Metodbok. Att våga nytt! MötesplatS Medborgare presenterar tio metoder för ett ökat medborgarinflytande. Nominerad till

Metodbok Att våga nytt! MötesplatS Medborgare presenterar tio metoder för ett ökat medborgarinflytande. Nominerad till 2 0 1 1

Førord I løpet av forstudien Hållbar Medborgardialog så Uddevalla og Fredrikstad kommuner behovet for å arbeide mer med medborgerdialog og hvilken innflytelse og påvirkning innbyggerne har på kommunale beslutninger mellom valg. Det førte til søknad i 2008 om interreg.prosjektet Møtesplats Medborgare-MSM; 3-årig prosjekt med ramme 13,5 mill kroner, 50 % finansiert av EU-/norske interreg.midler og 50% av de to kommunene. Samarbeidspartnere er Sveriges Kommuner og Landsting (SKL) og Høyskolen i Østfold, Akademi for scenekunst. på det europeiske innflytelseskartet og MSM har gjennom metodeutviklingen forsøkt å påvirke grenseregionalt flere svenske og norske kommuner. I dette arbeidet har SKL spilt en viktig rolle ved at de har en del svenske kommuner i nettverk hvor Uddevalla og Fredrikstad er med. Gøteborg Universitet og HiØ/Høyskolen i Østfold/Akademi for scenekunst har fulgt prosessen via professorer og master, i SKL-nettverket og i de to kommunene. Hensikten med prosjektet er å etablere møteplasser for dialog med innbyggerne hvor de gis mulighet til å engasjere seg i lokaldemokratiet innen tema som trygghet/ livskvalitet og miljø/klimautfordringer. Målgrupper er innvandrere, ungdom, bedriftsledere og innbyggere generelt. Sju lokalsamfunnsområder i Fredrikstad og fem nærdemokratiområder i Uddevalla er med i prosjektet. Hovedmål Hovedmål i prosjektet er at innbyggernes opplevelse av påvirkning og innflytelse skal vare 10% høyere i 10 områder enn gjennomsnitt i kommunene. Målenes status og utvikling måles i innbyggerundersøkelser i 2008/2009 og 2011. Felles er at medborgerne opplever at de har liten mulighet til å påvirke og få innflytelse i kommunale beslutninger mellom valg. De etterspør men får ikke ønsket innflytelse, noe som fører til økende grad av misnøye i takt med at forventninger ikke innfris. Kilde: Giovanni Allegretti, ECPR (forsker som deltar i prosjektet) MSM-prosjektet er nyskapende i Norden. Lignende modeller er etablert i Europa ellers og andre land. Kartet viser forekomst av reelle medborgerprosesser i forskjellige former i Europa i slutten av 2006. Gule punkt ble etablert i 2006 og røde punkt er utbredelsen i 2000-2005. Sverige, Norge og Danmark utmerker seg negativt, mens Europa ellers ligger betydelig foran. Det er viktig å sette Norden 2

steg 4 bestämma sid 28-29 Medborgarbudget På detta steg har vi arbetat med metoder som ger medborgarna ett medbestämmande inom en given ram. steg 3 göra sid 24-27 Miljøcoacher Energisparing i butikker På detta steg har vi arbetat med metoder som gör medborgarna delaktiga i förverkligandet av idéer. steg 2 tycka sid 10-23 Kunst som kommunikasjonsmetode Lokalsamfunnsmodellen Platsanalyser Miljö - och Trygghetsvandringar Future City Game E-petitioner Matchmaking På detta steg har vi arbetat med metoder som ökar medborgarnas möjligheter att framföra åsikter och att påverka. steg 1 veta sid 8-9 Information På detta steg har vi arbetet med att ge medborgarna ökade möjligheter till delaktighet och förståelse genom breddad information. 3

Medborgardialog - ett verktyg för styrning och ledning Dialog är grekiska och betyder genom samtal. Smaka på betydelsen. Det antyder förväntan. Förväntan att det ska leda till något. Ökad förståelse, högre kunskap eller att något ska överenskommas eller genomföras? Vårt mål i MötesplatS Medborgare har varit att öka medborgarnas upplevda inflytande genom att prova och utveckla nya former och metoder för medborgardialog. Tyngdpunkten i den här metodboken är att beskriva de metoder vi använt i våra dialogprocesser. Men metoderna är inte användbara utan att de sätts in i ett större sammanhang, nämligen hur de som verktyg återfinns i den kommunala styr- och ledningsprocessen. I kommunikationsprocessen har vi som bas använd en egendesignad inflytandetrappa i fyra steg. Trappan har varit ett sätt att, inför beslut om medborgardialog, fastställa vilken grad av inflytande som de förtroendevalda önskar att medborgarna tar och för den delen tydliggöra för medborgarna vilken grad av inflytande de får. Syftet med trappan har varit att tydliggöra förväntningarna på dialogen för alla parter. Kommunikationen efter dialogen, dvs hur den dokumenteras, tas vidare och vilka eventuella resultat som kommit ut av dialogen, är kanske den viktigaste delen för att nå en högre upplevd inflytandegrad hos medborgare. Medborgarna får ett kvitto på vad den dialogprocess man deltog i konkret ledde fram till. Ibland har kvittot bestått av att den representativa demokratin, de förtroendevalda, gjort ett annat val än medborgarna men de har alltid fått ett kvitto. En avgränsning som vi gjort i projektet är att metoderna ska röra medborgarinflytande. I egenskap av tjänsteleverantör av kommunal verksamhet bedriver kommunerna också dialog i syfte att öka brukarinflytandet. Metoder som synpunktshantering, servicedeklarationer, brukarundersökningar och fokusgrupper är väl använda i både Uddevalla och Fredrikstad men vänder sig då till specifika brukargrupper och berörs inte i projektet. Värdering av nyttan Som Sveriges Kommuner och Landstings bild högst upp till höger visar måste nyttan med medborgardialog värderas. Vilket är värdet för kommunen och vilket är värdet för medborgarna? När nyttan är värderad så krävs också en värdering av metodvalet i dialogen. En checklista kan vara till hjälp vid värderingarna både för de förtroendevalda och tjänstemännen. Checklistan kan användas i visionsarbete, planeringsprocess, budgetarbete och i beredning av ett medborgardialogärende till kommunfullmäktige, kommunstyrelse eller nämnd. På sidan 6-7 hittar du checklistan och ett exempel på hur den kan användas. Utvärdering Slutligen så bör utvärdering göras av medborgardialogens olika delar; styrning, dialogprocess och kommunikation och givetvis av helheten. Var de politiska ställningstagandena rätt i styrningen? Var vald metod och målgrupp lämplig? Blev medborgarengagemanget det önskade? Har kommunikationen fungerat som tänkt? Blev den sammantagna nyttan av medborgardialogenden förväntade? 4

Till hjälp för värderingen av engagemang och val av lämplig metod har vi utifrån utvärderingarna i projektet placerat in metoderna i en matris (bilden längst ned till höger) beroende på om syftet är att nå många eller om syftet är att fördjupa dialogen med en mindre grupp. Styrning och ledning med hjälp av medborgardialog är en balansakt. I relationen till medborgarna handlar det om att skapa förutsättningar för deltagande och engagemang, men också former för att ta hand om detsamma. Metodutvecklingen inom MötesplatS Medborgare har gett oss nya och skarpare verktyg att arbeta med.»bara för att jag är representativt vald kan jag inte se någon motsättning i att lyssna till medborgarnas åsikter i olika frågor«birgit Olofsson, ordförande för MötesplatS Medborgare, Uddevalla kommun Dialog till styrning Principer för Medborgardialog Högt engagemang Styrningsprocess Dialogprocess Kommunikationsprocess Rykte Systematisk återkoppling, utvärdering och förbättring Matchmaking Future City Game Lokalsamfunnsmodellen Kunst som kommunikasjonsmetode Medborgarbudgetar Udda-valet Utveckla skolmiljön Fredrikstadsvalget Nytta Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Matris för Deltagande och Engagemang Miljøcoacher Energisparing i butikker Lågt engagemang Närdemokratiområden Platsanalyser Miljö- och trygghetsvandringar E-petitioner Rör få Rör många Källa: MötesplatS Medborgare 5

Checklista A. Styrprocessen - politiskt ställningstagande Ja/Nej Kommunikation - hur, när och var? 1. 2. 3. I vilken fråga finns nyttan av medborgarinflytande? Visioner och framtidsfrågor Lagstiftad dialog Investeringar och utveckling Besparingar och effektiviseringar Beskriv förväntad nytta med dialogen När ska dialog ske? För att finna behov, idéer, prioriteringar Om alternativ Om beslut I genomförandefas I utvärdering av resultat Här beskrivs kommunikationsplan del 1 med fokus på förståelse och förankring för medborgardialogen i styrningen. Alla berörda förtroendevalda bör veta vilken fråga som är aktuell, förväntad nytta, tidplan för dialogen och det inflytande som tilldelats. Information i nämnder och andra forum. 4. Vilken grad av inflytande tilldelas medborgarna? Information Tycka till Göra Medbestämmande B. Dialogprocessen - professionen 5. 6. Vilka målgrupper berörs? Alla medborgare Geografiskt område Specifik målgrupp (t ex unga, funktionshindrade eller andra) Vilken metod är bäst lämpad för dialogen? Matchmaking Medborgarbudget Miljö- och Trygghetsvandringar Future City Game E-petitioner Stormöten Webb Remissförfarande Annat Kommunikationsplanens del 2 har fokus på ledningen i organisationen. Beroende på om målgruppen är bred eller avgränsad berörs verksamheter i olika grad. Berörda verksamheter bör veta grunden för styrprocessen (del 1) och hur målgrupp valts ut, dialogmetodens innebörd och förväntat resultat. 7. 8. Bedöm resurser för dialogen Beskriv förväntat resultat av dialogprocessen i form av deltagande och engagemang C. Återkoppling, utvärdering och återrapportering 9. Återkoppling, utvärdering och återrapportering av nyttan Kommunikationsplanens del 3 bör ange hur återkoppling till målgruppsdeltagarna sker, hur utvärdering ska göras och återrapporteras i styroch ledningsprocessen 6 Checklistan används i visionsarbete, planeringsprocess, budgetarbete och i beredning till KF, styrelse och nämnd.

Användningsexempel på Checklista 1. A. Styrprocessen - politiskt ställningstagande: Område Vision 2040 Ja/Nej Kommunikation - hur, när och var? I vilken fråga finns nyttan av medborgarinflytande? Visioner och framtidsfrågor Enligt kommunens reglemente för styrning och ledning ses Uddevallas vision över inför varje ny mandatperiod. Kommunstyrelsens beredning har angivit att de önskar engagera medborgarna i visionsarbetet med inriktning mot framtidsfrågor för Uddevalla år 2040. Ja Tidsplan 2010-10-2011-06. Information till beredning för integration och demokratifrågor, kommunstyrelsen, kommunfulllmäktige. Info på webben. 2. 3. 4. Beskriv förväntad nytta med dialogen Syftet är att skaffa underlag för en bred vision som rör Uddevallas geografiska område till skillnad från tidigare vision som rör organisationen. När ska dialog ske? För att finna behov, idéer, prioriteringar Innan det politiska visionsarbetet startar. Medborgarnas idéer ska användas som underlag och presenteras för kommunstyrelsen i inledningen av processen. När ett visionsutkast finns ska detta gå på remiss till organisaioner och föreningar för synpunkter. Vilken grad av inflytande tilldelas medborgarna? Information, tycka till Övergripande information ska ges av kommunalråd och oppositionsråd till medborgare. Medborgarnas roll är att komma med egna idéer och förslag initialt och sedan tycka/lämna sypunkter under processens väg. Ja Ja Ja 5. 6. B. Dialogprocessen - professionen Vilka målgrupper berörs? Alla medborgare Medborgare väljs ut i brett åldersspann, jämn könsfördelning, från olika geografiska områden i Uddevalla och med olika bakgrund (yrke, etnicitet) Urval görs genom rekommendation från personer inom nätverket MSM. Vilken metod är bäst lämpad för dialogen? Future City Game, webb och remissförfarande Ett kreativitetspel som bygger på forskning om faktorer som skapar tillväxt i städer, regioner och länder. 25 deltagare delas in i 5 lag. Lagens visions-koncept och idéer läggs på webben för att möjliggöra för Uddevallabor att "tycka-till" via röstningsförfarande. Traditionellt remissförförande används i slutskedet innan beslut. Ja Ja Information till kommundirektörens ledningsgrupp, chefsforum, tvärsektoriella grupper som utvecklargrupp, ekonomigrupp och personalgrupp. Info till alla aktivitetsnätverk i MSM, närdemokratiområdena. Kalendern på MSM hemsida. Pressmeddelande inför speldagarna. Presskonferens. 7. 8. Bedöm resurser för dialogen Arbetstid för processledare, dokumentation, OH, ca 60 tkr. Beskriv förväntat resultat av dialogprocessen i form av deltagande och engagemang 25 deltagare ideell tid 2 dagar. Deltagande via webb, ca 50, via remisser ca 10. Ja Ja 9. C. Återkoppling, utvärdering och återrapportering Återkoppling, utvärdering och återrapportering av nyttan Återkoppling sker under process till deltagarna och efter beslut. Utvärdering enligt engagemangsmatris. Återrapportering till kommunstyrelsen. Ja Dokumentation tillbaka till speldeltagare. Resultatet av 50 idéer till kommunstyrelsen och på webb liksom utvärdering. Till Hemsidan. Remisssvar till kommunstyrelsen för bearbetning. Efter beslutad vision juni 2011 information på webb om processen som helhet. Intern och extern kommunikation om visionens innehåll framåt. Det här är ett exempel på hur checklistan kan appliceras. 7

Information Man kan aldrig informera för mycket. Information är grunden för förståelse. Förståelse möjliggör delaktighet och inflytande. Förutsättningarna måste finnas för att tycka något, för att göra något och för att prioritera och fatta beslut. Information är grunden det första trappsteget. Alla som arbetar med information vet hur svårt det är att nå ut, att göra den intressant och att göra den rätt. Att informationen tolkas av mottagaren på samma sätt som informatören avsåg är ingen självklarhet. För vem? Vi har arbetat såväl brett som målgruppsinriktat. Vi har arbetat lokalt och övergripande. Vi har arbetat gentemot medborgarna, beslutsfattarna, den interna kommunorganisationen och media. Hur gjorde vi? Informationsarbetet i projektet har skett brett och riktat mot enskilda målgrupper I marknadsföringssyften skapade vi tidigt en logotyp och en hemsida. Vi har använt oss av traditionella kanaler som tidningar, radio, TV, reklam, broschyrer, projekt- och kommunhemsidor, nyhetsbrev, annonser, möten och föredrag i lanseringen av projektet och dess delaktiviteter. Vi har testat nya metoder som SMSreklam, bloggar och sociala medier. Vi har filmat och stått på gator, torg, på köpcentra och andra offentliga platser. Vi har använt mun-mot-mun-metoden och enkäter. Vi har lagt ett stort ansvar för informationsspridningen på de lokala medaktörerna och de specifika målgrupperna. Resultat Informationsarbetet i projektet har inte bara handlat om marknadsföring utan också om resultatspridning. Att återkoppla de konkreta resultaten av medborgarnas engagemang har varit bärande i projektet. Därför har vi invigt och skyltat upp resultaten från genomförda åtgärder efter våra medborgarbudgetar. Vi har informerat ungdomsfullmäktige om de politiska beslut som tagits efter genomförd Matchmaking. Vi har haft fotoutställningar av resultaten från genomförda miljö- och trygghetsvandringar och vi har haft interaktiva skärmutställningar av platsanalysernas resultat. I de svenska närdemokratiområdena har vi bekostat en TV som placerats på frekvent besökta mötesplatser. Konkreta resultat har också kontinuerligt redovisats till de norska och svenska beslutsfattarna och vi har haft en mycket god bevakning från lokala medier med närmare två artiklar i månaden, samt TV- och radioinslag. I Norge har projektet varit representerat på Forskningsdagarna 2010 och Kommunal Rapport har rapporterat från aktiviteten Kunst som kommunikasjonsmetode. Vi har också fått uppmärksamhet via Sveriges Kommuner och Landsting och nominerats till 2011 års Götapris. Rekommendationer Informationsspridning är svårt. Att nå ut till redan engagerade grupper är sällan något större problem, svårigheterna är att nå de som borde engagera sig. Traditionella och nya medier har båda sina fördelar men när vi lyckats som bäst har informationen varit målgruppsinriktad och interaktiv. UDDEVALLA Ett 50-tal tidningsartiklar, radio- och TV-inslag Närvaro vid mässor, festivaler och lokala evenemang Test av nätbaserade omröstningar och utvecklat arbete med sociala medier FREDRIKSTAD Ett 30-tal tidningsartiklar, radio och TV-inslag Test av nätbaserade omröstningar, SMS-reklam Kontinuerlig och god dialog via sociala medier Presentation på Forskningsdagen 2009 och 2010 och på lokala arrangemang 8

Att använda sig av redan inarbetade mötesplatser, att fysiskt närvara i skolor eller på gator, torg, i köpcentra och på andra offentliga platser är något som uppskattas och leder till dialog. Gör man det dessutom i nära samarbete med representanter från målgruppen är vår erfarenhet att vägen till ett brett engagemang blir kortare. Visst kräver det personliga mötet och de direkta samtalen tid och engagemang från projektaktörerna men det ger också ett omfattande mervärde i form av en känsla av delaktighet. På så vis kan informationsarbetet också medverka till att stärka medborgarnas känsla av inflytande.»att återkoppla resultaten av medborgarnas engagemang är att visa respekt«essam El Naggar, kommunstyrelsens vice ordförande (fp), Uddevalla Det gäller att hitta rätt informationskanal för att nå ett bra resultat. veta 9

Kunst som kommunikasjonsmetode Kunst, her scenekunst som metode åpner for dialog, tolkning og formidling. To delprosjekter er gjennomført med ulike metoder. I Socially Engaged Art Practice undersøkes forskjellige kunstneriske tilnærmingsmåter for å engasjere ulike grupper i samfunnet. Viktige parametre er deltagelse i utviklingsprosessen, eierforhold til produktet, likeverdighet med hensyn til å utvikle og utforme prosjektet, lekenhet, fokus på prosess mer enn resultat, samhandling og å skape alternative og annerledes arenaer for samhandling. I Dem og Oss brukes en metode som dreier seg om å intervenere i en eksisterende institusjon eller organisasjonsstruktur. Tid og tilstedeværelse er sentrale parametre, hvor intervensjonen dreier seg om individuelle møter mellom den som er fremmed, i dette tilfelle kunstnere/studenter, og den som hører til. På den måten synligjøres og individualiseres organisasjonen slik at individene innenfor ser seg selv og den sammenhengen de inngår i med nye øyne. Prosessen som inneholder ulike kreative møteformer mellom dem og oss, førte til en iscenesettelse som fungerer som et speil hvor individene ansvarliggjøres og hvor det tegnes et bilde av hvordan enhver struktur/organisasjon er avhengig av den enkelte deltager. For hvem? Målgrupper er innvandrere, ungdom, innbyggere, ansatte og politikere. Hvordan gjorde vi det? Hensikten med aktiviteten er å vurdere om kunst kan være med å bidra til at innbyggere engasjerer seg og påvirker beslutninger i lokaldemokratiet. Involvering og engasjering av lærere, studenter, ansatte, politikere, Fredrikstad Internasjonale skole, Glemmen og Fredrik II videregående skoler, profesjonelle veiledere og foredragsholdere med faglig kompetanse var viktig for resultatet. Socially Engaged Art Practice ble gjennomført i september 2008 på Glemmen og Fredrik II videregående skoler, Fredrikstad Internasjonale skole og i Byrommet. Bakgrunnen var en prosess mellom studenter, administrasjon og profesjonelle veiledere. Undersøkelser og dialog med målgruppene ble gjennomført av studenter. I september 2010 ble Rådhuset i Fredrikstad iscenesatt over to kvelder gjennom Dem og oss Them and Us. Manus ble laget av en forfatter, i en prosess mellom studenter og profesjonelle veiledere innen scenografi, regi og skuespill. Bakgrunnen var studentenes research og dialog med innbyggere, administrasjon og politikere. Resultat Samarbeid mellom MSM, kommunen og Akademi for scenekunst har vært lærerikt. Studenter, skoleelever og innbyggere har fått et innblikk i kompleksiteten i en kommune og hvordan lokaldemokratiet fungerer. Vi har 7-minutes vision (2008) FREDRIKSTAD Ca 300 studenter fra Fredrikstad Internasjonale skole, Fredrik de II og Glemmen videregående skoler deltok i prosjektet i 2008. Utover det var ca 500 innbyggere og administrasjon indirekte involverte. 156 personer deltok i 5 vandreforestillinger i 2010. Ca 100 personer var indirekte involverte; gruppeledere for politiske partier, ansatteog innbyggere. Rapporter og filmer foreligger fra begge delprosjektene. 10

Dem og oss - hvilke spor etterlater vi oss (2010) nådd målgruppene med budskap om at engasjement er viktig for å ivareta og utvikle lokaldemokratiet i takt med samfunnsutviklingen. Samarbeidsprosjektene er presentert på Forskningsdagene 2009 og 2010. Vi har erfart utfordringer i det å kommunisere med og mellom personer og grupper med forskjellig språk og kultur. Anbefaling Ved å bruke kreative metoder i kommunikasjon med innbyggere, reflekterer menneskene over det de ser og hører på en annen måte enn om de bare leser og/eller samtaler om et tema. Visualiteten og muligheten for å være mer direkte i kommunikasjonen, gjør at menneskene ser på en offentlig organisasjon på en positiv måte, noe som også bidrar til et bedre omdømme. Kunst kan brukes som metode i kommunikasjon med innbyggere på områder som omfatter mange og for å bevisstgjøre. Samarbeid mellom kommunen og Høyskolen i Østfold/Akademi for scenekunst bør videreføres for å benytte deres kompetanse på kommunikasjon. tycka»kunst som kommunikasjon var den mest innovative metoden vi testet ut«jon Ivar Nygård, Gruppeleder Arbeiderpartiet Metodene visualiseres i Byhallen (Fredrikstad 2008) 11

Nylende Lokalsamfunnsmodellen Metoden gir innbyggere mulighet til å delta og påvirke beslutninger i forhold til eget nærmiljø. Engelsviken Manstad Slevik Rekustad Ambjørnrød Hauge Torp Årum Lisleby Trosvik Sellebakk Trara Gressvik Nabbetorp Skjærviken Cicignon Begby Nordre Gudeberg Kråkerøy Rød Torsnes Lunde Hensikten med lokalsamfunnsmodellen er er å få til at medborgerne/innbyggerne engasjerer seg i lokal utvikling gjennom å øke kommunikasjonen mellom lokale og ideelle lag/foreninger og kommunens administrajon. I Fredrikstad ble Lokalsamfunnsmodellens struktur og organisering etablert som en følge av Lokal Agenda 21 og har et stort potensiale. Den har betydd mye med hensyn til positive effekter og verdiskapning for Fredrikstads samfunnsutvikling, men det er viktig å videreutvikle modellen til å fungere godt også på andre utviklingsområder. I Uddevalla har vi i prosjektperioden skapt en liknende modell som kalles for nærdemokratiområder. For hvem? Fredrikstads 21 lokalsamfunn med utvalg, 75 000 innbyggere, lag, foreninger, organisasjoner og næringsliv; samt Uddevallas fire nærdemokratiområder med ca 20 000 innbyggere. Hvordan gjorde vi det? Lokalsamfunnsmodellen ble etablert i en prosess med innbyggerne i lokalsamfunnsområdene. Fysiske tiltak og tradisjonelle arealplanoppgaver har fått mye oppmerksomhet og fokus i lokalsamfunnsarbeidet frem til nå. MötesplatS Medborgare har involvert 7 norske och 2 svenske lokalsamfunn med testing av metodene Miljø- og Trygghetsvandringer og Deltakende budsjett. Alle norske lokalsamfunns utvalg har vært involverte i prosessen for videre utvikling av modellen. For Fredrikstads del blir det første viktige grepet blir å ha et sterkere fokus på sosiokulturelle behov og utfordringer. Det samme gjelder miljø og bærekraftighet i et helhetlig perspektiv. Videre bør modellen videreutvikles til å initiere og støtte lokal kunnskaps- og kompetansebygging. I dette er blant annet kunnskap om sosialt entreprenørskap et viktig element Modellen bør forankres bredt i samfunnet ellers og stå i sentrum av et nettverk på tvers av offentlig, privat og sivil sektor. Dette er kjernen i bærekraftig samfunnsplanlegging og utvikling hvor verdier, utfordringer og behov defineres med felles fokus på felles målsetninger. Dette kalles også 4. sektor samarbeid som også innebærer deltakelse fra det private næringsliv. For Uddevallas del har nærdemokratiområdene bare begynt arbeidet sitt. Fire geografiske områder med ideelle styrer er dannet og er idag høringsinstans i spørsmål som berører området. De har også Miljø- og Trygghetsvandringer, arbeid med Deltakende Budsjett/Medborgarbudget og utført en stedsanalyse/platsanalys for videre arbeid med lokal utvikling (se Platsanalyser). Resultat Høsten 2010 gjennomførte Fredrikstad to medvirkningsprosesser som resulterte i en rapport. Innspillene skal danne grunnlaget for en utredning som vil gi en helhetlig anbefaling med innspill til forskjellige tiltak og grep for å forbedre og videreutvikle lokalsamfunnsmodellen. Erfaringene med metodene Del tagende Budsjett og Miljø- og Trygghetsvandringar, har vært entydig positive. I Uddevalla ble steds-/platsanalysene tatt meget godt imot. Metodene UDDEVALLA 4 nærdemokratiområder er dannet Alle nærdemokratiområdene har gjort en platsanalys og arbeidet med lokale utviklingsspørsmål utifra resultatet Tre nærdemokratiområder annonserer sine aktiviteter via en TV i området Nærdemokratiområdene svarer på høringer, arrangerer tematiske møter og deltar i prosjektets øvrige metodeutvikling FREDRIKSTAD 21 lokalsamfunnsutvalg har deltatt i prosessen med videre utvikling 7 lokalsamfunn var involvert i prosjektet 1 møte sammen med miljøcoachene 1 erfaringstreff mellom Uddevalla og Fredrikstad Deltakere fra lokalsamfunnsområdene var med på prosjektets Fremtidsseminar 12

Lokalsamfunnsmodellen oppdelt i kategorier/utfordringer gir innbyggerne større innflytelse i saker som gjelder lokale forhold, samtidig som kontakten mellom administrasjon og politikere styrkes. Prosjekt- og prosessplan Styrker og suksesser Anbefaling Lokalsamfunnsmodellen - og utvalgene bør fortsatt ha den funksjonen de har i dag som et formelt bindeledd og en kommunikasjonskanal/- arena mellom sivilbefolkningen og kommunens sentrale ledelse. Lokalsamfunnsmodellen - og utvalgene trenger å fornye sin rolle og i større grad fremstå som en fasilitator og katalysator som bidrar til å styrke initiativ og gjennomføring av tiltak ute i lokalsamfunnene. Det foreslås en endringsprosess som er praktisk orientert gjennom handling. I denne endringsprosessen vil gjennomføring av pilotprosjekter i lokalsamfunnene være et prioritert satsingsområde. Dette er en langsiktig prosess som tar for seg et pilotprosjekt om gangen. Pilotprosjektet bør være av en slik karakter at det er en prosess eller et tiltak som søker å løse en utfordring eller dekke et behov som er viktig og som engasjerer mange, og som krever nytenkning og nye svar i måten det blir løst og utført på. Samarbeidspartnere Fokusområder Lokalsamfunnsmodellen Finansiering Organisering og struktur Gjennomføring Ressurser og kompetanse Kilde: Siv.arkitekt Haakon Walnum, Oneflow tycka»deltakelse i demokratiutvikling er en mulighet for deg å være med og bygge fremtidens Fredrikstad«Bengt Morten Wenstøb, Gruppeleder Høyre, Fredrikstad kommune 13

Skiss eko-spa entré Platsanalyser Metoden kartlägger de socio-kulturella förhållandena i ett specifikt geografiskt område. Poolområde I de närdemokratiområden som etablerats i Uddevalla har det också skrivits platsanalyser (även kallade områdesanalyser). Analyserna och metoden har arbetats fram vid Chalmers Arkitektur i Göteborg. Analysmaterialet har tolkats och sammanställts enligt en mall som svarar mot många andra typer av platsanalys, men samarbetet med invånarna i området gör metoden till en socio-kulturell och dialogbaserad variant som syftar till att bli ett användbart dokument för närdemokratiområdet. För vem? Syftet med att genomföra analyserna har varit att stärka områdets identitet och samhörighet bland de boende. Dokumentet blir därmed ett styrdokument som, förutom det direkta deltagande som medverkande boende fått, även blir ett diskussionsunderlag och levande dokument för framtida diskussioner. Alla boendegrupper i närdemokratiområdet har varit representerade i analysen och resultatet är en dokumentation kring varje delområdes historia, nuvarande situation och framtidsmöjligheter. Hela arbetet har genomsyrats av hållbarhet som tema och har särskilt inriktat sig på sociala aspekter av begreppet, som trygghet och delaktighet. Ett mål har varit att dels hitta de stora planeringsfrågorna, dels de frågor som kan drivas av samhällsföreningen på plats. Hur gjorde vi? Fem analyser har genomförts i Ljungskile, Bokenäset, Lane- Ryr, Dalaberg/Hovhult och Tureborg. I varje område har en analysskrift presenterats i samband med en mindre posterutställning. Därutöver har även delkurs i en masterstudie vid Chalmers Arkitektur (Sustainable Development in a Local Development) ingått i arbetet. Resultat Resultaten visar sig i de enkätundersökningar som gjorts i efterhand där kännedomen om platsanalysen mätts. Intresset för analysen har varit stort och dragit både åhörare och media. Deltagarna säger sig vara nöjda, och att de använder sina analyser som styrdokument för framtiden. I vissa fall har synpunkter som lyfts också resulterat i vidare arbete. Analysmaterialet används inom den kommunala organisationen i arbetet med planarbeten på Miljö och Stadsbyggnad. Rekommendationer Att sammanställa en analys kring ett områdes nuläge, utan styrning mot ett specifikt planeringsprojekt har varit givande men också krävande. Sällan ges utrymme för att involvera medborgare redan i problemformuleringsfasen av planprocessen. Analyserna kan därför ses som ett givande komplement till lagstiftat samrådsförfarande och i arbetet med översiktsplaneringen. Man kan fundera vidare kring Skiss eko-spa och grönområde Chalmers arkitektur Masterprogram Design for Sustainable development Projekt 2009/2010: UDDEVALLA Uddevalla Planering och gestaltning för hållbar utveckling 5 st platsanalyser har gjorts. Julien Cuculi Tre är and gjorda Niosha på landsbygd, Saadatirad två i stadsmiljö. 30 internationella studenter vid Chalmers Arkitektur genomförde en masterstudie i Uddevalla. Fokus låg på en hållbar utveckling av staden och kommunen. Drygt 150 medborgare har varit nära delaktiga i processen med de fem områdesanalyserna. Ytterligare ett par hundra har deltagit vid enstaka tillfällen. 14

i vilka olika syften en platsanalys görs, samt vem som gör den. Avgörande för innehållet är i dessa fall att en arkitekt tolkat och sammanställt det insamlade materialet. Kanske skulle materialet kunna samlas in av de boende själva, medan någon med professionell expertis sammanställer det i enlighet med uppsatta syften. Så skulle man ytterligare kunna förankra arbetet och materialet hos de boende, och samtidigt öppna för fler möjligheter att nå den lokala kunskap materialet innehåller. Vidare är representativitet en nyckelfråga. Att analysarbetet kunnat knytas till en befintlig förening har gett arbetet en för området etablerad kontaktyta, och föreningen kan känna att det insamlade materialet är deras. tycka»platssanalysen över Bokenäset har gett inspiration och kraft i vårt lokala utvecklingsarbete«maria Broberg, ordförande i Bokenäsets Framtid 15

Miljö- och Trygghetsvandringar Metoden gör det möjligt för medborgarna att kartlägga och påverka sin närmiljö i förhållande till miljö och trygghet. Miljö- och Trygghetsvandringar har använts i Sverige under många år, i Norge har den varit mindre känd. En Miljö- och Trygghetsvandring sker med de boende och verksamma i ett avgränsat område. Tillsammans med behöriga beslutsfattare från kommun, bostadsbolag och olika myndigheter ser man på närmiljö med ett miljö- och trygghetsperspektiv och föreslår förbättringar. Inom MötesplatS Medborgare har vi på svensk sida arbetat med att utveckla metoden; på norsk sida med att etablera den i lokalsamfunnen. För vem? Målgrupperna har varit flera. Fredrikstads välutvecklade lokalsamfunnsmodell har möjliggjort att överlåta en stor del av ansvaret för genomförandet och uppföljning till de lokala utvecklingsstyrelserna som består av aktiva medborgare i lokalmiljön. I Uddevalla har vi främst arbetat med skolbarn och ungdomar i åldrarna 6 18; ett arbete som skett tillsammans med Chalmers Arkitektur och Konst och Kulturutveckling i Västra Götaland. I Uddevalla har vandringarna främst skett inom tätorten; i Fredrikstad både i tätorten och i stadens ytterområden. Syftet med vandringarna har varit att få en diskussion om vad som kan göras bättre, vems ansvar åtgärderna ligger på och vad de boende själva kan bidra med för att förbättra sin närmiljö. Hur gjorde vi? Vi har valt ett tydligt geografiskt område och förberett vandringarna tillsammans med de boende och verksamma i området. Barn och ungdomsvandringarna har skett i nära samarbete med en arkitekturpedagog som förvandrat utan makthavare. Vandringarna leder ofta till konkreta diskussioner. Erfarenhet är att mindre grupper (6 8) är att föredra. För- och eftersamlingar är ett bra sätt att fånga upp saker som missats. I varje grupp måste någon ta huvudansvaret för dokumentation i bild och text. Vilka beslutsfattare som ingår är avhängigt vilket område man väljer; men de vanligaste synpunkterna rör skola, teknisk drift, polisiära frågor, trafiksäkerhet och kollektivtrafik. Lika viktigt som de konkreta åtgärderna är återkopplingen till deltagarna. Varje fråga, oavsett hur stor eller liten, har besvarats av ansvarig beslutsfattare i ett samlingsdokument. Vid ett tillfälle har vi i Uddevalla också genomfört en fotoutställning av resultaten. Konkreta resultat Miljö- och Trygghetsvandringarna har givit konkreta resultat. De har resulterat i upprustningar av lekplatser, säkrare skolområden, omprioriterat och tidigarelagt underhåll i bostadsområden, belysning i gångtunnlar, asfaltering osv. Åtgärderna har genomförts av såväl privata som offentliga bostadsvärdar, kommunala förvaltningar, trafikverk, företag och kollektivtrafikoperatörer. UDDEVALLA Vandringar: 8 st Deltagare: ca 110 st Återkopplade resultat: 100 % Antal förslag åtgärdade: 20-25 FREDRIKSTAD Vandringar: 9 st Deltagare: ca 90 st Återkopplade resultat: 100% Antal förslag åtgärdade: 10-15 16

Rekommendationer Metoden är ett bra sätt att skapa direkt dialog och delaktighet mellan medborgarna och beslutsfattarna. Frågorna berör medborgarnas närområde och klargör ansvarsfördelning mellan det civila, privata och offentliga. Metoden kräver ett stort engagemang från alla inblandade. Vår erfarenhet är det krävs att man redan innan vandringen avsätter medel för åtgärder. Metoden får en ökad tyngd om medborgarna och beslutsfattarna vet att det finns resurser att till konkreta åtgärder. tycka»äntligen händer det något konkret«en boende på Dalaberg, Uddevalla 17

Future City Game Future City Game bruker en veiledningsprosess som fører til kreative og gode løsninger. Future City Game er en dynamisk prosess hvor innbyggere, næringsliv og organisasjoner har mulighet til å medvirke og komme med innspill på et tidlig tidspunkt. Metoden er et teambasert, kreativt og engasjerende spill, designet for idéutvikling og medvirkning i planlegging av byer og tettsteder. Spillet er unikt ved at det kombinerer kreative metoder med prosesser for samfunnsutvikling. Målet er å skape bærekraftige ideer for byers fremtidige utvikling og å gi deltakerne kunnskap og ferdigheter til å ta aktiv del i byutviklingen. Et viktig mål med Future City Game er å bidra til at alle samfunnsaktører tar en mer aktiv del i byutviklingen, og til å styrke helhetlige, bærekraftige og samhandlende utviklingsprosesser i byers vekst og utvikling. Spillets anvendelsesområde er stort og kan brukes til å fokusere på spesifikke fysiske områder eller generelle temaer. Spillet går over to dager og kan brukes for og av alle med deltakere fra det brede lag av samfunnet fra privat, offentlig og sivil sektor. Deltakerne settes sammen i team på tvers av kulturell og faglig bakgrunn og ca 25 personer pr spill/gruppe. For hvem? Vi har testet Future City Game for ny visjon i Uddevalla og hva som er god fritid for ungdom. I Fredrikstad ble den brukt i startfasen av ny kommunedelplan for Sentrum byområde. Fredrikstad inviterte ungdom, planleggere, administrasjon, politikere og næringsdrivende. Elever fra ungdomsskole, videregående skole og studenter fra Høgskolen i Østfold, Ingeniør og Designlinja deltok. I Uddavalla deltok innbyggere 16-67 år med ulik bosted og bakgrunn i det ene spillet, 28 elever fra den videregående skole og 5 politikere i det andre spillet. Hvordan gjorde vi det? En sertifisert prosessveileder gjennomfører et strukturert opplegg over 2 dager. Grupper arbeider med forslag og idèer til planen og visjonen. Forslagene prioriteres 1-10 og sluttresultatet er 1 forslag pr gruppe som selges inn til de andre deltagerne med begrunnelse. Gruppene står fritt i å bruke hjelpemidler som er tilgjengelige; internett, intervjuer etc. for å skaffe seg informasjon. Både i Fredrikstad og Uddevalla ble administrasjon og politikere invitert til å høre på presentasjonene. Tilslutt stemmer alle deltakerne individuelt over forslagene som er presentert og vinneren er forslaget som får flest stemmer. I Uddevalla ble resultatet lagt ut på kommunens webside slik at innbyggerne kunne stemme og komme med innspill. Resultat Future City Game er kreativt, morsomt og engasjerende. Spillets resultater er brukt i begge byene i videre arbeid med planene. Planleggerne i Fredrikstad fikk bekreftet sine antagelser og innarbeidet en del forslag/idèer fra prosessen i planen før den ble lagt ut til høring. Kommunen har fått UDDEVALLA 82% av deltakerne var fornøyd eller meget fornøyd Totalt har 58 deltakere mellom 16-67 år deltatt i de to gjennomførte spillene Ca 30 personer på gater og torg, likte og mente noe om deltakernes visjoner, 60 personer hadde meninger om forslagene på hjemmesiden. FREDRIKSTAD 92% var meget fornøyd 100% mente det var viktig å være deltager og å mene noe om sentrumsområdet 25 deltakere mellom 14-62 år 18

50 konkrete forslag som kan anvendes i videre planlegging av sentrumsområdet. I Uddevalla ble resultatene direkte tatt med i arbeid med å lage visjonen om fremtidens Uddevalla. Alle innspillene er en del av de grunnleggende elementene i visjonen. Spillet med unge og politikere i Uddevalla førte til 5 forslag som ligger till grunn for fremtidig arbeid med å utvikle unges fritid. Forslagene ble også lagt ut på hjemmesiden i Uddevalla for at alle innbyggerne kunne ta del i dem. Metoden er god for å få frem innbyggernes meninger og til å medvirke til innholdet planer. Overføringsverdien til andre områder enn by- og stedsutvikling vurderes som stor. Uddevalla har utdannet to prossesveiledere for selv å kunne gjennomføre egne spillprosesser. Anbefaling Future City Game er en metode som innehar kriteriene for en god gruppeprosess. Metoden kan overføres til flere temaer og anvendes innen andre tjenesteområder i kommunen. tycka»future City Game er en unik møteplass hvor ungdom og kommunen sammen finner gode løsninger for samfunnet«atle Ottesen, Medlem i Bystyret, Fredrikstad kommune 19

E-petitioner ViVill i Uddevalla! är en möjlighet för alla att tycka till om Uddevalla genom att lämna egna förslag och skriva under på andras. ViVill i Uddevalla! är Uddevallas form av e-petitioner. E-petitioner är en modernare version av namninsamlingar som bygger på att en person samlar andra personers signaturer för ett förslag de har kommit på. Idén till e-petitionerna växte fram i Storbritannien, där traditionen med att lämna namninsamlingar till sina ledare är stark. Från Storbritannien har idén om e-petitioner spridit sig till flera andra europeiska länder. Skillnaden på e-petitioner och traditionella namninsamlingslistor är att e-petitionerna sprids och samlar signaturer på Internet. För vem? E-petitioner riktar sig till alla som har idéer, både vuxna och barn. E-petitioner är ett bra sätt att enkelt och snabbt säga sin åsikt på och kan därför vara en bra metod om man vill nå ut till många i kommunen. Hur gjorde vi? E-petitioner är digitala och bygger på att det finns en hemsida där förslag kan samlas. E-petitionerna kan ligga antingen på kommunens hemsida eller på en extern hemsida och kan skapas efter kommunens önskemål. Hanteringen av förslagen är uppdelade i två delar. För det första finns det en hantering av förslagen innan de publiceras på hemsidan. Förslagens innehåll måste överensstämma med kommunens policy. Efter att de publiceras på hemsidan måste det finnas en plan på hur länge de ska samla signaturer och hur länge de ska synas på hemsidan. Det måste även finnas ett svar på hur förslagen ska användas av kommunen. Exempel på frågor att fundera över; ska det finnas en tröskel, det vill säga en gräns på att ett visst antal signaturer innebär någon form av handling från politiker eller tjänstemän? Vem ska hantera förslagen när de är färdigsignerade, och på vilket sätt ska detta göras? Konkreta resultat Arbetet med e-petitioner inom MötesplatS Medborgare har resulterat i en färdig hemsida där människor kan skriva förslag och signera andras. Möjligheten finns även att kommentera förslag i ett diskussionsforum. Drygt tre månader efter lanseringen hade 17 förslag publicerats på sidan och 67 signaturer lämnats. Genom en lanseringskampanj under våren och sommaren 2011 har hemsidan marknadsförts, bl.a. genom deltagande på olika evenemang i Uddevalla. Möjligheten har funnits att spela in sitt förslag på video, som sedan publicerats på hemsidan tillsammans med övriga textförslag. Detta har visat sig vara en enkel och uppskattad form att lämna förslag på. Rekommendationer Att starta upp en sida för e-petitioner innebär ett omfattande arbete. Det tar tid att få en bra sida, både sett till innehåll och till deltagande. Arbetet med e-petitioner bör vara långsiktigt för att både kommunen och medborgare ska få ut E-petitioner används i flera länder. Uddevalla är den andra svenska kommunen att införa systemet. För att lämna ett förslag på ViVill i Uddevalla! behöver man inte bo i kommunen. Alla som har åsikter om Uddevalla kan lämna förslag. Kommunfullmäktige i Uddevalla får vid varje möte de 10 populäraste förslagen presenterade som ett anmälningsärende. Förändringar i den fysiska miljön är den vanligaste ämneskategorin bland förslagen till ViVill i Uddevalla! Fredrikstad kommunes NettÅpent är en hemsida som påminner om ViVill i Uddevalla! Här samlas förslag och synpunkter från medborgarna. 20

det mesta av det. Syftet och målet med e-petitionerna bör vara det första som bestäms. Då vet man hur sidan ska se ut, vilka funktioner som ska finnas med och hur de förslag som lämnas in ska tas om hand. Slutligen är det viktigt att fundera på hur återkopplingen till medborgarna skall ske. Då e-petitioner vanligtvis riktas till politiker är det bra om det finns en politisk röst med i planeringen. Sociala medier är för många en självklarhet idag, och det krävs ett medvetet arbete för att hitta en roll och betydelse för e-petitionerna, så att människor ser en anledning att delta genom dessa istället för genom de andra sociala medier som de redan är vana vid. Öppenheten och kopplingen till den politiska organisationen bör stå i fokus vid marknadsföring. Information om hemsidan bör gå ut genom olika kanaler och strävan bör vara att nå ut till många olika grupper i samhället. tycka»många personer har idéer. Vi hoppas kunna nå ännu fler med ViVill i Uddevalla!«Elving Andersson, Gruppledare för Centerpartiet, Uddevalla 21

Matchmaking Metoden ger en direkt dialog mellan medborgarna och politiker. I projektet har vi genomfört flera aktiviteter som riktat sig till unga. En vanlig åsikt bland de unga har varit att man saknar forum för att träffa politiker och diskutera viktiga frågor. Västra Götalandsregionens Konst och Kulturutveckling har arbetat fram ett koncept för att få politiker, tjänstemän och ungdomar att mötas (kallat Matchmaking) som vi utgått ifrån, men också vidareutvecklat. Inom projektet har vi genomfört två matchmakingkonferenser. För vem? Syftet med konferensen var att skapa en mötesplats för unga och beslutsfattare där de kunde diskutera olika frågeställningar. Målgruppen är unga mellan 13-19 år samt politiker i kommunen. Konferenserna har handlat om påverkansmöjligheter i kommunen samt om mötesplatser och fritidssysselsättningar för unga. På konferenserna som genomförts inom MötesplatS Medborgare har deltagarantalet legat mellan 30-40 personer. Konferenserna går att genomföra med både fler och färre deltagare. Hur gjorde vi? Matchmakingkonferensen arrangeras i regel under en halveller heldag, med fokus på interaktion och diskussion. Upplägget får gärna vara lekfullt, aktivt och utmana vanliga sätt att anordna dialogmöten på. En viktig del i metoden är att unga är delaktiga i konferensen både under planeringen, genomförandet och i uppföljningen. Det är också viktigt med en bra mötesledare som ser till att alla i gruppen blir hörda och görs delaktiga. Dessutom ska åtgärder som genomförs efter konferensen återkopplas på ett bra sätt till deltagarna. För att sprida idéerna och förslagen som kommit upp under konferensen har förslagen publicerats på ViVill i Uddevalla (läs mer i kapitlet om e-petitioner) där även allmänheten kan tycka till och diskutera förslagen. Resultat Konferenserna har lett till flera åtgärder. Bland annat har dialogcafeer genomförts mellan unga och politiker, kommunen har avsatt mer pengar till skolmat, och ungdomsfullmäktige är numera webbsänt. Deltagarna, både unga och politiker, upplevde metoden som positiv. Deltagandet och inflytandet för deltagarna ökade, eftersom det fanns möjlighet till direktkontakt med beslutsfattarna på plats. Rekommendationer Metoden är ett bra sätt att skapa direkt dialog och delaktighet. Genom metoden kan man gemensamt komma fram till en rad olika förslag och idéer. Det är viktigt att det finns ett bra system för återkoppling, att det finns medel avsatta och en tydlig strategi för hur man jobbar vidare med resultatet. Uddevalla Antal genomförda konferenser: 2 st Antal deltagare: ca 50 st Antal genomförda åtgärder efter konferensen: 4 st 22

tycka»det är roligt att det arrangeras en sån här dag och att politikerna är så intresserade av att träffa oss och diskutera«ung deltagare i Matchmakingkonferensen 2009 23

Miljøcoacher Metoden er å formidle informasjon til/fra nettverk for å spre ringer i vannet. Metoden coaching er kjent og benyttes for å inspirere/bevisstgjøre individer og grupper til å foreta egne valg. Vi har testet metoden for å nå ut med informasjon om hvilke miljøvennlige valg enhver kan gjøre i hverdagen. Filosofien er å spre ringer i vannet. For hvem? Hensikten med miljøcoacher er å gi enkel informasjon om klimautfordringene og veilede/inspirere egne nettverk til å agere miljøvennlig. Målgruppen er innvandrere og intensjonen var å rekruttere minimum halvparten av miljøcoachene fra innvandrergrupper. Metoden ble testet på menigheter, barn i turmiljøet, skoleelever, voksne kvinner, elever og foreldre ved polske lørdagsskolen i Fredrikstad; etnisk norske/svenske og innvandrere. Hvordan gjorde vi det? Felles mal for opplæring ble utarbeid av prosjektet i samarbeid med miljøcoachene. Grønn Hverdag i Fredrikstad og Miljø- og stadsbygnad i Uddevalla gjennomførte opplæringsprogrammet og erfaringsutvekslingen. Etter opplæring og oppstartsmøte, planla miljøcoachene og gjennomførte informasjon og veiledning med ulike tema i egne nettverk. Prosjektet la til rette for oppfølgingsmøter i nettverket med miljøcoacher og erfaringsutveksling med miljøstab og lokalsamfunnsutvalg. Resultat Vi har rekruttert 10 frivillige og engasjerte miljøcoacher og nådd mange personer og nettverk med enkel informasjon. Vi har lykkes best der coachene har vært personer med erfaring fra arbeidslivet og som har coachutdanning og/ eller erfaring med coaching. Miljøcoachene har fått målrettet opplæring som ga påfyll til å inspirere og veilede andre og vi har oppnådd ringer i vannet -filosofien. Erfaringsutveksling og felles opplæringsdag Uddevalla- Fredrikstad har vært viktig for test av metoden. Møter og erfaringsutveksling med lokalsamfunnsutvalg og miljøstab har synliggjort mulighetene som ligger i metoden. De fleste av miljøcoachene har jobbet aktivt med egne nettverk. Anbefaling Erfaringene i MSM viser at det er fullt mulig å bruke dette som en metode i forbindelse med ønsket frivillig innsats i lokalsamfunnet. Kompetanse opplæring, tilgjengelig informasjon, forventninger til innsats og hvem som støtter må være tydelig fra starten. Muligheten for at lokalsamfunnsutvalgene kan ta ansvar for coacher bør vurderes. 24

göra»dette var en god metode å bevisstgjøre barn og foreldre på hva de selv kan gjøre med klimautfordringe«justyna Huget, Miljøcoach og lærer ved den polske lørdagsskolen i Fredrikstad Uddevalla Rekruttert 4 frivillige miljøcoacher Felles opplæringsprogram, 4 dager i Uddevalla og 1 sammen med Fredrikstad 2 oppfølgingsmøter Fredrikstad Rekruttert 6 frivillige miljøcoacher, tre har innvandrerbakgrunn Felles opplæringsprogram over 5 dager, 4 dager i Fredrikstad og 1 dag sammen med Uddevalla 6 oppfølgingsmøter 12 oppdrag i 12 nettverk Involvert ca 150 personer Ca 100 innvandrere har deltatt i aktiviteter 25

Energisparing i butikker Gjennom kunnskapsbygging og samarbeid fører metoden til effektiv energibruk og økonomisk innsparing. Oppstarten var samtaler mellom prosjektet, stab, butikker i Uddevalla og butikker på Gressvik/ Fredrikstad. Idègenerering og samtaler med aktørene ledet til metoden Offentlig-Frivillig- Privat Samarbeid (OFPS) i Fredrikstad. Det er en metode som er lite brukt i Norge og Sverige men som har et stort potensiale på flere områder. For hvem? Målgruppen er bedrifter og hensikten med aktiviteten er å spare energi og få en bedre belysning som øker attraksjonskraften. Målet var å øke kunnskap om energibruk og alternativer som finnes, spare energi og eksponere varene/butikken. Hvordan gjorde vi det? Samtalene og idègenerering med butikkene i Uddevalla, Coop Eiendom, Gressvik Handelsstand, Gressvik lokalsamfunnsutvalg og prosjektet førte til et samarbeid mellom offentlig virksomhet, private foretak og frivillig innsats. Butikkene/Handelsstanden gjennomførte prosjektet innen rammen og skaffet aktører som bidro med kompetanse og innsats. hærverk i 2010. Uteområdet oppleves som trygt å ferdes i også når det er mørkt. Private foretak, Handelsstanden og frivillig innsats har ført til at 200 000 NOK i offentlig innsats fikk en sluttverdi på 385 300, dvs 93 % verdiøkning. Total energisparing i butikkene i Uddevalla og Fredrikstad er 48260 kwh. Anbefaling Å bytte belysning innomhus er en pågående prosess som er aktuelt når det skal skje ombygging, og det er da det er lettest å beregne nytten av investeringen. Butikker som var med i prosjektet er små bedrifter hvor det ofte er en utfordring å finne penger til investeringer. Prosessen i Fredrikstad utviklet seg til et dugnadsprosjekt med Offentlig-Frivillig- Privat Samarbeid (OFPS), noe som har vært avgjørende for resultatet av aktiviteten. OFPS som metode anbefales prøvd ut på andre områder enn energisparing, f eks kultur og sosiale områder. Resultat Det er installert utvendig LED-belysning som er energieffektiv og attraktiv visuelt. Gjennom aktiviteten er det sådd en spire ift energisparing til butikkene. Ungdomsklubben engasjerte ungdommer som gjennom prosjektet fikk eierskap til området slik at det ble ingen 26