1 (7) Minnesanteckningar nätverksträff energieffektiviseringsstöd Länsstyrelsen 2012-02-24 Närvarande Wolfgang Mehl, miljöstrateg, Jokkmokks kommun Rune Blomster, teknisk chef, Pajala kommun* Torbjörn Körlof, energisamordnare, Luleå kommun Gunder Hägg, energi- och klimatrådgivare, Arvidjaurs kommun Ingemar Larsson, energi- och klimatrådgivare, Älvsbyns kommun Halldo Lundgren, energiingenjör, Piteå kommun Dan Eriksson, ingenjör, Överkalix kommun Michael Andersson, energiingenjör, Kalix kommun Per Björkman, projektledare energieffektiviseringsstöd, NLL Peter Gillnäs, transportansvarig på länsservice, NLL Sofia Larsson, klimatstrateg, Haparanda stad Richard Sundén, energisamordnare, Länsstyrelsen Ulrika Lundberg, projektledare, Nenet Ylva Sardén, energisamordnare, Länsstyrelsen Minnesanteckningar Ulrika Lundberg Nenet Richard inleder med att hälsa välkommen och gå igenom programmet för dagen. Uppföljning av hösten nätverksträff Kontaktlista och strateginätverk syfte med nätverk, innehåll på träffar. Ett första möte har hållits med strateginätverket. Det nätverket ska jobba mer med är hur man kan arbeta ihop med projekt av mer övergripande karaktär. En hemsida ska tas fram av Ylva, som kommer att finnas under fliken Grönt Pilotlän. På träffen pratades om att det skulle vara ett skyltfönster för att lägga upp goda exempel. Ulrika föreslog att man där även skulle lägga upp vilka olika projekt som länsstyrelsen har varit med och finansierat, och det ska också göras. Rapporteringsverktyget som togs fram av Marlene Munter. Piteå är den enda kommun som har börjat arbeta med det, de ska lägga in det som en databas. Önskemål om att skicka ut det igen för att alla ska få det, Richard ombesörjer. På länsstyrelsens hemsida, finns det en flik för energieffektiviseringsstödet, länk bifogas: http://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/sv/miljo-och-klimat/klimat-och-energi/klimatoch-energistrategiskt-arbete/energieffektiviseringsbidrag/pages/default.aspx Wolfgang har skickat ut utbildningsmaterial och Halldo har skickat ut funktionsupphandlingsdokument (under sittande möte). POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST INTERNET 971 86 LULEÅ Stationsgatan 5 0920-960 00 0920-22 84 11 norrbotten@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/norrbotten
2 (7) Övrigt Information om kommunbesök och att de kommer att ske. Alla uppmanades att fundera på; Vem/vilka som bör delta när besök genomförs? Huvudsyftet med besöken i respektive kommun är bl.a. erfarenhetsutbyte, ökad kunskap om vad som är gjort och vad som behövs för att snabba på processen? Samverkansmöjligheter mellan kommuner? Hur förankringen av strategier och åtgärdsprogram ser ut i respektive kommun? Hur går det faktiska arbetet i relation till åtgärdsprogram? Inför rapportering Är energianvändningen en frivillig redovisning i år? Samma underlag som för 2009 ska rapporteras in 2011. Fylla i själva förbrukningen och sedan graddagskompenserar Energimyndigheten. Ange bara en av ytorna för fastigheter, Atemp-yta eller BRA-yta (helst A-tempyta), men om man inte har det kan man ange BRA-yta så gör EM en skattning. Sker det någon regional eller lokal uppdelning av graddagskompensation? Enligt Per Björkman, NLL så släpar CO2 värden så man jobbar med 2010 års siffror, förbrukningen har minskat men utsläppen har ökat. Några av kommunerna berättade om hur de jobbar med transportfrågan och samlar in statistik. NLL transportsektorer samlas in sektorsvis, det ingår i de ansvariga arbetsuppgifter att samla in uppgifterna. Resebyrån redovisar statistik ner på personnivå. Flygtaxi redovisas också. För leasingbilar har man en ansvarig som redovisar hur långt de har gått, varje bil har ett tankkort. I upphandling som är gjord med resebyrån och leasingfirmor har NLL uppgett hur de vill ha redovisningen. Avtal med oljebolagen om kortvis redovisning, men inte kortvis fakturering. Korten är bundna per bil, kombination intern redovisning, miljöredovisning. 90% miljöfordon, leasar i stort sett alla personbilar. Ansvar för alla bilar ligger på ett och samma ställe. Administration sköts på ett ställe. Arvidsjaur får uppgifter från det oljebolag som de har avtal med. Transportsidan släpar. Generellt känslan att det är transportsidan som är lite eftersatt.
3 (7) CERO Marcus Robért Se Marcus presentation på Länsstyrelsens hemsida, se länk ovan. Viktiga framgångsfaktorer är att organisera arbetet i en projektgrupp konsensus runt målbeskrivning, glöm inte bort nyckelspelare i startskedet, de kan bli motståndare framöver. Går det att använda energieffektiviseringsstödet för Cero? Svar: Ja, så länge som det handlar om strategiskt arbete med utredningar och dylikt inom transportområdet (och arbete i den egna organisationen) till vilket CERO kan räknas (enligt Energimyndigheten). Kostnad för en kommun är ca 130-260 kkr och besparingspotential 500 kkr- 5 milj kr/år och 1000 anställda. Hur lång tid tar processen? Resvaneundersökningen tar ungefär 2-3 veckor, analys 4 veckor, parallellt med detta kan man även samla in data, så den totala tiden är ungefär 1½-2 månader. Möjlighet att samverka mellan olika kommuner? Den geografiska spridningen är inte så avgörande. Går det att samverka mellan alla länets kommuner och landsting i samma paket? Seminariedelen skulle kunna fungera. Det gäller att hitta åtgärdspaket som sammanfaller och hitta synergier. Skulle det inte vara intressant även utifrån det faktum att Norrbotten är utsett som pilotlän att genomföra ett projekt som involverar länets alla kommuner? Intresset bland de närvarande att samarbeta och göra en gemensam Cerosatsning i länet (kommuner och landsting) var stort. Marcus Robèrt räknar på vad det skulle kosta för respektive kommun att vara med i satsningen, efter att kontakt har tagits från länsstyrelsen. Under utredning, Richard Efter det måste frågan förankras i respektive kommun innan beslut kan fattas. En del kommuner har ju redan använt och låst upp e-effstödspengar i tjänster. Skulle det vara möjligt att söka pengar från länsstyrelsen? Under utredning, Richard Hur stor är svarsprocenten på resvaneundersökningen? 60-70%, många skriver mycket om sitt resande och skriver långt i fritextfältet. Antingen slumpvis urval eller väljs så många som möjligt. Tänk regionalt inte bara lokalt!
4 (7) Hur långsiktiga mål bör man sätta? Kontinuerlig process, avstämning en gång per år. En del sätter för höga mål också, t ex 20 % CO2-reduktion till nästa år, när man då gör en Cero analys och bryter ner målen så ser man att det är väldigt svårt att nå de uppsatta målen. Alltid bra att samarbeta mellan kommuner och mellan företag. Örebro kommun utmanade Posten, HK i Stockholm spred utmaningen vidare till Posten i Danmark. Resultat goda exempel kombinerat p-policy, miljöbilar, subventionerade bussbiljetter. Vilka har kommit längst? Örebro, Falun, Nacka var bland de första som gick med. Modellen har funnits i tre år ungefär. Sala kommun har kommit längst. Tagit fram handlingsplan som de har börjat arbeta efter, och där finns också resultat i form av besparade pengar och CO2. Någon gång under våren kommer en heltäckande uppföljning att ske. Tjänstebilskostnader går att utläsa. Det ska även mätas bestående effekter, minst en gång per år. Lena Bengtén Fordon i Luleå kommun Se Lena Bengténs presentation på Länsstyrelsens hemsida, se länk första sidan. 4,5 miljoner km körs med leasade bilar. 2 miljoner km med egna fordon. Hyrbilar används för tillfälliga behov, upphandlas med krav, hyrbilsfirman ska kunna ge miljöfordon till samma kostnad som konventionella bilar. Trots att det finns tydliga riktlinjer om vilka fordon som är upphandlade visar det sig att verksamheten hyr något helt annat. Hyrfirman tycker det är lite jobbigt med statistik, motvilliga att lämna data. Lena har hela tiden velat ha uppgifter på förvaltningsnivå för att det ska vara intressant och fungera som ett incitament, men det har stött på vissa problem från hyrbilsföretaget. Privata bilar i tjänst förekommer fortfarande. Enligt Arbetsmiljölagen ska det göras en riskbedömning vid varje riskfyllt arbetsmoment. Ingen arbetsledare bedömer om det är riskfyllt att använda egen bil i tjänsten. Användningen av privatbil i tjänst minskar, men det är en het fråga. Ersättning sker via personalsystem. 1,4 miljoner km med privatbil i tjänsten. När man ska beräkna kostnad för ersättning för privatbil i tjänst ska även POtillägg räknas in (+40%) för att få en bild av vad det verkligen kostar för kommunen. En ny resepolicy antogs 2006, jämförelse har gjorts med år 2009, då det skulle införas en reviderad resepolicy. Resandet ökar men CO2 utsläppen minskar. Resor till och från arbetet är den största källan till utsläpp. Under ett antal år genomfördes en enkät till 10% av de anställda, ca 700 personer. Ca 50% tar bilen till jobbet regelbundet. Genomsnittsbilåkaren förbrukar 5200 kwh och bussåkaren 900 kwh per år på arbetspendling. Andra egna fordon bogserbåtar t ex gör att Luleå kommun får enormt höga utsläpp i jämförelse med andra kommuner. Viktigt att bestämma vad det är som ska ingå i en jämförelse, om man har tänkt jämföra mellan kommuner. Vilka avgränsningar ska man göra?
5 (7) Mått och system Hur mycket buss åker vi i tjänsten? En av de svåraste frågorna att reda ut, eftersom det inte redovisas och konteras på rätt sätt. Motorvärmarstyrning vilket system används? Termotakt (intervallstyrning), timer med 2-3 timmar. Energianvändningen för landstinget minskade med 50 % då användarna fick börja betala för att använda motorvärmaren. Leasingbilar har veckour som är plomberade. På Sunderby sjukhus finns 1000 platser som styrs via dator, men det finns också timerinställning på plats. Bokning går att göra direkt via telefon. Peter Gillnäs, tranportansvarig Länsservice, Norrbottens läns landsting. Har inte gått in på de externa transporterna (patientresor som inte ersätts, besökare till sjukhus etc) utan tittat på varor och persontransporter. För att få in korrekta svar och underlätta för verksamheten går man ut i förväg och ställer krav på redovisning. Det ställs också krav vid upphandling, vad är det egentligen som ska levereras. Gå ut minst ett år i förväg med information om vilka uppgifter och vilken redovisning som verksamheterna och de ansvariga förväntas lämna in. Svenska resebyråer använder Amadeus som redovisningssystem, flygbolagen levererar miljöstatistik till databasen. Den upphandlade resebyråns ekonomi- och bokningssystem är synkat med Amadeus. Flygtaxi kan också leverera uppgifter på CO2-utsläpp. Sverigetaxi borde också kunna leverera dessa uppgifter, tips att inlandskommunerna ska gå ihop och kräva detta av Sverigetaxi. Samma trend som Luleå kommun gällande privatbilar i tjänst, 400 leasingfordon. I NLL finns regeln att om det är en resa upp till åtta mil, är det OK att använda privatbil, annars ska man ta en hyrbil. Peter Gillnäs skickar in upphandlingsunderlagen för resebyråtjänsten för vidare spridning till övriga kommuner (inte lägga upp på hemsidan). Energimyndighetens utbildningar Richard berättade om planerade utbildningar under 2012, och undrade om det fanns något intresse i församlingen. Transportutbildning Det finns information om kursinnehållet på Energimyndighetens hemsida. Under våren kan det anordnas tranportutbildningar via WSP för kommunerna. Finns det intresse från kommunerna att ha någon form av transportutbildning?
6 (7) Två andra utbildningar upphandlade belysning och energiledning projektutbildning. (redskap för att få igång ett systematiskt energiarbete) Länken till utbildningarna bifogas nedan och sedan får var och en ange vilken typ av utbildningar som man är intresserade av så får Richard fortsätta diskussionen med Energimyndigheten. Intresseanmälan skickas med e-post enligt nedan. OBS! Pågår april-december 2012. Ange tydligt namn, organisation, vilken/vilka utbildningar ni är intresserad av i ett mejl och skicka till Richard. http://www.energimyndigheten.se/sv/offentlig-sektor/statligt-stod-tillenergieffektivisering-i-kommuner-och-landsting/seminarier/ Inget datum bestämdes för nästa träff, utan det kommer att bestämmas via doodle, lite beroende på när och om det blir utbildningstillfällen. Fordonsgranskning och energideklaration fordon Miljöfordon Syd Med stöd av Trafikverket har Miljöfordon Syd under två år gjort en granskning av kommuners bilflotta utifrån ett miljö- och säkerhetsperspektiv. Syftet är att hjälpa kommunerna att miljöanpassa sina bilflottor genom att redovisa en aktuell fordonslista samt redovisa mätbara indikatorer i form av andel miljöbilar, koldioxidutsläpp, andel bilar med förnybara drivmedel, krocksäkerhet (EURO-Ncap) etc. Granskningen avser personbilsregistrerade fordon som är registrerade på respektive kommun eller tillhörande enheter, som t ex kommunala bolag. Rapporten för 2011 presenteras under mars månad och finns tillgänglig på: http://www.miljofordonsdiagnos.se/html/start.aspx Följande parametrar redovisades i undersökningen 2010: Högst andel miljöbilar Störst förändring andel miljöbilar Högst andel miljöbilar max fyra passagerare Bäst energieffektivitet Störst förändring energieffektivitet Bäst klimateffektivitet Störst förändring klimateffektivitet Högst andel 5 stjärnor Euro-NCAP
7 (7) Störst förändring andel 5 stjärnor Euro-NCAP Högst andel biobilar Störst förändring andel biobilar Högst andel fossilbilar Störst förändring andel fossilbilar Det är inte så många kommuner från länet som har varit med i granskningen 2011, första året som granskningen genomfördes utan stöd från Trafikverket, och därför var förenat med en viss kostnad för kommunerna. Granskningen är dock till stor hjälp och om det finns några kommuner som är intresserade av att genomföra en granskning för 2011 så finns fortfarande möjligheten att göra det genom att kontakta jonas.loof@energikontorsydost.se eller pernilla@miljofordonsyd.se. Det kommer också att göras en granskning för 2012, och intresserade kommuner kan även anmäla sig för det till ovanstående personer. Energideklaration fordon Se presentation på hemsida Richard Sundén Länsstyrelsen