå för nyhetsförmedlingen. Svensk och internationell statistik gällande ansökningar inom patent, varumärken och design ska publiceras på webbplatsen så snart uppgifterna finns tillgängliga. Tydliga grafer och kortfattade kommentarer ska även ge en snabb bild av den senaste utvecklingen på IP-området. Webbplatsen kommer även att innehålla information om IPutbildningar, remissvar och andra pågående projekt av intresse för föreningens medlemmar och andra som är intresserade av immaterialrätt, exempelvis journalister, juridikstuderande och verksamma jurister. Källa: webfinanser.se Hon skulle inte svarat Radarskärm i scanningsläge, vanligt förekommande arbetsverktyg inom rekryteringsbranschen. Det finns potentiella kandidater inom patentyrket som inte skulle svara på en platsannons. Flyckt & Partners når dem, eftersom vi alltid går längre än klassisk platsannonsering. Vi kartlägger och kontaktar de absolut bästa inom branschen (givetvis utan att lägga särskild vikt vid vare sig ålder, kön eller ursprung). Den kandidat vi rekommenderar tror vi så mycket på att vi lämnar branschens mest omfattande garantier. Det innebär bland annat ett års ansvarstagande från tillträdesdagen. Vi rekryterar för patentbyråer och patentavdelningar hos stora och medelstora företag inom privata näringslivet. Kontakta oss för en kostnadsfri konsultation om ni står inför en patentrekrytering. Eriksbergsgatan 16, 114 30 Stockholm Tel: +46 (0) 8 52 50 86 30 Fax: +46 (0) 8 52 50 86 31 www.flyckt.nu info@flyckt.nu PS För dig som är verksam inom branschen och tycker att det är dags att se sig om. Vi rekryterar just nu till hela Sverige samt Europa. Lönespannet 2006 hos våra kandidater låg (nyex.) från 28.500-70.000 kr (Europaombud). Skicka ett e-post så ringer vi dig inom kort. Lita på oss, du kommer bli intresserad. Vi kan branschen och vet var den bästa utväxlingen finns. AD&D 15-09-2007

8 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Tjäna pengar på patent Goda idéer kan ge riktigt goda affärer Många företag ser inte sina patents fulla värde. Det finns stora möjligheter att tjäna pengar på sina patent även om man väljer att inte själv kommersialisera dem. Att kommersialisera sina patent handlar helt enkelt om att omsätta dem i lönsamma affärer, säger Heléne Strandin, partner på Bergenstråhle & Lindvall. Uppfinnare och mindre företag glömmer ofta bort att idéer idag sprids väldigt fort. Man funderar lite för mycket på vad det kostar att söka patent och lite för lite på vad kostar att bygga upp ett företag från grunden. För det kostar att skydda en idé, både vad avser själva patentprocessen och det du betalar årligen i avgifter. Den första frågan man bör ställa sig är därför varför man vill skydda sin idé och om det man vill skydda ger företaget bättre affärer. Mycket går ju faktiskt att skydda, det är juridiken och redan känd teknik som sätter begränsningarna. Det gäller att välja vad som är värt att skydda. Man måste fråga sig hur man kan göra en lönsam affär av ett patent, varumärke, eller designskydd, säger Heléne Strandin. Tre sätt att tjäna pengar på patent Enligt Bergenstråhle & Lindvall finns det tre sätt att tjäna pengar på ett patent. Det första, och fortfarande vanligaste sättet, är att man själv tillverkar och säljer en produkt som nyttjar patentet. Det andra är att låta ett eller flera andra företag tillverka produkter som nyttjar patentet och betalar en licens för detta. Det tredje sättet innebär att man helt överlåter rätten till ett annat företag genom försäljning av patentet. Man måste alltså ha en tidig strategi om varför man vill skydda sin idé. Ska man själv nyttja den i ett företag, eller ska patentet säljas vidare? Har man en bra idé behövs inte alltid en massa pengar, man kan istället fundera på vilka företag på marknaden som skulle vara intresserade av idén. Licensiera ut patent ger stora möjligheter Att licensiera ut sina patent innebär en jättemöjlighet även för småföretag, menar IP-konsulten Jesper Sellin. Fördelen med licenser är att ett patent med bred användning kan användas av olika företag inom olika områden såsom IT, bilindustri och telekom. Om man har ett patent som har ett värde Joacim Lydén, Heléne Strandin och Jesper Sellin på Bergenstråhle & Lindvall. inom många områden kan man alltså licensiera det till flera företag. Man kan också kombinera egen verksamhet med licenser. Genom att sälja en licens till ett storföretag inom en bransch som man själv inte är aktiv i får man dels en säker inkomst utan att det stör den egna verksamheten, och patentskyddet blir också starkare när We save your assets Domain Name, Trademark, Consulting, Design and Hosting Services. A H o u s e o f P o r t s C o m p a n y w w w. d i p c o n. c o m

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS 9 Tjäna pengar på patent min idé och det är inte alltid det lättaste. En del av verksamheten på Bergenstråhle & Lindvall handlar faktiskt om att hjälpa kunder att dels hitta intressenter till ett patent och dels att paketera patentet som ett Att jobba strategiskt på det här sättet kan verka komplicerat, men det är ofta lättare än man tror. Det handlar om att veta vad man vill och att ha en tydlig plan. Jesper Sellin tycker att man ska börja med att gå igenom sin patentportfölj och inte glömma bort att fundera över Det gäller att välja vad som är värt att skydda. Man måste fråga sig hur man kan göra en lönsam affär av ett patent, varumärke, eller designskydd. man har en stark partner som har intresse av att skydda patentet. Men i vissa fall kan det vara en fördel att sälja patentet helt och hållet. Vad som är bäst beror på teknikens möjligheter och företagets strategi. Hitta rätt köpare inte alltid lätt Om man valt en strategi att försöka FOTO: BÖRJE SVENSSON, XL STUDIOS sälja eller licensiera ut sitt patent bör man ställa sig frågan vilka eller vilket företag som kan vara intresserad av mitt patent? Det gäller att hitta företag som kan ha nytta av intressant erbjudande. Deras erfarenhet är att det ofta finns intressenter, men svårigheten ligger i att välja rätt väg att identifiera dem. Att paketera ett patent som ett koncept som är möjligt för en potentiell köpare att värdera är mycket viktigt, inte minst för det pris man sedan skall komma överens om. En sådan paketering innebär att man jämför sitt eget patent med annan känd teknik så att man tydligt kan visa varför den här tekniken är så mycket bättre än annan känd teknik. Det är också mycket värdefullt att kunna visa att tekniken verkligen fungerar och är möjlig att tillverka. Har man kommit så långt i utvecklingen att det finns en design, som kanske till och med är skyddad, och ett registrerat varumärke är det en ytterligare fördel. Man bör också ta fram en marknadsplan som visar hur stor den framtida möjliga marknaden är, och någon form av plan för hur lönsamheten skulle kunna se ut med den nya tekniken. Det är ungefär som att göra en affärsplan, men man gör planen för ett koncept, inte för ett företag, säger IP-konsulten Joacim Lydén. andra företag som kan vara intresserade av de patent man har. Många företag ser inte i detalj på alla möjligheter som IP-rättigheter, såsom patent, designskydd och varumärken, innebär. De är strategiska tillgångar i företaget och de ska hanteras på det sättet. Man bör jobba med IP-rättigheter på samma sätt som man jobbar med andra värdefulla tillgångar i företaget, avslutar Heléne Strandin. Goda råd till dig som överväger att sälja ett patent: 1. Visa aldrig upp något som inte är skyddat, eller som du inte ansökt om skydd för. 2. Anlita experter. Expert på tekniken är som regel du själv, men ta hjälp att titta på framför allt juridiken som kan sätta många käppar i hjulen. 3. Var försiktig med att begränsa dina möjligheter att förhandla med fler företag innan du kommit till avslut. Tänk på detta när du skriver under avsiktsförklaringar.

10 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Londonöverenskommelsen Billigare och enklare att söka patent när översättningskraven tas bort Det kommer att bli både billigare och enklare att söka patent när Londonöverenskommelsen träder i kraft i vår. Förhoppningen är att fler kommer att söka patent i Sverige. Men patentöversättarna som lever på översättningar måste hitta nya intäktsvägar när grunden för all deras verksamhet ställs på sin kant. Londonöverenskommelsen (LÖK) är en frivillig överenskommelse mellan tolv av de 34 medlemsstater som är anslutna till den europeiska patentkonventionen (EPC). Då Frankrike nyligen bestämde sig för att ansluta sig till Londonöverenskommelsen ska den träda i kraft den 1 maj 2008. Riksdagen godkände Sveriges anslutning redan för två år sedan och antog då samtidigt de ändringar i patentlagen som behövs för anslutningen. Inom Regeringskansliet arbetar man nu med de återstående åtgärderna för Sveriges anslutning och kraftsättande av lagändringarna, och förhoppningen är att man ska hinna med lagändringarna så att överenskommelsen kan träda i kraft det tänkta datumet. Minskat krav på översättning Överenskommelsen innebär ett minskat krav på översättning av europeiska patent. I dag måste både patentbeskrivningen och patentkraven vara översatta till det lands språk i vilket patentet söks. I och med att LÖK träder i kraft så räcker det med att översätta patentkraven till något av den europeiska patentorganisationen EPO:s handläggningsspråk tyska, franska eller engelska medan patentbeskrivningen kan vara på ursprungslandets språk. Länder som har något av EPO:s handläggningsspråk ska alltså acceptera en patentbeskrivning på franska, engelska, eller tyska, så länge patentkraven blir översatta. Övriga länder ska välja ett prescribed language, hittills har samtliga valt engelska. För patent skrivna på detta prescribed language behövs bara patentkraven översättas till landets språk. För patent skrivna på de övriga två språken ska både patentbeskrivningen och patentkraven översättas, alternativt kan patentbeskrivningen lämnas in på detta prescribed language. Billigare översättning ger fler patentansökningar För ett patent som söks i Sverige innebär detta att patentbeskrivningen inte längre måste översättas till svenska. Det räcker med att FOTO: JACOB ANDRÉN Albin Persson, konsult Hansson Tyresson Patentbyrå. översätta patentkraven till svenska så länge beskrivningen finns på engelska. Finns beskrivningen på tyska eller franska måste även beskrivningen översättas till svenska eller engelska. Londonöverenskommelsen innebär att det blir en betydligt mindre del att översätta, vilket kommer att reducera kostnaderna väsentligt för svenska företag när dessa söker patent i Europa. För våra klienter är Londonöverenskommelsen alltså mest positiv. De kommer att kunna ha patent i fler länder när översättningskostnaderna minskar, säger Albin Persson, konsult på Hansson Thyresson Patentbyrå. Förhoppningen är också att det ska bli mer attraktivt för länder i och utanför Europa att validera patent i Sverige. Nu väljer ju exempelvis USA och Japan att validera patent på de marknader i Europa som är viktigast. Vi hoppas att de kommer vilja ha ett europapatent validerat i Sverige när kostnaden blir lägre, säger Albin Persson. Olle Bäcklund, vd på patentöversättningsföretaget O3C, tror även han att fler patent kommer att valideras i Sverige. I dag blir endast vart sjunde europapatent validerat i Sverige. Inom ett eller två år när företagen börjar se över sin patentstrategi kommer de troligtvis att upptäcka att de har lägre kostnader för översättning. Då kommer sannolikt fler att söka patent i Sverige. Nya utmaningar för översättare Även om fler patent kommer att valideras i Europa blir det ju en Olle Bäcklund, VD O3C. FOTO: O3C helt annan marknad för patentöversättarna när översättningsarbeten försvinner i branschen. På O3C arbetar i dag drygt 50 patentöversättare, men Olle Bäcklund är inte orolig för framtiden. Istället söker han nya sätt att arbeta på. De flesta patentbyråer i Sverige har levt gott på att översätta patent. Enligt en branschutredning kommer 65 procent eller mer av intäkterna från valideringar att försvinna. Detta gör att det blir viktigt att arbeta på nya sätt och tänka kommersiellt, säger Olle Bäcklund. O3C har därför börjat bygga upp ett europeiskt nätverk för att kunna erbjuda direktvalideringar. Detta innebär att O3C kan hjälpa exempelvis patentbyråer i hela valideringsprocessen, från översättning till inlämnande till andra länders patentverk. Vi kommer att bygga upp en europeisk valideringsorganisation, något som man i branschen brukar kalla för direktvalidering. Det innebär att vi kommer ha egna översättare och kvalitetsgranskare i utlandet och egen personal för inlämningen. Fördelen med detta är att vi kan kontrollera kvalitén på översättningen hela vägen. Dessutom blir det billigare eftersom färre är inblandade i valideringen, säger Olle Bäcklund. Patentöversättningar Enligt tidigare beräkningar från Europeiska patentverket står översättningar för ca 40 procent (motsvarande i genomsnitt 11 500 euro) av kostnaderna för ett europeiskt patent. Enligt Patent- och registreringsverket (PRV) kostar översättningen av ett europeiskt patent svenska företag idag mellan 15 000 och 20 000 kronor per land. Källa: Privata affärer always at the cutting edge of developments Chambers Global A F F Ä R S J U R I D I K I M M AT E R I A L R Ä T T S K AT T E R Ä T T

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS 11 Patentansökningar Enligt statistik som publicerades av WIPO (World Intellectual Property Organization) i mars i år så slog Sverige nytt rekord i antal internationella patentansökningar förra året. Med 3 533 internationella patentansökningar så raderades det gamla rekordet från 2001. Det gör att Sverige, enligt preliminära siffror, nu ligger på en tiondeplats i världen. Fabian Edlund, patentkonsult hos Awapatent, tycker att det är roligt att Sverige äntligen är ikapp och förbi nivån från år 2001. Patent är hårdvaluta för teknikföretag och siffrorna är en bra indikator på hur starka svenska teknikföretag kommer att stå i framtiden, säger han i ett pressmeddelande från Awapatent. Osäker statistik Jan Stein tycker dock att man ska ta dessa siffror med en nypa salt eftersom den här statistiken inte omfattar vare sig patentansökningar som är inlämnade direkt till European Patent Office (EPO), eller till USA. Detta innebär att när företagen ändrar sin patentpolicy och minskar antalet europeiska patentansökningar till förmån för internationella patentansökningar så påverkar detta statistiken påtagligt. Man kan inte bara titta på en typ av siffror, min uppfattning är att vi faktiskt ligger på samma nivå i uppfinnandet som tidigare. Men Jan Stein medger samtidigt att Sverige historiskt sett är mycket bra på att ansöka om patent och att vi ligger bland de främsta i Europa räknat per capita. Svårt för mindre företag När det sedan gäller att kommersialisera patenten så halkar Sverige genast efter. I vart fall har de små och medelstora företagen svårt att ta vara på sina patent. Stora och medelstora företag i Sverige är mycket bra på att använda och sälja sina patentansökta uppfinningar. Mindre företag och privatpersoner har däremot inte samma möjligheter att kommersialisera sina patenterade uppfinningar, säger Jan Stein. FOTO: JOHAN SJÖBECK Jan Stein, patentchef på konsultföretaget Groth & Co. I Sverige söks patent som aldrig förr USA är ett av de länder i världen som är bäst på att ta hand om sina uppfinningar. De har ett gynnsammare företagsklimat och lättare för att kommersialisera sina uppfinningar. Det finns ju egentligen inget värde i själva patentet så länge man inte utnyttjar det för kommersiella syften, förklarar Stein. Sverige är bra på att söka patent. Ny statistik visar att Sverige slår nytt rekord i internationella patentansökningar, vilket är glädjande, speciellt för de stora teknikföretagen som är flitigast. Men siffrorna bör tas med en nypa salt tycker Jan Stein, patentchef på konsultföretaget Groth & Co. En produkt måste förpackas, produceras och marknadsföras för att få ett reellt värde. Allt till rätt pris och på en marknad där produkten efterfrågas. Ofta finns det inte kapital till detta och uppfinnaren får därmed svårt att få sina patentsökta uppfinningar kommersialiserade. När uppfinnaren inte får kapital och hjälp med kommersialisering tröttnar de på att betala den årsavgift som hör till ett patent. I och med detta blir patentet tillgängligt för alla konkurrenter. På detta sätt riskerar man i Sverige att missa många bra uppfinningar. Det statligt ägda bolaget ALMI Företagspartner AB hjälper uppfinnare och företag att kommersialisera uppfinningar, ofta i form av lån, vilket innebär att risktagandet hamnar på uppfinnaren. Är denna då inte driven i produktion och marknadsföring så kan en bra uppfinning ändå riskera att hamna i papperskorgen. Därför behövs äkta långsiktigt riskkapital till små projekt, så att produktions- och marknadsföringskunniga personer kan gå in i projekten. De riskkapitalbolag som finns idag är inte beredda att ta den risk som det innebär att investera i uppfinningar. Jan Stein efterlyser därför riktiga riskkapitalister som är beredda att satsa på uppfinningar från småföretag som initialt endast ger en liten avkastning. Fanns det investerare som vågade gå in och investera i små projekt med ett långsiktigt tänkande och äkta riskkapital så skulle privatpersoners och små företags uppfinningar kunna leda till fler blomstrande företag i Sverige. Vi skulle på så sätt ta hand om hela spektret av svenska uppfinningar. För de finns där ute, säger Jan Stein. Ericsson tjänar miljardbelopp på patent När Ericsson för första gången särredovisade sina intäkter av patent i årsredovisningen för 2007 framkom att de fick in 3,2 miljarder kronor på patent förra året. År 2005 tjänade Ericsson 2,5 miljarder kronor på patent så intäkterna har alltså ökat 700 miljoner de två senaste åren. Ericssons FoU-chef Håkan Eriksson säger till Ny Teknik att han lägger ner en hel del av sin tid på just patenten. Men den främsta anledningen är inte just för att tjäna pengar, utan mer för att slippa framtida bråk och undvika de patentstrider som är vanliga i mobilbranschen. Källa: Ny Teknik Standard för varumärkesvärdering på väg Det finns idag olika modeller för varumärkesvärdering som används både internationellt och inom Sverige, och för att skapa enlighet och minska osäkerheten kring varumärkesvärdering har ett internationellt standardiseringsarbete på området inletts. I Sverige ansvarar Sveriges Standardiseringsinstitut, SIS, för att driva projektet tillsammans med en expertgrupp bestående av representanter från advokatbyråer, revisionsbyråer, finansiella institut och managementkonsulter. Ett utkast till standard kommer att vara klart i slutet av 2008 och en användbar standard kommer att publiceras i oktober 2010. Källa: Bergenstråhle & Lindvall Några av våra nya medarbetare: från vänster Fredrik Fredh, patentkonsult, Vicki Olsson, paralegal, Mikael Sollerhed, patentkonsult, Pia Påhlstorp, assistent, Peter Stern, patentkonsult, Leif Jörgensson, patentchef Malmö, Boman Axelsson, patentkonsult, Karin Engdahl, patentkonsult, Björn Andersson, senior patentkonsult, och Eva Jakobsson, assistent. På bilden saknas Klas Arvidsson, patentkonsult, Lena Sundman, assistent, och Charlotte Andersson, årstaxeadministratör. Nu fyller vi stolarna Alla behöver vi någon gång stanna upp, slå oss ner och luta oss tillbaka så även vi. Det som utmärker oss är dock snarare motsatsen, det vill säga en hög aktivitetsnivå och en vilja att blicka framåt. Just nu går vi igenom en kraftig expansionsfas med många intressanta uppdrag från hela världen. Därför har vi knutit flera nya, välutbildade och specialiserade medarbetare till vår verksamhet. Men oavsett hur många stolar vi fyller, är vi alltid intresserade av att komma i kontakt med nya förmågor. Hör gärna av dig per telefon om du har några frågor eller läs mer på www.sg.se Uniting Innovative Minds Ström & Gulliksson är en expansiv patentbyrå som har målsättningen att vara en av branschens ledande aktörer med heltäckande service av hög kvalitet och god tillgänglighet. Företaget delar kontorslokaler med Advokatbyrån Gulliksson och ingår som dotterbolag i företagsgruppen Arator som finns representerad i Danmark, Norge, Sverige, Tyskland och USA. Malmö 040-757 45 Helsingborg 042-21 80 08 Lund 046-19 05 00 Ronneby 0457-38 63 90 Stockholm 08-24 05 10 Internet www.sg.se

Advokat Örjan Grundén Advokat Giovanni Gozzo Advokat Ragnar Lundgren Advokat Peter von Heidenstam Advokat Hans Nicander Advokat Ann-Charlotte Söderlund Jur kand Mathilda Andersson Jur kand Mikael Ludwigs FIRM OF THE YEAR 2006 - SWEDEN (MIP Awards) www.gozzo.se Stockholm +46 8 662 35 00 Göteborg +46 31 19 14 10 Immaterialrättsliga dilemman ANNONS Nya mobila tjänster skapar immaterialrättsliga dilemman Idag används mobilen till mycket annat än att ringa med. Du kan till exempel ladda ner musik och se på TV, samt köpa bussbiljetteter från din mobil. Operatörerna är uppfinningsrika och hittar ständigt nya sätt att använda mobilen på. Detta är naturligtvis bra för både operatörer och mobilanvändare, men när mobilen används till så mycket uppkommer en mängd olika juridiska och affärsmässiga problem. Vårda domännamnet som ditt varumärke De flesta företag är medvetna om att varumärken ska vårdas med omsorg. Vad många inte tänker på är att domännamnet har lika stor betydelse för företagets renommé som dess varumärke. Liksom varumärket är ett bra domännamn en värdefull tillgång och i många fall nödvändigt för dagens företag eftersom de flesta konsumenter idag både köper produkter och tjänster, samt letar information på Internet. Naturlig del av varumärket Ett företags domännamn är alltså en naturlig del av varumärket, även om de inte alltid betraktas på det viset rent juridiskt. En domännamnsregistrering ger till exempel inte någon ensamrätt att använda ett ord som ett kännetecken för varor eller tjänster och den utgör inte heller något hinder för andra att använda ett identiskt ord som kännetecken i andra sammanhang. Ett domännamn är dock värt precis samma strategiska planering och hantering som övriga varumärken. Innan ett företagsnamn eller varumärke registreras bör man därför alltid undersöka om motsvarande domännamn är ledigt. På samma sätt måste man kontrollera att det domännamn man vill registrera inte gör intrång i någon annans varumärke och företagsnamn. Mobilen är numera en liten dator. Med den kan du idag enkelt och trådlöst ta emot, ladda ner, lagra och vidaredistribuera upphovsrättligt skyddat innehåll som TV-program, musik, programvara eller rörliga bilder precis när du är i behov av det. Tele 2 har exempelvis en ny tjänst med vilken man kan få tillgång till ett antal tv-kanaler via mobilen för ett fast pris per månad. Sådana här typer av mobila tjänster kommer mer och mer. Media kommer i allt större utsträckning att konsumeras via mobilen, säger advokat Tomas Rudenstam, delägare på RydinCarlsten Advokatbyrå. När sådant här immaterialrättsligt skyddat material används i andra digitala kanaler än de ursprungligen var tänkta att användas för uppstår en hel del problem. Till att börja med blir hanteringen av innehållet svårare att administrera. Alla mobiler ser olika ut och därför får också det innehåll som distribueras olika utseende. Det har

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS 13 FOTO: THOMAS WINGSTEDT Immaterialrättsliga dilemman Advokat Tomas Rudenstam på RydinCarlsten Advokatbyrå är expert på mobila tjänster. ju en immaterialrättslig dimension att man helt plötsligt gör om ett material så att det ser ut som något annat, säger Tomas Rudenstam. Det blir också svårare att skydda materialet från intrång. Dagens immaterialrätt har nämligen inte ändrats bara för att tekniken har det. Problemet ligger i att de som sitter på en distributionsrättighet ofta inte fått rätt att distribuera materialet till mobiler. Att man har tillstånd att göra en TV-utsändning innebär inte att man automatiskt har rätt att distribuera innehållet till mobiler. Kamp om utrymmet Att mobilen har blivit en så het distributionskanal innebär också att många aktörer vill vara med och dela det här utrymmet och därför introduceras ständigt nya tjänster. En ny tjänst, som blivit mycket kritiserad och ifrågasatt, är Telias tjänst Surf Open. Genom denna tjänst kan användaren surfa till olika mobila hemsidor. Telia stuvar om och krymper ner materialet på sidorna, sedan lägger de in Telias egen banner högst upp i mobilfönstret och tar bort medieföretagens annonser. Tjänsten har blivit kritiserad av medieföretagen för att Telia nyttjar andras material för att kunna sälja egna annonser. Om en mediekonsument laddar ner ett visst medieinnehåll i sin egen telefon och den i sin tur stuvar om materialet då kan det vara ok att materialet ändras. Men om ett företag gör förändringar i samband med att de vidaredistribuerar innehållet i ett kommersiellt syfte, så riskerar de att göra upphovsrättligt intrång i materialet. Medieaktörerna lägger ju stor möda på sina mobila webbsidor för att de ska ge en bra användarupplevelse. När portaler eller operatörer helt plötsligt förändrar materialet så kan det få stora följder, säger Tomas Rudenstam. Kampen om utrymmet i mobilen väcker också frågor om vem som äger kunden och vem som får distribuera vad. Det här har gjort det svårt att hantera betalningen av det innehåll som distribueras. De traditionella affärsmodellerna för hur man tar betalt har inte hängt med i teknikens utveckling. Operatörerna vill ha en stor del av kakan, vilket har inneburit problem för innehållsleverantörerna. Det här har fått till följd att Sverige har halkat efter i utvecklingen. För sex år sedan ansågs Sverige vara i framkant när det gällde nya tjänster i mobilen. Nu har exempelvis Norge för länge sedan gått om Sverige eftersom de var tidigt ute och hittade enhetliga affärsmodeller som innebär att operatörerna tar en mindre procentandel av en fast summa, säger Tomas Rudenstam. Avtalsrättliga frågor uppstår Förutom dessa immaterialrättsliga problem så uppstår även en hel del avtalsrättsliga frågeställningar vid köp av olika tjänster via mobilen. När man börjar konsumera andra saker än telefonkostnader med sin mobil, så blir ju telefonen ett betalningsmedel och operatören blir en kreditgivare. Det svåra i dessa fall är att svara på vem det är som egentligen säljer mig något. Är mobiloperatören säljare, eller agerar den som ombud för företaget som ansvar för själva tjänsten? Det är också oklart vem som är köpare. Är det personen som har telefonen i sin hand, eller är det den som faktiskt har abonnemanget, exempelvis arbetsgivaren, eller en förälder? Detta är en knepig problematik som man inte har löst än. Om det uppstår problem vid köpet av tjänsten kan det leda till att det blir oklart vem konsumenten ska vända sig till. Operatören menar ibland att köparen ska vända sig till den som ansvarar för tjänsten, men det är ju tveksamt eftersom operatören debiterar köparen för köpet av tjänsten. Som konsument behöver man inte finna sig i att operatören inte ansvarar för själva tjänsten. Enligt konsumentlagstiftningen, som blir tillämplig på dessa köp, så får konsumenten göra samma invändning mot operatören som mot den som ansvarar för tjänsten. Trots att många problem uppstår kring de nya mobila tjänsterna ser Tomas Rudenstam inte att lagstiftningen idag innebär några större problem även om den inte riktigt hängt med i utvecklingen. I mångt och mycket kan existerande lagstiftning hantera nya företeelser, men man får vrida och vända lite på den. Allt har barnsjukdomar, men när inblandade aktörer fått hålla på ett tag så brukar lagstiftningen fungera ganska bra. IP/TMT Hammarskiöld & Co:s IP/TMT-grupp har under de senaste åren kommit att anses som en av de främsta inom sitt område i Sverige. Vi ger fortlöpande råd till våra nationella och internationella klienter som verkar inom bl.a. konsumentprodukts-, teknologi-, bioteknik-, telekommunikations- och IT-industrin. IP/TMT-gruppen ger råd inom exempelvis ärenden som rör patent- och varumärkesrelaterade avtal och tvister. Skeppsbron 42 (besöksadress Norra Bankogränd 2). Telefon 08-578 450 00. E-mail: förnamn.efternamn@hammarskiold.se Besök oss på http://www.hammarskiold.se

14 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Patent- och varumärkesintrång vet hur den kom dit. Som näringsidkare har man nämligen en skyldighet att ta reda på att det inte finns något hinder att sätta en vara som på ett eller annat sätt är immaterialrättsligt skyddad på marknaden. Anklagad för intrång? Släpp prestigen! Om man blir anklagad för att ha gjort ett intrång i en immateriell rättighet som till exempel ett patent eller ett varumärke gäller det att släppa prestigen och försöka göra upp i godo, tycker Ann-Charlotte Söderlund, delägare och advokat på Gozzo Advokater. Den som äger en immateriell rättighet är den enda som får tjäna pengar på det som skyddas. Alla som kopierar eller på annat sätt utnyttjar den skyddade produkten utan rättighetshavarens tillstånd gör ett intrång i den ensamrätt som skyddet ska ge. Det är främst de som kopierar skyddat material för att sedan sälja piratkopiorna vidare som rättighetshavarna vill stoppa. Det händer att företagare och privatpersoner blir anklagade för att ha begått ett immaterialrättsligt intrång i annans varumärke eller för att ha sålt piratkopierade varor. I båda fallen är det bästa att släppa prestigen och göra upp i godo. Det kan till exempel vara någon som har fört in piratkopierade varor från Thailand för att sälja dem vidare i Sverige. Deras försvar brukar vara att de inte har beställt varorna och det är förvånansvärt hur många gratisvaror som thailändare skickar till Sverige, säger Ann-Charlotte Söderlund med ett skratt. Vissa skyldigheter för importören När tullen upptäcker en piratkopia, tar de en bild som de skickar vidare för granskning till rättighetshavaren eller dennes ombud, exempelvis en advokatbyrå. I nästan 100 procent av fallen kan man avgöra om det är en piratkopia, eller inte. Rättighetshavaren skickar då ett varningsbrev till importören där de ber densamme att upphöra med importen av varan och gå med på att varorna förstörs. Går importören då inte med på detta så nödgas rättighetshavaren gå vidare i processen och stämma densamma för att undvika att piratkopiorna släpps till importören. När man väl har stämt börjar kostnaderna i processen att rulla på. I dag är det som tur är endast en försumbar del av importörerna vilka anklagas för piratkopiering som går vidare med ärendet till domstol. I dessa fall har importören oftast inte begripit att rättighetshavaren menar allvar med sin anklagelse och att rättighetshavaren måste gå vidare för att ta tillvara sina rättigheter. Majoriteten av domstolsfallen förlikas också innan domen faller. Om man kommer så långt som till domstol är det ofta ett misslyckande för båda parter, tycker Har man varit oaktsam och begått ett intrång så bör man göra upp så snart som möjligt. Det tjänar inte mycket till att hålla på prestigen i dessa fall. Ann-Charlotte Söderlund. Därför bör principen istället vara att alltid försöka minimera sin egen och rättighetshavarens skada. Man ska alltså inte försöka trixa sig ur tvisten genom att mörka, eller låtsas som inget har hänt. Står man anklagad för att ha fört in en piratkopierad vara så hjälper det inte heller att sticka huvudet under sanden och påstå att man inte Ann-Charlotte Söderlund, Gozzo Advokater. Har man varit oaktsam och begått ett intrång så bör man göra upp så snart som möjligt. Det tjänar inte mycket till att hålla på prestigen i dessa fall. Rättighetshavaren vill ju bara försäkra sig om att varorna inte kommer ut på marknaden. Som anklagad bör man därför fundera på om det är värt att dra på sig en massa kostnader i domstol istället för att samarbeta. Anfall inte alltid bästa försvar Det är desto vanligare att de som anklagas för att ha gjort intrång i annans varumärke väljer att föra detta till domstol, men oftast gör parterna upp innan det hinner avgöras genom slutlig dom. Då är det tyvärr ofta för sent eftersom båda parter ändå dragit på sig en hel del kostnader på vägen. Som anklagad ska man dock inte vara rädd för att anlita expertis, tycker Ann-Charlotte. Goda råd är inte dyra och man bör acceptera att betala en slant för att slippa ta massa tid och pengar från affärsverksamheten. Och tar man hjälp ska man inte vara rädd för att berätta sanningen för advokaten. Ann-Charlottes erfarenhet är att sanningen oftast kommer fram till slut. IPR administreras effektivare och säkrare av en expert Med IPR-administrationen i händerna på en expert sparar du tid och pengar samtidigt som du höjer säkerheten. Patrafee har tjänsterna och mjukvaran som förenklar det krävande rutinarbetet med administration och förnyelser av patent, varumärken, design och domännamn. I nära samarbete med IP-branschen har vi under tre decennier utvecklat ett arbetssätt som låter dig kombinera högsta kontroll och säkerhet med minsta möjliga arbetsinsats. Rationell förnyelsehantering av Patent, Varumärken, Design & Domännamn PatraWin avancerad mjukvara för intern hantering av immaterialrättigheter www.patrafee.com

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS 15 Varumärkesregistrering Men tro inte att en advokat eller expert kan hjälpa dig så att du går helt skadeslös ur situationen, ibland får man svälja sin beska medicin men man kan ju se till att det inte blir så mycket. Om du trots allt tycker att du är felaktigt anklagad och väljer att ta fajten bör du fundera på om det verkligen är avgörande för din verksamhet och om du har råd och tid till detta. Det är ju rättighetshavaren som har bevisbördan, men sedan ska du som svaranden bevisa motsatsen. Svaranden måste kunna ta ställning till om den som påstår intrång har grund för detta. Om ja, så är nästa fråga om det är värt att ta fajten, eller om du istället för att fajtas kan hitta en bra förhandlingsstrategi, kanske ändra ditt varumärke, eller hitta en annan väg ut som är acceptabel för båda parter. Rådet är också att man alltid ska anlita en advokat som är kunnig på det speciella området. Det viktigaste är trots allt att inte ta för allvarligt på sin egen prestige. Anfall inte alltid bästa försvar, ibland kan samverkan vara det bästa. Det viktiga är att man försöker göra det bästa av situationen, avslutar Ann-Charlotte Söderlund. Anklagad för intrångsbrott? Richard Lettström, marknadschef på Patent- och registreringsverket. Ett företags varumärke blir allt viktigare. Det symboliserar företagets profil och anseende. Men många tror att det räcker med firmaregistrering för att även varumärket ska vara skyddat. Det finns idag en uppfattning bland bolag att ett registrerat bolag automatiskt ger ett skydd för produkten som säljs. Men det stämmer inte, säger Richard Lettström, marknadschef på Patent- och registreringsverket. 1. Släpp prestigen 2. Lös tvisten genom samverkan så fort som möjligt 3. Goda råd är inte dyra! Var inte rädd för att anlita experthjälp på en gång 4. Väg den tid och de kostnader Firmaregistrering räcker inte en domstolsförhandling tar En firmaregistrering ger skydd mot gentemot vikten av ditt varumärke eller det som är orsaken mor och varumärken, men ett re- identiska och nästan identiska fir- till att någon påstår att du gör gistrerat varumärke ger ett betydligt starkare och vidare skydd. Som intrång. Kanske är det inte så O3C_Annons_DI_2008 viktigt för din verksamhet? 08-04-05 exempel 13.30 Sida på det 1 utökade skyddet nämner Richard Lettström att ett FOTO: BERT LINDBLAD varumärke som är förväxlingsbart med ditt inte får användas i någon annans verksamhet för liknande varor eller tjänster. Vill du ha ett utökat skydd och vara säker på att få ensamrätt till ett unikt kännetecken i Sverige så ska du därför alltid komplettera din firmaregistrering med en varumärkesregistrering, säger Richard Lettström. Ett registrerat varumärke innebär en ensamrätt till varumärket. Vilket innebär att ingen annan får använda sig av märket för sina varor eller tjänster i sin marknadsföring eller affärshandling utan tillstånd, och denna ensamrätt gäller även på Internet. Lika viktigt registrera varumärke som att registrera firman Har du ett registrerat bolag bör du också tänka på att registrera ditt varumärke, vilket ger ett bättre skydd än enbart en bolagsregistrering. Något som många företag idag inte tänker på. Två sätt att skydda I Sverige kan man skydda sitt varumärke på två olika sätt, genom registrering eller genom inarbetning. Ansökan om varumärkesskydd i Sverige görs till PRV, Patent- och registreringsverket. För att kunna registreras på PRV ska varumärket, enligt varumärkeslagen, ha särskiljningsförmåga. Det betyder att varumärket ska kunna särskilja varumärkesinnehavarens varor och tjänster från andras varor och tjänster. Det går därför inte att få ensamrätt till ord som beskriver produktens eller tjänstens egenskaper. När varumärket registrerats har man ensamrätt till varumärket i tio år från det att ansökningen lämnades in. Därefter kan man förnya sitt varumärke för ytterligare en tioårsperiod. Det andra sättet, skydd genom inarbetning, är betydligt svårare. Det kan ta år innan ett varumärke är inarbetat, och fram till dess att inarbetning skett kan man inte hindra någon annan från att använda ett likadant varumärke. Rätt myndighet? När man ska skydda sitt varumärke och registrera en firma är det också viktigt att vända sig till rätt myndighet. Det finns i dag två olika myndigheter som hanterar dessa frågor. För knappt fyra år sedan delades PRV upp i två olika myndigheter, men det är fortfarande många som ringer fel. Vi får nästan tusen samtal i månaden som rör bolagsfrågor. Men dessa måste vi alltså hänvisa vidare till Bolagsverket. Ska du registrera ditt varumärke kontaktar du alltså PRV och ska du registrera ditt bolag kontaktar du Bolagsverket. Vem gör vad? PRV: Hanterar patent, design, varumärken, personnamn, periodiska skrifter och uppdragsverksamhet. Bolagsverket: Hanterar registreringen av nya företag och registerändringar för befintliga företag, tar emot årsredovisningar och registrerar företagsinteckningar. Bolagsverket fattar även beslut i likvidationer. Validera direkt i Europa O3C översätter teknik. Ju högre teknikhöjd desto bättre eftersom vi då verkligen kan utnyttja vårt teknikkunnande. Vi kallar det därför high tech-översättningar. ÖVERSÄTTNINGAR Allt ifrån att översätta patent, det svåraste som finns inom high tech-översättningar, till andra high tech-översättningar såsom: tekniska avhandlingar och artiklar manualer och instruktioner kontrakt och avtal tekniska press releaser och andra informationsspridare webbsidor Patent Teknik Valideringar VALIDERINGAR AV PATENT O3C är idag ett pan-europeisk valideringsföretag. Förutom att översätta patent ser vi också till att du får dem validerade, dvs. att patentet översätts och lämnas in korrekt till andra länders patentverk. Olle Bäcklund, VD Kontakta oss på 070-981 70 55 eller gå in på www.o3c.se