Inledning. 2 Bilaga Miljö- & riskfaktorer utställningshandling. 1. Skred- och rasrisker 2. Radon 3. Föroreningar i mark 4. Föroreningar i luft



Relevanta dokument
STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN. BILAGA Redovisning av miljö- och riskfaktorer. Samrådsunderlag, oktober Oktober 2008 SBK 2008:7

Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten

Undersökning om betydande miljöpåverkan

Dricksvatten och planoch bygglagen

betydande miljöpåverkan

Behovsbedömning ANTAGANDEHANDLING SPN-000/000 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för Manhem 2:1 MM

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Behovsbedömning ANTAGANDEHANDLING 1(9) SPN 2015/ tillhörande detaljplan för fastigheten Mamre 2. inom Hageby i Norrköping.

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

9. Grundvatten av god kvalitet

Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se

6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

Detaljplan för del av fastigheten Långviken 1:39 inom Tavelsjö i Umeå kommun, Västerbottens län

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall

Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009

betydande miljöpåverkan

Undersökning om betydande miljöpåverkan hovsbedömning

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Planens uppenbara positiva inverkan på:

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92. SUNNE KOMMUN Värmlands län

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING 1(9) tillhörande ändring av Detaljplan för en del av Ljura 1:1 m.fl. (Ljurafältet) inom Ljura i Norrköpings kommun

Detaljplanering. Karl Evald jurist

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Detaljplan för Tvååker 14:49, del av Stenen B , Varbergs kommun

Undersökning om betydande miljöpåverkan hovsbedömning

Underlag för behovsbedömning av MKB för detaljplan Gäller detaljplan för kolonilottsområde Område 1 Spiken/Hammaren

Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad

Sveriges miljömål.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

inom Täfteå i Umeå kommun, Västerbottens län

Undersökning om betydande miljöpåverkan

Behovsbedömning. Planens beteckning Detaljplan för Matrosen 4, 7 och 8. Beslut. Motiv till beslut. Sida 1 av 6

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

Detaljplan för del av fastigheten Flyttfågeln 1 inom Mariehemsområdet i Umeå kommun, Västerbottens län

Detaljplan för fastigheten Sävar S:23 inom Skeppsvik i Umeå kommun, Västerbottens län

Behovsbedömning av detaljplan Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen

Bedömning av betydande miljöpåverkan

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

Naturvårdsverkets och Boverkets arbete om förorenade områden i fysiskt planering Ingemar Palm, Boverket. Utgångspunkter.

Behovsbedömning ANTAGANDEHANDLING. Enkelt planförfarande 1(8) SPN 2014/ tillhörande detaljplan för del av fastigheten Smedby 6:1

Västerås översiktsplan 2026

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt

Detaljplan för fastigheten FOCKEN 5 inom Haga i Umeå kommun, Västerbottens län

Ändring genom tillägg till byggnadsplan för del av fastigheten Assmundtorp 9:1 (LB33), i Lerums kommun Tillägg 1 Behovsbedömning

Fördjupad översiktsplan 14.1 Miljö- och riskfaktorer

Miljöpåverkan i planarbete Behovsbedömning

Miljöpåverkan i planarbete Behovsbedömning

Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

ELDSBERGA 6:13 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Tillhörande detaljplan för. ELDSBERGA, HALMSTADS KOMMUN Plan 1094 K

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen

Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering. bitr länsarkitekt Birgitta Norberg

Grön infrastruktur i prövning och planering

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD

Sveriges miljömål.

Stat, region och kommun. Hur kan samspelet - STAT OCH KOMMUNDIALOGEN utvecklas?

Detaljplan för fastigheten Almen 1-7 inom Umeå kommun, Västerbottens län

Behovsbedömning av detaljplan

SAMRÅDSHANDLING. Standardförfarande. 1(9) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan 1 för fastigheten Ramen 10. Med närområde inom Hageby i Norrköping

Ändring av detaljplan för 1183K-A99 Körsbäret 1 m fl

Miljöpåverkan i planarbete. Miljöbedömning. Tillhörande ändring av detaljplan för. Del av B102 och SP246, Godegård. Motala kommun. Version

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING

Innehållsförteckning

Vatten i planeringen. Fysiska planeringen enligt PBL (Plan- och bygglagen) Inger Krekula, Länsstyrelsen Norrbotten

Detaljplan för fastigheten Vipan 21 och 25 inom centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län

Klimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning. Kommunen gör den sammanvägande bedömningen att den aktuella detaljplanen inte bedöms ge upphov till betydande miljöpåverkan.

Detaljplan för fastigheten Stadsliden 6:2 inom Olofsdal

Eric Alnemar, planarkitekt Abbe Sahli, miljöstrateg

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Skäggeberg 12:11 m fl. SUNNE KOMMUN Värmlands län

Detaljplan för fastigheten Bilen 2 inom Teg i Umeå kommun, Västerbottens län

Ny 145kV markförlagd ledning mellan fördelningsstation Ängelholm Östra och ny fördelningsstation Håve i Ängelholms kommun, Skåne län

Bilaga 4 Datum Vår ref. 1 (6) AVFALLSPLAN

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

BEHOVSBEDÖMNING/ Undersökning om strategisk miljöbedömning STANDARDFÖRFARANDE

Upphävande av detalj- och byggnadsplaner inom Risbäcks by Dorotea kommun, Västerbottens län

Detaljplan för fastigheten Begonian 1 och del av Backen 2:1 inom Backen i Umeå kommun, Västerbottens län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp

Detaljplan för fastigheten Vale 17 inom Centrum i Umeå kommun, Västerbottens län

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

UNDERSÖKNING AV MILJÖPÅVERKAN

Gredby 1:1, del av. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Inledning. Detaljplan för. Tillbyggnad förskola Eskilstuna kommun

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2014/01971 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen

Detaljplan för del av fastigheten Tegelslagaren 1 inom Gimonäs Umeå kommun, Västerbottens län

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

SAMRÅDSHANDLING. Utökat förfarande. 1(10) Behovsbedömning. Tillhörande detaljplan för fastigheten Oxelbergen 1:2

Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

Transkript:

Utställningshandling Mars 2014

Inledning Det finns fyra bilagor som ingår Vindelns översiktsplan. Den här bilagan redovisar miljö- och riskfaktorer som ska beaktas i planeringen. Enligt plan- och bygglagens första kapitel, 1 och 2, är det en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten och om byggande, med hänsyn till den enskilda människans frihet, för att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människor i dagens samhälle och för kommande generationer. Genom god planering kan risker minimeras och olyckor undvikas. För att säkerställa att de natur- och miljövärden som finns i kommunen inte skadas måste hänsyn tas i ett tidigt skede. Denna bilaga ger översiktlig information över vilka miljö- och riskområden som identifierats i Vindelns kommun och som ska beaktas i översiktsplaneringen för att bland annat undvika olyckor. För vidare information finns hänvisningar och relaterade dokument. Följande områden behandlas: 1. Skred- och rasrisker 2. Radon 3. Föroreningar i mark 4. Föroreningar i luft 5. Industriella utställningshandling verksamheter 6. Avfallshantering 7. Trafikolyckor 8. Buller 9. Klimateffekter 10. Vattenkvalitet 11. Växt- och djurliv 12. Naturresurser i området 13. Transport av farligt gods 14. Elektromagnetiska fält 15. Bensinstationer 16. Spårsystem 17. Översvämningar 2 Bilaga Miljö- & riskfaktorer utställningshandling

Övergripande miljö- och riskfaktorer I denna bilaga görs en översiktlig bedömning över vilka miljö- och riskfaktorer som finns inom Vindelns kommun. De beskrivs kort och ska fungera som vägledning i det fortsatt planeringsarbetet. 1. Skred- och rasrisker Risken för skred och ras har bedömts i en översiktlig analys som gjorts i Västerbottens län. Detta redovisas i rapporten Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys -Naturolyckor. Enligt analysen har studier gjorts över stabilitetsförhållandena för slänter bestående av lera, sand och morän i bebyggda områden. Hänsyn har tagits till framtida klimatförändringar vid bedömning av risker i analysen. Vid exploatering av ny mark eller då ny mark tas i anspråk för delvis ny användning ska risker för ras och skred alltid beaktas. I särskilt känsliga områden krävs en kompletterande utredning. Se karta på sida 9 i slutet av bilagan samt kartor för tätorterna i bilagan Befintliga förhållanden. 2. Radon Radon är en radioaktiv gas. Radon i bostäder kan komma från tre olika källor; marken, byggnadsmaterialet eller vattnet. Länsstyrelsen i Västerbotten sammanställde under 1999 uppgifter om radonhalter i bostäder. Man kom då fram till att att samtliga borrade brunnar i länet bör prover tas med avseende på radon. All detaljplanering och allt byggande i Vindelns kommun ska föregås av mark- och radonundersökningar. Förhöjda halter av radon från djupborrade brunnar kan förekomma och hänsyn ska tas till detta vid bygglov och ansökningar rörande dricksvatten. Se karta på sida 8 för radonriskkarta över Vindeln. 3. Föroreningar i mark I samband med att ny mark exploateras eller befintliga verksamheter förändras ska kommunen enligt plan- och bygglagen samverka med länsstyrelsen. Länsstyrelsen bevakar frågor om förorenade områden, och gör bedömningar om nya planer innebär olämpliga miljöpåfrestningar. Det finns även andra aktörer som arbetar Se bilagan Befintliga förhållanden för mer information om radon och ras- och skredområden i Vindeln Länsstyrelsen Västerbotten Relaterade rapporter Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden 2012 Miljökvalitetsnormer inom Fysik planering -Boverket Bilaga Miljö- & riskfaktorer utställningshandling 3

Länsstyrelsen Västerbotten Relaterade rapporter Miljökvalitetsnormer inom Fysik planering - Boverket Programområde LUFT - Miljöövervakning av Västerbottens luft -Länsstyrelsen Länsstyrelsen Västerbotten Vindelns kommun med förorenad mark exempelvis Trafikverket, Försvarsmakten, Generalläkaren, Statens fastighetsverk och Luftfartsverket. Vid förändring av markanvändning ska en analys av de specifika markförhållandena göras. Vid utsatta områden måste speciella åtgärder vidtas vid bedömning för att minimera risk för miljön och människors hälsa. 4. Föroreningar i luft Länsstyrelsen i Västerbotten undersöker de luftföroreningar som påverkar vår miljö bland annat i och med det nationella miljökvalitetsmålet Frisk Luft. Västerbotten präglas lokalt av höga halter luftföroreningar, särskilt under vintern då det kalla klimatet bidrar till inversion, dvs att luften inte stiger som vid varmare temperaturer och den förorenade luften därför trycks ner och stannar kvar vid marknivån. Även Boverket har tagit fram en vägledande rapport Miljökvalitetsnormer i fysisk planering som ger en övergripande bild av miljökvalitetsnormers hantering inom fysisk planering. 5. Industriella verksamheter Det är viktigt att identifiera de risker som finns i samband med utställningshandling industriell verksamhet. Det finns en lång rad verksamheter som kan innebära en risk för både miljö och hälsa. Verksamheter med miljöpåverkan måste ansöka om olika tillstånd från länsstyrelsen. I Vindelns kommun finns även en lokal föreskrift framtagen som grundar sig i miljöbalken och syftar till att skydda människors hälsa och miljö. 6. Avfallshantering Vindelns kommun har en avfallsplan med syfte att dels nå de mål som riksdagen och regeringen anvisar och dels nå de mål som kommunen fastställt inom avfallsområdet med syfte att förbättra miljön. Miljö- och byggnadsnämnden utövar den lokala tillsynen av efterlevnaden av bestämmelserna kring avfallshanteringen. Till dem ska dispenser eller ärenden anmälas enligt de lokala renhållningsföreskrifterna. Cristofer Eriksson 4 Bilaga Miljö- & riskfaktorer utställningshandling

7. Trafikolyckor Länsstyrelsen i Västerbotten tillhandahåller information om vägstandarden på de flesta större vägar i kommunen. Detta är viktigt att ta hänsyn till vid ny exploatering, då det ofta kan innebär en ökad eller omfördelad belastning på vägnätet. Genom god planläggning ska en riskinventering göras så antalet olyckor kan minska. Det är främst trafiken i tätorter som kräver planering, men även över landsvägarna behövs åtgärder för att exempelvis minska viltolyckor. Skotertrafik Skoter är ett vanligt färdmedel inom kommunen. Det finns allmänna skoterleder som Länsstyrelsen eller kommunen ansvarar för. För att undvika skador på naturmiljöer eller djurliv finns förbud- och regleringsområden utmärkta inom kommunen. Trafikplaneringen ska ta hänsyn till alla trafikslag som används inom kommunen och se till att en god och säker samverkan kan ske inom kommunens trafiknät. Länsstyrelsen Västerbotten SNOFED 8. Buller Buller är ett miljöhälsoproblem som innebär att en stor mängd hushåll i Sverige utsätts för oönskade ljud. Vid planering av ny bebyggelse ska samverkan mellan kommunen och länsstyrelsen leda till att färre hushåll utsätts för bullerljud över uppsatta kravnivåer. I Vindelns kommun är det främst buller från väg- och järnvägstrafik som stör. Riksdagen har angett riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostäder, dessa riktvärden ska beaktas vid planering. Naturvårdsverket arbetar med att samla information om buller, vilket kan utgöra ett bra planeringsunderlag. Relaterad rapport God ljudmiljö - mer än bara frihet från buller -Naturvårdsverket Naturvårdsverket 9. Klimateffekter Klimatförändringar kan innebära olika konsekvenser i olika områden. Bland annat påverkar det varmare klimatet, med högre temperaturer och ökad nederbörd våra vattenområden. En stigning av vattensnivåerna förväntas. Detta kommer innebära översvämningar, vilket i sin tur påverkar lågt belägna områden. Länsstyrelsen i Västerbotten har kartlagt utsatta området som anses mindre lämpliga att bebygga men hänsyn till en eventuell framtida Relaterad rapport Klimatanpassning i fysisk planering - Länsstyrelsen Klimatsmart i västerbotten -Länsstyrelsen Bilaga Miljö- & riskfaktorer utställningshandling 5

översvämningsrisk. Viss översvämningsrisk går att bygga bort, med hjälp av exempelvis vallar och barriärer, förutsatt att område för detta är planlagt. Relaterad rapport Analys av Norrbottniska och Västerbottniska naturresursers betydelse för hållbar tillväxt -Länsstyrelsen Vattenmyndigheten EU-direktiv 200/60/EG 10. Vattenkvalitet Friskt vatten är en viktig resurs som behöver god förvaltning samt skydd från föroreningar och miljöförstöring, exempelvis genom markexploatering. Generellt är vattnet i Västerbotten av god kvalitet men åtgångsbehovet är stort, därför är det av stor vikt att identifiera och åtgärda miljöproblem. Som en följd av EU-direktiv ställs ökande krav på vattenkvalité i sjöar och vattendrag i Sverige, därför ska den kommunala planeringen tar hänsyn till miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten i Vindelns kommun. Vindelälven och Sävarån med bi- och tillflöden är skyddade vattendrag enligt nationella riksintressen. Naturvårdsverket Vindelns kommun 11. Växt- och djuliv Länsstyrelsen i Västerbotten arbetar ständigt med att djur- och växtliv ska skyddas och bevaras. Den biologiska mångfalden är viktig och ska tas i beaktning vid exploatering. Flera områden inom utställningshandling Vindelns kommun är skyddade enligt nationella riksintressen, exempelvis som naturvårdsområde eller Natura 2000. Vid nyexploatering eller vid förändrad användning av mark ska alltid djur- och växtliv i området ses till. 12. Naturresurser i området Norrlands naturresurser har en grundläggande betydelse för hela Sveriges hållbara tillväxt, därför måste resurserna nyttjas på ett effektivt och hållbart sätt. De naturresurser som finns i Vindelns kommun ska förvaltas väl och med respekt. Genom god planering kan de resurser som finns nyttjas väl och erbjuda kommunen goda tillväxtmöjligheter. 6 Bilaga Miljö- & riskfaktorer utställningshandling

13. Transport av farligt gods I planeringen av trafiknätet är det viktigt att det finns information om näringslivets transporter. Detta för att kunna planera för säkra transporter av farligt gods. Inriktningsbeslut bör tas för att skydda speciellt sköra områden från eventuella olyckor. Planeringsarbetet ska ta hänsyn till detta. Hänvisning Se även kap. om trafikolyckor 14. Elektromagnetiska fält Magnetfält och elektriska fält finns naturligt runt alla elektriska apparater och ledningar. Elektromagnetiska fält kan påverka människor då vi utsätts för dessa fält, beroende på fältens frekvens och styrka. Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning. Genom att planera bebyggelsen eller annan verksamhet på ett säkerhetsavstånd från exempelvis kraftledningar kan eventuella hälsorisker minska. Statens folkhälsoinstitut Strålsäkerhetsmyndigheten 15. Bensinstationer Bensinstationer kan utgöra ett störnings- samt riskmoment, i form av buller, ljus, lukt och förhöjda halter av hälsofarliga ämnen. Det finns också en risk kopplad till hanteringen av brand- och miljöfarliga varor. Det är främst brandfara som bedöms som en stor risk, men det finns även risker för läckage och därmed förorenad mark och vatten. Skyddsavstånd ska sättas upp och utgöra ett planeringsunderlag. 16. Spårsystem I samband med ny bebyggelse eller förändring av befintlig verksamhet ska risk- och säkerhetsfrågor uppmärksammas om bebyggelsen planeras i anslutning till spårsystem. Det är viktigt att ta fram en riskanalys i närheten av de spårsystem som berör bebyggelseområden eller andra miljöer som folk vistas i. För att främja den hållbara utvecklingen ska det kollektiva resandet prioriteras. Detta kan innebära att fler invånare utsätts för risker i och med tätare trafik eller fler spår. Cristofer Eriksson Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Bilaga Miljö- & riskfaktorer utställningshandling 7

17. Översvämning Längs med Vindelälven och Umeälv finns risk för översvämning. För att förhindra och minska de skador som uppstår vid översvämning arbetar Länsstyrelsen i Västerbotten med olika älvgrupper. Länsstyrelsen samordnar information och underlättar samverkan mellan myndigheter och företag som berörs av översvämningar. utställningshandling Radon i dricksvatten, observera att detta är ej direkt överförbart på radonrisken i mark. 8 Bilaga Miljö- & riskfaktorer utställningshandling

Täkter, översvämnings-, ras- och skredområden i Vindelns kommun Översvämning Vindelälven Översvämning Umeälven Ras- och skredområde Tidigare dokumenterat ras eller skred * Naturgrustäkt Bergtäkt Åmsele * * Hällnäs Granö * * Vindeln Tvärålund Bilaga Miljö- & riskfaktorer utställningshandling 9