Bebyggelsemiljöer i Malmberget/Koskullskulle/Gällivare en kulturmiljöanalys Gällivare kommun - Kulturen.
Omslagsbild: Malmberget/Mellanområdet/Gällivare från nordost. Flygbild från LKAB tagen 200609. Alla bilder där inget annat anges: Gamla bilder kommer från Gällivare kommuns bildarkiv. Nya bilder är tagna av Michael Johansson under 2006 och 2007. Kartbilder är framtagna av Inger Olsson och Michael Johansson. Förord Boverket och Riksantikvarieämbetet har beslutat att stödja arbetet med att ta fram en kulturmiljöanalys inom den fördjupade översiktsplanen för Gällivare, Malmberget och Koskullskulle. Bakgrunden till beslutet hör samman med olika regeringsuppdrag. Boverket ska enligt ett uppdrag från år 2006 följa utvecklingen av fysisk planering och byggande i Malmfälten. I uppdraget ingår att stödja länsstyrelsen i dess arbete med att samordna statens intressen och tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och att ge råd kring de allmänna intressen som ska beaktas vid planläggningen. Riksantikvarieämbetet har i uppdrag från regeringen att tillsammans med berörda myndigheter stödja och vägleda kommuner och länsstyrelser i deras arbete med planeringsunderlag samt att genomföra utvecklings- och utbildningsinsatser i syfte att höja de offentliga aktörernas kompetens att bevara, utveckla och bruka bebyggelsens kulturhistoriska värden.
Bebyggelsemiljöer i Malmberget, Koskullskulle och Gällivare - en kulturmiljöanalys Innehållsförteckning Bakgrund 1 Innehåll 2 Metod och genomförande 3 Nulägesbeskrivning av samhällets olika delar 4 Malmberget 4 Koskullskulle 5 Gällivare 5 Mellanområdet 7 Historisk tillbakablick 8 Brytpunkter 8 Tiden före järnvägen 9 Tiden efter järnvägen 10 Välfärdssamhället efter andra världskriget 11 Omvandlingen efter 1970 12 Närmaste framtiden 2006-2020 13 Kulturmiljöanalys några exempel 14 Förändringsområden 14 Bolagsområdet i Malmberget 14 Elevhemsområdet i Malmberget 17 Förtätningsområden 18 Bolagsområdet i Koskullskulle 18 Området väster om järnvägen i Koskullskulle 19 Centrum och Karhakkaområdet i Gällivare 20 Mellan sjukhuset och Forsvallen i Gällivare 21 Nedanför Forsgårdsvillorna mot älven 22 Andra sidan 22 Kulturmiljön i den fortsatta förändringsprocessen 23 Kulturarv och kulturmiljövärden 23 Fortsatt arbete med kulturmiljön i planeringen 24 Litteratur- och källförteckning Bakpärmens insida 1 Bakgrund Sikträsk Malmbergets ungefärliga läge Dundret Vassaraträsk Kyrkheden i Gällivare Karta över Tillfälligheterne wid Gellivari upprättad av G.W.Hackzell 1755. Ur boken Gällivare av Gösta Forsström och Bo Strand. Inom Gällivare kommun pågår arbete med att ta fram en ny Fördjupad översiktsplan på grund av följderna för tätorterna av gruvdriften. Den pågående och planerade brytningen av järnmalm påverkar angränsande markområden i Malmberget på ett sådant sätt att bland annat befintliga bostads- och verksamhetsområden med tillhörande gator och parker måste rivas eller förflyttas till andra områden inom en relativt snar framtid. Dessa delar av Malmberget är, liksom delar av Koskullskulle, riksintresse för kulturmiljövården. Motivet är att de är två gruvsamhällen med för dem karaktäristisk och tidstypisk bebyggelse som väl speglar konjunkturförändringar och social skiktning från och med 1800-talets slut. Bolagsområdena var då
beslutet om riksintresse togs 1987 relativt intakta, med arbetar- och tjänstemannabostäder, en disponentvilla och byggnader med direkt anknytning till brytningen. Sedan 1987 har den allmänna synen på vad som kan betraktas som kulturhistoriskt intressant bebyggelse blivit bredare. Nu beaktas även yngre bebyggelse och större sammanhang. I Norrbottens miljökulturprogram (Länsstyrelsen rapport 10/1998) anges hela Malmberget, Koskullskulle med omland innefattande gruvområde och området söder om Malmberget ner till Mellanvägen som intresseområde för kulturmiljövården. Detta innebär att även senare tillkomna delar av bebyggelsen är viktiga för förståelsen av samhällenas historia. Denna kulturmiljöanalys ska belysa hur och varför samhällena Gällivare, Malmberget och Koskullskulle vuxit fram och hur sambanden ser ut mellan dem. En mer detaljerad beskrivning görs av kulturhistoriskt intressanta byggnader och miljöer inom de förändringsområden som berörs i relation till olika handlingsalternativ för den närmaste framtiden. Kulturmiljöanalysen är tänkt att bidra med nya perspektiv och riktlinjer för att främja att det kulturhistoriska arvet tillvaratas som en resurs i framtida kommunal utveckling och bruk av bebyggelse och landskap. Den ska vara en del i arbetet med den fördjupade översiktsplanen men även utgöra grunden till ett handlingsprogram för den kulturhistoriskt intressanta bebyggelsen. Samråd och utställande av material ska därför ske enligt Plan och bygglagen, PBL, i samband med den fördjupade översiktsplanen. hör samman med gruvdriften. Arbetet är övergripande och ska fungera som riktlinje för den fortsatta detaljplaneringen och kan visa på en arbetsmetod att använda i det fortsatta arbetet som måste göras. Fokus är främst riktat mot att beskriva och analysera hotade bebyggelseområden i Malmberget och att föreslå riktlinjer för tänkbara förtätningsområden i Koskullskulle och Gällivare Inledningsvis behandlas samhällena med omland på en översiktlig nivå. Kulturmiljöanalysen börjar med en kort nulägesbeskrivning av de olika delarna av samhället. Beskrivningen ger en bild av de olika karaktärsområden som finns. Därefter följer en översiktlig tillbakablick på Malmbergets, Koskullskulles och Gällivares framväxt utifrån några valda brytpunkter i historien. Därpå följer en utblick mot framtiden och de hot och möjligheter som finns berör den kulturhistoriskt intressant bebyggelsen i Malmberget. Slutligen genomförs en mer detaljerad beskrivning och värdering av nuläge och framtid i några förändrings- och förtätningsområden. Malmberget Järnvägsgatan/Presidentgatan. Focushuset till vänster byggdes på 1960-talet (på bilden syns dess lågdel) och nya Folkets hus till höger invigdes 1973. På Focushusets plats mot Presidentgatan stod tidigare Missionskyrkan. Köpmangatan i Malmberget innan den nya planen kom 1951. Gällivare kommuns bildarkiv. Innehåll Kulturmiljöanalysen behandlar orterna inom samma område som i den fördjupade översiktplanen för Gällivare kommun. Arbetet har styrts av den pressade tidplanen och den aktuella hotbilden för delar av bebyggelsen som 2 Malmbergets centrum. Från Bolagsvägen mot Gällivarevägen/ Kaptensvägen/ Järnvägsgatan. Focushuset till höger byggdes på 1960-talet.
Metod och genomförande Arbetet har inspirerats av den så kallade DIVE-metoden. Det är en analysmetod som är under utveckling av den norska Riksantikvaren. Förkortningen står för D-describe/beskriva, I-interpret/tolka, V-value/värdera och E-execute/ verkställa. Tanken är att man utifrån en beskrivning av ett områdes historiska utveckling kan tolka vilka spår i nutiden som kommer att ha stor betydelse för områdets invånare i framtiden. Genom att värdera och välja ut vad som ska tillvaratas och hur det kan gå till kan konkreta riktlinjer för kulturmiljön tillföras i planeringsprocessen. DIVE-metoden har i detta arbete tillämpats i historieskrivningen och i synen på möjligheter att tillvarata kulturmiljöns olika delar som en framtida resurs. Metoden har emellertid inte varit fullt tillämp bar eftersom det i detta fall handlat om att diskutera hur delar av miljöer som måste utplånas kan tas tillvara genom att flyttas. Det är en avsevärd skillnad mot att se till en utveckling av hela kulturhistoriskt värdefulla miljöer, vilket DIVE-metoden främst är anpassad för. I denna kulturmiljöanalys beskrivs, tolkas och värderas de miljöer som i ett första skede berörs av gruvans expansion och de miljöer dit de gamla byggnaderna ska kunna flyttas, brukas och bevaras i form av nya historiska miljöer på ny plats. Arbetet har genomförts av Gällivare kommun. Riksantikvarieämbetet har fungerat som resursmyndighet. Det praktiska arbetet har utförts av arkitekt Inger Olsson avseende texter och sammanställning samt Michael Johansson avseende bildmaterialet. Den formella beslutsgruppen har bestått av Lars Israelsson och Ann-Helen Mickelzon från Gällivare kommuns kulturkontor. Som ordförande och representant för Översiktsplanegruppen har Annie Arnqvist från MAF arkitektkontor fungerat. Representanter från Riksantikvarieämbetet har varit Ann-Mari Westerlind och Åsa Dahlin. Arbetet startade i mitten av oktober 2006 med inledande möten och har fortsatt med insamlande av material, samtal med äldre Gällivare-, Malmbergsoch Koskullskullebor samt sammanställningar. Arbetet har bedrivits med ekonomiskt stöd från Boverket och Riksantikvarieämbetet. Storgatan i Gällivare från torget. Centralskolan till vänster finns kvar med sin gymnastiksal. Domus till höger invigdes 1969. Koskullskulle på 1950-talet. Bilder från Gällivare kommuns bildarkiv. 3
Nulägesbeskrivning av samhällets olika delar I det här avsnittet beskrivs den historiska bakgrunden och karaktären i olika delområden i Malmberget, Koskullskulle, Gällivare och Mellanområdet. Avsikten är att förmedla en helhetsbild av hur området ser ut idag och varför. I beskrivningen ingår inte de områden som beskrivs längre fram i kulturmiljöanalysen. Malmberget Malmberget ligger högt, mestadels i en södersluttning, på det som tidigare hette Gällivare malmberg. Orten har stark prägel av gruvdriften som påverkar utbredningen. De centrala delarna har kvar strukturen från den första stadsplanen medan senare tillkomna områden har en friare struktur. Delar av Malmberget är sedan 1987 av riksintresse för kulturmiljövården. Omstruktureringen av Malmberget kommer att innebära ett stort historiskt avtryck i Malmbergets historia. 1. 5. 4. 3. 6. Begravningsplatsen som är tydliga representanter för sin tid som bebyggelsen kring Salutorget, Focushuset, busstationen och Sporthallen. Även det nya Folkets hus representerar väl sin tid. Det har fått sitt nuvarande utseende under 1950 till 1970-talen. Innan dess bestod bebyggelsen av något glesare och lägre trähusbebyggelse. På lite längre sikt kan de centrala delarna av Malmberget påverkas av gruvdriften. Men även andra faktorer som t ex efterfrågan på service och förändringar i utvecklingen av köpbeteend e kan påverka dess framtid. 4. Gamla järnvägsområdet. När järnvägen försvann 1962 byggdes här allmänna byggnader som skolor, sporthall m m. Området har fortfarande en gles struktur med en hel del grönska. 5. Finnstaområdet och Östra Malmberget. Områdena har kvar sin struktur från den gamla stadsplanen medan bebyggelsen är väldigt blandad med få rester kvar av det gamla Malmberget i Finnstaområdet medan Östra Malmberget innehåller mer äldre bebyggelse. Bebyggelsen är idag av olika typ med mestadels flerbostadshus i Finnstan och enbostadshus i östra Malmberget. 6. Kilen är Malmbergets andra bolagsområde med samma glesa struktur som Bolagsområdet och ungefär samma typ av byggnader dock mest för arbetare. Det är något yngre än västra Bolagsområdet. Området har haft en än mer blandad bebyggelse men endel har redan försvunnit p g a gruvans utbredning. 7. Bäckenområde och Malmsta. Några kvarter har kvar strukturen från den gamla stadsplanen medan andra delar fått en friare struktur. Bebyggelsen består av enbostadshus. Här finns en blandning av äldre välbevarade byggnader och enbostadshus från 50- och 60-talen. 7. 2. 5. 7. Järnvägsgatan Salutorget Busstation och sporthall Heldragen linje betecknar gränsen för den första stadsplanen. 1. Bolagsområdet se beskrivning sidan 14. 2. Elevhemsområdet se beskrivning sidan17. 3. Centrum. Området ligger inom och just i kanten av den första stadsplanen och är tätt och stadsmässigt med slutna kvarter med ett salutorg med bostäder och handel samt en öppnare struktur för andra funktioner. Det innehåller ett antal byggnader Finnstaområdet Finnstaområdet Östra Malmberget 4
Östra Malmberget Kilen Kilen. Bäckenområdet Bäckenområdet Malmsta Koskullskulle Koskullskulle är liksom Malmberget en bruksort med samma struktur med Bolagsområde och rutnätsplan. Det ligger i en liten sänka mellan omgivande berg alldeles vid Linaälven som dock inte präglar samhället på något sätt. Området har varit skogklätt med några blötare partier som fortfarande idag till viss del står obebyggda. Samhället är omgivet av skog och det finns kvar mycket vegetation mellan de olika områdena. Bolagsområdet ligger högre med den stadsplanelagda delen nedanför. Bolagsområdet är lite kuperat medan den största delen av det stadsplanelagda området är relativt platt med endast någon höjdskillnad. 1.Bolagsområdet se beskrivning sid 18. 2. Området öster om järnvägen/första stadsplanen se beskrivning sidan19. 3. Solbacken har en gles struktur med ett sammanhängande gatunät kantade av enbostadshus. Skogen finns kvar mellan bebyggel- 5. 2. sen som består av enbostadshus tillkomna under 1960-talet. 1. 4. Utvidgning av stadsplanen. Området består i princip av en gatuslinga som indirekt är en förlängning av stadsplanens rut- 4. nätsstruktur. Istället för tvärgator finns det 3. gröna släpp mellan bebyggelsen som består av enbostadshus. Området är glest med mycket grönska och är bebyggt under 1950- talet. 5. Sydöstra delen är i princip bara en del av den gamla strukturen. Skillnaden är att gatorna blivit återvändsslingor och bebyggelsen tillkommit under 1970-talet. Gällivare Gällivare har växt upp kring älven och ligger relativt lågt vid Dundrets fot men med södersluttning i de delar som ligger på det som tidigare kallades Malmbergsbacken. Delar av samhället ligger på gammal myr medan andra delar ligger på tallhed. Orten bär prägel både av läget i de olika naturtyperna samt de olika tidsepokerna för samhällets framväxt. De centrala delarna har kvar strukturen från den första stadsplanen medan ytterområdena har en friare uppbyggnad. Utsträckningen följer i viss mån de gamla landsvägarna samt begränsas i söder av järnvägen, älven och Dundret. Många av områdena och gator i Gällivare har namn efter de äldre jordbruksfastigheterna som funnits. Solbacken Solbacken Rundgatan Övre Heden Övre Heden Nedre Heden 5
Stall Nya begravningsplatsen 4. 6. 3. 8. 6. 2. 2. Gamla begravningsplatsen 8. 5. 4. 1. 9. 7. 8. Heldragen linje betecknar gränser för första stadsplan. 1.Centrum och Karhakkaområdet. Se beskrivning sidan 20. 2. Övre och Nedre heden är två områden som ligger innanför gränsen till den första stadsplanen men som idag har lite olika karaktär. Övre Heden har till stora delar kvar strukturen från stadsplanen men har en bebyggelse som till största delen tillkommit under 1950- och 60-talen. Några äldre hus finns kvar. Strukturen har förändrats något kring kvarteren vid Mariaskolan. Området ligger delvis på södersluttning och bebyggelsen är mest enbostadshus. Nedre Heden har en glesare och friare struktur med mycket blandad bebyggelse tillkommen under en längre tidsperiod. Några äldre byggnader från jordbruksfastigheterna finns kvar. Vegetationen är blandad. 3. Björkmansheden bär prägel av förändrade stadsplaneideal och har en fri struktur där gatorna är sammanhängande slingor. Bebyggelsen består av enbostadshus tillkomna under 1960 - och 70-talen med varierande utseende. Kvar finns även byggnader från jordbruksfastigheterna. Vegetationen är blandad med rester av skog. 6 4. Industriområden finns längs järnvägen och kring Kulleporten. Kulleporten är Gällivares första externa industriområde som idag innehåller småindustri och han del. Det har en brokig karaktär med många återvändsgator. Det har idag en relativt central placering i samband med Mellanområdets utbyggnad och har stor betydelse för handeln i Gällivare kommun och har medfört viss utarmning i respektive samhäl les centrum. Idag hänförs Kulleportens industriområde till Mellanområdet. 5. Silfwerbrandshöjden och Sjöparksområdet är utbyggda på 1960-talet. Silfwerbrandshöjden ligger på en skogklädd höjd, som namnet antyder, och är bebyggt med enbostadshus efter sammanhängande gatuslingor. Sjöparksområdet i den här beskrivningen omfattar Samariten och Sjöjungfrun och är bebyggt med flerbostadshus och Sjöparksskolan samt badhus. Sjöparksområdet ligger till stor del på Junkamyren vilket ger området dess karaktär. 6. Folketsparkområdet och Hedeberga är utbyggda under1970-talet och har för den tiden typiska återvändsslingor. Hela området har varit skogbevuxet med endel åker-mark. Hedeberga ligger högt på en ås medan Folketsparkområdet ligger på nordsluttning och lågt. Hedeberga har mer vegetation medan Folketsparkområdet ger ett glesare intryck då det inte finns så mycket vegetation i området. Folketsparkområdet har fått sitt namn från Folkets Park som tidigare låg här. Inom Hedebergaområdet finns det kvar byggnader från de jordbruk som låg här. 7. Forsvallen byggdes ut under 1970-talet och har en tydlig karaktär av det med gruppbyggda enbostadshus efter återvändsslingor. Området är relativt kalt och ligger platt på gammal åkermark lite vid sidan av övrig bebyggelse. I norr har området en liten höjd som kan lämpa sig för förtätning. Se även beskrivning sidan 21. 8. Apelqvistheden, Forsheden och Fjällnäs är tre områden som blivit bebyggda under 1980-talet. Områdena har lite olika karaktär men alla har ett visst avstånd till centrum och övrig bebyggelse. Apelqvistheden består av ett bilfritt område med flerbostadshus, ett område med gruppbyggda enbostadshus och ett område för enskilt byggda enbostadshus. Flerbostadshusområdet ligger i en nordsluttning omgivet av skog med gemensam parkering medan de båda områdena för enbostadshus har eget garage vid återvändsgator och små slingor. Enbostadshusen ligger i olika terräng men relativt högt och med skog omkring. Forsheden består av flerbostadshus i skogen med närhet till Vassaraälv, som dock inte är så tillgänglig p g a markförhållandena på platsen. Fjällnäsområdet ligger på en liten platå och i norrsluttning och är upp byggt i parken kring Fjällnäs slott. Bebyggelsen består av tvåvånings flerbostadshus i grupper med biltrafiken vid sidan av grupperna. Vegetationen är den gamla parken och skog. 9. Andra sidan. Se beskrivning sidan 22.
Björkmansheden Kulleportens industrio mråde Silfwerbrandshöjden Sjöjungfrun. Samariten. Hedeberga Forsvallen Apelqvistheden Rallarrosen Fo rsheden Fjällnäs Norra Mosebacke Vuoskonjärviområdet Handelshus Folkets parkområdet. 1. Bostadsområdena (gula) bär tydlig prägel av de planeringsideal som rådde då de planlades. De olika områdena ligger klart avgränsade från varandra med mycket skog emellan samt har lokala återvändsgator från matargator som har kontakt med de övriga delarna. Mellan områdena går gång- och cykelvägar samt en central bussgata. De flesta områdena är gruppbyggda men består av olika typer hus. Ett par områden med flerbostadshus är rivna. 2. Industriområdena (gråa) är relativt samlade och utbyggda. Dom består av en blandning av småindustri och handel. Området uppvisar en vanligt förekommande karaktär för sådana här områden i samhällens utkanter. Mellanområdet Mellanområdet har vuxit fram under främst 1970-talet efter generalplanen 1964 och upptar ett stort område mellan Gällivare och Malmberget. Området är kuperat och skogklätt. Varje enskilt område ligger avskilt från de övriga. I området finns en skola och bostäderna består av både enbostadshus och flerbostadshus i skilda områden. 7
Historisk tillbakablick I det här avsnittet ges en historisk tillbakablick hur de tre samhällena Malmberget, Gällivare och Koskullskulle vuxit fram. Beskrivnin gen är indelad i utvecklingsepoker som inneburit långsam, stark eller stagnerande tillväxt definierad av viktiga historiska brytpunkter eller brott i utvecklingen. Brytpunkter i samhällenas utveckling Tiden före järnvägen På 1600-talet bosatte sig samen Vahtjir vid Vahtjirjaure (Vassaraträsk) på Dåres Kielas (Torrisheden). Under 1700-talet gjordes den första undersökningen av Gällivare malmberg och Gällivare föreslogs som ny kyrkplats efter Nabreluokta. Vid kyrkan byggdes lappskola och prästboställe. Und er 1800talet tar gruvbrytningen fart och enstaka kåkbebyggelse växer upp både i Gällivare, Malmberget och Koskullskulle. Tiden efter järnvägen Järnvägen betydde ett genombrott för rationell gruvdrift. Gällivare var administrativt centrum, kyrk- och marknadsplats. Malmberget och Koskullskulle var arbetsplatser med en befolkning som arbetade i gruvorna, där befolkningen som kom ofta var rallare först som sedan blev gruvarbetare. Befolkningen i Gällivare bestod till stor del bestod av ättlingar till nybyggare och samer. Detta gav orterna olika karaktärer både till utseende, service och befolkningsstruktur. Välfärdssamhället efter andra världskriget Behovet av järn ökade i världen och den norrbottniska malmen bedömdes som så konkurrenskraftig att investeringar gjordes. Staten löste in LKAB 1957. I både Malmberget och Gällivare skedde stora moderniseringar av bebyggelsen. Omvandlingen efter 1970 I Malmberget skedde viss tillbaka gång i och med att Gropen bildades. Mellanområdet bebyggdes. Även Koskullkulle expanderade under 1960 och -70 talen. Expansionen berodde på stor del av ett ökat välstånd med ökad efterfrågan på villor och en större tillgång på egen bil. Idag har Mellanområdet stor betydelse för handeln i tätorten och drar till sig butiksetableringar vilket påverkar utvecklingen i de enskilda orterna. Gällivare/Malmberget/ Koskullskulles framväxt. Före 1888 8 1888-1950 1950-1970 1970-2006
Före järnvägen Koskullskulle Gruvbrytningen startar i mindre skala 1825. Koskullskulle har en tidig historia likartad Malmberget. Malmberget 1736 startade Karl Thingvall gruvdrift i Malmberget samt uppförde några järnbruk i Norrbotten. Kring Malmberget fanns något enstaka nybygge kring Puoitak samt ett antal inmutningar. Men bebyggelsen som skulle bli Malmberget började anläggas först i samband med järnvägens tillkomst. 1887 övergick marken via avvittring till staten. Idag finns några gårdslägen kvar från nybyggena. Gällivare 1747 kom Kungl Majt:s utslag om tings- och marknadsplats. Byggandet av Lappkyrkan startade. Som jämförelse kan nämnas att det vid laga skifte 189384 fanns ett 40-tal hemman på Andra sidan, kring nya kyrkan och på Övre och Nedre heden. Idag finns Lappkyrkan liksom några gårdslägen kvar från den tiden. Bebyggelse före järnvägen Gällivare vid tiden för lags skifte 1893. Bild ur boken om Gällivare av Gösta Forsström och Bo Strand. Malmberget 1888-1891. Ur boken om Malmberget av Gösta Forsström. 9
Tiden efter järnvägen Malmberget Det första tåget anlände till Malmberget 1888 vilket utgjorde en brytpunkt i utvecklingen. 1891 bildades Aktiebolaget Gellivare Malmberg (AGM). LKAB verkade i Kiruna och 1893 skaffade sig AGM majoritet i LKAB. Stadsplaneförslag kom 1895. Nytt förslag togs senare fram och fastställdes 1899. Malmberget fick sin form med bolagsområde och stadsplanelagt område. Den första municipalstyrelsen inrättades 1908. Den byggbara marken inom planen tog slut på 20-talet och det första stadsplaneförslaget för Malmsta kom 1930. Det var i huvudsak en fortsättning på rutnätsplanen. Bolagsområdets tillkomst och utbredning styrdes av bolaget som byggde bostäder för de anställda med olika standard och läge för arbetare och tjänstemän. Bebyggelsen höll sig inom Bolagsområdet och den stadsplanelagda delen. Idag finns bebyggelse inom Bolagsområdet, stora delar av gatunätet och kvartersindelning samt ett antal byggnader kvar från den tiden. Koskullskulle Stordriften i gruvan kom med järnvägen 1898. Bebyggelsen bestod av jord kulor och små stugor. Bolaget, Bergverksaktiebolaget Freja, styrde utvecklingen av Bolagsområdet men även endel inom den östra delen, där stadsplanen kom 1902. Ortens tillväxt skedde inom dessa båda delar. Idag finns bebyggelse inom Bolagsområdet, stora delar av gatunätet och kvartersindelningen samt ett antal byggnader kvar från den tiden. Gällivare Det första tåget anlände i december 1887. 1888 presenterade Henrik Wennerström ett förslag till stadsplan som fastställdes 1894. Orten hade långsam tillväxt. Den del av befolkningen som hade anställning i Gällivare arbetade inom administration, järnvägen, sjukvården och handel medan en stor del fortfarande var självförsörjande inom jordbruk och skogsbruk. Idag finns gatunätet och kvartersindelningen samt enstaka byggnader kvar från den tiden. Koskullskulle under 1950-talet. Kaptensvägen/Gällivarevägen/ Järnvägsgatan i Malmberget. Storgatan i Gällivare från Kyrkallén. 10
Välfärdssamhället efter andra världskriget Koskullskulle Frejabolaget övertogs av LKAB 1951. Nybebyggelse sker under 1950-talet med bebyggelsen kring Rundgatan och under 1960-talet byggs Solbacken. Idag finns denna bebyggelse kvar och används som tidigare. Kaptensvägen i Malmberget. Tegelbyggnaden med skrädderi har ersatts av ett högre putsat hus. Gällivare Då Gällivare på 1950-talet blev kommun förvärvades mark på Övre och Nedre Heden. Dispositionsplanen som togs fram 1955 förändrade utseende på Gällivares centrala delar då den tillät en högre och tätare bebyggelse. Planen var ett uttryck för tidsandan då man ville förändra och blicka framåt. Generalplan upprättades 1964 som medgav expansion av Gällivare mot norr. Utbyggnad sker också under 1960-talet av lasarettet och området öster om den gamla stadsplanen samt Björkmansheden, Silfwerbrandshöjden och området kring Sjöparken. De nya områdena fick namn efter de jordbruk som funnits. Även industirområdet kring Kulleporten börjar tas i anspråk. Denna struktur och bebyggelse finns kvar och används idag. Malmberget Små områden inkorporerades under 1950-talet från bolaget öster och väster om planen samt genom regleringar inom planen som möjliggjorde att Malmsta och de nedre delarna av Bäckenområdet kunde byggas. Efter kriget aktualiserades brytning under bebyggda områden. En stadsplan som kom 1951 tillät förtätning och större hushöjder. 1957 blev LKAB statligt. Det sista malmtåget lämnade samhället 1962 vilket frigjorde stora ytor i centralt läge som bebyggdes med kommunala byggnader som skolor och sporthall. Folkrörelser spelade en stor roll för Malmbergsbornas fritid. Tidigare anläggningar var uppförda av olika föreningar. En ny generalplan från 1964 anger expansion av Malmberget mot söder. Ny bebyggelse växte upp i de centrala delarna. Småhusbygge i egen regi skedde i Elevhemsområdet under 1960-talet. Idag finns största delen av denna nya bebyggelse kvar. Delar av centrum står tomt och några hus på Elevhemsområdet har flyttats. Torget i Gällivare före ombyggnaden i början på 1990 -talet. 11
Omvandlingen efter 1970 stadsbebyggelse måste rivas även i centrala delar. Vägförbindelserna mellan Malmberget och Koskullskulle förändras. Idag finns merparten av bebyggelsen från tiden kvar. Koskullskulle Koskullskulle expanderar genom förtätning i kanten och inom stadsplaneområdet samt med några enskilt uppförda enbostadshus inom Bolagsområdet. Ny skola uppförs på Myren under 1980-talet. Folkets Hus står öde och butiken läggs ner. Strukturen och bebyggelsen finns kvar i Koskullskulle. Gällivare Under 1970-talet sker expansion mot norr i Mellanområdet samt att Forsvallen, Folketsparkområdet och Hedeberga byggs. Under 1980-talet utökas samhället ytterligare med Fjällnäs, Apelqvistheden och Forsheden. Befolkningsminskningen och expansionen på Mellanområdet leder till en minskad centrumhandel och att delar av Forsheden rivs. Bebyggelsen från denna tid finns kvar förutom de delar av Forsheden som rivits. Storgatan i Gällivare. Huset till höger på den gamla bilden finns kvar och inrymmer idag en optiker. Kaptensvägen före 1974 då kyrkan flyttades. Centralskolan sprängdes i slutet av 1970 -talet och några år senare var delar av Kaptensvägen i gropen. Malmberget Mellanområdet Expansion sker åt söder i Mellanområdet. Vårdcentral, skolor och sjukhem byggs där järnvägen tidigare haft sitt utbredningsområde. Gropen börjar under 1970-talet påverka samhället vilket medför rivningar och flyttningar av bebyggelse i en process som ännu pågår. T ex måste kyrkan 1974 flyttas från sitt läge vid Kaptensvägen till sitt nuvarande läge efter Gällivarevägen. Under 1990-talet sker en nedgång i befolkningsutvecklingen vilket medför att bo- Mellanområdet exploateras främst under 1970-talet och viss avveckling av bebyggelse sker under 1990-talet. Ny industrimark läggs ut väster om den befintliga under 1990-talet. Fler handelsetableringar medför att underlaget för butikerna i Malmberget och Gällivare centrum minskar. Bebyggelsen som finns kvar används som tidigare. 12
Närmaste framtiden 2006-2020 Malmberget Som avslutning och sammanfattning av tillbakablicken följer här enligt DIVE-metoden reflektioner över vad som kommer att hända inom den närmaste framtiden på grund av den utökade gruvbrytningen. Utvecklingen är koordinerad med den som presenteras i fördjupningen av översitksplanen. Gruvdriften breder ut sig och områden kommer att försvinna vilket innebär att samhället delas och förutsättningarna för ortens överlevnad förändras. I första hand hotas Bolagsområdet, som är av riksintresse för kulturmiljövården, men senare hotas även yngre bebyggelse som har stor betydelse för förståelsen av ortens utveckling efter 1950. Koskullskulle Samhället kan expandera för att ta hand om flyttad bebyggelse från Malmberget. Detta kan ge underlag för att servicen kan komma tillbaka. Var expansionen sker beror på ett flertal faktorer såsom områdenas lämplighet för olika typ av bebyggelse. Gällivare Samhället måste expandera för att ersätta bebyggelsen i Malmberget och för att attrahera ny befolkning. Var expansionen sker beror på ett flertal faktorer såsom områdenas lämplighet för olika typ av bebyggelse. Mellanområdet Mellanområdet kan expandera och förtätas med olika typer av bebyggelse som passar i den miljö som finns inom Mellanområdet. Malmberget i framtiden. Manipulerad bild där Bolagsområdet och Elevhemsområdet tagits bort. Bild. från LKAB fotad 200609. 13
Kulturmiljöanalys några exempel I detta avsnitt ska enligt DIVE-metoden tidstypiska områden som identifierats i tillbakablicken beskrivas, tolkas, värderas och avslutningsvis ska områdets utvecklingspotential diskuteras. På grund av tidsbristen i detta projekt ingår här endast de områden i Malmberget som akut hotas av utplåning och några områden i Koskullskulle och Gällivare som kan tänkas bli förtätningsområden för bebyggelse som kan flyttas. Med tiden kommer nya områden att hotas och bedömningen vad som kan anses vara värdefullt förändras. Nya analyser och värderingar av andra områden måste därför ske efter hand. Områdenas Utsträckning och Karaktär beskrivs sakligt och utan värderingar. I avsnitten Området berättar och Värde har tolkningen och värderingen gjorts utifrån kulturmiljösektorns synsätt och bedömningsgrunder. Till sist diskuteras en möjlig framtidsutveckling under avsnitten Förutsättningar för kulturarvet som resurs och Egenskaper för förtätning. Förslag till stadsplan för Malmberget 1898-99 Bolagsområdet Förändringsområden För delar av Malmberget finns endast två alternativ rivning eller flyttning. Bolagsområdet i Malmberget Elevhemsområdet Största delen av Bolagsområdet. Utsnitt av bild från LKAB fotad 200609. Utsträckning (Se kartbild sidan 4) Området omfattar hela Bolagsområdet bestående av Johannes och Hermelin. Hela området drabbas inte i det första skedet. Det är ändå viktigt att det behandlas i ett sammanhang eftersom det respresenterar en sammanhållen enhet med egen historia. Även om åtgärderna sker etappvis under en längre period. Malmberget från öster med Malmsta och Kilen närmast. Foto från2003. Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande 75644488 14
Bolagsområdets åldersstruktur. Blått betecknar byggnader uppförda 1888-1950 och grönt beteckn ar byggnader uppförda 1950-70. Den mesta bebyggelsen från perioden före 1950 är uppförda mellan 1891 till 1915. Undantaget är Bolagshotellet som har byggår 1930. Den senare uppförda bebyggelsen är från 1950- och 60-talen. Streckad linje anger stängslets läge idag. Karaktär Bolagsområdet ligger som en egen del i utkanten av centrala Malmberget utan att vara ett avskiljt område. Det är väl integrerat med övrig bebyggelse. Området har en gles struktur med mycket växtlighet, främst björk. Mesta delen av bebyggelsen ligger i södersluttning som delvis är terrasserad. Den glesa strukturen har gett möjlighet till eget odlande. Marken är idag relativt bearbetad med gräsytor och hårdgjorda ytor. På vissa ställen kan den ur sprungliga skogsbacken anas i små partier. Gatunätet följer höjdkurvorna. Gatorna är relativt smala och består av huvudvägar med mindre anslutningsvägar. Inom Bolagsområdet fanns tidigt vatten och avlopp. Bebyggelsen är låg i 1-2 våningar. Det mesta är äldre från början av 1900talet med tillägg gjorda främst under 1950- och -60 talen. Tilläggen är gjorda som förtätningar inom redan etablerad bebyggelse samt som tillskott i utkanten av den äldre. Tilläggen har likadan struktur som tidigare. I stort sett ligger den tidigaste bebyggelsen i sydväst och den senare i nordost. De olika byggnadsetapperna kan urskiljas i mer eller mindre tydliga grupper. Bolagsområdet kommer etappvis att försvinna för att möjliggöra fortsatt gruvbrytning med dagens brytningsmetoder. Några delar är redan instängslade och tömda. Puoitakvägen Puoitakvägen Puoitakvägen Puoitakvägen Långa raden Bolagsvägen Norrbottensvägen Norrbottensvägen Upplandsvägen Några byggnader kan betraktas som solitärer. Det gäller främst Bolagskontoret, Bolagshotellet, gamla Disponentvillan, Gruvmuseet och Tuoddarvillan men även några bostadshus som står mer eller mindre för sig själv. 74:an 15 Bolagsvägen Bolagsvägen
Bolagshotellet Touddarvillan tidstypiska för sina olika byggnadsperioder. Bostadshusen har även ett bruksvärde som bostäder med många positiva egenskaper och är attraktiva på dagens bostadsmarknad. Inom området finns också många sociala värden. De små bostadsenheterna bidrar till att folk lär känna varandra. De står också för immateriella värden eftersom många människor har minnen från området. De byggnader som kan betraktas som solitärer har delvis andra värden och kan även behandlas som solitärer vid en flytt. Gamla Disponentvillan med tillhörande tjänstebostäder bör dock ses som en mindre enhet. Dessa byggnader har ett stort symbolvärde som representant för Bolaget och makten. Bolagshotellet har också ett arkitektoniskt värde då det ritats av Haakon Ahlberg och har en interiör med många ursprungliga detaljer. Deras bruksvärde beror på om de kan användas för attraktiva verksamheter i framtiden. Disponentvillan Gruvmuseet Förutsättningar för kulturarvet som resurs Bolagsområdet innehåller olika typer av bebyggelse. Olika krav måste ställas på de miljöer eller områden bebyggelsen eventuellt flyttas till. Förhållningssättet måste också variera för olika typerna av byggnader. Området är stort och det blir antagligen svårt att hitta ett nytt område dit all bebyggelse från Bolagsområdet kan flyttas som en helhet. men man kan genom flyttning bevara fragment och enskilda byggnader. Några delar bör kunna återskapas som miljöer för att bevara minnet av området och strukturen. Andra byggnader kan flyttas en och en. Fragmenten kan ge en upplevelse av hur det en gång var. Man kan jämföra med Kåkstaden med skillnaden att fragmenten är de äkta byggnaderna i en nyskapad miljö. Bebyggelsen bör flyttas i i grupper och etapper. Nya bostadsmiljöer bör på sikt efterlikna de nuvarande beträffande tillgänglighet och öppenhet. En marginell förtätning kan tänkas, men de ska fortfarande kunna upplevas som glesa och avgränsade bostadområden. Typen av vegetation är inte heller avgörande. Idag består den mesta vegetationen av björk, men enligt äldre bilder växte det tall från början. Tallskogen på en ny plats kan på sikt ersättas med planterad björk. Viktiga faktorer att ta hänsyn till är istället kopplingen till övrig bebyggelse och service. Flyttad bostadsbebyggelse bör ligga så att den integreras med och ingår som en del i annan bostadsbebyggelse. Bostadsbebyggelsen har ett bruksvärde som bostäder och bör därför efter flytt användas som sådana. Den bör flyttas i grupper som kan bilda nya miljöer. Grupper att hålla samman vid flytt kan vara Långa raden, Krok- och Puoitakvägen. En anknytning till gruvan bör eftersträvas för att om möjligt bevara brukskaraktären. Bolagskontoret Området berättar Området är byggt av gruvbolaget och har en tydlig brukskaraktär med tjänstemanna- och arbetarbostäder uppförda längs gator eller i områden och med olikheter i utformningen som visar statusskillnader. Arbetarbostäderna ligger lägre nära arbetsplatserna medan tjänstemannabostäderna, som delvis tillkommit senare, ligger högre upp eller närmare Bolagskontoret och hotellet. Disponentvillan ligger avskiljt på en höjd. Bebyggelsens utbredning och storlek är oförändrad, men i de äldre husen har lägenhetssammansättningen förändrats. Färre men större lägenheter tillsammans med förändrad hushållssammansättning har i sin tur medfört att det bor färre människor i området idag. Bilismens utbredning har medfört en förändrad markanvändning med mer hårdgjorda ytor. Värde Miljön har ett stort kulturhistoriskt värde som helhet p g a sin tydliga bruks karaktär. De enskilda bostadshusen har också stora värden. De representerar dels byggnadstyper som inte finns i det övriga samhället och är välbevarade till sitt yttre. De representerar en social struktur som inte finns kvar och är 16
Solitärerna kan flyttas enskilt med hänsyn tagen till möjligheter att finna lämplig omgivande bebyggelse. Gamla disponentvillan bör flyttas tillsammans med de byggnader som idag ingår i miljön kring villan och ges ett lämpligt användningssätt. De större solitärerna bör ha en funktion på den nya platsen och platsen bör väljas efter d enna funktion. En ny funktion som hotell ställer vissa krav på en plats medan en ny funktion som kontor ställer andra krav. En ny funktion måste också väljas utifrån byggnadens förutsättningar så att så mycket som möjligt av interiörerna kan bevaras. Elevhemsområdet i Malmberget sen som bestod av flerbostadshus p g a överskott på bostäder. De avrivna ytorna är mestadels gräsbevuxna med mycket glest trädbestånd. Bebyggelsen i kvarteren inom den gamla stadsplanen är blandad med hus från början på 1900-talet fram till 1960-talet. Elevhemsområdets bebyggelse är från 1960-talet.Gällande detaljplaner är under upphävande och LKAB har på prov flyttat ett par hus till Mellanområdet. Området har idag ingen närservice men i de äldre kvarteren har det tidigare funnits viss service. Rivningarna som genomförts har inneburit att Elevhemsområdet nu bildar ett eget fristående område med visst avstånd till övrig bebyggelse men det är ändå en del av Malmberget. Området berättar Området berättar om Malmbergets utveckling och expansion under olika tider. Den berättar även om ny byggnadsteknik då Elevhemsområdet ligger på myrmark som tidigare inte kunde bebyggas med de metoder som fanns. Utsträckning (Se kartbild sidan 4) Området omfattar här av hela området söder om dagens grop och som inom en snar framtid kommer att beröras av fortsatt brytning. Värde Områdets värdefulla drag är sammanhanget till Malmberget och närheten till naturen. Miljöerna är tidstypiska var för sig och har ett kulturhistoriskt värde som representanter för sin tid. Det finns dock ingen enskild byggnad som representerar något unikt värde. Husen är inte platsspecifika utan hade lika gärna kunnat stå någon annanstans. Den största delen av bebyggelsen torde dock ha ett stort bruksvärde som bostäder. Elevhemsområdets bebyggelse. Karaktär Området består dels av kvarter inom den gamla stadsplanestrukturen och dels av det som idag kallas Elevhemsområdet med bebyggelse som tillkommit främst under 1960-talet. Kvarteren inom den gamla stadsplanen har raka gator och regelbundna kvarter med från början stora tomter som senare i många fall delats. Vissa kvarter har en utformning med drag både från stadsplanen och från nyare planer. Idag är kvarteren mer eller mindre stympade p g a sitt läge vid kanten av Gropen. Elevhemsområdet andra del har en tidstypisk plan med oregelbundna kvarter med ett gatunät som har en blandning av återvändsgator, slingor och genomgående gator. Området är tätbebyggt med ganska små egnahemstomter. Det begränsas av skog i söder. Bebyggelsen i hela området består idag till största delen av enskilda småhus. Under 1990-talet revs den del av bebyggel- 17 Förutsättningar för kulturarvet som resurs Dessa byggnader går relativt lätt att flytta till nya områden då de inte är platsspecifika. Deras kulturhistoriska värde är deras ålder och tidstypiska utseende. Bebyggelsen bör dock placeras i en miljö med likvärdig tomt- och gatuindelning som i det befintliga området om de tidstypiska dragen ska bevaras. Framförallt bör de äldre husen få en placering inom en rutnätsplan i anslutning till annan bebyggelse. Elevhemsområdets senare bebyggelse bör också ges en ny miljö utan återvändsgator och med ett sammanhang till ett samhälle eller närhet till naturen.
Förtätningsområden Stadsplaneområdet Bolagsområdet Solbacken Apatitvägen Koskullskulle från sydväst med Bolagsområdet i förgrunden och den stadplanelagda delen bortanför. Foto från 1997. Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande 75644488. Gällivare tätort har möjligheter att expandera åt olika håll. Här beskrivs de områden som kan vara lämpliga för etableringar av den flyttade kulturhistoriskt intressanta bebyggelsen från Malmberget. Bolagsområdet i Koskullskulle Utsträckning (se karta sidan 5) Bolagsområdet i Koskullskulle begränsas här av området väster om järnvägen med undantag av den nyare bebyggelsen kring Apatitvägen och Solbacken. Det begränsas i norr av gruvområdet vilket begränsar möjligheten till expansion åt det hållet. 18
Karaktär Området har en fri gatustruktur och är lätt kuperat och glest. Det har minskat i norr beroende på gruvdriften och består idag av ett mindre område med brukskaraktär med blandad bebyggelse. Gatunätet har förändrats med tiden p g a trafiksituationen och gruvområdets utbredning. Området har blandad bebyggelsen från tidigt 1900-tal med några insprängda senare tillkomna flerbostadshus i tegel och några enbostadshus. Området berättar Området har inte lika tydlig brukskaraktär som Bolagsområdet i Malmberget men uppdelningen finns med bostadshus för olika samhällsgrupper och med disponentens bostad relativt centralt placerad. Området berättar Närheten till gruvområdet berättar varför samhället kommit till. Bebyggelsen utgår från den gamla rutnätsplanen som sedan utvidgats efter efterfrågan. Den myrlänta marken i mitten har med ny teknik och minskat behov av odling kunnat tas i anspråk för bebyggelse. Samhället har även fått några tillskott till det gamla gatunätet. Det öde Folkets Hus, den tomma skoltomten och den tomma Konsumbutiken berättar om förändrade villkor för en mindre ort. Värde Miljön är kulturhistoriskt intressant p g a sin brukkaraktär och sin blandade bebyggelse. Egenskaper för förtätning Inom Bolagsområdet finns miljö och utrymme för förtätning med de äldre husen från Bolagsområdet i Malmberget Det går dels att flytta enskilda hus och dels grupper av bostäder. Det finns också möjligheter att förtäta med byggnader från Elevhemsområdet genom att skapa nya kvarter i anslutning till den befintliga strukturen. Bebyggelsens brukskaraktär kan därigenom leva vidare och utvecklas. Del av Bolagsområdet Stadsplan Karaktär Området är relativt platt med små höjdskillnader kring Rundgatan. Området är reglerat av en rutnätplan med stora tomter. I dess mellersta del finns ett parti som tidigare var myrlänt och som under kriget utdikades och delades upp i odlingslotter för de boende. Området omfattas även av den gamla skoltomten där det idag endast finns lärarbostäderna kvar. Runt Koskullskulle finns skog men i själva samhället är det mesta idag planterat eller självsått och trädbeståndet består till stor del av björk. Bebyggelsen inom detta område består mest av enbostadshus tillkomna under en lång period från 1900-1970-talet. Den nya skolan byggdes under 1980talet. I området finns även två flerfamiljshus som byggts som pensionärshem samt Folkets Hus och en konsumbutik från 1928. Värde Området har en gammal rutnätsplan som utvidgats efter behov. Bebyggelsen är småskaliga är tidsmässigt och utseendemäsigt blandad vilket speglar ett levande samhälle som utvecklats i liten skala. Egenskaper för förtätning Inom detta område finns olika miljöer med många möjligheter till förtätning med olika typer av byggnader. Tomter i anslutning till det befintliga gatunätet mot norr och kring mittenområdet kan bebyggas med enstaka byggnader. På den gamla skoltomten (Ullattibacken) finns större ytor där man kan skapa nya bostadsmiljöer. Inom obebyggda områden i utkanten av samhället finns expansionsmöjligheter för både ny och flyttad bebyggelse. Folkets Hus Området öster om järnvägen i Koskullskulle Utsträckning ( se karta sidan 5) Området omfattar hela den östra delen av Koskullskulle. Det begränsas i norr av gruvområdet vilket begränsar möjligheten till expansion åt det hållet. 19
Bebyggelsen i centrum är blandad med endast få äldre byggnader. Största delen är uppförd under 1950-80-tal. Den består mest av 3-4 våningshus med verksamhet i botten och bostäder högre upp. Avvikelser är främst Tempohuset, Domushuset, Centralskolan med gymnastiksal, kvarteren Gamla och Nya skolan och Handelsbanken. De äldre byggnader som finns kvar ligger i öppnare kvarter, är lite lägre och har en annan skala än de övriga. Karhakkaområdet har en mindre skala och är glesare än t o m den gamla bebyggelsen i centrum var. Här har från början funnits kyrkstugor och kåkar. Några enstaka byggnader finns kvar men en stor förändring av bebyggelsen har skett fast strukturen bibehållits. Bebyggelsen är relativt blandad med den äldre bebyggelsen representerad av några småhus som finns kvar. Den yngre bebyggelsen inom området består av flerfamiljhus, yngre småhus samt offentliga byggnader som brandstation, polisstation och Tingshuset. Centrum och Karhakkaområdet i Gällivare Andra sidan Centrum Karhakka Mellan sjukhuset och Forsvallen Plats för statskyrka Nedanför Forsgårdsvillorna Centrala Gällivare från öster med sjukhuset till vänster i bild. Foto från 2003. Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande 75644488. Utsräckning (se karta sidan 6) Området består av de mest centrala kvarteren mellan Malmbergsvägen. Lasarettsgatan o ch Parkgatsleden samt delarna söder om Lasarettsgatan mot öster. Centrum Karaktär Den första stadsplanen var en rutnätsplan med hänsyn tagen till Sjöparken. Området har kvar denna struktur med ett rutmönster som är vinklat öster om Kyrkalléerna. Utanför detta rutmönster har planen förändrats med senare tiders planideal till en friare bebyggelsestruktur. Området är relativt platt med små höjdskillnader ner mot älven. Den mesta vegetationen och ytorna är anlagda i offentliga rum eller på gårdar. Sockenkyrka Karhakka Gällivares första stadsplan 1888 av Henrik Wennerström. Ur boken Gällivare av Gösta Forsström och Bo Strand. 20
Egenskaper för förtätning Förtätning med kulturhistoriskt intressanta byggnader kan ske i området kring kvarteren Nya och Gamla skolan där enstaka byggnader med en allmän funktion kan placeras. Det saknas områden lämpade för grupper av byggnader. Bilder från Karhakkaområdet Bilder från Gällivare centrum Området berättar Området förmedlar tankarna och idéerna i den första stadsplanen med allén som stråk mellan sockenkyrka och stadskyrka och den tidens planideal med en modifierad rutnätsplan. Området berättar även om de förändringar som skett i samhället efter 1950 genom ny planläggning som tillåtit större och högre byggnader i centrum medan de rena bostadskvarteren fått ha kvar sin mindre skala. Det förmedlar historien om välfärdssamhällets ideal och tillväxt till skillnad från den som planerades i början av 1900-talet. Värde Områdets värde består av den gamla rutnätsstrukturen och den blandade bebyggelsen med mycket tidstypiska byggnader från olika tider. Mellan sjukhuset och Forsvallen Utsträckning (se kartbild sidan 6) Området ligger mellan sjukhuset och Forsvallen. Karaktär Området består av en liten skogbeväxt kulle där bebyggelse saknas. Området berättar Området berättar om hur en stor del av det området som Gällivare, och även Koskullskulle och Malmberget, sett ut innan samhället kom till. Värde Området är en del av ursprungsmiljön i samhället med en liten backe i söderläge. Det ligger också relativt nära etablerad bebyggelse med gångavstånd till centrum. 21
Egenskaper för förtätning En attraktiv mindre miljö kan skapas av flyttade byggnader. Nedanför Forsgårdsvillorna mot älven. Utsträckning (se kartbild sidan 6) Området ligger nedanför Forsgårdsvillorna mot Vassaraälv. Karaktär Området består av en skogsbeklädd sluttning ner mot Vassaraälven. Inom området finns en byggnad av enklare karaktär. Området berättar Området berättar om hur en stor del av det området som Gällivare, och även Koskullskulle och Malmberget, sett ut innan samhället kom till. Bilder från Andra sidan Värde Området berättar Området berättar att Gällivare en gång var en liten by. Området i anslutning till Vassaraälv är ett viktigt karaktärinslag i Gällivare. Det ligger också relativt nära etablerad bebyggelse med gångavstånd till centrum. Värde Området har ett högt kulturhistoriskt miljövärde Det finns en ambition att området ska få behålla sin nuvarande karaktär. Det omfattas därför av områdesbestämmelser som reglerar utformningen av ny bebyggelse. Egenskaper för förtätning En attraktiv mindre miljö kan skapas av flyttade byggnader. Egenskaper för förtätning Vissa delar av området har ett bra samband till centrumbebyggelsen. Det finns plats för förtätning under förutsättning att karaktären i stora delar av området bevaras. Förtätning bör därför föregås av noggranna detaljstudier Andra sidan Utsträckning (se kartbild sidan 6) Området ligger på Vassaraälvens södra sida undantaget Forsvallen och sjukhuset. Karaktär Området ligger i en svag norrsluttning längs Vassaraälvens strand i skuggan av Dundret. Det har kvar landsbygdskaraktär trots att området förtätats och jordbruken upphört. Området är relativt öppet med skog mot söder. Bebyggelsen är gles och består av enbostadshus tillkomna under olika perioder och av blandad karaktär förutom inom Fjällnäsområdet (se beskrivning sid 6) som består av flerbostadshus. 22