Mini Maria Centrum Göteborg



Relevanta dokument
Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

Mini Marias föräldrautbildning i cannabiskunskap. Maribel B Raneskog & Henrik Andersson

Sjuksköterska Angelica Hjelm Socionom Kajsa Lönnevi.

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

IKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Gunborg Brännström, SKL

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

Åtgärder vid mobbning, kränkning eller diskriminering samt om ett barn far illa. DSK Spirornas Handlingsplan

Behandling av personer med beroende av cannabis: Vad kan vi lära av behandlarnas erfarenhet? Russell Turner, Projektledare, FoU i Väst/GR

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen

Tjejer om Cannabis! Mattias Gullberg. Auktoriserad socionom Legitimerad psykoterapeut. Mini Maria Göteborg

Barnperspektiv i socialtjänsten

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Jämställt föräldraskap

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

Föräldrastödsprojektet 16-25

Föräldrar är viktiga

KONTAKTINFORMATION ÅHÖRARKOPIOR (FÖRÄLDRAR) GÄSTBOK BLOGG

Öppenvård, handläggare

SKRIVÖVNINGAR NAMN... Psst... du får gärna fylla i med lite färg inte bara här, utan på alla övningssidor!

Skilsmässa i barnfamiljer 7 juni Anne Bjaerre, socionom (YH) sakkunnig inom barn-och familjearbete

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse

Trygga Mötens tipsrunda om barnkonventionen och barns rättigheter!

Stöd för barn och familjen

i Täby tobak cannabis & alkohol

Ungas möte med socialtjänsten

Förebyggandevecka på Fabriken.

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr

Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

ATT UTVECKLA FAMILJEPERSPEKTIVET I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Per Jörnmyr, projektledare Karin Swensån Retzman, processledare

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro

Gruppverksamhet för barn till separerade föräldrar

Handlingsplan mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling i Karlstad Gymnastikförening

otrygg, kränkt eller hotad

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Föräldragrupper på Mini Maria Göteborg

- om barn till missbrukare VERKSAMHETSBERÄTTELSE

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING


Stöd till barn, föräldrar och familjer inom socialtjänsten. Individ- och familjeomsorgen

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Välkommen till temadag om utvecklingsstörning

Ung i Söderköping. Kerstin Jagesten Eva Pedersen

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata Malmö 1

Lärarhandledning. Finns det björkar i Sarajevo? av Christina Lindström. Några personer i boken:

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor. Forfattare: Mårten Melin

Hälsolots finns också på Facebook och Instagram!

Välkommen till BUP Kärnan

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Barnahus Huddinge Botkyrka. För unga som utsatts för brott

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson

Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Att bemästra missbruk

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

PedsQL Family Impact Module

Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER i vår egen verksamhet

Tema: Konsten att sätta gränser

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem

LÄRDOMAR OCH ERFARENHETER FRÅN TRESTAD2 SATSNINGEN MOT CANNABIS I STOCKHOLM, GÖTEBORG OCH MALMÖ

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Furuby förskola 2013/14

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

Insatser mot cannabis - 27 februari

Barn som är närstående

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 2007 och 2016

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Diskriminering och fördomar. Alla skall ha rätt att bli behandlade lika.

Förebygga våld mot barn

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Jordbruksverket. Bemötande vid kontroll. Thomas Krook

Vilket intryck vill du ska dröja kvar i dina ungdomars minne? Information till ungdomsledare inom idrott och föreningsliv

Lärarhandledning. av Ann Fagerberg

Olika hjälp till olika ungdomar? Barnrättsbyråns erfarenheter av hur myndigheter tar hand om våra mest utsatta.

Transkript:

Mini Maria Centrum Göteborg Delat huvudmannask9p sjukvllrd och socialtjänst Ungdomar upp till 21 är med drogproblem och deras familjer, i Göteborg med omnejd Behandling i öppenvllrd; samtal och medicinska insatser Flerprofessionellt team socionomer sjuksköterska psykolog läkare barnmorska

Förändringar som sker i relationen ~ Ungdomen drar sig undan familjens gemensamma aktiviteter ~ Ungdomen upphör att berätta om sitt liv utanför familjen ~ Ungdomen h~lier inte avtal som görs ~ Ungdomen f~r andra värderingar än familjens ~ Ungdomen "svarar inte", dialogen upphör Förändringar som sker i relationen ~ Förhandlingen upphör ~ Dialog blir monol~g, "tjat" ~ Regler förskjuts eller upphör att fungera ~ Bristande tillit ~ Föräldrarnas oro växer ~ Föräldrarnas behov av att agera och kontrollera ökar Förändringar som sker i relationen ~ Konflikter läggs p~ hög ~ Relation barn-förälder blir omvänt hierarkisk d.v.s. barnet skapar villkoren för relationen och föräldern f~r rätta sig efter detta. ~ Kontakten med barnets nätverk i övrigt upphör ~ Frigörelseprocessen avstannar Utmaningar för föräldern ~ Att st~ ut med sin oro ~ Att söka relation istället för kontr()1i ~ Att inte isolera sig / Kommunikation viktigare än kontroll ~ Kunskap föräldrar har om sina barn kommer i första hand inte fr,~1n föräldrars övervakning utan ifr!ln barnets eget berättande ~ Om barnet bemöts med ilska, bestraffande eller förlöjligande leder det till mindre värme och först1'lelse och barnet tenderar bli mindre benäget att berätta ~ Att arbeta med att förbättra kommunikationen mellan barn och föräldrar viktigare än gränssättning och kontroll.

Ungdomsprofilen ~ Drogdebut sker i en period av förändring Thomas kanske har pratat om: ~ Biologisk: Pubertetsutveckling ~ Kognitiv: Hjärnans utveckling ~ Social: Utveckling av relationer, familj, skola Cannabis utifrån könsperspektiv Erfarenheten säger: ~ Fler killar än tjejer väljer cannabis som primär drog ~ Fler killar än tjejer använder enbart cannabis, "haschkillar" ~ Tjejer använder cannabis i större utsträckning som del i!7tt blandmissbruk Hur kan man tänka runt detta?

Vad 17 gör man d3 när man skapar sin identitet? Beror ju p vilket perspektiv vi tittar utifr n ~ Den senmoderna identiteten skapas och omskapas ideligen. Den skapas utifr n de sammanhang vi ing r i, en kommunicerande process. ~ Den utvecklingspsykologiska teorin. Vi blir till i relation till v ra närmaste. Vi har olika utveckling beroende av kön.. Varför d d? Den senmoderna skolan ~ Utg r ifr n relationen till en mamma som ~ Identiteten skapas och omskapas ständigt fött dem. kräver förm gc;l. till självreflektion ~ Tjejer ska förh lia sig till att de är av som i sin tur kräver förm ga att sätta sig samma kön som mamma sjä'lv i relation till sitt nu, sin historia och -identiteten som kvinna bygger p sin framtid. sammanvävning ~ Identiteten beror av sin berättelse om sig ~ Killar ska förh lia sig till att de inte är av själv samma kön som mamma ~ Killar har historiskt sämre träning i att -identiteten som man bygger pä tskillnad formulera sin självberättelse

Frigörelse M~nga tjejer berättar att: ~ Att när de använtcannabis har tappat konta~ten med sina föräldrar, vilket de m~nga g~nger upplever som negativt ~ Att de m~r d~ligt över att de inte skött sina ~taganden ("fattar inte att jag kunnat skita i det") Varför skulle cannabis passa killar särskilt bra? ~ Cannabis möjliggör en avskärmning fr~n omvärlden ~ Cannabis skapar ofta en känsla av olikhet i relation till andra -~tskillnad. ~ Cannabis bidrar ofta till att ge ettalternativt sammanhang runt sin person och skapar därmed en form av självberättelse Ger cannabis killar en fejl(ad adolescens? "bli p~ I~tsas stor" Varför skulle cannabis passa tjejer lite mindre bra? ~ Cannabis innebär sv~righet att ta till sig sin omvärld ~ Cannabis gör det' sv~rare att reda i sina sammanhang, ~ Cannabis skapar en känsla av ~tskillnad fr~n andra. Försv~rar cannabis vissa adolescensprocesser för tjejer? Tack ~ "Att bemästra missbruk hos ungdomar" (Hallen Hemb och/ärdia 2006) ~ "Upptäckten av det kvinnliga perspektivet" (Ha/len Hemb och Olsson, 2002) ~ Rapporterna finns att ladda ner gratis,pi'l wwwjouivaslcom Pia Färdig tel. 031-774 10 39 /