Kolari kommun Detaljplan för Rautuvaara industriområde UTKAST 6.11.2013
KOLARI KOMMUN DETALJPLAN FÖR RAUTUVAARA INDUSTRIOMRÅDE Datum Planutkast 6.11.2013 Tuuli Tolonen, Matti Kautto Skriven av Granskad av Godkänd av Beskrivning Detaljplanebeskrivning Referens 82135434 Ramboll Niemenkatu 73 15140 LAHTI P +358 20 755 611 F +358 20 755 7801 www.ramboll.fi
BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER Beskrivningen av detaljplanen och detaljplaneändringen gäller den detaljplanekarta som är daterad 6 november 2013. Detaljplanen gäller: Kolari kommuns 4:e stadsdel. Genom detaljplanen bildas: Kolari kommuns 4:s stadsdel, kvarter samt landsvägs- och järnvägsområde. Detaljplanen har uppgjorts av Ramboll, Niemenkatu 73, 15140 Lahtis, tel. 020 755 611 (växel). Anhängiggjord Planläggningen av gruvområdet i Hannukainen startade genom Kolari kommunstyrelses beslut 22.11.2010 355 som kungjordes 12.5.2011. Då avgränsningarna av de områden som ska planläggas klarnade har beslut om anhängiggörande av detaljplanen för Rautuvaara industriområde fattats i Kolari kommunstyrelse 14.1.2013 27. Det har informerats i lokaltidningen och på kommunens anslagstavla att detaljplaneringen av området har inletts. Godkännande av kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkände detaljplanen och detaljplaneändringen..201_. Planområdets läge Det planerade gruvprojektet i Hannukainen ligger i Kolari kommun, cirka 25 30 kilometer nordost om Kolaris centralort och cirka 12 kilometer väster om fjället Yllästunturi. Området som ska detaljplaneras ligger närmare bestämt öster om vägen Ylläksentie (landsväg 940), som går från Kolari till Äkäslompolo, intill Rautuvaara gamla gruvområde, mellan Ylläksentie och järnvägen till Rautuvaara. Området som ska detaljplaneras omfattar cirka 67 ha. Planens syfte Syftet med detaljplanen är att genom planläggning skapa möjligheter att på området placera en malmanrikningsanläggning och därtill hörande utrymmen, bl.a. kontor, personalrum samt konstruktioner för lastning av koncentrat i järnvägsvagnar, anslutningar till landsvägen och andra behövliga förbindelser.
Figur 1. Planområdets ungefärliga läge Figur 2. Avgränsning av det område som ska planläggas på grundkartan
INNEHÅLL BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 3 1. SAMMANDRAG 1 1.1 Planläggningsprocessens faser 1 1.2 Detaljplan 1 1.3 Förverkligande 1 2. UTGÅNGSPUNKTER 2 2.1 Allmän beskrivning av området 2 2.2 Beskrivning av gruvprojektet 2 2.3 Naturmiljö 2 2.3.1 Landskapets struktur, landskapsbild 2 2.3.2 Naturförhållanden 2 2.3.2.1 Allmän beskrivning av vegetations- och naturtyper 2 2.3.2.2 Fauna 4 2.3.3 Naturskydd 4 2.3.4 Klimat och luftkvalitet 6 2.3.5 Grundvatten 6 2.3.6 Rennäringen 6 2.4 Byggd miljö 6 2.4.1 Samhällsstruktur och bebyggelse 6 2.4.2 Service 6 2.4.3 Arbetsplatser och näringsverksamhet 7 2.4.4 Rekreation 7 2.4.5 Trafik 7 2.4.6 Kulturarv 7 2.4.7 Teknisk försörjning 7 2.4.8 Specialverksamhet 8 2.4.9 Markägoförhållanden 8 3. PLANERINGSSITUATION 9 3.1 De riksomfattande målen för områdesanvändningen 9 3.2 Landskapsplan 9 3.3 Generalplan 10 3.4 Detaljplan 11 3.5 Byggnadsordning 12 3.6 Baskarta 12 3.7 Byggförbud 12 3.8 Skyddsbeslut 12 3.9 Gruvans planer 12 3.10 Utredningar 14
4. MÅL FÖR DETALJPLANEN 15 4.1 Gruvprojektets mål 15 4.2 De riksomfattande målen för områdesanvändningen 15 4.3 Landskapsmässiga mål 16 4.4 Kommunens mål 16 4.5 Mål på basis av utgångsmaterialet 16 4.6 Mål baserade på områdets förhållanden och egenskaper samt MKB 17 4.7 Intressenternas mål 17 5. PLANERINGSSTADIER 18 5.1 Detaljplanens planeringsbehov 18 5.2 Planeringsstart och därtill hörande beslut 18 5.3 Deltagande och samverkan 18 5.3.1 Planläggningsstart och program för deltagande och bedömning 18 5.3.2 Beredningsfasen 18 5.3.3 Planförslag 19 5.3.4 Godkännande av planen 19 5.3.5 Myndighetssamarbete 19 5.3.6 Internationellt hörande 19 6. BESKRIVNING AV DETALJPLANEN 20 6.1 Planens struktur 20 6.2 Dimensionering 20 6.3 Områdesreserveringar 20 7. PLANENS KONSEKVENSER 21 7.1 Konsekvenser för byggd miljö 21 7.2 Konsekvenser för naturen och naturmiljön 21 7.3 Konsekvenser för ekonomin 21 7.4 Konsekvenser för hälsa och säkerhet 21 7.5 Detaljplanens rättsverkningar (MBL 58 ) 22 7.6 Miljöstörningsfaktorer 22 8. GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN 23
BESKRIVNINGENS BILAGOR Bilaga 1 Program för deltagande och bedömning Till beskrivningen hör en detaljplanekarta med dess beteckningar och bestämmelser Förteckning över andra dokument, bakgrundsutredningar och källmaterial som berör planen: Hannukaisen Kaivoshanke, ympäristövaikutusten arviointiselostus (Northland Mines Oy, 9.8.2013) - Gruvprojektet i Hannukainen miljökonsekvensbeskrivning (Northland Mines Oy, 9.8.2013) (Bara på finska) Gruvprojektet i Hannukainen miljökonsekvensbeskrivning (Northland Mines Oy, 28.8.2013)
1. SAMMANDRAG 1.1 Planläggningsprocessens faser Kolari kommunstyrelses beslut om att börja planlägga gruvområdet i Hannukainen 22.11.2010 355 Tillkännagivande om anhängiggörandet 12.5.2011 Program för deltagande och bedömning framlagt 12.5.2011 - Uppdatering av PDB (ändring av planeringsområdets avgränsning) Kolari kommunstyrelses beslut om att anhängiggöra detaljplanen för Rautuvaara industriområde Tillkännagivande om uppdaterat PDB 4.1.2013 14.1.2013 27 _.1.2013 Planutkastet framlagt 2.12 31.12.2013 Planförslaget framlagt Behandling i förtroendeorgan Informationsmöten för boende och allmänheten 5.12.2013 1.2 Detaljplan Syftet med detaljplanen är att anvisa byggområden och byggrätter för en malmanrikningsanläggning och därtill hörande utrymmen, bl.a. kontor, personalrum samt konstruktioner för lastning av koncentrat i järnvägsvagnar, anslutningar till landsvägen och andra behövliga förbindelser. 1.3 Förverkligande Detaljplanerna utarbetas samtidigt som gruvprojektets miljökonsekvensbedömning och gruvområdets delgeneralplanering pågår. Behandling av godkännande av detaljplanen sker då MKBförfarandet har slutförts och beslut om att godkänna delgeneralplanen för området har fattats.
2. UTGÅNGSPUNKTER 2.1 Allmän beskrivning av området Området består av talldominerad moskog som nu används för skogsbruk, halvöppna mera lövträdsdominerade mossar och delvis gammalt gruvområde som tagits ur bruk och som till största delen inte har återställts. Industriområdet som ska detaljplaneras ligger mellan regionväg 940 (Ylläksentie) och järnvägen. Regionvägens och järnvägens områden hör också till detaljplanen. 2.2 Beskrivning av gruvprojektet Northland har börjat bereda tillståndsansökan för projektet. Gruvans livslängd uppskattas till 17 år. Lösjord ska enligt den preliminära tidsplanen börja tas bort under senare delen av år 2014 och malmbrytningen uppskattas pågå från slutet av år 2016 till år 2034. Full produktion ska nås år 2017. Stängningen av gruvan uppskattas pågå i fem år, från 2035 till 2040 (Gruvprojektet i Hannukainen Miljökonsekvensbeskrivning). Figur 3. Preliminär tidsplan för gruvprojektet 2.3 Naturmiljö 2.3.1 Landskapets struktur, landskapsbild I den riksomfattande indelningen i landskapsprovinser ligger projektområdet i södra delen av Västra Lapplands fjällregion. Typiskt för storlandskapet i Västra Lapplands fjällregion är Ylläs- Ounastunturis tydligt synliga bergs- och fjällkedja Ounasselkä, som delar in området i Muonio-Torne älvs samt Ounas- och Kemi älvs avrinningsområden. Ounasselkä bildar områdets landskapsmässiga och funktionella ryggrad och fixpunkt i fjärrlandskapet. På lokal nivå ligger det planerade gruvområdet väster om Ounasselkä på höglandsområdet Olos-Salmivaara. På området finns enligt den finländska miljöförvaltningens databas Oiva inga värdefulla, klassificerade landskapsområden vilkas skyddskriterier också inkluderar landskapsvärden. Området som ska detaljplaneras urskiljs inte på ett större område i landskapsbilden. Området syns från landsvägen. Numera består området av delvis avverkad, jämn, grandominerad skog. Områdets landskap beskrivs i sin helhet i den finska MKB-beskrivningens kapitel 10.1 Landskap (sidorna 106 117) och i delgeneralplanebeskrivningen för gruvområdet i Hannukainen kapitel 2.3.1. Landskapets struktur, landskapsbild. 2.3.2 Naturförhållanden Naturförhållandena på områdena i anslutning till gruvprojektet i Hannukainen beskrivs i sin helhet i MKB-beskrivningen i kapitel 10.10 Naturmiljö (sidorna 233 275) och i MKB-beskrivningens bilagor samt i delgeneralplanebeskrivningen för gruvområdet i Hannukainen kapitel 2.3.2 Naturförhållanden. 2.3.2.1 Allmän beskrivning av vegetations- och naturtyper I området kring Rautuvaara är talldominerade torra moar de vanligaste naturtyperna, även karga moar förekommer allmänt. Lavmoar förekommer i de norra delarna av Rautuvaaraområdet. Det har gjorts många avverkningar i området och därför finns det kalhyggen och plantbestånd på
ganska vidsträckta områden i Rautuvaaraområdet. Friska och lundartade moar förekommer framför allt i den södra delen av området längs älvarna. Små arealer med kärr, lundar och mader förekommer också i de södra delarna av Rautuvaaraområdet där de bildar en mångsidig mosaik av olika naturtyper. I området finns också ganska rikligt med tallmyrar och i viss mån mossar. Områdets värdefullaste objekt beträffande geomorfologi och naturförhållanden är de representativa skogskärren och gamla skogarna vid Niesajoki och dess biflöden, en lund med strutbräken intill Niesajoki, där det växer bl.a. slåtterblomma, ormbär och ögonpyrola. Till de betydelsefullaste naturobjekten i Rautuvaara hör ravindalen mellan Rautuvaara och Alainen Rautuvaara, det vidsträcka källkärrsområdet Sulatkaltiot söder om åsen Rytijänkänharjut. På källkärrsområdet växer bl.a. korallrot, spindelblomster och lundarv. Även de små representativa objekten längs Kylmäoja och mossen Sotkavuoma är exempel på områdets naturvärden. Figur 4. Rautuvaaraområdets naturtyper (figurer från MKB-beskrivningen: den övre figuren s. 254, den nedre figuren s. 251)
Detaljplaneområdets naturtyper har inventerats vid två olika undersökningar. Resultaten av inventeringen visas på kartor, se Figur 4. Området är klassificerat som torr mo. På en del av området har skogen avverkats. Området som ska detaljplaneras är avgränsat så att myren Sotkavuoma ligger utanför det område som planläggs. Figur 5. Detaljplaneområdets skog på sommaren 2012 (foto 1487) 2.3.2.2 Fauna Flygekorre Flygekorren är klassificerad som en sårbar (VU) art och finns också med i habitatdirektivets bilaga IV(a). På projektområdet gjordes en utredning av flygekorrar år 2008. Som metod användes observation av flygekorrspillning vid roten av grova träd på områden som lämpar sig för flygekorre (Uleåborgs universitet). Enligt utredningens resultat observerades dock ingen flygekorrspillning på projektområdet och därför kan området inte anses vara ett viktigt revir för flygekorre. Fladdermöss Alla fladdermöss i Finland är fridlysta enligt naturvårdslagen och de finns också uppräknade i habitatdirektivets bilaga IV(a). På projektområdet och i dess närhet gjordes en fladdermusutredning i början av augusti 2011 (Ramboll Finland Oy). Då iakttogs fladdermöss på natten kl. 22.00 03.00 genom att man lyssnade efter dem och spelade in deras läten. Lätena observerades aktivt under tre nätter i följd samt två nätter också passivt. Andra däggdjur På Hannukainen- och Rautuvaaraområdet gjordes vilttriangelräkning på sammanlagt fem olika områden (Lapin Vesitutkimus Oy). Enligt räkningarna var de vanligaste arterna på Rautuvaaraområdet räv och hare. Inga skyddade däggdjursarter observerades vid vilttriangelräkningarna, men i närheten av projektområdet har två björnar och en varg observerats. 2.3.3 Naturskydd Naturskyddet har behandlats i MKB-beskrivningens kapitel 10.10.1.2 Skyddsområden (sidorna 235 238) och 10.10.1.4 Skyddade och hotade naturtyper (sidorna 239 242) samt i delgeneralplanebeskrivningen för gruvområdet i Hannukainen kapitel 2.3.3 Naturskydd.
Projektområdet ligger i sin helhet inom Naturaområdet Torne älvs och Muonio älvs vattendrag (FI1301912). Naturaområdet är skyddat med stöd av habitatdirektivet (SCI) och områdets naturvärden är baserade på naturtyper i habitatdirektivets bilaga I och arter i bilaga II. I skyddet av Naturaområdet ingår de vattendrag som ligger inom avgränsningarna och motsvarar det som avses i vattenlagen och som inte ingår i de SCI-områden som avses i statsrådets beslut 20.8.1998. Markområdena ingår inte i skyddsområdet. Vattendragsområdet Torne älv Muonio älv är också skyddat med stöd av vattenramdirektivet. Naturaområdet Torne älvs och Muonio älvs vattendrag ligger inom kommunerna Enontekis, Kittilä, Kolari, Muonio, Pello, Torneå och Övertorneå och de betydelsefullaste sjöarna i området är Kilpisjärvi, Jerisjärvi och Äkäsjärvi. Av Naturaområdets viktigaste biflöden rinner Äkäsjoki och Niesajoki genom gruvprojektområdet. Vattenkvaliteten i flodsystemet är klassificerad som huvudsakligen god eller utmärkt. På detaljplaneområdet finns inga vattendrag eller skyddsobjekt. Öster om detaljplaneområdet och järnvägen finns två hotade naturtyper. De är gamla grandominerade skogar. Söder och sydost om detaljplaneområdet finns myren Sotkavuoma. Den är ett värdefullt fågelområde. Enligt linjetaxeringar var fågeltäten på Sotkavuomaområdet 196,9 par/km 2. Förekomsten av arter som är rödlistade av IUCN är så stor på Sotkavuomaområdet att det är det viktigaste fågelområdet i Kolari-Muonioområdet. På Sotkavuomaområdet finns många vadare och andra viktiga arter såsom brushane (Philomachus pugnax) (EN), smalnäbbad simsnäppa (Phalaropus lobatus) (VU), göktyta (Jynx torquilla) (VU), sädgås (Anser fabalis) (NT) och tjäder (Tetrao urogallus) (NT). Figur 6. Detaljplaneutkast för Rautuvaara industriområde och Sotkavuoma på grundkartan
2.3.4 Klimat och luftkvalitet Klimatet behandlas i MKB-beskrivningen i kapitel 10.4 (sidorna 138 142) och luftkvaliteten i kapitel 10.5 (sidorna 143 156) samt i delgeneralplanebeskrivningen för gruvområdet i Hannukainen kapitel 2.3.4 Klimat och luftkvalitet. 2.3.5 Grundvatten På området som ska detaljplaneras finns inga klassificerade grundvattenområden. Grundvattnet behandlas i MKB-beskrivningen i kapitel 10.7. Grundvatten (sidorna 164 171) samt i delgeneralplanebeskrivningen för gruvområdet i Hannukainen kapitel 2.3.5 Grundvatten. 2.3.6 Rennäringen Rennäringen behandlas i MKB-beskrivningen i kapitel 10.16 Rennäringen (sidorna 350 359) och i delgeneralplanebeskrivningen av gruvområdet i Hannukainen kapitel 2.3.7 Rennäringen. 2.4 Byggd miljö Den byggda miljön har behandlats i MKB-beskrivningen kapitel 10.14 Nuvarande samhällsekonomiska situation (sidorna 307 339) och i delgeneralplanebeskrivningen av gruvområdet i Hannukainen kapitel 2.4. 2.4.1 Samhällsstruktur och bebyggelse På området som ska detaljplaneras finns ingen bebyggelse. Närmast området finns byn Hannukainen, som ligger som närmast cirka 6 km från området som ska detaljplaneras. Byn Hannukainen har 11 fasta bostadsbyggnader med cirka 23 fast boende invånare. Kolari kommuncentrum ligger ca 16 km söder om detaljplaneområdet. Cirka 2 km nordost om detaljplaneområdet finns Rautuvaara gamla gruvas anrikningsverk och andra byggnader. Figur 7. Rautuvaara gamla gruvas industriområde (foto 1415) 2.4.2 Service På området som ska detaljplaneras och i dess omgivning finns ingen service. Områdets service har behandlats i MKB-beskrivningen i kapitel 10.14.4.4 Social infrastruktur (sidorna 330 339). Områdets turism har behandlats i MKB-beskrivningen i kapitel 10.15.2 Turism i Kolari (sidorna 341 346).
2.4.3 Arbetsplatser och näringsverksamhet På området som ska detaljplaneras finns inga arbetsplatser. Turismen och därtill hörande service är en viktig näring i Kolari kommun. Fastän företagen i Ylläs är relativt små, är Ylläsområdet ändå som helhet en av de största sysselsättarna i Kolari kommun. En av turismens viktigaste resurser är fjällnaturen och de upplevelser som den erbjuder. I omgivningen kring området som ska planläggas har skogsbruk, renskötsel och naturahushållningens näringar tämligen stor betydelse. Nordost om planområdet finns Rautuvaaragruvans anrikningsverk vars område används för lagring. Områdets sysselsättning har behandlats i MKB-beskrivningen i kapitel 10.14.4.3 Sysselsättning (sidorna 328 330). 2.4.4 Rekreation 2.4.5 Trafik På området som ska detaljplaneras och i dess näromgivning finns inga rekreationsområden eller -leder. I omgivningen kring området som ska planläggas har jord- och skogsbruk, renskötsel och naturahushållningens näringar tämligen stor betydelse. Friluftsliv, fritidsverksamhet, fiske, jakt, skidåkning, snöskoteråkning m.m. har behandlats i MKBbeskrivningen i kapitel 10.14.4.4. Social infrastruktur (sidorna 330 339). Trafiken till området följer regionväg 940 (Ylläksentie). Till området leder också, vid sidan om, en järnvägsförbindelse till Rautuvaara gamla gruvområde. Området som ska planläggas avgränsas i den norra kanten av regionväg 940 (Ylläksentie). Den genomsnittliga dygnstrafiken på vägen är cirka 500 600 fordon (GDT). Under de livligaste veckorna är den genomsnittliga dygnstrafiken ungefär det dubbla. Under turistsäsongen är trafiken störst på lördagarna. Områdets trafik har behandlats i MKB-beskrivningen i kapitel 10.13.1 Vägar (sidorna 295 303). 2.4.6 Kulturarv På området och i dess omedelbara närhet finns inga klassificerade, kulturellt värdefulla miljöer. Området har dock en lång historia som en del av det lappländska ödemarks- och rennäringskulturlandskapet. I Kolari har gruvorna också varit en del av kulturlandskapet sedan 1700-talet. På området som ska detaljplaneras finns inga registrerade fornminnen och vid kontrollinventeringarna av området hittades inga nya fornlämningar. Uppgifterna om fornlämningar i gruvprojektets näromgivning är baserade på Hannu Kotivuoris inventering år 1988. På områdena i anslutning till gruvprojektet har dessutom gjorts två mera preciserade utredningar av fornlämningar i september 2007 (17.9 23.9.2007) och augusti 2011 (1.8 5.8.2011) (Mikroliitti Oy 2007 och Museiverket 2011). På Rautuvaaraområdet har dessutom gjorts separata utredningar (Mikroliitti Oy 2008 och Museiverket 2012). Utredningarna finns som bilagor till MKB-beskrivningen. Områdets kulturarv har behandlats i MKB-beskrivningen i kapitel 10.12 Kulturarv (sidorna 287 294). Fornlämningarna har beskrivits i MKB-beskrivningen i kapitel 10.12.5 Fornlämningar (sidorna 292 293). 2.4.7 Teknisk försörjning Området som ska detaljplaneras omfattas inte av den kommunaltekniska servicen. I närheten av detaljplaneområdet finns en 110 kv kraftledning. Dess elstation finns på mindre än 2 km avstånd från detaljplaneområdet.
2.4.8 Specialverksamhet Cirka 2 km öster om området som ska detaljplaneras finns Rautuvaara tidigare gruvas område för anrikningssand. 2.4.9 Markägoförhållanden Området som ska detaljplaneras ägs av staten. Figur 8. Markägoförhållanden på Rautuvaaraområdet och i dess näromgivning (bild från MKBbeskrivningen s. 280).
3. PLANERINGSSITUATION 3.1 De riksomfattande målen för områdesanvändningen De riksomfattande målen för områdesanvändningen fick laga kraft 26.11.2001 och revideringarna av dem trädde i kraft 1.3.2009. De riksomfattande målen för områdesanvändningen är grupperade enligt sakinnehåll i följande helheter, som gäller för planområdet: Fungerande regionstruktur Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning Helheter av särskild betydelse som natur- och kulturmiljöer (Lapplands fjällregion) De riksomfattande målen för områdesanvändningen gäller frågor som måste beaktas i områdesanvändningen och i planeringen av den överallt i Finland. Enligt markanvändnings- och bygglagen 24 ska målen beaktas och ett fullföljande av målen främjas i de statliga myndigheternas verksamhet, landskapens planering och i kommunernas planläggning. 3.2 Landskapsplan På området gäller Fjällapplands landskapsplan, som fastställdes av Miljöministeriet 23.6.2010 och av Högsta förvaltningsdomstolen 16.5.2012. I landskapsplanen är det område som nu ska detaljplaneras med vidsträckt områdesreservering anvisat som område för gruvdrift (EK). Med den här beteckningen anvisas områden där det redan finns gruvdrift eller där det har konstaterats, bedömts eller inventerats sådana malm- och mineralförekomster att gruvdrift är sannolik. Man vill skydda områdena från sådana bestående förändringar av byggnation, skydd och annan markanvändning som äventyrar gruvdriften. I områdena ingår också anrikningsanläggningar, deponeringsområden och områden för anrikningssand som behövs för gruvdriften samt trafikleder och -områden. I planen har också anvisats behövliga förbindelser mellan gruvområdena i Rautuvaara och Hannukainen med tanke på gruvdriften samt en järnvägsförbindelse som kräver förbättring till Kolari och vidare till hamnarna längre söderut. Vid planeringen av gruvområdet måste man enligt de områdesvisa bestämmelserna i landskapsplanen beakta närområdets värden med tanke på turism, rekreation och naturvärden. Dessutom måste gruvdriften planeras så att den inte inom det område av Torne älv Muonio älvs vattendragsområde som hör till nätverket Natura 2000 orsakar betydande utsläpp eller hydrologiska konsekvenser eller annars avsevärt försämrar de naturvärden som utgör grund för att området har inkluderats i nätverket Natura 2000.
Figur 9. Utdrag ur Fjällapplands landskapsplan. Området som ska detaljplaneras är avgränsat med rött. 3.3 Generalplan På området som ska detaljplaneras finns inga gällande generalplaner. Ylläs delgeneralplan sträcker sig ganska nära det område som ska detaljplaneras till Rautuvaara gruvområde. I delgeneralplanen är det tidigare gruvområdet område för samhällsteknisk försörjning (EK). Området som undersöks för gruvdrift (EK) sträcker sig också fram till området. Figur 10. Utdrag ur Ylläs delgeneralplan, som sträcker sig ganska nära planeringsområdet. Området som ska detaljplaneras är avgränsat med rött.
Uppgörande av en delgeneralplan för gruvområdet och de funktioner som väsentligen hör ihop med gruvverksamheten på området har inletts. Målsättningen med planläggningen är att planera gruvområdet i Hannukainen, därtill hörande funktioner, skyddszoner, konstruktioner och förbindelser samt deras omedelbara omgivning på ett hållbart sätt. Delgeneralplanen för gruvområdet i Hannukainen finns som utkast framlagt samtidigt som utkastet till detaljplan. Figur 11. Utdrag ur delgeneralplanen för gruvområdet i Hannukainen (6.11.2013). Området som ska detaljplaneras är avgränsat med rött. I utkastet till delgeneralplan för gruvområdet i Hannukainen (6.11.2013) har följande beteckning för områdesreservering anvisats för området: Gruvindustriområde. Område för industri- och lagerbyggnader i anslutning till gruvdrift. På området får placeras en betydande anläggning som tillverkar och lagrar farliga kemikalier. För området ska en detaljplan utarbetas. 3.4 Detaljplan På planeringsområdena finns inga gällande detaljplaner.
3.5 Byggnadsordning Kolari kommunfullmäktige godkände byggnadsordningen 25.6.2002 39 och den trädde i kraft 8.8.2002. 3.6 Baskarta För området har en baskarta i skala 1:2000 gjorts upp. Baskartan ska godkännas. På huvuddelen av området har baskartan redan godkänts 23.1.2012 (Lantmäteriverket/49/621/2011) och den fyller kraven i förordningen om planläggningsmätning 1284/99. 3.7 Byggförbud På området finns inga byggförbud 3.8 Skyddsbeslut På området som ska detaljplaneras finns inga skyddsbeslut. 3.9 Gruvans planer Planeringen av hur gruvan ska förverkligas samt delgeneralplanering av området pågår. Ansökan om utmål har inlämnats till gruvmyndigheten. Planeringen av hur gruvan ska förverkligas och projektets miljökonsekvensbedömningsförfarande pågår. Gruvprojektets MKB-beskrivning har lämnats in till kontaktmyndigheten, Lapplands NTMcentral. Det kungjordes att den är offentligt framlagd 26.9.2013. Ansökan om utmål inlämnades till gruvmyndigheten sommaren 2011. Som grund för delgeneralplaneringen i Hannukainen och detaljplaneringen görs behövliga teknisk-ekonomiska planer som beaktar åtgärder för att minska de skadliga konsekvenser som togs upp i samband med projektets miljökonsekvensbedömning.
Figur 12. Utdrag ur Rautuvaara gruvplan enligt projektalternativ 4 i MKB (blått streck i norr = transportör, 6 = anrikningsverk, 7 = tågets lastningsstation, 14 = infartsväg)
3.10 Utredningar I samband med förfarandet vid miljökonsekvensbedömning av gruvprojektet i Hannukainen gjordes utredningar av hela gruvprojektets influensområde och dessa utnyttjas också i konsekvensbedömningen av de områden som ska detaljplaneras. För den här detaljplanen gäller speciellt följande utredningar, där följande aspekter behandlas: Elävä matkailumaisema Ounasselän tunturiseudun sekä Ylläksen ja Levin maisemaselvitys, Metla raportteja 33/2006 (Levande turistlandskap landskapsutredning för Ounasselkä fjällregion samt Ylläs och Levi, Metla-rapporter 33/2006) Meän Väylä Älvlandet kuntakatsaus, Pajala, Kolari, Muonio, Arkinova, Ramboll, Air-ix 2006 (selostus ja kartta) (Meän Väylä Älvlandet kommunöversikt, Pajala, Kolari, Muonio, Arkinova, Ramboll, Air-ix 2006, beskrivning och karta) Eletty, koettu maisema, näkökulmia saamelaiseen kulttuurimaisemaan, Tiina Elo ja Päivi Magga (toim.) Suomen ympäristö 34/2007 (Upplevt landskap, synvinklar på samekulturlandskapet, Tiina Elo och Päivi Magga red. Suomen ympäristö 34/2007) Kolarin Ylläksen osayleiskaavan muutos, kaavakartta ja -selostus, Pöyry Oy, Nordic marketing, 2008 (Ändring av delgeneralplanen för Ylläs i Kolari, plankarta och -beskrivning, Pöyry Oy, Nordic marketing, 2008) Kolarin seudun kaivoshankkeet. Kosonen, Tero ja Mähönen, Nina, Ratahallintokeskus, Liikennejärjestelmäosasto, Ratahallintokeskuksen julkaisuja A 8/2008 (Gruvprojekt i Kolariregionen, Kosonen, Tero och Mähönen, Nina, Banförvaltningscentralen, Avdelningen för trafiksystem, Banförvaltningscentralens publikationer A 8/2008) Tunturi-Lapin maakuntakaava, kaavakartta ja -selostus, Lapin liitto 2009 (Landskapsplan för Fjällappland, plankarta och -beskrivning, Lapplands förbund 2009) Kolari/mäenmaan vetovoimaisuusselvitys, FCG Oy 2010 (Utredning av Kolari/Meänmaas attraktionskraft, FCG Oy 2010) Pajala-Kolari kaivoshankkeen vaikutukset Kolarin kuntaan, Juhani Laasanen, Ruraliainstituutin Raportti 52/2010 (Konsekvenser av gruvprojektet i Pajala-Kolari för Kolari kommun, Juhani Laasanen, Ruralia-instituuttis rapport 52/2010) Perusselvitys asumistarpeesta Kolarissa kaavoitustoiminnan käynnistyessä, PÖyry Oy 2010 (Grundläggande utredning om behovet av boende i Kolari då gruvdriften startar, Pöyry Oy 2010)
4. MÅL FÖR DETALJPLANEN 4.1 Gruvprojektets mål Målet för detaljplanen är att skapa säkra, hälsosamma och fungerande samt med tanke på miljön godtagbara förhållanden för industribyggnationen i anslutning till gruvdriften. På området som ska detaljplaneras placeras malmanrikningsverk och därtill hörande utrymmen. Sådana är bl.a. kontor, personalrum samt konstruktioner för lastning av koncentrat i järnvägsvagnar, anslutningar till landsvägen samt andra behövliga förbindelser. Detaljplanerna utarbetas samtidigt som gruvprojektets miljökonsekvensbedömning och gruvområdets delgeneralplanering pågår. Detaljplanerna kan godkännas då MKB-förfarandet har avslutats. 4.2 De riksomfattande målen för områdesanvändningen De riksomfattande målen för områdesanvändningen fick laga kraft 26.11.2001 och revideringarna av dem trädde i kraft 1.3.2009. De riksomfattande målen för områdesanvändningen är grupperade enligt sakinnehåll i följande helheter, som gäller för planområdet: Fungerande regionstruktur Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning Helheter av särskild betydelse som natur- och kulturmiljöer (Lapplands fjällregion) De riksomfattande målen för områdesanvändningen gäller frågor som måste beaktas i områdesanvändningen och i planeringen av den överallt i Finland. Enligt markanvändnings- och bygglagen 24 ska målen beaktas och ett fullföljande av målen främjas i de statliga myndigheternas verksamhet, landskapens planering och i kommunernas planläggning. I målen står det: Genom områdesanvändningen stödjer man en balanserad utveckling av regionstrukturen och förstärker näringslivets konkurrenskraft och landets internationella ställning genom att i så stor utsträckning som möjligt utnyttja befintliga strukturer och främja en förbättring av livsmiljöns kvalitet och ett hållbart nyttjande av naturresurserna. Utvecklingen av regionstrukturen och områdesanvändningen är främst baserad på områdenas egna starka sidor och lägesfaktorer. I synnerhet i glest bebyggda och stagnerande landsbygdsområden vinnlägger man sig i samband med områdesanvändningen om att ta till vara de befintliga strukturerna och få till stånd en mångsidigare näringsverksamhet och övrig verksamhetsbas. Vid områdesanvändningen beaktas näringar som grundar sig på glesbebyggelse och enskilda funktioner samt landsbygdens behov av nya, bofasta invånare. Sådana aktiviteter som har en menlig inverkan på hälsan eller medför risk för olyckor placeras på tillräckligt långt avstånd från verksamheter som är känsliga för konsekvenserna. Genom områdesanvändningen tryggas en hållbar användning av naturresurserna så att tillgången på naturresurser tryggas också för kommande generationer. Inom områdesanvändningen och planeringen av den beaktas naturtillgångarnas geografiska läge och vilka möjligheterna är att utnyttja dem. Vid områdesanvändningen främjas uppnåendet och upprätthållandet av en god status på vattendragen. Genom områdesanvändningen främjas bevarandet av Lapplands fjällområden som speciellt viktiga områdeshelheter i fråga om natur- och kulturvärden. Samtidigt förvissar man sig om att förutsättningarna för bosättning och idkande av näring bibehålls. De karaktäristiska dragen för dessa områden identifieras och områdesanvändningen jämkas samman så balanserat som möjligt så att möjligheterna att bevara de exceptionella naturförhållandena, naturens uthållighet och kulturvärdena kan tryggas. De särpräglade by- och kulturmiljöerna, som är anpassade till naturförhållandena, får samtidigt stöd för att bevaras enhetliga. I renskötselområdet tryggas förutsättningarna att för områdesanvändningens del säkerställa renskötseln.
4.3 Landskapsmässiga mål Ur landskapsplanen för Fjällappland kan bl.a. följande mål för detaljplanen härledas: Förverkligande av Hannukainens och Rautuvaaras gruvområden Reservering för ett behov av järnvägsförbindelse från Rautuvaara via Luosu till Ylläsjärvi Utredning av en förbindelse för utveckling av spårbunden trafik norrut Förverkligande av rennäringen Utredning av behov av förbindelser för massarör, elledningar och bibana Utveckling av regionvägen I Lapplands landskapsöversikt fästs stor vikt vid utvecklingen av gruvdriften i Lappland. Landskapsöversikten har som mål att Lappland år 2030 ska ha 3 000 fler arbetsplatser än vid utgångsnivån inom industri-, gruv- och energisektorn. 4.4 Kommunens mål Kommunens mål är att gruvdriften planmässigt ska utvecklas inom kommunens område så att den stöder turismen bl.a. genom utveckling av infrastrukturen. I kommunstrategin, som godkändes av Kolari kommunfullmäktige 26.9.2012 (Meän Ratekia 2012 2016 Aktiivinen ja palveluhenkinen kuntastrategia Strategian päivitys syksy 2012, Vår Strategi 2012 2016 Aktiv och serviceinriktad kommunstrategi Uppdatering av strategin hösten 2012 ), finns följande mål: Kolari är en turist- och gruvkommun som ger god service o Kolari kommuns turistnäring utvecklas kvalitativt och kvantitativt, blir mera mångsidig och omfattar hela året. Gruvdriften utvecklas till en betydande näring i kommunen. Gruvdriften genomförs på ett hållbart sätt med tanke på samhället och miljön. som planmässigt utvecklar sin livskraft. o Kommunens beslutsfattande och verksamhet är ansvarsfull, planmässig och förutseende. Beslutsfattarna och tjänsteinnehavarna förbinder sig att genomföra de planer som man gemensamt kommit överens om. Nya arbetsplatser och företag uppkommer i kommunen. Kolari lockar befolkning i arbetsför ålder och kommunen har en sund åldersstruktur. Viktiga mätare för utvecklingen av kommunens livskraft är ökade skatteinkomster, utveckling av antalet arbetsplatser, befolkningsmängden, antalet födda och flyttningsöverskott /-underskott. o Miljövärdena beaktas i kommunens verksamhet. Gruvdriften orsakar inga oförutsedda miljöskador. I anslutning till detaljplanerna har man för avsikt att ingå markanvändningsavtal enligt MBL 91b och andra behövliga avtal mellan kommunen och gruvbolaget samt eventuella andra parter för att planerna ska kunna förverkligas. Med delgeneralplanen och detaljplanerna samt dessa avtal säkerställer man att målen ska kunna nås. 4.5 Mål på basis av utgångsmaterialet I samband med miljökonsekvensbedömningen har gruvprojektet planerats i en hållbar riktning beträffande miljökonsekvenser. Delgeneralplanen för gruvprojektet och detaljplanerna har utarbetats på basis av alternativ 4. Enligt bedömning är dess miljökonsekvenser minst. Enligt planen för genomförandet kommer bl.a. följande funktioner att placeras på detaljplaneområdet: anrikningsverk transportband från Hannukainen och dess lossningsanordningar lastningsanordningar för tåglastning gruvans depå för arbetsmaskiner och service krossar kontor och personalrum
andra byggnader och konstruktioner som är nödvändiga för gruvdriften 4.6 Mål baserade på områdets förhållanden och egenskaper samt MKB Natur hur skyddet ska förverkligas. Så små konsekvenser som möjligt för myren Sotkavuomas naturtillstånd. Miljöstörningar minimering av störningarna enligt resultaten av miljökonsekvensbedömningen Så små konsekvenser som möjligt för landsvägstrafiken och landskapsbilden för dem som rör sig på vägen. 4.7 Intressenternas mål Kompletteras efter planutkastfasen.
5. PLANERINGSSTADIER 5.1 Detaljplanens planeringsbehov I landskapsplanen för Fjällappland har områden för gruvdrift reserverats i Hannukainen och Rautuvaara. Med delgeneralplanen planeras noggrannare hur dessa reserveringar ska förverkligas och med detaljplaner görs ännu noggrannare planering än med delgeneralplanen. Anrikningsverket är betydande i fråga om både storlek och konsekvenser. Därför måste bygglov för verket baseras på en detaljplan. Området ingår i ansökan om utmål för gruvprojektet i Hannukainen. 5.2 Planeringsstart och därtill hörande beslut Arbetet med att utarbeta en delgeneralplan och tillhörande behövliga detaljplaner har startat på ansökan av gruvbolaget, Northland Mines Oy. Beslut om att detaljplanera gruvområdet i Hannukainen fattades av Kolari kommunstyrelse 22.11.2010, 355 i samband med beslutet om att utarbeta en delgeneralplan. Beslut om anhängiggörande av detaljplanen för Rautuvaara industriområde fattades av Kolari kommunstyrelse 14.1.2013 27. 5.3 Deltagande och samverkan Förfarandet för deltagande och samverkan samt planläggningens stadier har beskrivits i programmet för deltagande och bedömning, som finns som bilaga 1 till beskrivningen. För uppgörandet av detaljplanen i Kolari kommun svarar kommunstyrelsen och detaljplanen godkänns av kommunfullmäktige. Information om att planläggningen startat och om framläggningen av programmet för deltagande och bedömning samt om hörande i beredningsfasen och framläggningen av planförslaget ges: på Kolari kommuns anslagstavla för officiella kungörelser i tidningen Luoteis-Lappi på sidorna med information från kommunen på kommunens webbplats: www.kolari.fi /fi/asuminen-ja-rakentaminen/vireilla-olevatkaavat per brev till planområdets markägare Materialet finns på webben och i Kolari kommuns tekniska verks lokaler. 5.3.1 Planläggningsstart och program för deltagande och bedömning Intressenterna kan lämna in sina åsikter om programmet för deltagande och bedömning under hela planläggningsprocessens gång. Kungörelse om att programmet för deltagande och bedömning (PDB) för hela gruvprojektet var offentligt framlagt gavs 12.5.2011 och det har sedan dess varit framlagt på anslagstavlorna i Kolari kommuns tekniska verk och på Kolari kommunens webbplats. För Rautuvaara fattades ett nytt beslut om anhängiggörande, för vilket PDB utarbetades 4.1.2013. Information om att planen är anhängig samt om programmet för deltagande och bedömning gavs genom en kungörelse.1.2013. Den andra gången PDB uppdaterades var i samband med hörandet i planens beredningsfas, och intressenterna har kunnat ta ställning till PDB samtidigt med det övriga materialet i planutkastet. 5.3.2 Beredningsfasen Planutkastet och dess beredningsmaterial var framlagt 2.12 31.12.2013på anslagstavlan i Kolari kommuns tekniska verk och på webbplatsen. Utlåtanden om planutkastet och beredningsmaterialet begärs av myndigheterna och Kolari kommuns förvaltningar.
5.3.3 Planförslag Utgående från inkomna utlåtanden och åsikter revideras utkastet till detaljplan till ett detaljplaneförslag. Målet är att detaljplaneförslaget ska framläggas efter kontaktmyndighetens utlåtande om MKB-beskrivningen och projektets Naturabedömning. Avsikten är att kommunen på hösten 2014 ska offentliggöra att planförslaget är offentligt framlagt i 30 dagar. Kommunmedlemmarna och intressenterna kan lämna in skriftliga anmärkningar om planförslaget. De som har lämnat in anmärkningar meddelas om kommunens motiverade ställningstagande till den inlämnade anmärkningen. Utlåtandena och anmärkningarna behandlas i kommunen och vid behov ordnas samråd. 5.3.4 Godkännande av planen Detaljplanen godkänns av Kolari kommunfullmäktige. Det går att överklaga beslutet om godkännande och planen till Rovaniemi förvaltningsdomstol och vidare till högsta förvaltningsdomstolen inom 30 dagar efter att beslutet om godkännande har tillkännagetts. 5.3.5 Myndighetssamarbete Mellan Kolari kommun, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland samt andra berörda myndigheter hölls ett första myndighetssamråd om planläggningen i Rovaniemi den 6.6.2011. Mötet gällde hela gruvprojektets planläggning. Då mötet hölls var det redan känt att ett behövligt antal detaljplaner kommer att utarbetas för området. Avgränsningarna av detaljplanerna var dock ännu inte exakt klargjorda. Myndighetssamråd i inledningsfasen av detaljplanearbetet för Rautuvaara hölls 30.1.2013 i Rovaniemi på Lapplands Närings-, trafik- och miljöcentral (NTM-centralen). Under planeringen har myndigheternas arbetssamråd hållits med Lapplands NTM-central och Lapplands förbund 13.3.2013. I samband med MKB-förfarandet för gruvprojektet i Hannukainen har möten för styrgruppen hållits. Vid åtminstone en del av dessa behandlades frågor som rör planläggningen. Utlåtanden om planutkastets beredningsmaterial och planförslaget begärs av berörda myndigheter. Ett andra myndighetssamråd om förslaget till detaljplan ordnas efter att planförslaget har varit framlagt och anmärkningar och utlåtanden om det har kommit in. Samrådet hålls enligt den preliminära tidsplanen hösten 2014 i Rovaniemi. Under planläggningsarbetet hålls vid behov arbetssamråd med myndigheterna. 5.3.6 Internationellt hörande Beträffande Rautuvaara detaljplan tillämpas internationellt hörande, eftersom den verksamhet som Rautuvaara detaljplan ger möjlighet till orsakar sådana konsekvenser för Torne älv-muonio älv att Sverige också kan påverkas. Till intressenterna på svenska sidan sänds en skriftlig begäran om utlåtande om planens beredningsmaterial och förslaget. Materialet sänds till dem översatt till svenska. Det svenska materialet sänds också till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland för kännedom.
6. BESKRIVNING AV DETALJPLANEN 6.1 Planens struktur På området som ska detaljplaneras har man för avsikt att placera ett anrikningsverk dit krossad malm levereras med hjälp av ett transportband från Hannukainen. I Rautuvaara sker också torkning, lagring och lastning av produkten på tåg. 6.2 Dimensionering Området som ska detaljplaneras omfattar ca 67 hektar. Planområdets arealer enligt markanvändning framgår av följande tabell: Områdesreservering Beskrivning av beteckningen Byggrätt, m 2 vån.yta Areal, ha EKT/kem-1 Kvartersområde för industrioch lagerbyggnader. 111 500 m² vån.yta 55, 6 ha LR Järnvägsområde. 6,0 ha LT Landsvägsområde. 5,7 ha Totalt 111 500 m² vån.yta 67 ha Planens dimensioneringsuppgifter presenteras utförligare på planläggningens uppföljningsblankett som finns som bilaga till beskrivningen (läggs till i planförslagsfasen). 6.3 Områdesreserveringar Kvartersområde för industri- och lagerbyggnader där byggnader för kontor, anrikningsverk, verkstad och lager i anslutning till gruvdrift samt andra byggnader, konstruktioner och anordningar som är nödvändiga för gruvdriften får placeras. Med beteckningen har anvisats det område som ska detaljplaneras i Rautuvaara frånsett områden reserverade för landsväg (LT) och järnväg (LR). Byggrätt har anvisats för kvarteret med tomtexploateringstalet e=0.20. På området har i enlighet med gruvplanen anvisats en ny plats för anslutningen till landsvägen, riktgivande körförbindelser inom området samt områdesreserveringar för ledningar. En reservering görs för ett transportband som ska passera under landsvägen till området. Områdets kant mot landsvägen samt kanten som gränsar till myrområdet har anvisats som tomtdel som ska bevaras i naturtillstånd. På detta sätt minskas skadlig landskapspåverkan mot landsvägen och naturpåverkan på myrområdet. På området har anvisats riktgivande fördröjnings- och behandlingsområde för dagvatten. I planen har därtill anvisats största tillåtna höjd för byggnadens högsta punkt (talet anges i förslagsfasen). Verksamheten som planeras på områdena klassificeras som en anläggning som avses i Sevesodirektivet och som orsakar risk för storolycka/miljörisker. I planen har en konsulteringszon på 1,5 km anvisats. På landsvägsområdet (LT) har tre platser för anslutning till området anvisats.
7. PLANENS KONSEKVENSER Vid beredningen av detaljplanen bedöms konsekvenserna av att planen förverkligas på det sätt som förutsätts i markanvändnings- och bygglagen. Konsekvensbedömningen av detaljplanen är främst baserad på de utredningar och konsekvensbedömningar som utarbetas i samband med gruvprojektets miljökonsekvensbedömningsförfarande. I konsekvensbedömningen presenteras också principerna för hur eventuella skadliga konsekvenser ska förhindras eller minskas. Planläggningen har gjorts i samarbete med gruvprojektets MKB-förfarande och delgeneralplaneringen. De utredningar och projektplaner som görs under MKB:ns gång ger en grund för planens konsekvensbedömning. MKB:ns och delgeneralplanens beskrivningar refereras i nödvändiga delar i detaljplanebeskrivningen. I detaljplanernas utkastfas sker miljökonsekvensbedömningen av planerna för gruvprojektet i Hannukainen huvudsakligen via projektets MKB-beskrivning. Konsekvensbedömningen har beskrivits också i delgeneralplanebeskrivningen för gruvområdet i Hannukainen. I planernas förslagsfas kommer miljökonsekvensbedömningen att vara mera inriktad på varje enskild plans konkreta konsekvenser. Bedömningen kommer att inriktas på följande faktorer: 7.1 Konsekvenser för byggd miljö samhällsstruktur bosättning service arbetsplatser och näringsverksamhet o o o rekreation trafikreglering o Gruvindustrin och dess underleverantörer Utvecklingen av turismen i Ylläs Rennäringen Möjligheter att förverkliga banan Kolari Kittilä byggd miljö och fornminnen teknisk försörjning specialfunktioner miljöskydd och miljöstörningar den sociala miljön 7.2 Konsekvenser för naturen och naturmiljön landskap naturförhållanden och -skydd naturens mångfald vattendrag och vattenhushållning jord- och skogsbruk 7.3 Konsekvenser för ekonomin kommunekonomin på kort och lång sikt, investeringar och skatteintäkter privatekonomi, investeringar och ersättningar statsekonomin 7.4 Konsekvenser för hälsa och säkerhet trafiksäkerhet
människornas levnadsförhållanden och hälsa miljöns renhet förbättring eller försämring av olika invånargruppers verksamhetsmöjligheter 7.5 Detaljplanens rättsverkningar (MBL 58 ) Inga byggnader får byggas i strid med detaljplanen (bygginskränkning). Beträffande andra åtgärder som förändrar miljön ska detaljplanen beaktas så att verksamheter som orsakar olägenheter för användning av andra i planen anvisade områden inte får placeras på detaljplaneområdet. På detaljplaneområdet får inte heller placeras verksamhet som står i strid med detaljplanebestämmelserna i fråga om förhindrande eller begränsning av skadliga eller störande miljökonsekvenser. På området finns gällande byggförbud beträffande nya byggnader enligt markanvändnings- och bygglagen 58.4. Förbudet gäller i högst tre år efter att planen trätt i kraft. Kommunen kan av särskilda skäl förlänga förbudets giltighetstid med högst tre år åt gången. 7.6 Miljöstörningsfaktorer Miljöstörningar från gruvdriften regleras i gruvans miljötillstånd.
8. GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN För att kunna bygga gruvan krävs många olika tillstånd. För gruvprojektet krävs utmålsläggning, miljötillstånd, tillstånd enligt vattenlagen, eventuella undantagslov enligt naturvårdslagen, kemikalietillstånd, anslutningstillstånd enligt landsvägslagen samt bygglov, åtgärdstillstånd och tillstånd för miljöåtgärder. (MKB-beskrivningen kapitel 4, sidorna 43 46.) Man har för avsikt att ingå markanvändningsavtal enligt MBL 91b och andra avtal mellan kommunen och gruvbolaget samt eventuella andra parter. Markanvändningsavtal kan ingås bindande för parterna efter att planutkastet eller -förslaget har varit offentligt framlagt. Genom markanvändningsavtal kan man komma överens om rättigheter och skyldigheter mellan parterna. Northland har börjat bereda tillståndsansökan för projektet. Gruvans livslängd uppskattas till 17 år. Lösjord ska enligt den preliminära tidsplanen börja tas bort under senare delen av år 2014 och malmbrytningen uppskattas pågå från slutet av år 2016 till år 2034. Full produktion ska nås år 2017. Stängningen av gruvan uppskattas pågå i fem år, från 2035 till 2040 (Gruvprojektet i Hannukainen Miljökonsekvensbeskrivning). Figur 13. Preliminär tidsplan för gruvprojektet Lahtis 27 november 2013 Ramboll Planläggningsenheten Matti Kautto Enhetschef Tuuli Tolonen Planerare
KONTAKTUPPGIFTER Kolari kommun Isopalontie 2, 95900 Kolari Kullervo Lauri Markanvändningsingenjör tel. 0400 395 587 kullervo.lauri@kolari.fi Ramboll Finland Oy Niemenkatu 73, 15140 Lahtis www.ramboll.fi Matti Kautto Enhetschef tel. 0400 493 709 matti.kautto@ramboll.fi Tuuli Tolonen Planerare tel. 040 735 9112 tuuli.tolonen@ramboll.fi