Budget- och skuldrådgivning

Rapport 2011:7 Budget- och skuldrådgivning beskrivning av en viktig verksamhet 1

Budget- och skuldrådgivning beskrivning av en viktig verksamhet Konsumentverket 2011 2 (31)

3 (31) Sammanfattning Budget- och skuldrådgivarnas arbete kan sammanfattas i några huvudpunkter: budgetrådgivning skuldrådgivning frivilliga betalningsuppgörelser skuldsanering stöd före, under och efter beslut om skuldsanering förebyggande arbete dokumentation uppföljning och utvärdering mediakontakter omvärldsbevakning För att hålla hög kvalitet i det dagliga arbetet och för att få möjlighet att utvecklas i takt med förändringar i samhället bör resurser avsättas för rådgivarnas deltagande i Konsumentverkets utbildningar och på Yrkesföreningens årliga utbildningsdagar. Rådgivaren bör ha tillgång till Konsumentverkets informations- och hjälpverktyg som t.ex. Boss som är ett datorbaserat arbetsverktyg samt kommunikationsverktyget Portalen. Dessutom är handledning och andra externa utbildningar nödvändigt. Rådgivaren bör även samverka med andra myndigheter som Kronofogden, olika aktörer på marknaden samt andra kommuners budget- och skuldrådgivare. Varje kommun tar själv ansvaret för att det finns tillräckligt med resurser för budget- och skuldrådgivningen. Tillräckligt med resurser utifrån kommuninvånarnas behov krävs för att få en fungerande och effektiv budget- och skuldrådgivning. Konsumentverkets målsättning är att invånarna oavsett var i landet man bor skall inom rimlig tid ha tillgång till en effektiv budget- och skuldrådgivning. För att underlätta för kommunerna bistår Konsumentverket med bl.a. kostnadsfri utbildning, informationsmaterial och metodutveckling.

4 (31) Parallellt med denna rapport finns samverksansdokumentet som i detalj beskriver kommunens roll och budget- och skuldrådgivarens arbete i skuldsaneringsprocessen. Sammanfattningsvis utgör budget- och skuldrådgivningen en viktig funktion för att ekonomiskt rehabilitera skuldsatta samt för att förhindra överskuldsättning och utanförskap. Konsumentverket är övertygad om att såväl den enskilde individen samt samhället i stort kan vinna mycket på att skuldsatta får tillgång till en väl fungerande kommunal budget- och skuldrådgivning.

5 (31) Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte... 6 2. Målgrupp... 7 3. Kommunernas roll... 7 3.1 Kommunernas roll enligt lagtexten... 7 3.2 Verksamheten budget- och skuldrådgivning i kommunerna... 10 4. Konsumentverkets roll/stöd... 10 5. Kommunal budget- och skuldrådgivning en angelägen verksamhet... 13 6. Krav och kvalifikationer på budget- och skuldrådgivare... 15 7. Budgetrådgivning... 17 8. Skuldrådgivning... 21 9. Frivilliga betalningsuppgörelser... 22 10. Skuldsanering... 24 11. Förebyggande arbete... 27 12. Dokumentation och hantering av handlingar... 28 13. Uppföljning och utvärdering av verksamheten... 29

6 (31) 1. Bakgrund och syfte Konsumentverket, som enligt skuldsaneringslagen (2006:548) ska stödja kommunernas budget- och skuldrådgivning, har som ambition att de kommunala budget- och skuldrådgivarna ska ha ett likvärdigt arbetssätt med hög kvalitet oavsett var i landet rådgivningen erbjuds. Konsumentverket har därför i denna rapport beskrivit hur en budget- och skuldrådgivning skulle kunna vara uppbyggd och ger förslag på vad en kommun bör erbjuda sina kommuninvånare för att uppfylla skuldsaneringslagens krav. Beskrivningen syftar till att man i kommunerna ska få en uppfattning om vad budget- och skuldrådgivarnas arbete konkret innebär. Rapporten kan även utgöra ett underlag för att diskutera en önskvärd utveckling av den befintliga verksamheten i den egna kommunen för att säkerställa kvaliteten på arbetet och ge budget- och skuldrådgivaren trygghet i sin roll. (Som komplement kan Konsumentverkets Budget- och skuldrådgivningsarbete en introduktion användas). Konsumentverket erbjuder utbildningsinsatser som ytterligare ska stärka budget- och skuldrådgivarna i sin roll och kommer även att fortlöpande arbeta för att utveckla arbetsmetoder för budget- och skuldrådgivning. Av skuldsaneringslagen framgår att Konsumentverket ska stödja och ge vägledning för den budget- och skuldrådgivning som kommunerna skall svara för. Detta innebär att tillhandahålla bl.a. utbildning, handböcker, information samt datasystem för informationssökning, handläggning och statistik. I Konsumentverkets uppgift ingår också att utvärdera kommunal verksamhet och utveckla arbetsmetoder 1. Rapportens syfte är att ge en utförlig beskrivning av vad arbetet i kommunal budget- och skuldrådgivning innefattar samt vilken roll Konsumentverket har för att stödja detta arbete. 1 Hellners & Mellqvist, Skuldsaneringslagen En kommentar till 2006 års lag.

7 (31) 2. Målgrupp Rapporten riktar sig till kommuners budget- och skuldrådgivningsverksamhet. Fokus ligger på budget- och skuldrådgivare samt deras chefer och ansvariga politiker, men även kollegor i kommunerna som är intresserade av vad budget- och skuldrådgivning innebär, kan ha nytta av rapporten. 3. Kommunernas roll 3.1 Kommunernas roll enligt lagtexten Kommunernas roll anges i 2 skuldsaneringslagen: Kommunen skall inom ramen för socialtjänsten eller på annat sätt lämna råd och anvisningar i budget- och skuldfrågor till skuldsatta personer. Denna skyldighet gäller även under skuldsaneringsförfarandet och under löptiden för en betalningsplan. (2 skuldsaneringslagen) Vad innebär skuldsaneringslagen för de kommunala budget- och skuldrådgivarna? Kommunens budget- och skuldrådgivning har sedan den första skuldsaneringslagen började tillämpas i Sverige 1994 haft en viktig roll för att hjälpa överskuldsatta personer till en skuldsanering. Kommunernas ansvar har förtydligats genom 2007 års skuldsaneringslag och det rehabiliterande och rådgivande arbetet har satts i fokus. Det arbetet ses som en förutsättning för att skuldsatta ska uppnå skuldfrihet. Kommunerna ska stödja och ge vägledning till skuldsatta både före och under hela skuldsaneringsförfarandet. Men rådgivningsansvaret omfattar inte bara dem som är berättigade till en skuldsanering enligt lagen, utan alla skuldsatta som är i behov av hjälp att finna lösningar på sina skuldsättningsproblem. Rådgivningen ska enligt propositionen 2 även bidra till att förebygga att människor blir överskuldsatta. 2 Proposition 2005/06:124 Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande, sidan 35 ff

8 (31) Vidare anges i propositionen att budget- och skuldrådgivarna aktivt ska medverka till att en skuldsanering aktualiseras och bistå vid ansökan. Råd och stöd ska sedan erbjudas under skuldsaneringsförfarandet hos Kronofogden eller i domstol och därefter under hela löptiden för skuldsaneringsperioden. För att en skuldsanering ska bli lyckosam och vara rehabiliterande behövs ofta en insats från en högkvalitativ kommunal budget- och skuldrådgivning. Många överskuldsatta personer är stukade efter lång tid med ekonomiska problem och behöver hjälp och stöd under hela skuldsaneringsprocessen. Ett stort ansvar för denna hjälp vilar på kommunerna. Först när det finns tillgång till en bra kommunal budget- och skuldrådgivning kan skuldsaneringslagens rehabiliterande syfte uppnås för många överskuldsatta. Kommunens uppgift att arbeta förebyggande samt ge stöd och hjälp åt överskuldsatta kommuninvånare är central för att skuldsaneringslagen ska vara effektiv och ändamålsenlig. Det är kommunens ansvar att se till att det finns resurser i förhållande till behov och invånarantal i kommunerna. Konsumentverket anser att hjälp bör ges skyndsamt och maximalt en månads väntetid bör vara en riktlinje på vad som kan anses vara acceptabelt. Konsumentverket erbjuder kommunerna stöd i form av bl.a. kostnadsfri utbildning, informationsmaterial och datorbaserade arbetsverktyg. Gemensamt för samtliga parter är att gäldenärens önskemål om hjälp ska vara i fokus 3. 3 Konsumentverkets broschyr Kommunal budget och skuldrådgivning med en ny skuldsaneringslag

9 (31) Kommunens roll beskrivs i propositionen: 4 Grundidén är att de kommunala rådgivarna genom olika former av ekonomisk rådgivning dels skall bidra till att förebygga överskuldsättning, dels skall hjälpa skuldsatta personer att finna en lösning på sina problem. Rådgivningsarbetet skall vara strukturerat och bygga på en väl underbyggd metodik. Inom ramen för sitt arbete skall rådgivarna bl.a. aktivt medverka till att en skuldsanering aktualiseras och bistå med råd och anvisningar vid en ansökan härom. Av lagen framgår uttryckligen att rådgivningsskyldigheten gäller även under skuldsaneringsförfarandet hos kronofogdemyndigheten eller i domstol och under löptiden för en betalningsplan enligt 9. Men rådgivarna skall ge råd till och verka för olika former av frivilliga uppgörelser även för gäldenärer som av en eller annan anledning inte kan eller vill komma i fråga för en skuldsanering enligt lagen. Det anges i propositionen att kommunerna genom olika former av ekonomisk rådgivning skall bidra till att förebygga överskuldsättning. Kommunerna ska på ett tidigt stadium försöka finna en lösning på de skuldsattas problem. Det anges också att behovet av råd och anvisningar till skuldsatta personer är stort 5. I propositionen slås det fast att en väl fungerande kommunal budgetoch skuldrådgivning är en mycket viktig beståndsdel i en helhetssyn på skuldsanering 6. Propositionen visar även på att en förhållandevis stor del av de kommunala rådgivarnas verksamhet ska ägnas åt att motivera, stödja och vägleda gäldenären i dennes försök att få ordning på sin ekonomiska situation. Den rådgivande verksamheten fyller sålunda en viktig funktion för många som inte vill eller kan komma i fråga för en lagreglerad skuldsanering 7. 4 Proposition 2005/06:124 Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande, sidan 35 ff 5 Proposition 2005/06:124 Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande, sidan 36 6 Hellners & Mellqvist, Skuldsaneringslagen En kommentar till 2006 års lag, 2007 7 Hellners & Mellqvist, Skuldsaneringslagen En kommentar till 2006 års lag, 2007

10 (31) 3.2 Verksamheten budget- och skuldrådgivning i kommunerna I lagen anges det inte hur kommunerna ska organisera sin budget- och skuldrådgivningsverksamhet. Den organisatoriska tillhörigheten av verksamheten är olika i olika kommuner. Andemeningen inför 2007 års skuldsaneringslag var att verksamheten skulle bedrivas inom kommunernas socialtjänst men enligt propositionen och lagen är det fritt för kommunerna att avgöra vilken förvaltning som budget- och skuldrådgivningen ska bedrivas i. För resultaten spelar det förmodligen inte någon egentlig roll hur kommunen har organiserat verksamheten. Viktigt är dock att kommunen har en genomtänkt verksamhet med gäldenärens önskemål och behov i fokus, att en samverkan mellan berörda förvaltningar sker och att det finns tillräckligt många budget- och skuldrådgivare för att täcka upp det behov som finns i kommunerna 8. Även för att den parallella processen med Kronofogden skall fungera i skuldsaneringssammanhang krävs att kommunens resurser är anpassade efter behovet. Lämpliga arbetsuppgifter för budget- och skuldrådgivarna preciseras längre fram i rapporten. 4. Konsumentverkets roll/stöd Historiskt sett har Konsumentverket givit stöd till hushållsekonomisk rådgivning i kommunal regi ända sedan slutet på 1970-talet. Efter införandet av den första skuldsaneringslagen 1994 har Konsumentverkets stöd riktats mot den verksamhet som vi idag kallar budget- och skuldrådgivning. I och med att en ny skuldsaneringslag infördes 1 januari 2007 blev Konsumentverkets stöd till kommunerna lagstadgat. 8 Regeringens proposition 2005/06:124 Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande, sidan 35 ff

11 (31) I 2007 års skuldsaneringslag anges i 2 att: Konsumentverket skall stödja och ge vägledning för den budget- och skuldrådgivning som kommunerna skall svara för. Konsumentverket ska enligt propositionen följa upp, stödja och bidra till vidareutveckling av verksamheten i kommunerna 9. Konsumentverket tillhandahåller förnärvarande verksamhetsstöd genom bl.a.: kostnadsfri utbildning exempel grund- och påbyggnadsutbildning samt enskilda seminarier, informationsmaterial och handböcker Boss 10 supportfunktion för Boss Portalen: yrkessidor i Portalen 11 där rådgivarna kan ta del av dokument och rapporter samt nyhetsbevakning, kommunicera med kollegor samt har tillgång till bland annat en fråga experten funktion och olika checklistor Konsumentverket stödjer även kommunerna genom att: utforma nya arbetsmetoder (metodutveckling) samla in och analysera statistik från kommunerna kartlägga kommunernas arbete med budget- och skuldrådgivning Förutom att Konsumentverket tillhandahåller ett verksamhetsstöd innebär uppdraget också att utvärdera den kommunala verksamheten och utveckla arbetsmetoder och organisationsmodeller. Lagens förarbeten ger ett stort utrymme för Konsumentverket att självt definiera sin roll och bestämma inriktningen av sin verksamhet på detta område 12. 9 Regeringens proposition 2005/06:124 Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande, sidan 39 10 Boss är det datasystem som från och med 2011 har ersatt HEPSYSTEM 11 Konsumentverkets samlingsplats på Internet för kommunala budget- och skuldrådgivare 12 Hellners & Mellqvist, Skuldsaneringslagen En kommentar till 2006 års lag, 2007

12 (31) Kraven på en god och nära samverkan mellan berörda myndigheter har ökat. Förutom en löpande och tät kontakt med budget- och skuldrådgivningsverksamheterna ute i kommunerna har Konsumentverket formaliserat samarbete med framför allt Kronofogden men även andra som t.ex. Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Finansinspektionen och Datainspektionen. Eftersom Konsumentverket inte har några tillsynsuppgifter gentemot den kommunala verksamheten ska stödet ske i samarbete med kommunerna och utgångspunkten ska vara den kommunala budget- och skuldrådgivningens behov. Uppgiften har ingen formell karaktär av tillsyn utan det är Socialstyrelsen som har ansvar för tillsynen 13. Konsumentverket stödjer även forskning och gör utredningar inom området. Exempel är forskning om överskuldsättning och ohälsa samt samverkan kring överskuldsatta personer och betydelsen av bemötande i rådgivningssammanhang. 13 Regeringens proposition 2005/06:124 Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande, sidan 39

13 (31) 5. Kommunal budget- och skuldrådgivning en angelägen verksamhet När ett hushålls ekonomi är på väg att haverera är det många gånger livet själv som havererar. Det är så det upplevs av dem som drabbas. Många känner vanmakt och reagerar med passivitet. Att leva med skulder som man känner att man aldrig kommer att kunna betala, att inte kunna se ett slut på sin överskuldsättning, är enormt destruktivt för en människa och en familj. Varför ska man försöka när det ändå inte tjänar någonting till? Det är för dessa människor som den kommunala budgetoch skuldrådgivningen finns. Uppgiften är att bryta passiviteten, visa på handlingsalternativ och finna vägar ut ur skuldfällan. En av vägarna är skuldsanering enligt skuldsaneringslagen. Men detta är endast för ett fåtal som uppfyller skuldsaneringslagens krav. Många gånger måste lösningar hittas mellan den skuldsatte och dennes fordringsägare utanför skuldsaneringslagen. Med professionell hjälp från en budget- och skuldrådgivare kan den skuldsatte få möjliga handlingsalternativ för att hantera sina skulder och sin hushållsekonomi. Detta kan innebära ett stort förändringsarbete för den enskilde. Utan hjälp är det dock för många en livslång skuldsituation. 14 Att rehabilitera hushåll som hamnat på obestånd är en stor vinst för den enskilde och dennes familj. Det ger den drabbade en andra chans att göra något av sitt liv. Konsumentverket är också övertygad om att samhället i stort kan vinna mycket på att skuldsatta får tillgång till en väl fungerande kommunal budget- och skuldrådgivning 15. Kommunerna får nytta av att den skuldsatte invånaren får en ekonomisk rehabilitering och återfår en 14 Konsumentverkets broschyr Kommunal budget och skuldrådgivning med en ny skuldsaneringslag 15 Konsumentverkets broschyr Kommunal budget och skuldrådgivning med en ny skuldsaneringslag

14 (31) fungerande hushållsekonomi vilket i sin tur påverkar samhällsekonomin. Erfarenheter från rådgivningsarbete visar att likaväl som sociala problem och hälsoproblem kan ge upphov till ekonomiska problem, bidrar en trasslig ekonomi till och förstärker medicinsk ohälsa och olika psykosociala problem 16. De möjligheter till rådgivning som finns utanför kommunen är mycket begränsade. Det finns möjlighet att få rådgivning tex. på banker. Till skillnad mot kommunens verksamhet riktar sig den typen av rådgivning i allmänhet inte till människor med stora betalningsproblem, eller människor med psykiska och sociala problem. Den fokuserar inte heller på personens hela ekonomi. Många aktörer på marknaden som erbjuder rådgivning måste finansieras genom intäkter och de flesta skuldsatta saknar möjlighet att betala för dessa tjänster. Kommunens budget- och skuldrådgivning är däremot kostnadsfri, opartisk och tillgänglig för alla. Dessutom har kommunens rådgivare en helhetssyn Inom kommunen bör man noga ange hur de resurser som avsatts för budgetoch skuldrådgivningsarbetet ska användas. En organisatoriskt och tidsmässigt klart definierad budget- och skuldrådgivning bör finnas. Det ger också verksamheten en tydligare identitet både internt och i allmänhetens ögon. En definierad budget- och skuldrådgivning är också en grundförutsättning för att kommunerna ska kunna planera sin verksamhet samt kunna systematisera och utvärdera verksamheten. För detta har Konsumentverket tagit fram en mall för verksamhetsrapport vilket förenklar budget- och skuldrådgivarens arbete med bl.a. utvärdering av verksamheten. Även Konsumentverkets program Boss ger möjlighet att ta fram uppgifter som kan ligga till grund för verksamhetens planering och marknadsföring av verksamheten. Om budget- 16 Konsumentverkets rapport 2003:4 Överskuldsättning och Kronofogdens rapport 2008:1 Alla vill göra rätt för sig.

15 (31) och skuldrådgivningsverksamheten bedrivs inom socialtjänsten bör man skilja mellan handläggning av ekonomiskt bistånd och budget- och skuldrådgivning. Det handlar om myndighetsutövning när det gäller ekonomiskt bistånd och detta har en tendens att prioriteras. 6. Krav och kvalifikationer på budget- och skuldrådgivare Budget- och skuldrådgivning är en egen profession som kräver en adekvat utbildning. För att klara av ett kvalificerat budget- och skuldrådgivningsarbete behöver rådgivaren själv, eller tillsammans med andra, behärska ett brett fält av kunskaper, från juridiska och ekonomiska till sociala och psykologiska. Handläggarnas utbildningsbakgrund kan variera. Många har utbildning som socionomer, ekonomer eller jurister, men gemensamt för samtliga är yrkestiteln budget- och skuldrådgivare. Även om rådgivaren har goda akademiska grunder behövs särskilda kunskaper i vad budget- och skuldrådgivarens roll och arbetsuppgifter innebär. För en budget- och skuldrådgivare ska det vara en självklarhet att ha god kunskap om samhällets uppbyggnad. Det är även viktigt att ha kunskap om andra myndigheters roller och verksamhet. Exempelvis är Försäkringskassan, Kronofogden och Skatteverket centrala samarbetspartners. Grundutbildningen för budget- och skuldrådgivare som Konsumentverket erbjuder innefattar allt från arbetsmetoder för budget- och skuldrådgivning till lagstiftning, samtalsmetodik och avtalsrätt. Fokus ligger på metoden budgetoch skuldrådgivning liksom på arbetet med att få till stånd frivilliga betalningsuppgörelser. Arbetet med skuldsaneringsprocessen och förebyggande arbete är också viktiga delar i utbildningen. I grundutbildningen ingår även utbildning i Boss varför goda grundläggande datakunskaper är en fördel. Boss är budget- och skuldrådgivarens dagliga arbetsverktyg.

16 (31) Till utbildningen kommer även många externa aktörer för att föreläsa. Exempel på aktörer är Konsumenternas bank- och finansbyrå, CSN, Försäkringskassan, Kronofogden, Finansinspektionen och Datainspektionen. En hög kvalitet i rådgivningen förutsätter också att rådgivaren får fortlöpande vidareutbildning genom exempelvis kurser och seminarier som Konsumentverket anordnar. Utgångspunkten för rådgivarens förhållningssätt i arbetet är naturligtvis den skuldsattes problem och resurser. Eftersom dessa kan vara mycket varierande ställer det stora krav på lyhördhet och flexibilitet. Rollen som rådgivare styrs också i praktiken av hur uppdraget från kommunen eller uppdragsgivaren ser ut och vilka resurser rådgivaren har till sitt förfogande i form av utbildning, tid, hjälpmedel, lokaler och annat. Lagar och regler, relationer och avtal med fordringsägarna, samarbete med andra sakkunniga inom och utanför kommunen bidrar också till att påverka rådgivarrollen. Det gäller att ta reda på vilka möjligheter och kanaler som finns för samarbete med andra myndigheter och instanser. För att budget- och skuldrådgivaren ska få stöd i arbetet och i sin yrkesroll behövs även samarbete och erfarenhetsutbyte med kollegor. Detta kan ske på regionträffar för budget- och skuldrådgivare och på de budget- och skuldrådgivardagar som Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare anordnar årligen. Det är också en fördel om rådgivaren får någon form av handledning framför allt i ärenden som är både krävande och komplicerade. Handledning är också ett verktyg för att rådgivare som ständigt möter människor i kris ska få trygghet i sin yrkesroll.

17 (31) Något som visat sig vara viktigt för en rådgivare att tänka på i det praktiska arbetet är att: kunna lyssna, vara lyhörd, vara tydlig gentemot den skuldsatte, ha distans till egna värderingar och se hela livssituationen. Det är även viktigt att kunna aktivera och stimulera den skuldsatte samt kunna dokumentera och redovisa sitt arbete. Goda sakkunskaper är en grundförutsättning för att inge förtroende och ge resultat. 7. Budgetrådgivning Grunden till olika former av uppgörelser för att få den skuldsatte skuldfri är en grundlig budgetrådgivning. I propositionen framkommer att den kommunala budget- och skuldrådgivningens arbete framförallt ska vara inriktad på att gäldenären skall få en översikt över sin skuldsituation och kontroll över sin vardagsekonomi. En förhållandevis stor del av rådgivarnas arbete går åt till att motivera, stödja och vägleda gäldenären i dennes försök att få ordning på sin ekonomiska situation. Att gäldenären lyckas med detta är en viktig förutsättning för att han eller hon skall klara av en skuldsanering och därmed bli ekonomiskt rehabiliterad. Men härutöver fyller budgetrådgivningen en mycket viktig funktion också för alla dem som av olika anledningar inte kan eller vill komma i fråga för en skuldsanering enligt lagen. 17 Rådgivningen bör innehålla en grundlig planering av vardagsekonomin samt diskussion om hur hushållet kan prioritera och använda de pengar som finns för att betala skulder. Budgetrådgivningen ger den skuldsatte en möjlighet att påverka sin situation och ökar möjligheten till att leva ett självständigt liv. Genom budgetrådgivningen får de skuldsatta ökade kunskaper om sin ekonomi. Det ger den skuldsatte en möjlighet att påverka sin situation och ökar möjligheten till att leva ett självständigt ekonomiskt liv. Ekonomiska problem beror på för låga inkomster eller på för höga utgifter eller en 16 Regeringens proposition 2005/06:124 Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande, sidan 37

18 (31) kombination av dessa. När pengarna inte räcker till trots normala inkomster måste man sätta utgiftssidan i fokus. Bland utgifterna finns ofta ett antal skulder som den skuldsatte måste kunna få hjälp att hantera inom ramen för den kommunala budget- och skuldrådgivningen. En definition på ekonomisk rådgivning skulle kunna sammanfattas enligt följande. Det handlar om att bena upp problem, inse kopplingen mellan inkomster och utgifter, få plus och minus att gå ihop, få den skuldsatte att få kontroll på sin ekonomiska situation, få en fungerande vardagsekonomi, blicka framåt, kunna prioritera, stödja, ge hjälp till självhjälp, skuldkontroll. Andra nyckelord som kan användas är vägledning, information, stöd, pedagogik, uppmuntran och konsekvensbeskrivningar av olika handlingsalternativ. 18 Budget- och skuldrådgivning som den bedrivs inom den kommunala verksamheten är en ömsesidig kommunikation mellan rådgivaren och den skuldsatte med syfte att ge den skuldsatte underlag för att komma till rätta med sina ekonomiska problem. Rådgivningen bör innehålla en grundlig planering av vardagsekonomin samt diskussion om hur hushållet kan prioritera sina vardagsutgifter. Dessutom bör rådgivningen omfatta diskussion och förslag om hur hushållet kan prioritera och använda de pengar som finns för att betala av sina skulder. Budget- och skuldrådgivaren räknar fram realistiska betalningsplaner och kan hjälpa till att förhandla med fordringsägare och med myndigheter. Den skuldsatte väljer utifrån handlingsalternativ och konsekvensbeskrivningar vilken hjälp han vill ha av rådgivaren både på kort och lång sikt. 18 Trygged, Forskningsrapport 2 003:1 Hellre brödlös än rådlös, sidan 29

19 (31) Budgetrådgivning kan sammanfattas i några punkter: Helhetssyn I budget- och skuldrådgivningen eftersträvar man en helhetssyn som innebär att man ser till och arbetar med den skuldsattes hela ekonomi. I en helhetsbild av ekonomin måste uppgifter om inkomster ingå såväl som uppgifter om utgifter, tillgångar, skulder, samt hur skulderna uppstått. Även framtida ekonomisk prognos, exempelvis att barnen blir vuxna, ålderspension inträder eller förändring av boendet, läggs in i helhetsbilden. Rådgivaren försöker också förstå, klargöra och vid behov bearbeta kopplingar mellan de ekonomiska problemen och den skuldsattes psykiska och sociala situation. Man försöker genom information, diskussion och uppmuntran påverka attityder, samt motivera och förändra sättet den skuldsatte handskas med sin hushållsekonomi. Detta är ett ekonomiskt och socialt rehabiliteringsarbete som kan pågå under lång tid. Både långsiktigt och kortsiktigt tidsperspektiv Rådgivningen måste i första hand ha ett långsiktigt tidsperspektiv. Vissa akuta problem måste lösas på kort sikt men det rehabiliterande arbetet och arbetet med en betalningsöverenskommelse sträcker sig vanligen flera år framåt i tiden. Frivillighet Rådgivningen bör alltid ske på frivillig grund. Även om hänvisning ofta sker från någon annan bygger rådgivningen på intresse från den skuldsatte själv. Att komma ur en besvärlig skuldsituation kräver ofta stora uppoffringar och egen kraft.

20 (31) Hjälp till självhjälp Rådgivningen ska vara en hjälp till självhjälp. Det betyder att den skuldsatte har ett primärt ansvar för sin och familjens ekonomi. Rådgivningen måste bygga på aktiv medverkan från den skuldsatte när det gäller att få fram underlag och en plan för hur ekonomin ska hanteras framöver Tillgång till arbetsredskap och handledning och nätverk Konsumentverkets program Boss underlättar och effektiviserar arbetet och är en nödvändig förutsättning för att arbetet ska kunna fungera för budget- och skuldrådgivaren. Såsom tidigare nämnts är handledning och tillgång till nätverk en fördel för rådgivaren i sitt arbete. Olika typer av insatser: Information Budget- och skuldrådgivarens arbete innebär att lämna information till kommuninvånarna i olika former. Det kan vara allt från enklare telefonrådgivning, sprida broschyrer till att föreläsa för externa och interna grupper. En viktig del av arbetet är att åstadkomma ett bra samarbete och att upprätta ett kontaktnät både internt inom kommunen men även med externa aktörer utanför kommunen. Kontakt med media bör också vara en viktig del i budget- och skuldrådgivarens informationsarbete. Det sprider kännedom om möjligheten att få rådgivning men det är också ett led i arbetet med att förebygga överskuldsättning för kommuninvånarna.

21 (31) Hushållsekonomisk budget Rådgivningen innefattar oftast ett arbete med att rådgivaren gemensamt med den skuldsatte vid ett eller flera besökstillfällen gör en ekonomisk budget. Budgeten ger den skuldsatte kontroll och en ekonomisk översikt som kan ligga till grund för olika beslut om förändringar av ekonomin. Ekonomiskt förändringsarbete Ibland finns det ett behov av en mera genomgripande förändring av den skuldsattes sätt att hantera sin ekonomi. Man kan då tala om ett förändringsarbete där rådgivaren och den skuldsatte aktivt arbetar tillsammans för att finna realistiska möjligheter och förändringar som kan förbättra ekonomin. Det rehabiliterande arbetet ger den skuldsatte möjligheter att klara sig både på kort och lång sikt Utförligare beskrivning av budget- och skuldrådgivarens arbete finns att läsa i Konsumentverkets Budget- och skuldrådgivningsarbete en introduktion 19. 8. Skuldrådgivning De flesta av dem som kommer till rådgivningen har problem med skulder. Det kan röra sig om allt från en enda liten skuld till stora komplicerade skuldsituationer. Även om skulden är liten kan det vara ett stort problem för den skuldsatte. Vissa betalar på sina skulder över sin egentliga betalningsförmåga. Många har dröjt alldeles för länge med att söka hjälp och har ibland helt tappat kontrollen över ekonomin. I många fall är den skuldsatte resignerad och orkar inte komma ur sin situation på egen hand. 19 Kan beställas från Konsumentverket av budget- och skuldrådgivare.

22 (31) Den skuldsatte måste förstå vikten av att avbryta fortsatt skuldsättning. I annat fall kommer inte en ekonomisk rehabilitering att ha någon effekt. Skuldrådgivningsarbetet är en process som kan ta allt från några veckor till åtskilliga månader eller till och med år i anspråk. Det är viktigt att målsättning och arbetsfördelning görs klart mellan rådgivaren och den skuldsatte. Skuldrådgivningens mål kan vara hjälp med förhandling med fordringsägare, men det kan också vara att ansöka om skuldsanering enligt skuldsaneringslagen. Skuldrådgivning innebär ofta konsekvensbeskrivningar av olika handlingsalternativ. Skuldrådgivning är vanligt förekommande efter ett beslut om skuldsanering eller en frivillig betalningsuppgörelse, exempelvis om det inträffar några oförutsedda händelser eller att det av någon anledning blir förändringar i ekonomin. Skuldrådgivning ligger till grund för vilken väg rådgivaren och den skuldsatte väljer i arbetet för att få en ekonomisk rehabilitering. Framförallt finns två alternativ: frivilliga betalningsuppgörelser respektive skuldsanering. Vi har valt att i denna rapport dela in dem i två separata kapitel. I kapitel 9 redogörs för frivilliga betalningsuppgörelser och i kapitel 10 beskrivs skuldsanering. 9. Frivilliga betalningsuppgörelser Frivilliga betalningsuppgörelser har budget- och skuldrådgivarna arbetat med i stor utsträckning sedan länge. I propositionen inför 2007 års skuldsaneringslag anges tydligt att kommunen skall verka för olika former av frivilliga betalningsuppgörelser, inte enbart skuldsanering enligt lag. Frivilliga betalningsuppgörelser är därmed en stor del av budget- och skuldrådgivarnas arbete.

23 (31) Utöver det bistånd som skall lämnas till gäldenärer som ansöker om skuldsanering är tanken också att rådgivarna även i fortsättningen skall ge råd till och verka för olika former av frivilliga uppgörelser för gäldenärer som av en eller annan anledning inte kan eller vill komma i fråga för en skuldsanering enligt lagen. 20 De allra flesta skuldsatta uppfyller inte villkoren för att få en skuldsanering enligt lagen, vilket naturligtvis inte innebär att de saknar behov av hjälp och ekonomisk rehabilitering. Det stora flertalet av dem som söker sig till rådgivningen behöver annan hjälp och andra lösningar än en skuldsanering enligt lag. Hos budget- och skuldrådgivningen ska hushåll som behöver ekonomisk rådgivning kunna få det. Ett sätt kan vara att hjälpa skuldsatta att nå olika former av frivilliga betalningsuppgörelser med sina fordringsägare. En frivillig betalningsuppgörelse innebär kort sagt att den skuldsatte gör ett nytt avtal med sina fordringsägare om förändrade betalningsvillkor. Frivilliga lösningar, frivilliga betalningsuppgörelser eller alternativa lösningar är samtliga benämningar på en och samma företeelse, nämligen att den skuldsatte får till stånd en uppgörelse med sina fordringsägare på frivillig väg. Rådgivaren lägger ofta ner mycket arbete gemensamt med den skuldsatte för att få till stånd en sådan uppgörelse. 20 Regeringens proposition 2005/06:124 Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande, sidan 37

24 (31) Exempel på frivilliga betalningsuppgörelser: avbetalningsplan minska räntesatsen eller frysa räntan minska amorteringarna saneringslån amortera kapitalskulden först och sedan ränteskulden ackord betalningsplan med nedskrivning Utförlig beskrivning finns att läsa i Konsumentverkets Budget- och skuldrådgivningsarbete en introduktion 10. Skuldsanering Kommunen skall inom ramen för socialtjänsten eller på annat sätt lämna råd och anvisningar i budget- och skuldfrågor till skuldsatta personer. Denna skyldighet gäller även under Skuldsaneringsförfarandet och under löptiden för en betalningsplan. 21 Budget- och skuldrådgivarna ska alltså aktivt medverka och vara behjälpliga när någon ansöker om skuldsanering, under skuldsaneringsförfarandet hos Kronofogden eller i domstol och sedan under hela löptiden för betalningsplanen. 21 Regeringens proposition 2005/06:124 Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande, sidan 35 ff

25 (31) Exempel på uppgifter som budget- och skuldrådgivaren arbetar med när det gäller skuldsanering är: få struktur på ekonomin genom budgetrådgivning hitta skulder stödja gäldenären med att göra en skuldöversikt och en borgenärsförteckning stödja gäldenären med att fylla i ansökan till Kronofogden, kompletteringar, omprövningar och överklagan till TR, HR och HD samt vid behov delta vid sammanträden stödja gäldenären när borgenär ansökt om upphävande av skuldsanering försäkra sig om att gäldenären förstår betalningsplanen och skuldsaneringsbeslutets villkor stödja gäldenären vid inbetalningar enligt skuldsaneringens betalningsplan stödja gäldenären under alla de år som betalningsplanen pågår Budget- och skuldrådgivaren skall under hela processen vara en länk mellan gäldenären och Kronofogden samt domstolar. Budget- och skuldrådgivaren ska anpassa sin arbetsplanering så att omprövningar och överklagningar kan prioriteras eftersom sådana ärenden skall handläggas skyndsamt. Självklart är det gäldenärens behov och vilja som styr vilka insatser som budget- och skuldrådgivaren skall vara behjälplig med. Grunden är ändå att budget- och skuldrådgivaren har långtgående ansvar för den skuldsatte både före, under och efter beslut om skuldsanering. Det är ett mer långsiktigt synsätt som betonas i 2007 års lag. Och det synsättet är helt i linje med skuldsaneringsinstitutets övergripande funktion, nämligen att ekonomiskt rehabilitera överskuldsatta människor. 22 22 Hellners & Mellqvist, Skuldsaneringslagen En kommentar till 2006 års lag, 2007

26 (31) Det ställs stora krav på gäldenären och det krävs en aktiv medverkan av denne under skuldsaneringsprocessen. Därför är det viktigt att den skuldsatte får de råd och anvisningar från kommunen som kan behövas. Efter beslut om skuldsanering är det exempelvis viktigt att budget- och skuldrådgivaren: vid behov stödjer gäldenären med budgetrådgivning så att inga nya skulder uppstår informerar om vilka konsekvenserna blir om han inte sköter inbetalningarna enligt betalningsplanen informerar om hur betalningsplanen fungerar, förvissa dig om att gäldenären förstår betalningsplanen diskuterar med gäldenären på vilket sätt han kommer att betala sina skulder frågar gäldenären på vilket sätt och hur ofta de vill att budget- och skuldrådgivaren följer upp ärendet. Det gäller oavsett om gäldenären fyllt i X i rutan på ansökningsblanketten eller inte informerar gäldenären att han kan ansöka om omprövning av skuldsaneringsbeslutet hos Kronofogden om något oförutsett inträffar samt att budget- och skuldrådgivaren kan vara behjälplig med detta En grund för budget- och skuldrådgivarnas arbete med skuldsaneringsprocessen är det samverkansdokument som har tagits fram mellan Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare, Konsumentverket och Kronofogden. Dokumentet beskriver rollerna och rollfördelningen mellan myndigheterna under skuldsaneringsprocessen och hur samarbetet mellan dessa parter ska fungera. En viktig del i dokumentet är att alla gäldenärer som har fått beslut om skuldsanering är välkomna att kontakta budget- och skuldrådgivare, oavsett om gäldenären tidigare har haft kontakt med budgetoch skuldrådgivare eller inte.

27 (31) 11. Förebyggande arbete Budget och skuldrådgivning är inte enbart att sanera hushållens ekonomier. Det är också en fråga om enträget förebyggande arbete. Det förebyggande arbetet har stor betydelse för konsumenterna. Syftet med förebyggande arbete är enligt propositionen först och främst att förhindra överskuldsättning. 23 Förebyggande arbete handlar också om att ge information som behövs för att klara den löpande hushållsekonomin. Förebyggande arbete kan ske på många olika sätt och vara inriktat mot varierande grupper. Exempel på grupp kan vara vidareförmedlare så som lärare. En annan grupp kan vara arbetssökande ungdomar, pensionärer, invandrare, skolelever och föreningar. Även intagna på häkten och fängelser, gode män, förvaltare, egenföretagare och politiker kan vara viktiga grupper att nå. En mycket viktig uppgift för budget- och skuldrådgivaren är att vara ute och informera. Förutom att öka kommuninvånarnas kunskaper ökar det kännedomen om verksamheten och skuldsatta som inte tidigare kände till möjligheten att få hjälp kan senare ta en kontakt för individuell rådgivning. Även för kommunerna och samhället är det en vinst om budget- och skuldrådgivaren kan förebygga överskuldsättning. Konsumentverket har i Portalen en hel del material som kan användas i förebyggande arbete. För att arbetet skall vara förebyggande bör informationen ske om aktuella företeelser vilket kräver fortlöpande omvärldsbevakning. 23 Regeringens proposition 2005/06:124 Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande, sidan 35

28 (31) Förebyggande arbete kan även vara att dela ut material i form av broschyrer, faktablad m.m. i exempelvis väntrum, bibliotek och andra offentliga lokaler. Konsumentverket bistår kostnadsfritt med material som kan delas ut. I förebyggande arbete ingår också kontakt med media i olika former. Den informationen når många invånare och det höjer kunskapen liksom värdet av att verksamheten får gratis marknadsföring. I media kan budget- och skuldrådgivaren med fördel t.ex. uppmärksamma invånarna om eventuella effekter av politiska beslut och andra händelser i omvärlden. Budget- och skuldrådgivarna bör även medverka vid forskning och utveckling av arbetsmetoder. 12. Dokumentation och hantering av handlingar En kommunalt anställd budget- och skuldrådgivare arbetar inom en myndighet. Den kommunala verksamheten regleras bl a av förvaltningslagen, personuppgiftslagen, offentlighets- och sekretesslagen och gäller alla som arbetar där. Budget- och skuldrådgivning är emellertid inte att betrakta som myndighetsutövning. Begreppet myndighetsutövning betyder att det rör sig om beslut eller andra åtgärder som innebär maktbefogenheter i förhållande till medborgarna. Observera att kommunen även enligt socialtjänstlagen (SoL 2001:453) har ett övergripande ansvar för den enskildes rätt till stöd och hjälp i olika situationer. Budget- och skuldrådgivarna innefattas även av rådgivningsansvaret. Det finns inte några lagbestämmelser som specifikt gäller dokumentation i budget- och skuldrådgivningsärenden. Av flera skäl är det ändå nödvändigt att budget- och skuldrådgivningen har någon form av dokumentation.

29 (31) Exempelvis behöver rådgivaren spara information under rådgivningstiden och under hela skuldsaneringsprocessen. En kontakt bör finnas med kommunens arkivansvarig. Sveriges kommuner och landsting (SKL) ger ut en handbok om arkivhandlingar som beskriver bevarande och gallring 24. Ett kapitel beskriver handlingar inom budget- och skuldrådgivningsarbetet. Budget- och skuldrådgivningsverksamheten inom kommunen bör kunna lämna underlag för statistik till Konsumentverket samt för egen utvärdering och planering av fortsatt verksamhet. Detta fordrar att det finns någon form av dokumentation att utgå ifrån. Dokumentation är även en tillgång för forskning. 13. Uppföljning och utvärdering av verksamheten Dokumentation av rådgivningsverksamheten är mycket viktig för uppföljning och utvärdering av verksamheten. Dokumentationen är också som vi tidigare nämnt angelägen för statistik, forskning, utveckling och planering av fortsatt verksamhet. För denna typ av dokumentation är det inte nödvändigt att kunna knyta uppgifter till enskilda personer. Vad som är intressant är att få en helhetsbild och kunna kvantifiera problem, insatser och resultat så att chefer och politiker får ett underlag för att bedöma verksamhetens effektivitet, inriktning och behov av resurser. För att tillgodose behovet av uppföljning och utvärdering av verksamheten behöver man i första hand Konsumentverkets Boss där rådgivaren enkelt kan hantera avidentifierade uppgifter. 24 Bok med titeln Bevara eller gallra?

30 (31) Konsumentverket har tagit fram en mall för verksamhetsrapport som budgetoch skuldrådgivarna kan använda. I denna mall kan även statistik från Boss sättas in. Dokumentationen gör att rådgivaren får grepp om årets verksamhet och ger underlag för planering inför kommande år. Det ger även rådgivaren en möjlighet att redovisa materialet för chefer och politiker som beslutar över verksamheten. Man kan även använda innehållet i dokumentationen i kontakten med media. I mallen till budget- och skuldrådgivarnas verksamhetsrapport finns även möjlighet att redovisa det förebyggande arbete man genomfört under året. I samband med detta kan man också göra en konsekvensanalys som beskriver exempelvis: effekten av utfört arbete eventuella förändrade arbetsuppgifter konsekvenser av nya lagar konsekvenser för kommunen på grund av antalet överskuldsatta

Konsumentverket Box 48 651 02 Karlstad Telefon: 0771-42 33 00 Webbplats: www.konsumentverket.se E-post: konsumentverket@konsumentverket.se