Rum och ansvar sju frågor om stadsbyggnadskonst
Texter Ola Nylander, Peter Elmlund, Eva Sjölin, Torbjörn Einarsson, John Sjöström, Anders Hagsson, Monica Andersson, Jenny Ström Grafisk Form Anna Ryde, Mårten Danielsson Brunnberg & Forshed Arkitektkontor AB Kungsholms Strand 135 112 48 Stockholm Tel 08 617 61 00 Fax 08 617 61 01 info@brunnbergoforshed.se www.brunnbergoforshed.se Stockholm 2010 6
INNEHÅLL Inledning 9 Kontinuitet 11 Exploatering 19 Blandning 27 Anpassning 37 Hållbarhet 45 Integration 53 Integritet 61 Rum och Ansvar - Kjell Forshed, Maria Fänge, Ola Nylander Hur kan man laga den trasiga förorten? - Peter Elmlund Är lågt och tätt lika effektivt som högt och glest? - Eva Sjölin Varför är det svårt att blanda verksamheter och bostäder? - Torbjörn Einarsson Om attt anpassa nutida uttryck med befintlig bebyggelse - John Sjöström Hur bygger man hållbart utanför städerna? - Anders Hagson Hur kan vi arbeta för integration? - Monica Andersson Kan man bo urbant i ett eget hus? - Jenny Ström Hansson 7
8
RUM OCH ANSVAR Sju frågor om stadsbyggnadskonst Det här är ett inlägg där vi vill diskutera gestaltningen av rum i den byggda miljön, gestaltningen av det vackra och attraktiva rummet där möten mellan människor sker. Själva kärnan i stadsbegreppet är rum för möten mellan främlingar och bofasta. Dessa möten har historiskt varit avgörande för ekonomisk och kulturell utveckling. De flesta städer har vuxit upp på platser där just möten mellan människor varit naturligt där vägar mötts eller där handelsplatser bildats intill naturliga hamnar. Vårt fokus är samhällets utveckling utanför stadskärnorna och det låga och täta. Idag handlar stadsbyggnadsdiskussionen alltför ofta om att bygga högt, att bygga i en viss stil eller att bygga så billigt som möjligt. Vi menar att det istället är rummets attraktivitet som är det avgörande. Det är till de attraktiva stadsrummen folk söker sig och det är där möten sker. Att skapa attraktiva nya rum i staden är arkitektens ansvar. Det är också den enda långsiktiga och hållbara utvecklingen. Avsaknaden av en medveten rumsgestaltning sker på olika plan och genom att beskriva sju begrepp vill vi diskutera arkitekturens betydelse, med fokus på rummet, för stadsbyggandet. De sju frågorna handlar om kontinuitet, exploatering, blandning, anpassning, hållbarhet, integration och integritet. Sju begrepp som när de samverkar på ett positivt sätt är stadsbyggnadskonst. Ett lämpligt sätt att diskutera stadsbyggnadskonst är genom att lyfta fram ett antal goda exempel. I en utställning på Arkitekturgalleriet under 3 veckor 2011 visar vi projekt både från Brunnberg & Forshed och andra arkitektkontor. I utställningskatalogen har sju fristående skribenter tolkat frågorna. Vi har bjudit in skribenter som vi anser har specialkunskaper och dessutom något på hjärtat i dessa frågor. Med artiklarna tillsammans med utställningens projekt vill vi visa exempel på stadsbyggnadskonst och hur vi kan ta ansvar för en positiv utveckling. Det är frågor som vilar på arkitektkåren. Det är ett ansvar att ta vara på de möjligheter som nu finns att laga, komplettera och läka att bygga stad igen. Kjell Forshed, Maria Fänge, Ola Nylander. 9
Bebyggelseöarna binds samman i en stadsväv en helhet. Nya hus byggs i vägområden och minskas. Ett nytt spårsystem sammanbinder bebyggelseöarna och bildar ryggrad i det nya Upplands Väsby. UTSTÄLLNINGSPLANSCH Naturmark omvandlas till park- och landskapsrum och fungerar på så vis som länkar och samlingsplatser. Det nya som byggs är småskaligt. Med en låg och tät bebyggelse skapas förutsättningar för attraktiva stadsrum. Med den låga och täta bebyggelsen kan rummet mellan husen gestaltas. Kontinuitet Hur kan man laga den trasiga förorten? BRUNNBERG&FORSHED ARKITEKTKONTOR AB Upplands Väsby Projektinformation: www.brunnbergoforshed.se Fotograf: Sten Jansin
Centrumanläggningen i Upplands Väsby vänder sig utåt med baksidor, lastkajer och parkeringsplatser. Centrumet byggs om så att baksida blir framsida med torgytor, butiker, entréer mm. KONTINUITET 1960- och 70-talens förortsområden är byggda som isolerade öar utanför stadskärnan. Det är grunden för segregation. Att bygga samman och skapa kontinuerliga stadsrum är en viktig del av lösningen av segregationen. Med ny bebyggelse på strategiskt valda platser kan dessa bebyggelseöar bindas ihop riktiga stadsgator som förenar stadsdelarna med varandra. Längs infarten Mälarvägen ryms både bostäder och verksamheter. Den nya Mälarboulevarden får dessutom lokalgator på ömse sidor, som på Ringvägen i Stockholm. Det gynnar lokala näringsidkandet - och stadslivet. ett ställe, verksamheter på ett annat ställe och så vidare. Kommuncentret med affärer och service är utformat som en inomhusgata och omgivet av stora parkeringsytor. UTSTÄLLNINGSPLANSCH Mälarvägen idag. Den nedre bilden visar hur centrumet byggs om till en stadsbildning där gator och parker utformas som mötesplatser. Parkeringsplatserna som idag fungerar som barriärer omvandlas till torgytor eller plats för nya hus. Kommuncentrat byggs om så att baksidor blir framsidor som möter staden. Kontinuitet Hur kan man laga den trasiga förorten? Längs infarten Mälarvägen ryms både bostäder och verksamheter. Den nya Mälarboulevarden får dessutom lokalgator på ömse sidor, som på Ringvägen i Stockholm. Det gynnar lokala näringsidkandet - och stadslivet. BRUNNBERG&FORSHED ARKITEKTKONTOR AB Upplands Väsby Projektinformation: www.brunnbergoforshed.se Fotograf: Sten Jansin
KONTINUITET Skapa sammanhängande stadsrum i vårt splittrade stadslandskap Den rumsliga åtskillnaden av befolkningsgrupper blir extra tydlig i 1960- och 70-talens förortsområden. De är byggda som isolerade öar utanför stadskärnan. Detta är grunden för hur segregation uppstår. Att bygga samman och skapa kontinuerliga stadsrum är en viktig del av lösningen av segregationen. Med ny bebyggelse på strategiskt valda platser kan dessa bebyggelseöar bindas ihop till en sammanhållen stad. Utspridda naturpartier omformas till tydliga park- och landskapsrum. Barriärer som trista trafikleder byggs om till riktiga stadsgator som förenar stadsdelarna med varandra. Den typiska förorten är på många sätt den historiska stadens motsats. Genom förorternas utformning och isolerade läge i staden finns ingen rumslig kontakt med städernas äldre delar. Förorten involveras inte i det flöde av stadsrum, vägar, kvarter och platser som den traditionella staden karakteriseras av. Upplands Väsby, 30km norr om Stockholm, är ett samhälle präglat av 1960-talets planeringsfilosofi. Det är en kommun som består av ett antal bebyggelseöar med ensidigt innehåll. Boende på ett ställe, verksamheter på ett annat ställe och så vidare. Kommuncentret med affärer och service är utformat som en inomhusgata och möter resten av stadsmiljön med en baksida av lastkajer och fönsterlösa fasader. Kring centrumanläggningen finns stora parkeringsytor. Gator och parker utformas som mötesplatser i en ny stadsbildning. Kommuncentrat byggs om så att baksidor blir framsidor som möter staden. Parkeringsplatserna som idag fungerar som barriärer omvandlas till torgytor eller plats för nya hus. Det nya som byggs är småskaligt. Med en låg och tät bebyggelse skapas förutsättningar för attraktiva stadsrum. Trafiken, bilarna, parkeringsbehoven blir hanterbara delar i de nya stadsdelarna. Med den låga och täta bebyggelsen kan rummet mellan husen gestaltas. En småskalig fastighetsindelning ger en naturlig variation och möjlighet för många röster att höras. Vi har bjudit in Peter Elmlund att skriva om kontinutiet. Elmlund är ekonom och väl insatt i detta ämne genom sitt arbete på Johnssonstiftelsen. 12
Kontinuitet i staden Peter Elmlund Gated Community är ett begrepp med stark negativ laddning inom samtida stadsplanering. Begreppet, som brukar översättas med det krystade ordet grindsamhälle, definieras av Svenska Wikipedia som en stadsdel eller bostadsområde som är avskilt från omvärlden med någon form av tillträdeskontroll för inpasserande. Dessa kan inkludera grindar, bommar, stängsel och övervakning och i vissa fall även murar. Efterfrågan av denna sorts slutna enklaver är stor i länder där befolkningen upplever brist på trygghet och säkerhet. De är vanliga i länder som USA, Brasilien, Argentina och Sydafrika. Kritiker av fenomenet anser att denna sorts slutna platser, som ju exkluderar främmande besökare, skadar samhället i stort. Det är inte svårt att hålla med. Själva kärnan i stadsbegreppet är just det möte mellan främlingar och bofasta som uppstår i ett stadsrum och som historiskt sett varit avgörande för den ekonomiska och kulturella utvecklingen. En stad är inte bara en agglomeration av hus, det är en plats som med sin sinnrika form erbjuder en fantastisk blandning av det privata och det offentliga. Den öppnar sig mot omvärlden genom ett antal sammanhängande stadsrum. Det är en mycket speciell social situation som råder här. En grupp människor äger, bor och verkar på en plats som är utformad så att främlingar är välkomna. Kokar vi ned det komplexa begreppet urbanitet till sin mest grundläggande betydelse så återstår denna sorts platser. Urbanitet är inte, som många tror idag, en beteckning för Upplands Väsby, 30km norr om Stockholm, är ett samhälle präglat av 1960-talets planeringsfilosofi. Boende på ett ställe, verksamheter på ett annat ställe och så vidare. Kommuncentret med affärer och service är utformat som en inomhusgata och omgivet av stora parkeringsytor. Kontinuitet 13 Skissen visar hur centrumet byggs om till en stadsbildning där gator och parker utformas som mötesplatser. Parkeringsplatserna som idag fungerar som barriärer omvandlas till torgytor eller plats för nya hus. Kommuncentrat byggs om så att baksidor blir framsidor som möter staden. Ett finskaligt nät av små gator, kompletterar befintliga gång- och cykelvägar. Ödsliga gångtunnlar tas bort. En småskalig fastighetsbildning införs.
en storstad. Urbanitet är det som uppstår i ett stadsrum där bofasta möter främlingar. Urbanitet har mer att göra med form än med storlek och återfinnes i hela skalan från minsta bygata till metropolis. Denna form har visat sig produktiv under tusentals år av mänsklig historia och är det fortfarande i stadsdelar byggda före andra världskriget. Undantaget är den modernistiska stadsplanering som ägde rum under efterkrigstiden då de flesta ansåg att den storskaliga industriproduktionen skulle vara modell för samhällsbygget. Stadsformen behövdes inte längre. Nybyggnationen runt om i världen organiserades istället i ett system av specialiserade områden. Vi fick då vår modernistiska förortsstruktur med tydligt definierade industri-, handelsoch bostadsområden. Förutsättningarna för det möte som följt mänskligheten under så lång tid minskade dramatiskt. Utanför Stockholm byggdes det sattelitstäder som tänktes vara självförsörjande grannskap där invånarna skulle arbeta, bo och handla. Strukturen på dessa områden är i många stycken att beskriva som raka motsatsen till stad. Här finns strängt taget inga funktionsblandade gator utan vägar, cykelbanor och gångbanor. Och här finns områden med hus i park där det saknas tydlig åtskillnad mellan privat och offentlighet. I praktiken är dessa områden lika slutna som medvetet utformade gated communities. Det saknas visserligen staket och murar, men ofta är de kringgärdade av trafikleder och eftersom det dessutom saknas sammanhängande stadsrum är dessa områden socialt isolerade. De är inte byggda för besökare och lockar heller inga. Det urbana mötet uppstår inte här, som det gör i Stockholms innerstad eller i förstäder byggda före modernismens genombrott. Det bor idag många invandrare i dessa grannskap. I vårt offentliga samtal brukar detta beskrivas som ett stort problem. Många uppfattar det som stötande att människor som är utan arbete eller har en låg inkomst, koncentreras till en särskild plats. Upplands väsby. Kontinuitet 14
Mot detta kan man invända att segregationen ofta är frivillig. Drivkrafterna bakom denna frivillighet är dels behovet av kulturell gemenskap, dels det faktum att segregeringen ofta är en ekonomiskt fördelaktig lösning för människor med små resurser. Det finns här en kollektiv gemenskap som ger möjligheter att både spara och tjäna pengar. Segregation av detta slag är inte enbart av ondo. Betydligt mer problematisk är den kombination av segregation och spatial isolering vi ser i Stockholms modernistiska förorter. Avsaknaden av stadsrum mer eller mindre omöjliggör urbana möten där främlingar och bofasta möts. Den fysiska isoleringen i dessa områden förstärker segregationens negativa effekter och hämmar dess positiva. Vi kan ju leka med tanken att de som idag bor i Tensta, hade bott lika koncentrerat i ett antal kvarter på Södermalm. Det hade gjort en ganska dramatisk skillnad. De sammanhängande stadsrummen på Södermalm har ett naturligt flöde av människor så här finns i stadsstrukturen en potential för urbanitet. Dessutom är förutsättningarna för butiker och restauranger mycket bättre här, då de också kan attrahera kunder utanför de segregerade kvarteren. Med ny bebyggelse på strategiskt valda platser, framförallt i de breda vägområdena kan dessa bebyggelseöar bindas ihop till en sammanhållen stad. Barriärer som trafikleder byggs om till riktiga stadsgator som förenar stadsdelarna med varandra. I innerstaden hade en segregerad stadsdel haft stora möjligheter att fungera som ett distrikt som ett chinatown vilket hade uppfattas som en tillgång, inte bara för hela staden utan också för alla besökare. Här hade också ett möte kunnat uppstå mellan invandrargrupper och majoritetsbefolkning, ett mer intensivt möte i stadsrummen än vad som sker i dag. Stockholm har ett svårartat strukturproblem. Det råder brist på stadsrum i största allmänhet och det saknas ofta urbana förbindelser mellan stadsdelarna utanför innerstaden; offentliga stråk som gör staden tillgänglig för alla. Allt fler röster höjs för att staden måste kopplas ihop. Frågan är bara hur? Idealt borde staden byggas ihop med en kontinuerlig serie stadsrum, men detta kommer inte att låta sig göras i första taget. Ett första steg i den stora skalan vore att sluta bygga motorvägar i stadsmiljön som vi fortfarande gör och istället bygga boulevarder som är integrerade med gatunäten. En boulevard är till skillnad från en motorväg inte en barriär. Boulevarder är stadsrum i den stora skalan och de kan svälja lika mycket trafik som motorvägarna. Men de rymmer också fotgängare, cyklister och andra trafikslag. Och de kan bebyggas. I och med att de är integrerade med det övriga gatunätet ökar också maxbelastningen då bilar kan ta alternativa vägar. Vi kan också närma oss frågan genom att dissekera begreppet koppling. Vad är det? Är det en motorväg, Kontinuitet 15
en trafikled, en väg, en järnväg, en gata med trottoarer, en boulevard, en bebyggd gata i största allmänhet eller är det en funktionsblandad bebyggd gata med verksamheter i bottenplan? Alla dessa olika sorts kopplingar ger olika utfall. Om syftet med kopplingen är att öppna upp staden i social mening, att skapa offentlighet, då är det inte trafik som ska kopplas ihop utan människor. Betonar vi den aspekten kanske vi kan tänka nytt. Vi kan börja i den lilla skalan genom att försöka skapa stadsrum inne i de slutna strukturerna. Även om dessa inte kommer att vara lika livliga eller lika funktionsblandade som innerstadens gator så kommer de i alla fall att erbjuda en plattform för offentlighet, en plattform som har större potential än vad många tror. Vi ska inte underskatta kraften i ett stadsrum i miljöer där sådana saknas. Mitt ute på vischan, utanför staden Atlanta i Georgia, USA, har den före detta restaurangägaren Steve Nygren byggt en slingrande bygata med namnet Serenbe. Den är mycket enkelt uppbyggd. Den består huvudsakligen av två husrader som omgärdar en gata med trottoarer. Men eftersom det inte finns någon annan gata i denna glesbyggd har den blivit allt mer populär som ett regionalt besöksmål, den är ju trots allt offentlig. Besökstrycket har lett till att ett antal verksamheter caféer, restauranger, butiker och småskalig produktion etablerats där vilket ytterligare ökat populariteten. Bygatan har nu ett parti som börjar utvecklas till en klassisk storgata. På bara drygt tio år har början till stad fötts, utan stora planer och politiker som i journalisters närvaro tar första spadtaget. Steve Nygrens hemlighet var att han inte bara byggde ett bostadsområde i en vacker miljö, han byggde en urban by med en potential för offentligt liv. Läxan här är att ett stadsrum har stor räckvidd. Det har en potential att koppla ihop människor från när och fjärran. Det är en självklarhet som tål att sägas, Stockholms innerstad förser inte bara sina invånare utan en hel region med stadsmiljö. Den som skapar ett offentligt rum i ett bebott område där sådana saknas, har stora chanser att dra till sig besökare. Upplands väsby. Ett sätt att mentalt och socialt koppla ihop Stockholm kan vara att tryffera regionen med stadsrum, i väntan på den långsiktiga utvecklingen av det sammanhängande gatunätet. Det finns ett exempel i Stockholmsområdet som inte är särskilt omtalat men som på ett stillsamt vis pekar ut hur vi Kontinuitet 16
kan hantera våra strukturella problem. Det har vissa likheter med Serenbe. Det är Gustav III Boulevard i Frösunda, Solna. Denna gata omgärdas av bostadskvarter med lokaler i bottenvåningen på ena sidan och kontorshus med lokaler i bottenvåningen på den andra. Gatan är farbar och här rör sig ca 6000 bilar per dygn. Då gatan befolkas av boende, anställda och besökare finns det tillräckligt med underlag för butiker och restauranger. Boulevarden utgör definitivt ett levande stadsrum mitt ute förortsstrukturen, nära trafikleder och funktionsseparerade bostadsområden. De som bor i närliggande områden har fått ett stycke stad att gå till och därmed har livskvaliteten ökat för många fler människor än de som just bor i Frösunda. Det är märkvärdigt tyst om Frösunda, trots att detta projekt ger oss vägledning om hur vi kan addera levande stadsrum till våra förortsstrukturer. Man landar helt enkelt en struktur som har förutsättningar att bli ett levande stadsrum i det strukturlösa landskapet. När den nya strukturen fått fäste bygger man helt enkelt vidare på den. Peter Elmlund Peter Elmlund är projektledare för Urban City Research/Ax:son Johnsonstiftelsen, som anordnat många seminarier och konferenser om hållbar stadsutveckling. Peter Elmlund är också en flitigt engagerad föreläsare. Nya stadsbildningar i måttfull skala skapar ett kontinuerligt bebyggelsestråk från sjö till sjö. 1960- och 70-talens förortsområden är byggda som isolerade öar utanför stadskärnan. Det är grunden för segregation. Att bygga samman och skapa kontinuerliga stadsrum är en viktig del av lösningen av segregationen. Kontinuitet 17
Såhär ser det ut i upplands väsby idag. bildtext bildtext. massor med bildtext. UTSTÄLLNINGSPLANSCH Såhär ser det ut i upplands väsby idag. bildtext bildtext. massor med bildtext. Såhär ser det ut i upplands väsby idag. bildtext bildtext. massor med bildtext. Den politiska visionen i Lomma var att forma en levande stadsdel med en tät men måttligt hög bebyggelse där karaktären av fiskeläge och hamnliv skulle finnas kvar i den nya miljön. Såhär ser det ut i upplands väsby idag. bildtext bildtext. massor med bildtext. Kontinuitet Är lågt och tätt lika effektivt som högt och glest? BRUNNBERG&FORSHED ARKITEKTKONTOR AB Lomma Hamn Projektinformation: www.brunnbergoforshed.se Fotograf: Kjell Forshed
titta lomma, med bildtexter vem hade kunnat ana. Bildtext, bildtext och mer bildtext. helst mer bildtext. eller? titta lomma, med bildtexter vem hade kunnat ana. Bildtext, bildtext och mer bildtext. helst mer bildtext. eller? Är lågt och tätt lika effektivt och lönsamt som högt och glest? mer text, mer text! mer text och mer text. UTSTÄLLNINGSPLANSCH EXPLOATERING titta lomma, med bildtexter vem hade kunnat ana. Bildtext, bildtext och mer bildtext. helst mer bildtext. eller? Såhär ser det ut i upplands väsby idag. bildtext bildtext. massor med bildtext. Exploatering Är lågt och tätt lika effektivt som högt och glest? BRUNNBERG&FORSHED ARKITEKTKONTOR AB Lomma Hamn Projektinformation: www.brunnbergoforshed.se Fotograf: Kjell Forshed
EXPLOATERING Lågt och tätt istället för högt och glest Att skapa hög exploatering i den låga och täta staden kräver hög grad av stadsbyggnadskonst. En viktig del av den låga och täta staden är tydligheten i vad som är offentligt och vad som är privat. Tyvärr blandar många ihop begreppen och tror att ansamlingen av många människor och stora, höga hus är det centrala för urbaniteten. Det är stadsrummens utformning som är det centrala. Den låga och täta staden har också hög exploatering. I den höga staden fordras stora ytor mellan husen för att få tillräckligt bra med sol och ljus. I den höga staden blir ansamlingen av bilar ett problem. Ofta fordras stora parkeringsytor mellan husen eller kostsamma underjordiska parkeringsanläggningar. I den täta och låga staden integreras trafik och parkering i bebyggelsen på ett enkelt sätt. Det är denna typ av kunskap om stadens grammatik och struktur som behövs. I de skånska samhällena Staffanstorp och Lomma pågår en förändring som bygger på insikten om fördelarna för stadens utveckling med en tät och låg bebyggelse med tydliga stadsrum. Mänsklig skala, grönska och attraktiva stadsrum skapar kundvärden som går att lyfta fram i marknadsföringen av ett projekt. Det kostar inte mer att bygga lågt och tätt än dagens stadsbyggande som domineras av högt och glest. Den låga och täta staden har hög exploatering. Men i ett längre perspektiv finns vinsterna i de mötesplatser som skapas genom det låga och täta. Viktiga delar i attraktiviteten i Staffanstorps nya centrum är att det i bostadshusens bottenvåningar finns lokaler för verksamheter, butiker och caféer. Som skribent för begreppet Exploatering har vi bjudit in Eva Sjölin, f d stadsbyggnadschef i Lomma. Sjölin har bred erfarenhet och tolkar frågeställningen genom sitt arbete med stadsförnyelse. 20
Är lågt och tätt lika effektivt och lönsamt som högt och glest? Eva Sjölin Den politiska visionen i Lomma var att forma en levande stadsdel med en tät men måttligt hög bebyggelse där karaktären av fiskeläge och hamnliv skulle finnas kvar i den nya miljön (visionen i Staffanstorp var på motsvarande sätt den skånska småstaden). Att genom gemensam kunskapsuppbyggnad och marknadsanalys, tillsammans med de markägare som ska medverka i investeringarna i området, kunna fördjupa denna vision till att fokusera på en tät och måttligt hög bebyggelse på mellan 2,5 till 3,5 våningar, där småskalighet och variation ska prägla såväl arkitektur som de yttre stadsrummen, kräver sin man eller kvinna! De hamnområden som byggs ut på andra håll runt Öresund har i allmänhet en mer utpräglad storskalig och anonym bebyggelse än den som skulle formas i Lomma, varför konkurrensfördelen med intimitet och småskalighet var för många uppenbar men ändå så viktig att lyfta fram! Såväl politiker, markägare som exploatörer ställde upp på denna vision. Ramavtal mellan parterna kunde därför tecknas tidigt, i syfte att också säkra genomförandet av denna vision. småstaden som var förebilden! Lommas identitet har varit utgångspunkt för gestaltningen av den nya stadsdelen och dess bebyggelse. Att uttrycka denna identitet är inte helt enkelt och entydigt. Att utföra en ortsanalys och därmed tydliggöra områdets karaktär kan vara Skalan är låg. Hus i två till tre våningar med takateljéer går lätt att blanda med varandra inom kvarteret. Såväl den traditionella småstaden, framvuxen ur historien, som den gestaltade trädgårdsstaden har varit utgångspunkt och förebild för gestaltningen av Lomma Hamn. Bygg på platsens förutsättningar, det unika och det som skapar identitet! - i Lomma (men också i Staffanstorp) var det den täta, låga Lomma hamn, strandpromenaden har snabbt blivit ett populärt stråk. Till vänster den före detta tullstugan som nu används som glasskiosk. Exploatering 21
ett sätt som är lätt att förstå för många lekmän. De egenskaper i Lomma tätort som förtjänade att lyftas fram sammanfaller ganska väl med den traditionella skandinaviska småstaden som ju karakteriseras av: Måttlig höjdskala, nära människans mått och lättolkad för betraktaren Måttlig längdskala där varje hus utgör en individ med max ca 25 meters längd Ingen upprepning av husutformning utan varierad form inom ramen för tydliga gemensamma teman Enkla, huvudsakligen släta fasader utan mer markanta utspringande partier med entréer mot gata Distinkta gaturum, där husens fasad står i kvartersgränsen och all mark utanför tillhör det offentliga gaturummet Tydligt, öppet och förgrenat gatunät med framkomlighet för alla Nät av offentliga platser Ofta verksamheter i bostadshusens bottenvåningar ett nytt bibliotek i ett läge och med en utformning som knyter ihop det gamla med det nya. Såväl den traditionella småstaden, framvuxen ur historien, som den gestaltade trädgårdsstaden har varit utgångspunkt och förebild för gestaltningen av Lomma Hamn. Lyft fram kundvärden ur ett nytt perspektiv! Kan mänsklig skala, intimitet och attraktiva stadsrum, grönska och möjlighet att t ex skapa en halvprivat trappezon framför den egna gatuentrén, livskvalité i form av skönhet, trygghet och trivsamhet med färger som ger glädje också skapa kundvärden? Jag är övertygad om att också sådant som tilltalar hjärta och själ och inte bara plånboken går att lyfta fram i marknadsföringen av ett Lomma Exploatering 22
projekt. Detta skapar såväl kundvärden som mervärden för exploatören. I vår tid med stressad, informationstät, bullrig och stökig vardag ska vi lyfta fram just sådana värden som skapar en ökad livskvalité, inte bara i den egna bostaden utan också utanför denna i form av en vacker, omsorgsfullt gestaltad närmiljö rik på platser för mänskliga möten. Ta fram gemensamma kalkyler tidigt i projektet och glöm inte att ta höjd för hög kvalité i stadsrummen mellan husen. De stadsbyggnadsprinciper som användes i Staffanstorp var: Måttlig höjdskala, nära människans mått och lättolkad för betraktaren. Måttlig längdskala där varje hus utgör en individ med max ca 25 meters längd. Ingen upprepning av husutformning utan varierad form inom ramen för tydliga gemensamma teman Använd egna skuggkalkyler i tidiga skeden, knyt till dig de mest kompetenta experter till din hjälp och gör realistiska analyser av fastighetsvärden före och efter den föreslagna exploateringen. Räkna igenom projektets kostnadssida och basera beräkningarna på ett tydligt kvalitetsprogram för såväl den byggda strukturen som för mellanrummen. Ta också fram kommunens egen kostnadsanalys med alla de kringkostnader för bl a offentlig service, som projektet för med sig. Då är du lika bra rustad som din motpart när det gäller att argumentera för den gemensamma visionen projektets genomförbarhet måste ju alltid vara i fokus för alla parter. Använd plan och avtal som styrinstrument också i tidiga skeden Flygbild över Staffanstorp. Inför bostadsutställningen Bo97 byggdes Staffanstorp centrum om med småstaden som förebild. Även om kommunen inte är markägare, såsom fallet var i Staffanstorp, så är det kommunala planmonopolet strate- Exploatering 23
giskt använt ett suveränt styrande instrument för att säkra genomförandet av visionen. I Lomma kopplades därför ett ramavtal till planprogrammet och ett exploateringsavtal till detaljplanen där alla delar styrdes upp, inte bara markbyten, kronor och ören utan också miljö- och stadsbyggnadskvalitéer i såväl bebyggelse som stadsrummen mellan husen. Glöm inte att också reglera hur projektet ska följas upp och redovisas för såväl kommun, boende som allmänhet när det väl är genomfört. Locka med ökad exploatering, inom ramen för visionen, om särskilda stadsbyggnadskvalitéer uppfylls! som en mindre avvikelse! Detta kan vara ett bra argument i dialogen med den bygglovsökande! Låt ting ta tid men låt aldrig visionen förfläckas! Engagerade medarbetare, förtroendemän och projektutvecklare slutar eller byts ut över tid men se alltid till så att visionen i projektet förs vidare till de nya kollegorna. Vi har sett alldeles för många projekt som förflackats långt innan de genomförts. Resultatet blir ofta dåliga kompromisser när visionen liksom bara glömdes bort! Varför inte göra detaljplanens bestämmelser så flexibla, så att man endast kan använda byggrätten fullt ut om t.ex. parkeringen förläggs i garage under mark. Bilar tar plats, både när de rör sig och när de står stilla, men de blir mindre dominanta i stadsmiljön och de kan ofta rymmas på gatorna i stället för på stora p-platser. Gestalta därför de täta gaturummen på ett sådant sätt så att bilen kan parkeras vid kanten och därmed också dämpar hastigheten! Betrakta förändring som ökar projektets kvalité välvilligt! Stora projekt löper i regel över flera år innan de förverkligas och det är naturligt att förändringar måste ske över tiden. En förändring som är förenlig med planens syfte och också ökar dess kvalité och attraktivitet kan därför ofta betraktas Det nya biblioteket är en stor tillgång för den nya stadsdelen vid Lomma hamn. Arkitekter Henrik Jais-Nielsen Mats White Arkitekter. Kasper Sahlinprisnominerat 2009. Exploatering 24
Ge aldrig upp!! Vinsterna med det låga, täta, den mänskliga skalan med variation och mångfald, kan nog betonas och poängteras! Det är alltid dessa miljöer som vi finner på våra vykort, som många betraktas som de mest attraktiva miljöerna att semestra i och som vi gärna också återkommer till. Här skapar vi långsiktiga, bestående värden inte bara för de som flyttar in utan också för kommunen i övrigt! Eva Sjölin Eva Sjölin är utbildad arkitekt och tog sin examen vid LTH 1970. Under större delen av sitt yrkesliv har hon arbetat med planering på såväl statlig, regional som kommunal nivå. Under sina 12 år som ung stadsarkitekt i Staffanstorps kommun gjorde hon sig känd genom förnyelsen av Staffanstorps centrum, där en omvandling från förort till skånsk småstad blev det synliga resultatet. Därefter var Eva med och arrangerade Bo -97, Bomässan i Staffanstorp. De senaste 10 åren har Eva varit verksam som stadsbyggnadschef i Lomma Kommun och varit den drivande motorn i förnyelsen av Lomma Hamn. Såväl planarbetet i Staffanstorps Centrum som i Lomma Hamn har erhållit Sveriges Arkitekters Planpris, 1992 resp. 2004. 2009 uppmärksammades dessutom miljöarbetet i Lomma Hamn genom att kommunen fick statligt stöd från Kommittén för Hållbara städer för en uppföljning av detta i samarbete med SLU Alnarp och Internationella Miljöinstitutet i Lund. I alla de projekt Eva medverkat i har hon brunnit för att forma en mänsklig, varierad och lågskalig bebyggelsemiljö med såväl det gröna som det sköna i fokus. Eva har varit ledamot i Stadsmiljörådet under många år och dessutom medverkat i ett antal forskningsstyrelser. För närvarande driver Eva egen verksamhet, ARKitektur och PLANering Eva Sjölin och arbetar bl. a. som underkonsult till FOJAB arkitekter AB i Malmö och har dessutom rollen som klusterledare för nätverket Hållbar stadsutveckling, SUD, under Sustainable Business HUB i Region Skåne. Exploatering 25