Dammkonstruktioner. Dammkonstruktion. Block I Grundläggande fakta Dammkonstruktioner Åke Nilsson. 1. Typer

Relevanta dokument
GruvRIDAS kapitel 3 DAMMARS KONSTRUKTION OCH UTFÖRANDE. Dag Ygland SWECO VBB

Planerade åtgärder Ryllshyttemagasinet Samråd

Vanligt utförda uppgraderingar av fyllningsdammar

Grundläggning på anrikningssand

Åtgärder på mindre fyllningsdammar i södra Sverige

Gruvors miljöpåverkan

Gruvdammar Exempel på dammsäkerhetsarbete

GruvRIDAS Förarbete för revidering. Sara Töyrä, ordförande i SveMins Dammsäkerhetsgrupp AGDA Dan Lundell, TCS Jonas Jonsson, Sweco

Exempel på reparationsinjektering. Swedcold Peter Wilén

ANMÄRKNING RÖD GLODYTA=DRÄNERAT BROTT BLÅ GLIDYTA= ODRÄNERAT BROTT

Dammhöjning säkerställer fortsatt gruvdrift Hans Häggström Vattenkraftens FoU-dagar maj Stockholm, KTH


Dammsäkerhet och säkerhetskultur

TSEM AB beviljades medel från Östkrafts Miljöfond april 2010 för att ta fram en rapport om jordfyllningsdammar.

Innehållsförteckning

EXAMENSARBETE. Finfilter i fyllningsdammar. Jämförande studie av krossade och naturliga material. Minna Winsa 2013

EXAMENSARBETE. Katarina Sandahl. CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET Väg- och vattenbyggnadsteknik

VIFORSEN Erfarenhet fångdamm

Inför detaljplan för fastighet Björkfors 1:5 (del av), 1:448, 1:819, 1:850 m fl

PM GEOTEKNIK TÅSTORP 7:7 M.FL FALKÖPINGS KOMMUN JÖNKÖPING GEOTEKNIK SWECO CIVIL ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING INFÖR DETALJPLAN

Injekteringsskärmar. Erfarenheter från Vattenfalls utförda arbeten. SwedCOLD Dammar och Grundläggning Martin Rosenqvist

MARKLÄRA. Vad är det för Jordart? Hur uppför sig jordarna?

Tekniskt PM angående geoteknik undersökning för upprättande av detaljplan för nybyggnation av bostäder

Inre erosion i dammtätkärnor av morän. Hans Rönnqvist

EXAMENSARBETE. Turbiditetsmätning vid övervakning av fyllningsdammar. Jesper Andersson. Civilingenjörsexamen Väg- och vattenbyggnadsteknik

Dammsäkerhetstekniskt utvecklingsarbete. Projekt inom betong och berg. Sara Sandberg/Marie Westberg Wilde 8 september 2016

BORÅS STAD. Sandared 1:81 Geoteknisk utredning inför detaljplan PM GEOTEKNIK Rev A Rev B

Vegetation på dammar

GEOTEKNISKT PM Peab/Poseidon

PM Detaljerad undersökning avseende stabilitetsförhållandena samt risk för slamströmmar och störtfloder inom området

WSP DEGERFORS KOMMUN PLANOMRÅDET VÄSTRA MÖCKELSTRANDEN. Geoteknisk undersökning. Örebro

FÄRGELANDA KOMMUN DYRTOPR 1:3 M.FL (DEL AV) Detaljplan. Geoteknisk utredning

Geoteknik Bärighet, kap 8. Geoteknik, kap 8. 1

EXAMENSARBETE. Borr- och arbetsmetoder vid instrumentering av fyllningsdammar. Mattias Perman. Civilingenjörsexamen Väg- och vattenbyggnadsteknik

M Frågeställningar

SAMRÅDSUNDERLAG BOLIDEN MINERAL AB

GRUNDLÄGGNING AV DAMM 18 I HYLTE. Peter Wilén, Norconsult Martin Hansson, Statkraft

PM GEOTEKNIK FÖRSKOLA FOLKETS PARK HUSKVARNA, JÖNKÖPINGS KOMMUN UPPRÄTTAD:

Larm och beredskapsplan. Sala silvergruvas vattensystem

Forskningsutbyte med UNSW: slutrapportering. Kund: Energiforsk AB. Konsult: RQV Teknik AB Org.nr.:

Detaljerad stabilitetsutredning

Geoteknisk utredning PM Planeringsunderlag. Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34 Bollebygd Kommun

PM GEOTEKNIK MJÖLBY 40:5, INDUSTRIOMRÅDE MJÖLBY KOMMUN REVIDERAD GRANSKAD AV SWECO CIVIL AB GEOTEKNISK UTREDNING

Dammsäkerhetsutvecklingen i Sverige

PM GEOTEKNIK (PM/GEO) KULTURTORGET, MÄRSTA

Early Warning Systems Något för svenska dammar? Sam Johansson och Pontus Sjödahl HydroResearch

Leca Trädgårdsmurar. Allmänna anvisningar

Lettens regleringsmagasin

Detta är Vattenbyggnad i SVC. Maria Bartsch, Svenska kraftnät SVC dagarna

BILAGA 3. Stabilitet. Karakteristiska materialegenskaper. Uppdragsnr: (14) Bilaga 3

Bassalt utskovsdamm. Bakgrund. Bassalt kraftverk togs i drift Består av kraftverk och kröndamm samt. Utskovsdamm (regleringsdamm).

Översiktlig geoteknisk undersökning för ändring av detaljplan inom Etapp 1, Diö, Älmhults kommun. Uppdragsnummer:

Rev: Datum: TELLSTEDT I GÖTEBORG AB. Varbergsgatan 12A, Göteborg Tel Fax Org nr

Underlag för samordnad beredskapsplanering för höga flöden och dammbrott i Umeälven

DAMMSÄKERHET. Reparationsmetoder för dammkropp i relation till inre erosion Rapport 07:53

BRILLINGE ÅTERVINNINGSCENTRAL, UPPSALA

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING FÖR DAGGKÅPAN 2 M.FL. YSTAD KOMMUN. PM GEOTEKNIK

Rådgivning Scharins strand

Aitik TMF monitoring and control. Sara Fagerlönn

PROJEKTERINGS PM/GEOTEKNIK

KARLSSONS ÄNG, KALMAR Detaljplan. Översiktlig geoteknisk utredning

Uppdrag: Medverkande. Revideringar. Tyréns AB , Geoteknik Kantgatan detaljplan. Titel på rapport: Markteknisk undersökningsrapport

SwedCOLDs temadag. Drivgodslänsa vid Halvfari Kraftverk

PLANERINGSUNDERLAG SJUKHUSKVARTERET 18 OCH 19, LANDSKRONA, FASTIGHETSBOLAGET KRONAN 2 LANDSKRONA AB UPPRÄTTAD:

Skjuvhållfastheten i kontaktytan mellan berg och betong under betongdammar

PM Geoteknik. Planerad anläggning av flerbostadshus. Södergården, Näsby 4:311 mfl. Tyresö kommun. Upprättad av: Maykel Birhane

Väg 73 Trafikplats Handen

Ronneby kommun KV. KILEN RONNEBY

TORSVIKSOMRÅDET, HÄRNÖSAND

Dammhaveriet vid Boliden Mineral AB:s anläggning i Aitik den 8 september 2000

Laggkärlet 7, Linköping

Fortsatt utbyte med UNSW: Sammanfattning av GBEtester. Kund / Uppdrag: Energiforsk AB / VK12109 / Sara Sandberg

Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5, Orsa kommun, Dalarnas län

METOD FÖR ATT BESTÄMMA VA-ANSVAR I ETT OMRÅDE

TANUMS KOMMUN HAMBURGSUND 3:3. Detaljplan. PM Geoteknik

RAPPORT PROVAB AB ÄLDREBOENDE HEFFNERSGÅRDEN NYBYGGNAD PROJEKTERINGS PM/GEOTEKNIK (PMGEO) Uppdragsnummer: DEL I BYGGHANDLING

Kv. Nithammaren 8. Munktellstaden. Eskilstuna kommun. Håkan Bohm Granskare

Projekteringsunderlag

PLANERAT EXPLOATERINGSOMRÅDE

PM Geoteknik Skiljebo (Västerås 3:28) Västerås Stad

Södra hamnen 6:1 m.fl. Projekterings-PM/Geoteknik. Lysekil Detaljplan BOHUSGEO AB. Uppdragsansvarig: Daniel Lindberg. Uppdragsnr.

Hantering av osäkerheter i dammsäkerhetsarbete. Urban Norstedt

Kompletterande geoteknisk undersökning samt radonmätning, Vårdkasvägen, Linköping

Väg 163, Planerad GC väg i Grebbestad. PM Geoteknik. Datum:

Hantering av mätningar

Detaljerad stabilitetsutredning del av Kärna 67:1

ÅRJÄNGS KOMMUN SILBODALSKOLAN STABILITET MOT SILBODALSÄLVEN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro

PM Geoteknik. Planerad anläggning av flerbostadshus. Tyresö kommun. Upprättad av: Maykel Birhane. Granskad av: Joakim Alström

STORA VALL, GÄVLE. Gävle kommun. Geoteknisk stabilitetsutredning. Planeringsunderlag Falun SWECO Infrastructure AB Falun

DEL AV TORREBY 3:154 MUNKEDALS KOMMUN. Teknisk PM, Geoteknik. Slottet, Nybyggnation av bostadshus. Översiktlig geoteknisk utredning för detaljplan

PLANERINGSUNDERLAG GEOTEKNIK

Säkerhetsaspekter vid injektering under befintliga betongdammar

Geoteknisk undersökning för Skintebo 308:9 Göteborgs Kommun

Tekniskt PM angående kompletterande undersökning för upprättande av detaljplan och stabilitetsutredning

WSP BORÅS KOMMUN BLIVANDE BOSTÄDER INOM HEDAGÅRDEN 1:73 I FRISTAD. Översiktlig geoteknisk undersökning.

Översiktlig geoteknisk undersökning

Efterbehandling av sulfidhaltigt gruvavfall val av teknik

1 Bakgrund/syfte Område Geologi Befintlig byggnation... 3

Bilaga A - Dimensioneringsförutsättningar

Geotekniskt PM för detaljplan, Leran 3:330 m fl, Sunne kommun

Transkript:

Block I Grundläggande fakta 09.45-11.15 Dammkonstruktion Dammkonstruktioner Åke Nilsson Dammkonstruktioner 1. Typer - Dränerande fyllningsdammar (uppbyggda med anrikningssand) - Täta fyllningsdammar (uppbyggda med tätkärna) 2. Funktion 3. Exempel dammbrott och incidenter - Överströmning.. KVISTFORSEN Spegeldamm 7 1985 - Läckage. Ryllshyttemagasinet i Garpenberg - 1997 - Dammbrottet i Aitik - 2000 4. Bidragande orsaker till problem - Brister i ursprungligt byggande, brister i projekteringen byggandet tillsynen. - Befintliga dammar uppfyller ofta inte dagens krav på: instrumentering, dimensionerande läckage - Stabilitet under odränerade förhållanden

Grundvattenyta Grundvattenyta - Stenfyllningsdammar (Nr 4 är sprängsten) - Jordfyllningsdammar (Nr 4 är sand, grus etc.)

DRÄNERANDE FYLLNINGSDAMMAR Verklig damm Inåtmetoden Gråberg, övergångslager, anriktningssand Utåtmetoden Morän Uppåtmetoden Verklig damm Verklig damm Anriktningssand Filter, Gråberg Filter Berg Morän Morän Morän

Driftfasen Morän fin Deponering under vatten Efterbehandlingssked Täckning med morän Beach Projektering Morän grov Dammkonstruktioner 1. Typer - Dränerande fyllningsdammar (uppbyggda med anrikningssand) - Täta fyllningsdammar (uppbyggda med tätkärna) 2. Funktion 3. Exempel dammbrott och incidenter - Överströmning.. KVISTFORSEN Spegeldamm 7 1985 - Läckage. Ryllshyttemagasinet i Garpenberg - 1997 - Dammbrottet i Aitik - 2000 4. Bidragande orsaker till problem - Brister i ursprungligt byggande, brister i projekteringen byggandet tillsynen. - Befintliga dammar uppfyller ofta inte dagens krav på: instrumentering, dimensionerande läckage - Stabilitet under odränerade förhållanden Funktionsmodell Startfasen Läckage Normal genomströmning TÄTKÄRNAN tillräckligt tät NEDSTRÖMS FILTER hindrar materialtransport men tillräckligt dränerandet NEDSTRÖMS STÖDFYLLNING dränerande, stabil Normalt läckage Tätkärnan spricker/ hydraulisk uppspräckning Valvbildning i övergången till betongkonstruktioner Inre erosion (suffusion) Inre instabilitet hos moränen

Fortsättningsfasen Utvecklingsfasen Läckage Nedströms filter otillräckligt Läckage Nedströms filter otillräckligt Nedströms stödfyllning otillräcklig Tätkärnan spricker/ hydraulisk uppspräckning Inre erosion (suffusion) Bakåtgripande erosion (piping) Tätkärnan spricker/ hydraulisk uppspräckning Inre erosion (suffusion) Bakåtgripande erosion (piping) Låg effektivspänning leder till låg stabilitet Erosion av tåstenarna Valvbildning i övergången till betongkonstruktioner Inre instabilitet hos moränen Alltför grovt n/s filter Valvbildning i övergången till betongkonstruktioner Inre instabilitet hos moränen Alltför grovt n/s filter Grundvattenytan stiger Stort läckage Läckning genom dammen TOTALT 77 BROTT I FYLLN IN GSDAMMAR År 1900-1970 Läckning genom grunden 30 % 14% Instabilitet 6 % 9 % 23 % 18 % Diverse Överströmning Erosion Statistics on the causes of failure of tailings dams Unknown 18 16 Overtopping Main subsidence Overtopping Slope stability 3 Earthquake 0,1 Foundation Structural6 Seepage 22 Structural Slope stability Seepage 9 Erosion Mine subsidence 9 17 Unknown Foundation Earthquake

Dammkonstruktioner 1. Typer - Dränerande fyllningsdammar (uppbyggda med anrikningssand) - Täta fyllningsdammar (uppbyggda med tätkärna) 2. Funktion 3. Exempel dammbrott och incidenter - Överströmning.. KVISTFORSEN Spegeldamm 7 1985 - Läckage. Ryllshyttemagasinet i Garpenberg - 1997 - Dammbrottet i Aitik - 2000 4. Bidragande orsaker till problem - Brister i ursprungligt byggande, brister i projekteringen byggandet tillsynen. - Befintliga dammar uppfyller ofta inte dagens krav på: instrumentering, dimensionerande läckage - Stabilitet under odränerade förhållanden KVISTFORSEN Spegeldamm 7 Hösten 1985 Situationsplan Kvistforsen

KVISTFORSEN Spegeldamm 7 Hösten 1985 Ett haveri orsakades av vajrarna till lyftmaskineriet för segmentluckan trasslade till sig. KVISTFORSEN Spegeldamm 7 Dammen hade endast ett utskov och haveriet orsakade överspolning av dammen. Ca 20 m av anslutande fyllningsdamm spolades bort närmast vänster utskovspelare. KVISTFORSEN Spegeldamm 7 Hösten 1985 KVISTFORSEN Spegeldamm 7 Hösten 1985

KVISTFORSEN Spegeldamm 7 Hösten 1985 KVISTFORSEN Spegeldamm 7 Hösten 1985 KVISTFORSEN Spegeldamm 7 Hösten 1985 Planluckorna i spegeldamm 7 Utskovet med planluckorna tillkom efter den överspolning av dammen som skedde 1985

Dammkonstruktioner 1. Typer - Dränerande fyllningsdammar (uppbyggda med anrikningssand) - Täta fyllningsdammar (uppbyggda med tätkärna) 2. Funktion 3. Exempel dammbrott och incidenter - Överströmning.. KVISTFORSEN Spegeldamm 7 1985 - Läckage. Ryllshyttemagasinet i Garpenberg - 1997 - Dammbrottet i Aitik - 2000 4. Bidragande orsaker till problem - Brister i ursprungligt byggande, brister i projekteringen byggandet tillsynen. - Befintliga dammar uppfyller ofta inte dagens krav på: instrumentering, dimensionerande läckage - Stabilitet under odränerade förhållanden Bolidens damm för Ryllshyttemagasinet i Garpenberg, juni 1997, läckage 3 m 3 /s Suorva Östra dammen, 1983. Grop 30 m 3, Läckage ca 200 l/s Bastusel, 1972: 70 l/s, 1988: 40 l/s, 1993: 40 l/s Juktandammarna. Hällbydammen, 1985: Grop 7 m 3, Läckage ca 4 l/s Porjusdammen, ett flertal incidenter, den senaste 1993 Incidenter med sjunkgropar/läckage med flera ELFORSK Rapport 99:34 ELFORSK-rapport Inre erosion i svenska dammar Beskrivning och utvärdering av rapporterade sjunkgropar Dammläckage i juni 1997 Bolidens damm för Ryllshyttemagasinet i Garpenberg Garpenberg, dammläckage i juni 1997

Garpenberg, dammläckage i juni 1997 Transport- och lastkapaciteten Fyllning av tätjord på uppströmssidan ökades successivt och omfattade som mest 4 12 lastbilar, 4 6 dumprar, 4 4 hjullastare och 4 3 grävmaskiner.

Läckaget minskat till endast ca 2 l/s Dammkonstruktioner 1. Typer - Dränerande fyllningsdammar (uppbyggda med anrikningssand) - Täta fyllningsdammar (uppbyggda med tätkärna) 2. Funktion 3. Exempel dammbrott och incidenter - Överströmning.. KVISTFORSEN Spegeldamm 7 1985 - Läckage. Ryllshyttemagasinet i Garpenberg - 1997 - Dammbrottet i Aitik - 2000 4. Bidragande orsaker till problem - Brister i ursprungligt byggande, brister i projekteringen byggandet tillsynen. - Befintliga dammar uppfyller ofta inte dagens krav på: instrumentering, dimensionerande läckage - Stabilitet under odränerade förhållanden

Boliden Aitik Dammbrott 2000-09-08/ -09 Påbyggnad 1998 Boliden Aitik Dammbrott 2000-09-08/ -09 Påbyggnad 1998 Påbyggnad 1998

Finita element beräkningar Det läcker för mycket: Det röda området utgör en ansamling av deformationskurvor för sista beräkningssteget Händelseförlopp vid dammbrottet Dammkonstruktioner 1. Typer - Dränerande fyllningsdammar (uppbyggda med anrikningssand) - Täta fyllningsdammar (uppbyggda med tätkärna) 2. Funktion 3. Exempel dammbrott och incidenter - Överströmning.. KVISTFORSEN Spegeldamm 7 1985 - Läckage. Ryllshyttemagasinet i Garpenberg - 1997 - Dammbrottet i Aitik - 2000 4. Bidragande orsaker till problem - Brister i ursprungligt byggande, brister i projekteringen byggandet tillsynen. - Befintliga dammar uppfyller ofta inte dagens krav på: instrumentering, dimensionerande läckage - Stabilitet under odränerade förhållanden

Stabilitetsproblem Avsaknad av filter ger läckageproblem Sprängsten Sprängsten Portryckslinje Plan glidyta i moränen Stabilitetsberäkning för plan glidyta: F=1,07 vid 35 graders friktionsvinkel i moränen

Svagheter i utläggningsanordningar Åtgärdat ledningsbrott Spricka Svagheter i materialval ger stabilitetsproblem bredd ca 50 mm och djup ca 250 mm.

Materialet innehåller mycket fint material som har kohesiva egenskaper, dvs gropens sidor kan stå vertikalt till och med överhäng. Vidare kan sprickor stå öppna. Dammkonstruktioner 1. Typer - Dränerande fyllningsdammar (uppbyggda med anrikningssand) - Täta fyllningsdammar (uppbyggda med tätkärna) 2. Funktion 3. Exempel dammbrott och incidenter - Överströmning.. KVISTFORSEN Spegeldamm 7 1985 - Läckage. Ryllshyttemagasinet i Garpenberg - 1997 - Dammbrottet i Aitik - 2000 4. Bidragande orsaker till problem - Brister i ursprungligt byggande, brister i projekteringen byggandet tillsynen. - Befintliga dammar uppfyller ofta inte dagens krav på: instrumentering, dimensionerande läckage - Stabilitet under odränerade förhållanden Dammarna oftast inte dimensionerade för att för att klara ett dimensionerande läckage

Tåförstärkning Maximalt tänkbar genomläckning Jordfyllningsdammar beräkningsprincip: DG Normal tryckfördelning i dammkroppen En tåförstärkning skall finnas längs dammens nedströmstå Ett dimensionerande läckage kan sättas till 100 gånger den största beräknade genomströmningen genom dammen..stenstorleken beräknas.stenstorleken bör dock inte understiga 200 mm DG Tryckfördelning då tätkärnan och filter antas ha helt tappat sin funktion och stödfyllning antas bestämma genomläckningen Test site Røssvatn Røssvatn dam Test site

Homogen stenfyllning - fältförsök 4-2002 Överströmning Brottskede

Brottskede Överströmning Brottskede Tid för att utveckla dammbrott Fältförsök nr 2 under 2002 Homogen grusdamm. Grus 0-60 mm Släntförstärkning med sprängsten (0-500mm) 2 m 0,9 m H=5m 1,7 1 7 minuter efter start

Fältförsök nr 2 under 2002 Fältförsök nr 2 under 2002 Delvis borttagning av förstärkning- Försök 2B-2002 F 1,2

Tillämpningsvägledning Överdämning Höjd Sten i slänt Sten i tån Inre erosion F 2,4

Läckage och vattnet rinner inte undan vid dammtån. Läckage Läckage Damm, läckage vid dammtån Inspektion

Materialet vid dammtån dåligt dränerande och alltför finkorningt

Materialet längs dammtån har bitvis separerat så det är alltför grovt för att ha filterverkan mot undergrunden. Dammbrott - Exempel överströmning KVISTFORSEN Spegeldamm 7 1985 - Statistik över dammbrott Fyllningsdammars verkningssätt Exempel på svagheter Läckage. Ryllshyttemagasinet i Garpenberg Dammbrottet i Aitik Brister i projekteringen Dimensionerande läckage Finmaterial förefaller att ha eroderat från dammen eller undergrunden Instrumentering Stabilitet under odränerade förhållanden Basinstrumentering Basinstrumentering för fyllningsdamm med tätkärna grundlagd på jord eller berg och stödfyllning på jord eller berg. 1) vid stödfyllning på jord 2) då läckageförändringar kan utvecklas snabbt bör tätare mätningar övervägas ur beredskapssynpunkt Mätöverfall som bör rensas och förses med anordning för kontinuerlig läckagemätning

Kontinuerlig läckagemätning med ultraljudgivare Mätöverfall försett med anordning för kontinuerlig läckagemätning Dammbrott - Exempel överströmning KVISTFORSEN Spegeldamm 7 1985 - Statistik över dammbrott Fyllningsdammars verkningssätt Exempel på svagheter Läckage. Ryllshyttemagasinet i Garpenberg Dammbrottet i Aitik Brister i projekteringen Dimensionerande läckage Instrumentering Stabilitet under odränerade förhållanden Exempel på byggnadsmetoder för dränerande gruvdammar (a) inåt-, (b) utåt- (c) uppåtmetoden

Gruvdammar dammtyper - jämförelse Egenskaper hos gruvavfallet Krav på utsläppsmetod Lämplighet för att magasinera vatten Motståndskraft mot jordbävningar Uppbyggnadsrestriktioner Krav på material för fyllningen Kostnader för deponeringsm etoden Källa: [Vick1983] Tät Dränerande damm fyllningsdamm inåtsmetod Lämplig för alla typer av Låg densitet gruvavfall Utsläpp långt ifrån dammen Alla metoder och väl kontrollerad beach lämpliga nödvändig God God Hela dammen byggs på en gång Naturliga jordtäkter Inte lämplig för att magasinera stor mängder vatten Dålig för platser med stor jordbävningsrisk Mindre än 5 m/år lämplig och krav på små deformationer. Mer än 15 m/år kan vara riskfyllt eller stora deformationer. Anrikningssand eller gruvavfall, i yttre delarna anpassade/behandlade för att uppfylla sin funktion Dränerande Dränerande damm damm utåtmetod uppåtmetad Lämplig för alla typer av Sand eller lågplastiskt avfall gruvavfall Varierar på Utsläpp långt ifrån dammen grund av detaljer och viss beach nödvändig i projekteringen God God Inga Anrikningssand eller gruvavfall om produktionshastigheten är tillräcklig, eller naturliga material Inte rekommenderad för permanent lagring. Temporär lagring av flöden acceptabelt vid god design och övervakning Acceptabel Restriktioner i höjd kan förekomma för varje etapp Anrikningssand eller gruvavfall om produktionshastigheten är tillräcklig, eller naturliga material Hög Låg Hög Medel Karaktäristiska egenskaper Skiktad lagerstruktur materialegenskaperna varierar vid successiv uppbyggnad Materialegenskaperna förändras med tiden: konsolidering mm Densitet Kornfördelning Skjuvhållfasthet Permeabilitet Stabilitet för dammar byggda med inåtmetoden Ett flertal referenser finns på att dammar byggda på lös anrikningssand behöver dimensioneras för stabilitet under odränerade förhållanden. Undersökningar behövs för att konstatera om underlaget (anrikningssanden) är så lös att den är kontraktant. Förutom infiltrationsförsök föreslås i GruvRIDAS undersökningar bl.a. med CPT-sondering (Cone Penetration Tests) för att bestämma anrikningssandens fasthet.

Stabilitet 1. En tillräckligt bred beach 2. Tillräckligt långsam uppfyllning 3. Tillräckligt omfattande dränering 4. Analys både för odränerade och dränerad förhållanden 5. Regelbundna uppföljningar av dammens beteende 6. Strömningsförhållandena behöver vara väldefinierade. Stabilitet Om det inte kan visas att materialet längs en tänkt glidyta är dialatant och/eller väldränerat är det nödvändigt att bestämma odränerade skjuvhållfastheten och beräkna dammen för odränerad stabilitet (förutom traditionella dränerad analys dvs effektivspänningsanalys) Om man inte helt säker på att det alltid råder dränerade förhållanden bör man förutsätta att odränerade förhållanden kan uppstå. En grundläggande princip skall vara att om jordmaterial i en given anläggning, under inverkan av laster som förekommer, kan liquefieras (förvätskas) så kommer den att göra det. Värsta tänkbara situation: Sanden är kontraktant och deformeras så att odränerad kollaps sker av sandstrukturen (static liquefaction). Dammkonstruktioner 1. Typer - Dränerande fyllningsdammar - Täta gruvdammar 2. Funktion 3. Exempel dammbrott och incidenter - Överströmning.. KVISTFORSEN Spegeldamm 7 1985 - Läckage. Ryllshyttemagasinet i Garpenberg - 1997 - Dammbrottet i Aitik - 2000 Vi använder till stor del befintliga dammar Mycket olika från damm till damm Inte dimensionerat för belastningsfallet Gamla svagheter 4. Bidragande orsaker till problem - Brister i ursprungligt byggande, brister i projekteringen byggandet tillsynen. - Befintliga dammar uppfyller ofta inte dagens krav på: instrumentering, dimensionerande läckage - Stabilitet under odränerade förhållanden Gamla svagheter Brister i kontinuitet Det går snabbt Forskning internationella erfarenheter