Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande



Relevanta dokument
Hur kan vi främja unga hbtq-personers hälsa?

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Öka kunskapen om HBTQ-personers situation Ett värderingsarbete riktat till personalgrupper

Sex på internet. Kristian Daneback.

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen

FOKUS15 RÄTTEN TILL KUNSKAP UNGAS SEXUELLA OCH REPRODUKTIVA RÄTTIGHETER. Malte Sundberg Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp

Ungas fritid. Oscar Svensson

Hbtq-perspektiv PÅ FÖREBYGGANDE ARBETE I FÖRENINGSLIVET

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Kunskap om HBTQ + för delaktighet, förtroende och omtanke

Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa (SOU 2017:4)

Dags att prata om

Se hela mig! 1. Bakgrund, material och metod 2. Resultat: Vad berä<ar barnen? 3. Vad kan vi lära av barnens berä<elser? BRIS

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN

Med fokus på unga En politik för goda levnadsvillkor, ungas makt och inflytande

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN

Med fokus på unga En politik för goda levnadsvillkor, ungas makt och inflytande

Integration av hbtq-frågor i elevhälsoarbete ja tack!

samverkan motivera agerar

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Sexuella trakasserier makt, våld och normalisering

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Om mig. Metod och resultat

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Illustrationer av Hanna Stenman

UNGA MÅR ALLT SÄMRE ELLER?

Fokusgruppssamtal. En möjlighet till fördjupande kunskap utifrån ungas perspektiv

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan

ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd

Likabehandling och trygghet 2015

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

Unga, maskulinitet och våld

Utvärdering 2014 deltagare Voice Camp

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

Uppgift 1 Individuell färdighetsträning

Kan ett normkreativt förhållningssätt bidra till att främja ungas hälsa? Aktuell skolpolitik 2017

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland Magnus Wimmercranz

Svenska Boxningsförbundets LIKABEHANDLING

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

HANDBOK I SEXUALUNDERVISNING

(Johanna och Erik pratar mycket bred skånska.) Johanna. Erik. Men måste vi verkligen? Johanna. Erik. Klart jag gör. Johanna

Normmedvetenhet och hbtq Här skriver du in sidfot

HBTQ och hälsa. Skolverkets konferens i Malmö

Demokrati & delaktighet

Feriepraktik Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Framgångsrik Rehabilitering

Att vara ung i Hylte. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken sammanfattande version

LÄRARMATERIAL LEKTION 2: VILL DU?

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Killen i baren - okodad

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet.

Inspirationsföreläsning om normkritik

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

SAM Samverka Agera Motivera

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: VILL DU?

Asige förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

BRUKARUNDERSÖKNING 2012

LIV & HÄLSA UNG Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Jörgensgårdens, Eriksgårdens och Lilla dag och natts förskolors Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Elevversion av Nygårdskolans och Nygårdskolans fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tonårspojkar som har begått sexuella övergrepp: vad är deras erfarenheter av intima relationer & sex?

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017

Likabehandlingsplan för Solbergaskogens förskolor ht2015- vt2016

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor

En suck är inte OK. IK Bolton förebygger kränkningar och har verktyg när det behövs

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Praktiskt likabehandlingsarbete i skolan

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år

Lika villkor vid Umeå universitet

Plan för likabehandling för Berga förskola

AKTIVITETSUTVÄRDERING

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Barnombudsmannen Cecilia Sjölander

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp. Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer

Att vara ung i Hylte kommun

Kareby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

Ses offline? Om sex, gränssä1ning och ungas utsa1het på nätet. Josefin Grände

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Transkript:

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Degerfors 17 oktober 2014 * Sofie Kindahl Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor

Sveriges ungdomspolitiska mål: Alla ungdomar, 13-25 år, ska ha goda levnadvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Handlingsplan 2014-2017 med särskilt fokus på: Ungas inflytande, ungas egen försörjning och ungas psykiska hälsa SKL:s rekommendationer: Hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen Ge alla barn och unga en bra start i livet Ge alla förutsättningar till egen försörjning

Ungas hälsosituation Unga generellt har haft sämre hälsoutveckling än andra åldersgrupper sedan mitten på 80-talet Men även stora skillnader inom ungdomsgruppen, bland annat utifrån kön, sexualitet och funktionalitet

Könsskillnader i psykisk ohälsa Tjejer som grupp.. Har sämre självskattad hälsa (oro, ängslan, ångest, stress) Har fler stressrelaterade symptom Äter mer antidepressiv medicin Genomför fler självmordsförsök Killar som grupp.. Utövar och utsätts för mer våld Har fler riskbeteenden Genomför fler fullbordade självmord Har en överdödlighet

Genusnormers betydelse för hälsa Killar och tjejer har ofta olika sätt att hantera och signalera mående men de som inte lever upp till dessa mönster drabbas hårdare 9 av 10 unga upplever starka förväntningar utifrån kön Viktigt med ett genusperspektiv! Påverkar... orsaker till dåligt mående, utryck för mående, stödsökande, bemötande, vår syn på ohälsa och vad vi fångar när vi mäter/frågar

KRÄNKNINGAR Unga hbtq-personer utsätts för DISKRIMINERING UTSATTHET BRISTANDE BEMÖTANDE SEXUELLA ÖVERGREPP HATBROTT SAMHÄLLETS OKUNSKAP HOT OM VÅLD KRÄNKNINGAR OSYNLIGGÖRANDE HETERONORMATIVITET VÅLD HEDERSFÖRTRYCK HBT-FIENTLIGA FAMILJER BEGRÄNSNINGAR

Unga med funktionsnedsättning Skattar sin hälsa sämre Uppger fler stressrelaterade symptom Upplever en större otrygghet Uppger större missnöje med livet Utsatthet för hot, våld och trakasserier i högre grad Högre andel arbetslösa och långtidsarbetslösa Större ekomisk utsatthet Mindre motionerande/idrottande

Normer som begränsar Viktigt att känna till mönster för olika grupper för att kunna anpassa insatser OCH för att kunna problematisera dem! Normer får konsekvenser både för dem som försöker leva upp till dem och för dem som bryter mot dem! Problemet inte identiteten i sig utan bemötandet, stödet och de förväntningar som ställs på olika grupper av unga.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har kunskap psykisk ohälsa maskulinitet och våld hbtq jämställdet funktionsnedsättning unga utanför utbildning och arbetsmarknad (NEET) sexuell exponering och utsatthet heder och tvångsäktenskap

Tack! sofie.kindahl@mucf.se www.mucf.se Vi ses på MUCF:s rikskonferens den 4-5 december 2014!

Workshop Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Stress för mig är det nya skolsystemet och alla krav på unga och deras utbildning. Vi ska jobba men gå i skola och träna och vara sociala men inte dricka alkohol och inte skolka och vi ska det och det och det. Det är inte samma sak att vara ung för 40 år sedan och vara ung idag, därför har jag svårt för vuxna människor som tror att de vet hur vi har det; för det vet ni inte. Att vara stressad är att må skit. Man får inget gjort och man blir inte motiverad till någonting. Tjej, 18 år

Ungas hälsosituation Unga generellt har haft sämre hälsoutveckling än andra åldersgrupper sedan mitten på 80-talet Men även stora skillnader inom ungdomsgruppen, bland annat utifrån kön, sexualitet och funktionalitet Vi behöver: Arbeta hälsofrämjande och förebygga Upptäcka och fånga in dem som mår dåligt tidigt Ge bra stöd och insatser

Vad behöver unga för att må bra? En känsla av kontroll och inflytande Någon som lyssnar Fråntas ansvar Bli bekräftade i sin identitet Frizoner som ger en känsla av tillhörighet Ett fördomsfritt bemötande Trygghet

Det är viktigt att vara fri för att må bra Alltså, samhällets förväntningar på en från olika håll. Typ som att man ska vara väldigt så här stereotypisk ungdom bara för att man är ungdom och kommer från ett visst ställe. Typ som de här bilderna att är man från en mer lite utsatt förort då är alla ungdomar på ett visst sätt där, så man behandlar dom på ett sätt. Och jag tänker att alla ungdomar är ändå ungdomar och friheter begränsas beroende på vad man kommer ifrån och det borde dom inte göra! / / Det är allt från blickar från omgivningen till lärare till kompisar till föräldrar, till kompisars föräldrar och allt möjligt som lägger massa olika typer av krav det behöver inte vara att man ska bli någonting utan att man får en stämpel att man är nånting. Kille, 15 år

Ett normkritiskt perspektiv Sätter fokus på begränsande normer och makt Det normala (vi) sätts i kontrast till det avvikande (dom) som kan tolereras eller inte. Att synliggöra och förändra exkluderande strukturer snarare än avvikare Normer synliggörs först när de bryts [film]

Hur påverkar stereotypa föreställningar om kön...... anledningarna till ungas dåliga mående?... hur unga tillåts och förmår uttrycka dåligt mående?... benägenheten att söka stöd?... hur jag bemöter tjejer, killar och unga med annan könsidentitet i min verksamhet?... vad vi definierar som psykisk ohälsa?... vad vi mäter och fångar i våra undersökningar?... unga som varken identifierar sig som tjejer eller killar? s MK

Fundera... Hur ser kunskapsnivån och medvetenheteten kring normer för kön, sexualitet och funktionalitet ut i min verksamhet idag? Vilka normer återskapas i vår arbetsgrupp eller verksamhet - och var finns våra blinda fläckar?

Att fånga upp unga som mår dåligt Viktigt att fånga upp unga som mår dåligt! Våga fråga och våga lyssna Bygg förtroenden och relationer Fånga upp olika typer av signaler

I förra skolan jag gick då var det så här, så fort jag mådde dåligt så sa dom nu skärper du dig och så fort jag mådde dåligt igen så bara, ja men Niklas nu skärper du dig, så fort jag mådde dåligt igen så bara så här, ja men Niklas vi tror att du har ADHD och jag bara så här, näej, jag mår fett jävla dåligt, så bara så, ja men vill du prata om det? Näej, ja men då så. Så gick en vecka till bara, ja men nu är det så att nu vill vi diagnosera dig eller va fan det heter, så du kan få gå till en psykolog och snacka ut om dina problem och så, vi ska utreda dig och så, okej, fick gå dit i tre veckor bara så här ja men du har ingen ADHD, ja men exakt, jag mår dåligt, varför lyssnar ingen på mig och snart är ja utkickad från den här skolan typ för att jag missköter mig, och så fick jag börja här och då började jag successivt ta tag i grejerna eftersom jag fick göra det jag tycker är kul, det som får mig att må bra liksom. Så det är rätt viktigt att det finns utrymme för det.. Kille, 17 år

Och i mötet? Behov av inflytande och information Unga vill inte behöva bära kunskapsansvaret Normkritiskt/normmedvetet Att skapa individanpassade lösningar Unga vill kunna lita på det som sägs Efterfrågar horisontella relationer

Tjej: Det är lixom så här, dom bryr sig verkligen! Dom visar att dom bryr sig.. jag menar.. det är inte deras ansvar om vi säger att dom ska finnas där för oss, om det är nåt.. om det finns nåt vi mår dåligt över.. lixom.. dom gör det för att dom bryr sig om oss och dom vill att vi ska må bra! Så då finns dom där för oss lixom.. Tjej: Frivilligt också! Tjej: Det är ofta dom som kommer till oss om dom märker att allt inte är som vanligt å ba hur är det med dig? Tjej: Dom försöker.. alltså, dom lyssnar verkligen! Dom tar in det man sitter och pratar om och verkligen försöker hjälpa till med att hitta lösningar på vad det är som har hänt och så (paus) och det är ju ändå skönt för det är ju inte ofta.. asså.. det är egentligen inte deras ansvar så utan.. dom jobbar ju här lixom. Men ändå så gör dom det.. det är såskönt.

Hur kan vi bli ännu bättre på...... att skapa hälsofrämjande miljöer för unga?... att fånga upp och identifiera unga som mår dåligt?... att bemöta unga som söker stöd eller vård? f ör att ge alla barn och unga en bra start i livet.

Tack! sofie.kindahl@mucf.se www.mucf.se Vi ses på MUCF:s rikskonferens den 4-5 december 2014!