ARKEOLOGISK RAPPORT 200 7: 14 Triangelspåret - Marieholm Göteborg 218 Gamlestaden 39:8 Nya Lödöse Historisk tid Slutndersökning Göteborgs kommun Tom Wennberg
Triangelspåret - Marieholm Tom Wennberg ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM 2007:14 ISSN 1651-7636
ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN 1651-7636 Göteborgs Stadsmuseum 2007 Norra Hamngatan 12 411 14 GÖTEBORG www.stadsmuseum.goteborg.se REDAKTION Mona Lorentzson OMSLAGETS GRAFISKA FORM OCH LAYOUT Mimmi Andersson REDIGERING Tom Wennberg FOTO Göteborgs Stadsmuseum Bilden på försättsbladet visar undersökningsområdet mot NO före utgrävning Inlagan visar Nya Lödöses Sigill från 1481 TOPOGRAFISKA OCH EKONOMISKA KARTAN Lantmäteriverket. Medgivande 507-98-3211 KARTOR FRÅN STADSBYGGNADSKONTORETS DATABAS Göteborgs Stadsbyggnadskontor TRYCK Elanders Digitaltryckeri, Göteborg. 2007
INNEHÅLL ADMINISTRATIVA UPPGIFTER...1 TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ...1 NYA LÖDÖSE...3 TIDIGARE FYND OCH UNDERSÖKNINGAR...6 Hamnen...10 UTSEENDE FÖRE UNDERSÖKNING...12 MÅLSÄTTNING...13 UNDERSÖKNINGSMETOD...14 NATURVETENSKAPLIGA BESTÄMNINGAR...15 GRÄVNINGSIAKTTAGELSER...15 Yta A...17 Yta B...18 TOLKNING OCH DATERING...20 ANTIKVARISK BEDÖMNING...20 LITTERATUR...21
Figur 1. Blå Kartan, 1:100 000, 61 Göteborg med undersökningsområdet markerat.
Triangelspåret - Marieholm FORNLÄMNING GÖTEBORG 218 Arkeologisk undersökning På uppdrag av länsstyrelsen i Västra Götaland har Göteborgs Stadsmuseum, med anledning av Banverkets planerade utbyggnad av Norge/Vänerbanan på delen Triangelspåret/Marieholm, utfört en arkeologisk undersökning av delar av fornlämning Gö 218 i Göteborgs kommun. Den aktuella fornlämningen utgörs av lämningarna efter staden Nya Lödöse. Undersökningen resulterade i att den ursprungliga östra älvstranden på Marieholm dokumenterades. En stenpackning påträffades med en trolig datering till tiden för Nya Lödöse. En muskötkula påträffades som återknyter till de strider som varit i området. Inga hamnanläggningar påträffades i det undersökta området. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens beslut nr: 431-65731-2005 GSM Dnr: 160/06 5332, 323/03 5332 Uppdragsgivare: Läge: Ekonomisk karta: Koordinater i rikets nät: Grävningsorsak: Grävningsinstitution: Banverket Göteborgs kn, Gamlestaden 39:8 och Gullbergsvass 703:16, 7B1e, SO X=6406,8, Y=1273,6 Byggnation av järnväg Göteborgs Stadsmuseum Tidpunkt för undersökning i fält: 2006-03-13 2006-03-17 Undersökt yta: 140 m 2 Antal arkeologtimmar i fält: Antal maskintimmar: Platsledare: Övriga deltagare i fält: 60 tim 40 tim GSMA nr: 060005 Tom Wennberg Magnus von der Luft, Johannes Nieminen TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ Undersökningsområdet ligger vid Säveåns mynningsområde vid Göta älv vilket idag utgörs av stadsdelen Gamlestaden och industriområdet Marieholm (fig 1 & 2). Omgivningen är låglänt och ursprungligen relativt sank. Området vid Nya Lödöse är sedan 1800-talet hårt exploaterat och fornlämningen är idag delvis borttagen. Fornlämningarna i omgivningen består av företeelser från vitt skilda tidsavsnitt (fig 2). Samtida med Nya Lödöse är den s.k. Hospitalskyrkogården i norr med anor från senmedeltid (Gö 96). På en höjdsträckning i nordöst finns en samling sten- 1
Göteborgs Stadsmuseum Figur 2. Fornlämningsbild över närområdet. ålderboplatser (Gö 86, 87, 88 och 89) samt ett gravfält med stensättningar och en labyrint (Gö 95). Öster om staden ligger Kvibergs gamla bytomt (Gö 313). På en höjd i söder finns ett antal stenåldersboplatser (Gö 74, 75, 76, 79 och 283), stensättningar (Gö 133, 134 och 204) och den medeltida kyrkoruinen av Härlanda kyrka (Gö 132). 2
Triangelspåret - Marieholm NYA LÖDÖSE Nya Lödöse anlades vid Säveåns utlopp i Göta älv efter beslut från kronan för att delvis ersätta staden Lödöse och dess funktion (Strömbom 1924, Andersson 1973, Järpe 1984). Sten Sture d.ä. utfärdade 1473 privilegier för en ny stad med namnet Götaholm. Invånarna arbetade dock snabbt in namnet Nya Lödöse, eller Nylöse som den också kom att kallas. Orsaken till detta var förmodligen att man ville behålla den gamla stadens privilegier gentemot hansestäderna (Scander 1966:41). Säveholm, nuvarande Marieholm, var ön framför Säveåns utlopp som var den ursprungliga tänkta platsen för staden. Den ansågs dock ganska omgående olämplig för bebyggelse då området visade sig vara för sankt. Staden anlades därför på fastlandet, på båda sidor om Säveån med föregångaren Lödöse som förebild. Detta befästs i ett kompletterande privilegiebrev från 1474 där både det nya namnet och den nya platsen finns inskrivet. Gamla Lödöse läggs inte ner utan fortsätter som stad och handelsplats fast med en annan funktion. En av anledningarna till att staden flyttades var att Norge/Danmark hade börjat ta upp tull vid Bohus fästning på 1450-talet och kunde därmed kontrollera trafiken till Lödöse. Processerna bakom flytten är förmodligen mer komplicerad än så och beslutet att grunda en ny stad närmare älvmynningen måste sättas in i ett större politiskt och ekonomiskt sammanhang. Detta kommer inte att närmare behandlas här. Stadens utveckling verkar vara väldigt positiv under dess första decennier. Vid grundläggandet hade borgarna försäkrats 20 år tull- och skattefrihet vilket bidrog till att staden blomstrade. Nylöse nämns under slutet av 1400-talet tillsammans med Stockholm, Åbo och Söderköping som en av Sveriges största städer (Andersson 1973). Under denna period hålls här även ett antal unionsmöten. Under maktstriderna som senare leder till unionens slutliga upplösande bränns staden av dansken 1501 och 1521. Även Gustav Vasa inser stadens potential och 1526 utfärdar han de första privilegierna. I samband med oroligheterna under det tidiga 1500-talet betonar han vikten av ett ordentligt försvar. Borgarna uppmanas att befästa staden med gravar och torvvall. För att ytterligare stärka Nya Lödöses ställning upphävs samtidigt Gamla Lödöses stadsprivilegier temporärt. I augusti månad 1528 besöker kungen staden personligen i första hand för diplomatiska förhandlingar med danskarna. Han beslutar då bland annat att Eklanda bys marker ska tillhöra staden och att S:t Olofs kyrka i Gamla Lödöse, Härlanda k:a, Helga kors kapell och ytterligare ett kapell med i dag okänt läge skulle rivas för att bidra med byggnadsmaterial till uppförandet av S:t Olofs kyrka norr om Säveån. Trots att borgarna ålagts att rusta upp stadens försvar i privilegiebrevet från 3
Göteborgs Stadsmuseum Figur 3. Broraset 1543. Skiss av Gustaf Brusewitz (GSM:arkiv). 1528 var befästningarna undermåliga (Andersson 1973). Dess förvarsmässiga läge var dåligt och läget i skärningspunkten mellan tre riken gjorde staden extra utsatt. Man vet att stadsvallen och ett antal gårdar sjönk ner i vallgraven 1539. I ett brev från Gustav Vasa till ståthållaren på Älvsborg angående denna händelse framhäver kungen sina tvivel angående stadens befästningar. Det är troligen i samband med denna händelse som tankarna om att flytta staden närmare Älvsborg uppstod. Att bron över Säveån rasar 1543 då 60 människor samt med en adelsfru 6 hennes karlar torde även inverkat på beslutsprocessen (fig 3). Denna bro var belägen ungefär vid den nuvarande västra cykelbron. Under 1540-talet utformas planerna att flytta staden och slutligen beslutar Gustav Vasa att den ska förläggas söder om slottet (Järpe 1984:78). Flytten verkställs 1547 och stadens namn ändras till Älvsborgsstaden. Det verkar dock som en del av borgarna har kvar sina magasin på den gamla platsen (Andersson 1973). Orsaken till flytten var officiellt av förvarsmässiga skäl men troligen fanns det även statliga ekonomiska intressen att bevaka i området med avseende på den omfattande handeln. Stadens bränns dock ner 1563 under Nordiska Sjuårskriget i samband med belägringen av Älvsborgs slott. Efter freden i Stettin 1570 återvände borgarna till Nya Lödöses ursprungliga plats vid Säveåns mynning. 4
Triangelspåret - Marieholm Figur 4. Nya Lödöse. Försök till rekonstruktion av stadsbilden mot 1500-talets slut av Per Källström och Sixten Strömbom (Strömbom 1924:182) Trots upprepade befallningar om befästningars uppförande kom borgerskapet inte långt med stadens enkla jordvall. I samband med Kalmarkrigets upptakt uppförde Jesper Mattson Cruus en skans utanför Nya Lödöse söder om ån och samtidigt färdigställdes vallgraven med jordvall och palissadverk 1611 (Strömbom 1924:52). Vid krigets inledande skede vände en gruppering ur den danska armén utan att våga riskera ett anfall. I januari 1612 intogs dock Nya Lödöse av kung Christian IV:s trupper och befästes. Den 27 februari återtogs staden av Cruus och brändes efter order från Gustav II Adolf. Under ett halvt sekel efter återvändandet förs omfattande handel med nord och västeuropeiska handelstäder t.ex. danska städer, Kiel, Lübeck, Stralsund, Rostock, Weimar, Danzig, Reval, Hamburg, Emden, Amsterdam, Rotterdam, Antwerpen (Andersson 1973:8). Även skotska, engelska, spanska och portugisiska städer finns omnämnda. Exporten utgjordes främst av järn och trävaror. Av den omfattande importen kan salt, sill, öl, textilier och andra lyxartiklar nämnas. Enligt kulturhistoriska beräkningar bör befolkningen i Nya Lödöse ha uppgått till ca 1500 individer mot slutet av 1500-talet (Strömbom 1924). Bebyggelsen bestod av låga timmerhus täckta med vass eller torv och gator belagda med kullersten (fig 4). Rådhuset var kanske det enda tvåvåningshuset. Skorstenarna hade en höjd av tre alnar, motsvarande ca 2 m, för brandfarans skull. Staden Nya Lödöse upphör officiellt 1621 då stadsrättigheterna övergick till det nyanlagda nuvarande Göteborg. Gustav II Adolf befallde den 24 februari 1624 att kvarvarande borgare skulle flytta in i den nya staden. De hus som stod kvar vid årsskiftet skulle rivas, vilket sedermera även skedde. Härmed övergår Nya Lödöses historia i Gamlestadens. 5
Göteborgs Stadsmuseum Figur 5. Översiktsplan över stockverk tolkade som bryggkonstruktioner norr om Säveån i Nya Lödöses västligaste del (Strömbom 1924). TIDIGARE FYND OCH UNDERSÖKNINGAR Stora delar av Nya Lödöse är idag utgrävda vilket har skett vid två större undersökningar. Det är framför allt bebyggelsen norr om Säveån som fått adekvat arkeologisk dokumentation. Inför uppförandet av bostäder undersökte Sixten Strömbom 1915-1918 stora delar av staden med övergripande frågeställningar om stadens utbredning, kyrkans placering samt stadens allmänna topografi (Strömbom 1024). I väster lokaliserades även kajanläggningar (fig 5 & 6). Anläggandet av en större 6
Triangelspåret - Marieholm Figur 6. Foto över sydligast delen av hamnbryggan inom Sektion A, mot SV med Säveån i bakgrunden (jmf. fig 5, Strömbom 1924:138). trafikplats föranledde en omfattande arkeologisk insats 1965-71 (Andersson 1973, Järpe 1984). Denna undersökning koncentrerades på kyrkan och dess omgivning som skulle bortschaktas. Även delar av stadsbebyggelsen samt mindre delar av det södra området undersöktes under dessa år. 7
Göteborgs Stadsmuseum Figur 7. Utsnitt ur karta från 1682. På kartan syns Nya Lödöses vallgrav tydligt inritad. Krigsarkivet, Stads- och fästningsplaner, Göteborg 370. 8
9 Triangelspåret - Marieholm
Göteborgs Stadsmuseum Figur 8. Utsnitt ur karta från 1696. Geometrisk avmätning av lantmästare Erik Kuus. Hamnen Det har tidigare diskuterats var stadens hamn var belägen (Strömbom 1924:71, Lilienberg 1928:56 & Järpe 1982:65f). Det råder delad mening dess läge under olika perioder men troligen finns en yttre del ute i älvarmen och en inre del i Säveån. Strömbom avtäcker en ca 270 m lång stockverkskonstruktion i NV som han tolkar som kaj och brygganläggningar (fig 5 & 6). Den var generellt uppbyggd av tre 10
Triangelspåret - Marieholm Figur 9. Gamlestaden. Detalj ur J. Åstrands karta öfver Göteborgs stads ägor år 1800 (Strömbom 1924:107). skift höga och en syll breda kar med timmer. Konstruktionen utgjordes av jordfyllning täckt med gatläggning eller timmer (Strömbom 1924:106ff). Stockverket var grundlagt på rustbäddar av ris (huvudsakligen enris) och från kajen utgick bryggor ut i älven. Utgrävningen visade att gatläggning lagts ovanpå äldre kajstrukturer och ner mot älven. Strömberg menar att strandlinjen förskjutits västerut och gatorna an- 11
Göteborgs Stadsmuseum lagts ner mot vattnet. Detta är således en äldre hamnfas som man senare övergivit, troligtvis i samband med igensedimenteringen av den övre älvarmen. I en byggnad intill stockverket påträffades mängder med blyplomber som ytterligare understryker hamnaktiviteterna. I den sydligaste delen av stockverket framkom en mindre del av en båt som troligtvis härrör från den äldre hamnfasen. Vid undersökningar på södra sidan har man bekräftat rejäla kajanläggningar mot Säveån (Andersson 1973:20). Större båtar kunde förmodligen ta sig fram till bron som binder samman Gamlestadsvägen med norra och södra stadsområdet (fig 7, 8 & 9). En hamnbom anskaffades över ån 1589 vilken fälldes vid mörkrets inbrott (Strömbom 1924:71). Denna understryker att man transporterat varor upp i Säveån, i alla fall till den första bron. Det södra torget har rimligtvis legat i anslutning till dessa konstruktioner. På det södra torget låg Nya Lödöses rådhus från i alla fall slutet av 1500-talet. Det var uppbyggt i timrat furuvirke i två våningar. Rådhuset förflyttades sedermera in till stora torget (Gustav Adolfs torg) i Göteborg där det stod till 1669. I motsats till Strömbom som anser att huvudhamnen legat vid älven i stadens norra del anser Lilienberg att huvudhamnen låg i Säveån (Lilienberg 1928:56). Som argument anger han att stortorget och rådhuset låg i den södra stadsdelen. Han framför även att älven norr om Säveån grundades alltmer vilket redan Gustav Vasa varit medveten om. Redan på 1520-talet framfördes idén om att dämma älvens västra gren för att öka vattenflödet i den östra. I tänkeböckerna stadgas det att de stralsundske skulle lägga till i Säveån framme vid torget eller annorstädes i ån (Nya Lödöse tänkeböcker 1586-1621 s.394). Järpe ansluter till Lilienbergs tolkning och menar att hamnen placering i Sävån är troligast, framförallt under stadens senare perioder (Järpe 1984:65f). Strömbom visar själv att man övergivit den norra hamnen vilket yngre stenpackningar belägger. Troligtvis har man övergivit den i samband med den östra älvarmens uppgrundning och den södra har sedermera ökat i betydelse. Med dagens arkeologiska möjligheter hade det lätt kunna utredas med exempelvis en dendrokronologisk undersökning av stockverket. Möjligen kan en fördjupad fyndgenomgång av straigrafiskt säkra fynd ge svar på dylika frågor. UTSEENDE FÖRE UNDERSÖKNING Området söder om Slakthusgatan består av Marieholms industriområde med exempelvis Göteborgs slakthus. Idag har merparten av industrilokalerna rivits i samband med Banverkets exploatering. Ytan för exploatering bestod av en asfalterad parkering. 12
Triangelspåret - Marieholm Figur 10. Försök till planrekonstruktion av A. Lilienberg och C. T. Andersson (Lilienberg 1928:59). Aktuella undersökningsytor rektifierade. MÅLSÄTTNING Den arkeologiska förundersökningen utfördes 2004 av personal från Göteborgs Stadsmuseum. Då påvisades material från Nya Lödöses stadstid. Under ett svart utfyllnadslager med industrimaterial från 1800- och 1900-talet framkom ett grått sandigt lager med enstaka stenar vilket innehöll träföremål, bearbetat trä och skinnavfall. Mellan dessa lager påträffades även ett brunt gödselblandat lager med nöthår som borde höra till stadens sista fas. Undersökningen syftade till att undersöka konstruktioner och fyndförande lager i anslutning till Nya Lödöses hamnområde. Äldre kartmaterial och skriftliga källor antyder att stadens hamn varit belägen i området (fig 10). Det var lämningar efter exempelvis bryggor och liknande anläggningar samt material efter hamnaktiviteter som framförallt förväntades. Dylika hade påträffats vid tidigare undersökningar (Strömbom 1924). Det befarades därför att större konstruktioner som hamnanläggningar i form av brygg- och pirkonstruktioner samt eventuellt båtvrak skulle kunna förekomma inom den aktuella exploateringsytan. 13
Göteborgs Stadsmuseum Figur 11. Översiktsplan över undersökningsområde A-D. UNDERSÖKNINGSMETOD I samband med förundersökningen förelåg det stora problem med hänsyn till tillgängligheten av undersökningsbara ytor. Kunskapen om fornlämningens omfattning var således ofullständig inför undersökningen. Slutundersökningen berörde fyra undersökningsområden på ca 7 x 10 meter där brofundament skulle anläggas. Ytorna benämndes yta A, B, C och D (fig 11). 14
Triangelspåret - Marieholm Figur 12. Detaljplan över undersökningsområde A och B. I samråd med länsstyrelsen beslöts det att undersökningen skulle avbrytas efter underökning av yta A och B. Orsaken till detta var att mängden fyndmaterial var alltför magert samt att endast en anläggning påträffats. Undersökningen genomfördes genom att recenta lager grävdes bort med maskin. Lager grävdes ut kontextuellt. Lagerföljder dokumenterades, ritades samt fotograferades och fynd samlades in. Metalldetektor användes vid undersökningen. NATURVETENSKAPLIGA BESTÄMNINGAR Inga naturvetenskapliga analyser utfördes. GRÄVNINGSIAKTTAGELSER Som tidigare nämnts grävdes enbart yta A och yta B ut (fig 11 & 12). Innan vi kommit till platsen hade byggentreprenören tyvärr redan hunnit påla mitt i undersökningsområdena utan vår medgivande (fig 13). Detta försvårade underökningen något, men som det skulle visa sig, förändrade detta troligen inte underökningsresultatet. I båda schakten var stratigrafin likartad. Generellt påträffades recenta industrimassor följt av en äldre humös horisont vilande på äldre älvsediment. Under älvsedimenten följde den ursprungliga havsbotten, bestående av grå homogen lera med mollusker, vilken vid undersökningarna i Gamla Älvsborg daterats till ca 3000 BP. 15
Göteborgs Stadsmuseum Figur 13. Översiktsfoto över undersökningsområde A. mot NV före avbaning med slakthuset i bakgrunden. Foto: Tom Wennberg. Figur 14. Profil, yta A mot SV. Foto: Tom Wennberg. 16
Triangelspåret - Marieholm Figur 15. Profil, yta A mot SV. Lager 1: Recenta lager, asfalt och bärlager följt av omrörda lager med lera tegel och porslin. Lager 2: Gråbrun siltig gyttja/torv, delvis skiktade. Lager 3a: Kompakt grå fin sand med skikt av organiskt material. Lager 3b: Siltig lera med skikt av organiskt material. Lager 4: Grå lera med mollusker. Renritning: Mats Sandin. Yta A Vid yta A påträffades vad som tolkas som en äldre strandbrink med ursprunglig strandvegetation bevarad (fig 12, 14 & 15). Detta bör representera Säveholmens, senare Marieholms, östra strandbrink. Under recenta utfyllningslager bestående av svart industriavfall troligen härrörande från de industrier som funnits i området från 1800-talet och framåt, påträffades gråbrun siltig gyttja/torv. Det krävs relativt lugna vatten för att sådana lager skall avsättas. Gyttjan/torven kommer förmodligen från vassruggar och liknande vegetation. Troligen härrör detta lager från tiden direkt efter Nya Lödöse och en datering till 1700-talet bör vara mest rimlig. Vid sekelskiftet 1700/1800 är området till större delen igensedimenterat (fig 9) Under gyttjan/torven påträffades över en halvmeter tjockt sand-/siltlager sluttande åt öster (lager 3a & 3b). Detta var uppdelat i ett övre lager med fin sand och ett undre lager med siltig lera skiktat med humösa horisonter (fig 14 & 15). Dessa sediment avsätts i en miljö av rinnande vatten och är tveklöst avsatta av älven. I de humösa horisonterna påträffades bearbetat trä i form av spån och huggflis. Det organiska materialet kan troligen relateras till aktiviteter i, eller i anslutning till staden. 17
Göteborgs Stadsmuseum Under lager 3 kunde den ursprungliga havsbotten noteras i form av homogen grå lera. I de översta 10 cm påträffades mollusker. Vid grävningarna vid gamla Älvsborg har ett liknande mollusklager daterats till 3000 BP. Sannolikt härrör lerans övre lager från samma tid. I lager 3 påträffades huggspån och liknande bearbetat trä. Inga fynd härrörande till Nya Lödöse påträffades för övrigt vid yta A. Lagerbeskrivning yta A: Lager Beskrivning Tolkning Lager 1. Asfalt och bärlager följt av omrörda lager med lera tegel Recenta fyllnadslager och porslin. kontaminerat med olja Lager 2. Gråbrun siltig gyttja/torv, delvis skiktade. Äldre älvbrink där sedimenten är avsatta i lugnt vatten. Lager 3a. Kompakt grå fin sand med skikt av organiskt material. Äldre älvsediment. Lager 3b. Siltig lera med skikt av organiskt material. Äldre älvsediment. Lager 4. Grå lera med mollusker. Äldre havsbotten. Yta B Yta B var belägen nordväst om yta A (fig 11 & 12). I likhet med Yta A påträffades här yngre utfyllnadslager (fig 16 & 17). Det var här ca 1 meter tjockt och bestod av svart industriavfall. Liksom i yta A bör dessa lager härröra från 1800-talet och framåt. Under dessa lager påträffades sandiga älvsediment. Här påträffades bland annat en muskötkula som förmodligen härrör från strider i anslutning till Nya Lödöse under 1500- och tidigt 1600-tal. I den norra delen av ytan påträffades en stenkonstruktion med oklar funktion och datering. Stenpackningen bestod av 10-20 cm stora stenar och var välavgränsad drygt en meter ut i schaktet mot S. Anläggningen var troligen anlagd vid älvstranden. Möjligtvis har den att göra med strandaktiviteter i anslutning till Marieholm. Området vid yta B låg ute i den ursprungliga älvarmen som delat av Marieholm från fastlandet. 18
Triangelspåret - Marieholm Figur 16. Profil, yta B mot NV. Foto: Tom Wennberg. Figur 17. Profil, yta B mot N. Lager 1: Recenta lager, asfalt och bärlager följt av omrörda lager med lera tegel och porslin. Mellan lager 1 och lager 5 framkom ett torvigt lager som innehöll yngre material. Ej synligt i profilen, vilket torde vara bildat vid älvstranden med spår av vassruggar eller liknande vegetation. Lager 5: Grå siltig sand, Lager 5b Grå lerig sand, Lager 6: Grå grov sand, Lager 7: Grå smetig lerig sand,.stratifierat med enstaka humösa horisonter och enstaka träbitar och kvistar. Lager 8. Grå lera med enstaka mollusker. Renritning: Mats Sandin 19
Göteborgs Stadsmuseum Lagerbeskrivning Yta B: Lager Beskrivning Tolkning Lager 1. Asfalt och bärlager följt av omrörda lager med lera, tegel Recenta lager och porslin Mellan lager 1 och lager 5 framkom ett torvigt lager som innehöll yngre material. Ej synligt i profilen, vilket torde vara bildat vid älvstranden med spår av vassruggar eller liknande vegetation. Lager 5. Grå siltig sand med leriga strimmor Äldre älvsediment. Lager 6. Grå grov sand. Äldre älvsediment. Lager 7. Grå smetig lerig sand stratifierat med enstaka humösa Äldre älvsediment. horisonter och enstaka träbitar och kvistar. Lager 8. Grå lera enstaka mollusker. Äldre havsbotten. Äldre havsbotten. Samma som lager 4. TOLKNING OCH DATERING Inom det aktuella undersökningsområdet påträffades den älvarm som tidigare flutit mellan ön Marieholm och Nya Lödöse på fastlandet. I yta A påträffades Marieholms östra strandbrink som tidigare begränsat Nya Lödöses hamnbassäng västerut. Vid strandbrinken påträffades äldre strandvegetation i form av ett torvigt lager samt en större trädrot. Resultatet är viktigt för att förstå hur området vid Nya Lödöse ursprungligen sett ut. Älvarmen framträdde i form av sandiga älvsediment med inslag av en mindre mängd bearbetat trä. Vi vet att man redan under tiden för Nya Lödöse hade problem med igensedimentering av älvarmen norr om Säveån (Järpe 1984). Detta illustreras tydligt på en karta från 1682 där ett vad över till Marieholm är utsatt direkt norr om Säveåns utlopp (fig 7). Troligen upphör vattengenomströmningen helt redan under 1700-talet. På en karta från 1800 ser man att området är helt igensedimenterat (fig 9). Det fyndmaterial som påträffades i sedimenten härrör därför med stor sannolikhet från tiden för Nya Lödöse eller perioden omedelbart efter. Stenpackningen i yta B härrör troligen till Nya Lödöses senare fas eller tiden direkt efter. Ett fynd av muskötkula i sanden under stenpackningen bör då tillhöra någon av de krigshandlingar som staden utsatts för under 1500- och 1600-talet. Inga spår efter hamnanläggningar eller hamnaktiviteter framkom inom det berörda området. Ett förbehåll måste lämnas med hänvisning till att yta C och yta D som ej undersöktes. ANTIKVARISK BEDÖMNING På den berörda delen av fastigheten framkom material och lämningar som härrörde från Nya Lödöse. Göteborgs Stadsmuseum utförde en arkeologisk slutundersökning av de aktuella områdena. Det finns inga hinder för vidare exploatering. 20
Triangelspåret - Marieholm LITTERATUR Andersson Hans 1973. Nya Lödöse Gamlestaden fem hundra år. Kungsbacka. Ekre, Rune 1997. Medeltida befästningsspår utefter Säveån. Fynd 97 1-2. Göteborgs Stadsmuseum och Fornminnesföreningen i Göteborg. Huggert, Anders & Thord Lewin 1967. Antropometiriska undersökningar av skelettfynden från utgrävningarna av Nylöse kyrka 1965. Anatomiska Institutionen, Göteborgs Universitet, Göteborg. Huggert, Anders & Thord Lewin 1967. Medicinska och sociala förhållanden bland befolkningen i Nya Lödöse. Anatomiska Institutionen, Göteborgs Universitet, Göteborg. Järpe, Anna 1984. Nya Lödöse. Medeltidsstaden 60. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Kihlberg, Stefan. 1997. Nya Lödöse. Staden vid åmynningen. Fynd 97 1-2. Göteborgs Stadsmuseum och Fornminnesföreningen i Göteborg. Lilienberg, Albert 1928. Stadsbildningar och stadsplaner i Götaälvs mynningsområde från äldsta tider till omkring adertonhundra. Skrifter utgivna till Göteborgs stads trehundraårsjubileum VII. Göteborg. Nya Lödöse tänkeböcker 1586-1621. Red: Sven Grauers. Skrifter utgivna till Göteborgs stads trehundraårsjubileum VI. Göteborg 1923. Scander, Ralph. 1966 Vad krönikor kan ställa till. Nya Lödöses flyttning till Älvsborgs slott på 1540-talet. Göteborg förr och nu. Göteborgs hembygdsförbunds skriftserie IV. S. 71-90. Scander, Ralph 1970. Tre namn - En stad. Återuppbyggnaden av Älvsborg-Gullberg- Nya Lödöse efter 1570. Göteborg förr och nu. Göteborgs hembygdsförbunds skriftserie VI. 1970. Göteborg Strömbom, Sixten 1924. Forskningar på platsen för det forna Nya Lödöse (1915-1918). Stadskrönika, grävningsberättelse, fyndkatalog. Skrifter utgivna till Göteborgs stads trehundraårsjubileum V. Göteborg 1923. 21