Har östersjöns tillstånd förbättrats?

Relevanta dokument
Vetenskap som underlag för åtgärder mot övergödning

Ministermötet i Köpenhamn

Kan vi lita på belastningssiffrorna för Östersjön?

Baltic Sea Action Plan (BSAP) och svensk vattenvård Vattenkonferens i Västerås 30 januari 2008 Lars-Erik Liljelund, GD Naturvårdsverket

Läkemedelsrester, andra farliga ämnen och reningsverk

Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar. Tony Persson/Sam Ekstrand

Vad har hänt efter Bottenviken LIFE?

Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling

Arbetstillfällen

NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?

Marin Biomassa. Mer biogas från ett renare hav. Olle Stenberg CEO Marin Biogas Skandinavisk Biogaskonferens - 1 -

Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013

Rapporter / Reports Reports written in English are marked with a

The Arctic boundary layer

Screening av farliga ämnen reningsverk, deponier och dagvatten

Musselodling en lönsam miljöåtgärd. Odd Lindahl, Vetenskapsakademien

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

Regional Carbon Budgets

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers


Hur bör Östersjön räddas?

Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001

Kan Östersjön räddas? Var bör vi lägga in de stora stötarna?

Övergödning. och effekterna. Philip Axe

SNÄCKVÄXLAR WORM GEARBOXES

Analytical uncertainties and model output

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster Antonia Nyström Sandman

Sveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar

EFFEKTER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR PÅ SJÖPRODUKTIVITET

Energi- och klimatpolitiken i EU

Non-toxic antifouling methods to combat marine bio fouling on leisure boats in the Baltic Odd Klofsten Boatwasher Sweden AB

Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv. Göran Örlander Södra Skog

Ufs. Underrättelser för sjöfarande. Sjöfartsverket, Norrköping. Notices to Mariners, SWEDEN

Vad är ett hållbart jordbruk?

Forum Östersjön HELCOM

Norra Östersjöns vattendistrikt

A bloom of bacteria from the Sphaerotilus-Leptothrix group in February 2017

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Händelser i kraftsystemet v v

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS

Chantal Donnelly, Berit Arheimer, Hydrologienheten, FoU. Hur kommer vattenflöden och näringsämnestransport i Sverige och Europa att påverkas?

Faruk Djodjic, Institution för vatten och miljö

TETRA Chemicals Europe

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Dagordning hearing om riskklassificering av främmande arter

Water management in Sweden

Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet

systems in Sweden Productivity of slash bundling at landing by a truck mounted bundler prototype Magnus Matisons Nordland Seminar

Rapport från kommissionen visar att över 250 miljoner EU-medborgare använder Internet regelbundet

Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH

Country report: Sweden

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Riskklassificering främmande arter

Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden?

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI

Analys och bedömning av företag och förvaltning. Omtentamen. Ladokkod: SAN023. Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student.

Båtbranschstatistik. Boating Industry Statistics SWEDISH MARINE INDUSTRIES FEDERATION

Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom?

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

Kväve i ett internationellt perspektiv. Peringe Grennfelt IVL Svenska M iljöinstitutet

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Så kan bedömningsgrunderna för vattendirektivet förbättras

Vad har hänt med utsläppen i Europa? Peringe Grennfelt

Vattendirektivet i Sverige

Affärsmodellernas förändring inom handeln

Bioenergi Sveriges största energislag!

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning

Hållbar efterbehandling NICOLE s vision

Svenska bönder och vatten: Företagsagrara perspektiv på och arbete med - vatten, vattenvård, vattendirektivet och Östersjöns hälsotillstånd

Salmonella control in pig production in Sweden. Helene Wahlström, Zoonosiscenter, SVA

The present situation on the application of ICT in precision agriculture in Sweden

HYDRAULIK Rörströmning IV

Biobränslenas roll i Sverige och Europa

2. De tre stora miljöhoten mot Östersjön

Arbetstidsförlängning en ny trend?

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

A QUEST FOR MISSING PULSARS

Presentation of the Inwido Group

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen

Magnus Angermund Board Member FTTH Council Europe

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Neova/Vapo. Syntetdiesel Stefan Östlund Neova AB

Biogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, Oktober 2012

Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer

YTAN UNDER YTAN Baltic Sea Bathymetry Database. Benjamin Hell Hans Öiås BSBD working group

HELCOM-åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan och öka säkerheten

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

HELIX-dagen 1/ Linköpings universitet FACKET IDAG OCH I FRAMTIDEN

Measuring void content with GPR Current test with PaveScan and a comparison with traditional GPR systems. Martin Wiström, Ramboll RST

Seminarium 16 juni, Kersti Talving: Nordiska Investeringsbanken. Norden och Baltikums bank

Transkript:

Har östersjöns tillstånd förbättrats? Carl-Magnus Mörth Bo Gustafsson Christoph Humborg magnus.morth@su.se www.balticnest.org

Cyanobakterier är vanligt förekommande

Inte bara vackert!

Östersjön 9 kustländer, 85 miljoner människor Area = 420 000 km 2 Medeldjup = 50 m Maxdjup= 459 m Relativt stort mynningsområde med två grunda trösklar (15 och 8 m) Flodtillrinning = 500 km 3 /år Uppehållstid = 33 år Inget tidvatten! Depth (m) Stora säsongsvariationer: is på vintern uppåt 20 grader på sommaren

Förändringar i området Befolkningsökning, urbanisering, industrialisering och införande av kloaksystem

Motverkas av utbyggnad av reningsverk och renare teknologi i industrin Fosforbelastning på Öresund från reningsverk och industri med direkt utlopp till havet Nytt reningsverk för 2 miljoner människor i Warzawa öppnat 2013

Much less diffusive P sources (i.e., more P point sources) compared to HELCOM PLC 4

Förutsättningar

Legend glc250m Class_Names Kattegatt Bothnian Sea Gulf of Finland Baltic Proper Bothnian Bay Gulf of Riga Artificial surfaces and associated areas Bare areas Cultivated and managed terrestrial areas Herbaceous, closed - pastures, natural grassl Herbaceous, open with shrubs Lichens and mosses Mosaic: crop/ tree cover Regularly flooded shrub and/or herbaceous Snow and ice Sparse herbaceous or sparse shrubs Tree cover, broadleaved, deciduous, closed Tree cover, broadleaved, deciduous, open Tree cover, mixed phrenology, closed Tree cover, mixed phrenology, open Tree cover, needleleaved, evergreen, closed Tree cover, needleleaved, evergreen, open Water

Framtiden avgörs mycket av jordbrukets utveckling Industriell djurproduktion Animal Protein Consumption (g/cap/day) 110 100 90 80 70 60 50 40 30 Utveckling av köttkonsumtion 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 EU (15+) Denmark Sweden Poland Finland Estonia USSR in Europe Latvia Lithuania Germany Expected increase EU (15+) Fosforrikt slaggberg från gödselframställning 2070

Resulting in massive increase in loads

The nitrogen surplus in agriculture

Belastningen av näringsämnen har minskat de senaste 30-40 åren

Historical changes in river load? River Oder

Ändå ökar de storskaliga problemen Hypoxic area (km 2 ) 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 Arean av döda bottnar Stagnation period 0 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010

Summer phytoplankton biomass

Bottom oxygen concentration

Vad göra?

Riverine Export to the Baltic Sea Some 25% nitrogen reaches the Baltic Sea Retention Critical loading Nutrient loading 19

Närsalterna kommer från alla länder runt Östersjön -> Internationella överenskommelser är nödvändiga

Målnivåer och indikatorer Att översätta miljömålen till faktiska nivåer på mätbara variabler (indikatorer) Icke övergött vatten Övergött vatten

Highly non-linear response to loads Baltic proper primary production against total loads But loads 2006 = loads 1956: will not things become better with time?

Continue simulation to 2100 with loads = 2006 Not much change!

Environmental targets An ambitious scientific foundation from the HELCOM TARGREV project New targets on winter nutrient concentrations, summer Secchi depth and Chl-a concentration; plus targets on oxygen levels Basin Winter Summer DIN DIP Chl a Secchi KT 5.0 0.49 1.5 7.6 DS 5.0 0.56 1.8 7.8 BP 2.6 0.30 1.7 7.4 BS 2.6 0.18 1.4 6.4 BB 4.7 0.07 1.9 5.4 GR 5.2 0.41 2.7 5.0 GF 3.8 0.59 2.0 5.5 + targets on oxygen

Maximal belastning: hur mycket näringsämnen kan tillåtas släppas ut till Östersjön om övergödningen skall stoppas? Vi beräknar alltså hur mycket minskningar i utsläppen som behövs för att uppnå målnivåerna Exempel på framtida fosfatnivåer Vi skall nå hit

Maximum allowable inputs and needed reductions Baltic Sea Sub-basin Maximum Allowable Inputs Reference inputs Needed reductions TN tons TP tons TN tons TP tons TN tons Kattegat 74,000 1,687 78,761 1,687 4,761 0 Danish Straits 65,998 1,601 65,998 1,601 0 0 TP tons Baltic Proper 325,000 7,360 423,921 18,320 98,921 10,960 Bothnian Sea 79,372 2,773 79,372 2,773 0 0 Bothnian Bay 57,622 2,675 57,622 2,675 0 0 Gulf of Riga 88,417 2,020 88,417 2,328 0 308 Gulf of Finland 101,800 3,600 116,252 7,509 14,452 3,909 Baltic Sea 792,209 21,716 910,343 36,893 118,134 15,177

It takes 10-60 years to reach BSAP environmental targets Reductions as prescribed by BSAP 2007 implemented year 0 Two indicators: nitrogen fixation and Secchi depth 3 runs with different weather indicates natural variability

Defining total reduction target Needed reduction given by the difference between the total loads to the basin and the Maximum Allowable Inputs Total load to the basin Needed reduction MAI

Calculation of the Countryallocated load reduction target DK 3% RU 3% SE 11% PL 58% EE 0% FI 1% LT Needed X = 12% reduction DE 9% LV 3% SE RU PL LT LV DE FI EE DK The needed reduction is multiplied with the share of loads

Calculating the country wise share Transboundary loads are subtracted from the total The share is computed from the part of the load emitted from HELCOM countries Shipping 2% Other Countries 11% DK 3% RU 3% SE 11% EE 0% FI 1% DE 9% LV 3% Total load LT 12% HELCOM 87% PL 58%

Hur blir framtiden?

Nutrient accounting tool: Net Anthropogenic Nutrient Inputs

N fertilizer use (kgn km -2 yr -1 ) P fertilizer use (kg P km -2 yr -1 ) Long-term N and P fertilizer consumption in Baltic countries (consumption per area) 12000 10000 8000 6000 4000 2000 N Fertilizer consumption in Baltic countries, 1961-2011 (FAO data) 0 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 Denmark Estonia Finland Latvia Lithuania Poland Sweden P Fertilizer consumption in Baltic countries, 1961-2011 (FAO data) 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 Denmark Estonia Finland Latvia Lithuania Poland Sweden Source: http://faostat3.fao.org/faostat-gateway/go/to/home/e

N flux (kg km -2 yr -1 ) P flux (kg km -2 yr -1 ) Components of NANI and NAPI on a mass/area basis, 1992 12000 Components of NANI in seven Baltic countries, 1992 800 Components of NAPI in seven Baltic countries, 1992 10000 8000 6000 600 400 4000 2000 0-2000 DenmarkEstonia Finland Latvia Lithuania Poland Sweden Fertilizer Net food/feed NOy deposition Ag N fixation 200 0-200 Denmark Estonia Finland Latvia Lithuania Poland Sweden Fertilizer Net food/feed Source: http://faostat3.fao.org/faostat-gateway/go/to/home/e ; N &P contents for food/feed commodities From Lassalletta et al. 2013 suppl. matl. and other sources

N flux (kg km -2 yr -1 ) P flux (kg km -2 yr -1 ) Components of NANI and NAPI on a mass/area basis, 2000 12000 Components of NANI in seven Baltic countries, 2000 800 Components of NAPI in seven Baltic countries, 2000 10000 8000 6000 4000 600 400 200 2000 0-2000 DenmarkEstonia Finland Latvia Lithuania Poland Sweden Fertilizer Net food/feed NOy depostion Ag N fixation 0-200 Denmark Estonia Finland Latvia Lithuania Poland Sweden Fertilizer Net food/feed Source: http://faostat3.fao.org/faostat-gateway/go/to/home/e ; N &P contents for food/fe From Lassalletta et al. 2013 suppl. matl. and other sources

N flux (kg km -2 yr -1 ) P flux (kg km -2 yr -1 ) Components of NANI and NAPI on a mass/area basis, 2010 (Fertilizer is the dominant input in all countries) 12000 Components of NANI in seven Baltic countries, 2010 800 Components of NAPI in seven Baltic countries, 2010 10000 8000 6000 4000 600 400 200 2000 0-2000 DenmarkEstonia Finland Latvia Lithuania Poland Sweden Fertilizer Net food/feed NOy depostion Ag N fixation 0-200 Denmark Estonia Finland Latvia Lithuania Poland Sweden Fertilizer Net food/feed Source: http://faostat3.fao.org/faostat-gateway/go/to/home/e ; N &P contents for food/fe From Lassalletta et al. 2013 suppl. matl. and other sources

10000-15000 5000-10000 1500-5000 Swed en Finland 1000-1500 500-1000 400 500 300 400 200-300 100 200 0-100 (metric tons P/yr) Denmark Estonia Net P in food and feed trade between Baltic countries, 2001 Poland Latvia Lithuania

10000-15000 5000-10000 1500-5000 Sweden Finland 1000-1500 500-1000 400 500 300 400 200-300 100 200 0-100 (metric tons P/yr) Denmark Estonia Net P in food and feed trade between Baltic countries, 2010 Poland Latvia Lithuania

Har östersjöns tillstånd förbättrats? Svaret på den frågan: NEJ, utan snarare har det blivit en försämring