Biologiskt kulturarv som vägvisare för bevarande av kalkbarrskog. Anna Dahlström Marja Erikson Tommy Lennartsson

Biologiskt kulturarv som vägvisare för bevarande av kalkbarrskog Anna Dahlström Marja Erikson Tommy Lennartsson

Kalkbarrskog: Hur sköta för att bevara unika marksvampar och annan hotad biologisk mångfald? Kulturmiljövärden?

Arbete med hotade arter och biotoper Populationer/objekt utan gynnsam bevarandestatus

Arbete med hotade arter och biotoper Populationer/objekt utan gynnsam bevarandestatus Populationer/objekt med gynnsam bevarandestatus

Arbete med hotade arter och biotoper Populationer/objekt utan gynnsam bevarandestatus Jämförelse, bristanalys Populationer/objekt med gynnsam bevarandestatus

Vi behöver veta: Vad hotade arter behöver

Vi behöver veta: Vad hotade arter behöver Hur biotoper fungerar

Vi behöver veta: Vad hotade arter behöver Hur biotoper fungerar Naturliga förutsättningar (mark, klimat etc) Ekologiska processer (naturliga & antropogena) Landskapsförhållanden (spridning, kolonisation)

Arbete med hotade arter och biotoper Populationer/objekt utan gynnsam bevarandestatus

Arbete med hotade arter och biotoper Populationer/objekt utan gynnsam bevarandestatus Hur var det förr, innan arten/biotopen blev hotad?

Arbete med hotade arter och biotoper Populationer/objekt utan gynnsam bevarandestatus Hur var det förr, innan arten/biotopen blev hotad? Koppla ihop historia & ekologi

Vad är biologiskt kulturarv? Det biologiska kulturarvet är förekomst av ekosystem, biotoper, djur- och växtarter som uppstått, utvecklats, eller gynnats genom människans nyttjande av landskapet och vars långsiktiga fortlevnad och utveckling förutsätter eller påverkas positivt av brukande och skötsel. (RAÄ)

Biologiskt kulturarv berättar en historia om människan Kunskap om arter och biotoper berättar om tidigare brukande/historiskt kontext Kunskap om tidigare brukande berättar om vad arter behöver och hur biotoper fungerar

Ekologi Naturtyper Arter Historia Agrarhistoria Skogshistoria Traditionell kunskap Svar Hur sköta natur/landskap? Hållbart nyttjande Bevarande av biologisk mångfald Bevarande av kulturmiljövärden Svar

Ekologi Naturtyper Arter Historia Agrarhistoria Skogshistoria Traditionell kunskap Hur sköta natur? Hållbart nyttjande Bevarande av biologisk mångfald Bevarande av kulturmiljövärden Svar

Ekologi Naturtyper Arter Historia Agrarhistoria Skogshistoria Traditionell kunskap Hur sköta natur? Hållbart nyttjande Bevarande av biologisk mångfald Bevarande av kulturmiljövärden Svar Biologiskt kulturarv

Egenskaper Individer Arter Naturtyper Landskap

Andra källor -när kartorna inte räcker till Traditionell Kunskap - fråga brukaren Andra källor Historisk kunskap -kartor Biologisk kunskap -arteroch strukturer

Biologisk kunskap (svamp) Historisk kunskap (hävdpåverkan) Biologisk kunskap (luckighet, betestryck) Historisk kunskap (Djurantal) Traditionell kunskap (Djurantal) Historisk kunskap (omprövad hävdpåverkan) Biologisk kunskap (omprövat betestryck, trädoch busknyttjande) Historisk kunskap (Träd-och busknyttjande) Biologisk kunskap (fördjupad svampekologi)

Biohistorisk tolkning, skötselrekommendation Biohistorisk tolkning, skötselrekommendation Biohistorisk tolkning, skötselrekommendation Biohistorisk tolkning, skötselrekommendation

Arbete med kalkbarrskog?????? Biotopen hotas av skogsbruk Men vilken bevarandestatus har skyddade objekt?????

Arbete med kalkbarrskog?????? Biotopen hotas av skogsbruk Men vilken bevarandestatus har skyddade objekt? Hur var det förr?????

Alternativ 1 Alla Uppländska kalkbarrskogar har beteshistoria men kanske det är de minst betespåverkade som är biologiska toppobjekt?

Naturskog Fri utveckling Alternativ 1 Alla Uppländska kalkbarrskogar har beteshistoria men kanske det är de minst betespåverkade som är biologiska toppobjekt?

Naturskog Fri utveckling Naturvärde kulturmiljövärde Alternativ 1 Alla Uppländska kalkbarrskogar har beteshistoria men kanske det är de minst betespåverkade som är biologiska toppobjekt?

Alternativ 2 Alla Uppländska kalkbarrskogar är betespräglade men kanske har biologiska värden kommit in efter hävdens upphörande?

Alternativ 2a Blir bara bättre allt närmare naturskog Fri utveckling Alternativ 2 Alla Uppländska kalkbarrskogar är betespräglade men kanske har biologiska värden kommit in efter hävdens upphörande?

Alternativ 2b Bäst i en successionsfas Hur sköta? Alternativ 2 Alla Uppländska kalkbarrskogar är betespräglade men kanske har biologiska värden kommit in efter hävdens upphörande?

Alternativ 3 Biologisk mångfald i kalkbarrskog är i stor utsträckning formad av historiskt nyttjande

Restaurera och sköta såatt historiskt nyttjande imiteras i tillräcklig grad Alternativ 3 Biologisk mångfald i kalkbarrskog är i stor utsträckning formad av historiskt nyttjande

Naturvärde = kulturmiljövärde Restaurera och sköta såatt historiskt nyttjande imiteras i tillräcklig grad Alternativ 3 Biologisk mångfald i kalkbarrskog är i stor utsträckning formad av historiskt nyttjande

Vilka historiska nyttjandeformer har funnits? - Betesintensitet, betesrytm? - Trädnyttjande, hantering av busk och sly? Restaurera och sköta såatt historiskt nyttjande imiterasi tillräcklig grad Alternativ 3 Biologisk mångfald i kalkbarrskog är i stor utsträckning formad av historiskt nyttjande

Gunbyle 1690 Lokalen inom ett av gårdens/byns två åkeroch betesgärden Ingen annan utmark till gården

Gunbyle 1752 Samma landskapsnyttjande: åker och betesgärde Bergländige skogsbackar

Gunbyle 1953 fotat 1944

Gunbyle 1953 fotat 1944 Stor, bynära beteshage från medeltid till 1960-tal Betesrytm styrd av åkerbruk till ca 1850

Slada 1779 Utmark långt ifrån brukningscentrum

Slada häradskartan 1859-63

Slada Ekonomiska kartan flygfoto 1945

Slada Ekonomiska kartan flygfoto 1945 Avlägsen del av stor utmark Troligen svagt betespåverkat

Historiska källor indikerar: Vissa kalkbarrskogar har varit hårt nyttjande (bete, avverkning etc) Andra har varit mycket svagt nyttjade

På vilka historiska markslag finns kalkbarrobjekten? Hur tolkar vi det? Objekt Historiskt markslag / hävd Betestyp Sandby, Östervret Utmark med hägnade vretar Gårdsnära del av mycket stor utmark Hökhuvud, Hanunda Åker och betesgärde (ingen utmark) Stort inägomarksbete Tvåsädesbete Hökhuvud, Gunbyle Åker och betesgärde (ingen utmark) Stort inägomarksbete Tvåsädesbete Slada Gubbenhöllsjön Ö-ut Utmark med ohägnade ängar Avlägsna delar av mycket stor utmark Slada N & NO Storsten Slada SO Kråkmar Raggarön Havsvik Näsudden Söderön Nolsterby Hökhuvud Assjö 1 Utmark med ohägnade ängar Utmark med ohägnade ängar Betes/ängsgärdemed ohägnade ängar Betes/ängsgärdemed ohägnade ängar Ängsgärde med större backe - senare slåtterhagar- beteshagar Avlägsna delar av mycket stor utmark Gården Storsten tillkommer Avlägsna delar av mycket stor utmark Gården Storsten tillkommer Först avlägset betesgärde, sedan gårdsnära dito till Havsvik Tämligen avlägset betesgärde, evmed sen hävd vissa år Bynära Marknamn Svedjelandet Västland Bolstan-Vad Utmarksbete Bynära utmarksbete

Gunbyle, fdbetesmark i tvåsädesgärde

Slada, fdutmark långt från byn

Historiska källor indikerar: Vissa kalkbarrskogar har varit hårt nyttjande (bete, avverkning etc) Andra har varit mycket svagt nyttjade Men biologiska källor indikerar: Alla kalkbarrskogar har varit mycket luckiga, även objekt långt från byarna.

Fäboden Vârtopsbetesområde i Apunsenibergen, Rumänien

Alternativ 1 Alla Uppländska kalkbarrskogar har beteshistoria men kanske det är de minst betespåverkade som är biologiska toppobjekt? Nej

Alternativ 2 Alla Uppländska kalkbarrskogar är betespräglade men kanske har biologiska värden kommit in efter hävdens upphörande? Nej

Ja, men: Svamparna nyttjar även vissa delar av betesskogen med svag hävdpåverkan Alternativt: svamparna mycket mer tåliga mot igenväxning än kärlväxter Alternativ 3 Biologisk mångfald i kalkbarrskog är i stor utsträckning formad av historiskt nyttjande

Ja, men: Svamparna nyttjar även vissa delar av betesskogen med svag hävdpåverkan Kan finnas kvar utan hävd Alternativt: svamparna mycket mer tåliga mot igenväxning än kärlväxter Försvinner utan hävd, men långsamt Alternativ 3 Biologisk mångfald i kalkbarrskog är i stor utsträckning formad av historiskt nyttjande

Hur hävda? Slada: En bonde berättar: ca 20 kor fram till 1960-talet

Historisk och traditionell kunskap indikerar: Tämligen svagt betestryck (0.1-0.2 NE/ha) Luckor har hållits öppna med röjning (tidigare getter?)

Rönngrund (Nordangärde) LS 1863

Skogsslåtta

Sidlänt vall. Stenb. men ganska växtl. skogs o betesm.

Kalkbarrskogen har haft mycket varierad skötsel!

Avgränsning av objekt

Avgränsning av objekt Avgränsning av objekt Hävdspår som eget bevarandevärde Biologiskt kulturarv indikerar skötselbehov, skötsel kan påverka avgränsningen