Vattenförvaltningens samråd 1 nov 2014 30 april 2015
Vattenmyndighetens samrådsmöte i Stockholm 3 feb 2014 Foto: Fotoakuten.se
Vattenförvaltning = Sveriges genomförande av EU:s ramdirektiv för vatten från år 2000 Förordning om vattenförvaltning 2004 5 vattendistrikt 2004 Följer havsbassänger En länsstyrelse i varje vattendistrikt utgör vattenmyndighet
Vattenförvaltningscykeln + MKB
Förslag till ny förvaltningsplan (FP), nytt åtgärdsprogram (ÅP) och nya miljökvalitetsnormer (MKN) för Norra Östersjöns vattendistrikt för perioden 2015-2021 Bilagor för 50 åtgärdsområden Bilagor för 50 åtgärdsområden Bilagor för 50 åtgärdsområden Bilagor för 50 åtgärdsområden Bilagor för 50 åtgärdsområden Åtgärdsområden
Underlag för alla vattenförekomster Statusklassningar Miljöproblem Påverkan Miljökvalitetsnormer Förbättringsbehov Åtgärder
Förslag till: Förvaltningsplan Beskriver och sammanfattar vattenförvaltningsarbetets olika delar Vad som har gjorts och vad som ska göras. Innehåll: Del 1 Vad behöver göras 2015 2021? Del 2 Sammanfattning av vattenförvaltningsarbetet 2009 2015
Förslag till: Miljökvalitetsnormer Anger den kvalitet vattnen ska ha och vid vilken tidpunkt normen ska vara uppnådd. Myndigheter och kommuner ansvarar för att normerna följs Redovisas i VISS och i tabeller på vår hemsida Kommer vara en länsstyrelseföreskrift när de beslutats
Statusklassningarna uppdaterade i VISS Data från 2012-14. Dammsugning av biologiska data från konsulter Nytt: Tillförlitlighetsklassning (4 klasser) Nytt: Bedömningsgrunder för fysisk påverkan (hydromorfologi) Nytt: Särskilda Förorenande Ämnen (SFÄ) har tillämpats vid klassning av ekologisk status (t.ex. Zn, Cu, Cr, As, NO 3 ) Bild: Bottenfaunadata från Limnodata (blått) och Medins (gult och rött)
Kemisk grundvattenstatus 2014 Otillfredsställande status i 3% av förekomsterna (17 st) Bekämpningsmedel, klorid, trikloretan, tertrakloreten, arsenik Tillförlitlighet: låg-medel Behov av mer övervakning!!
Grundvattenförekomster med risk för otillfredsställande status Risk för otillfredsställande status i 30% av förekomsterna Riskfaktorer: förorenade områden, bekämpningsmedel inom jordbruk, byggelse, vägar
Ekologisk status i ytvatten 2014 Sämre än god status i 80% av förekomsterna Tillförlitlighet: medel - god Störst påverkan på status: övergödning och vandringshinder i vattendrag
Ändringar i ekologisk status (ytvatten) Antal vattenförekomster 900 2009 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Nya vattenförekomster, nya bedömningsgrunder och SFÄ 2014
Kemisk status i ytvatten 2014 (exkl. Hg) Inkl. Hg Uppnår inte god status i 8% av förekomsterna Tillförlitlighet: god Mera data, fler ämnen, ändrade gränsvärden, nya matriser (sediment) bidrar till sänkning jfrt med 2009
Utgångspunkt för MKN Åtgärdsplaneringen ska styra normsättningen, vilket innebär att man ska utgå från när den fysiska åtgärden kan genomföras och när förutsättningarna efter åtgärd är sådana i vattenförekomsten att status följer MKN. 2021 År 1 År 2 År 3 År 4-6
MKN med undantag för ytvatten Ca 60% av vattenförekomsterna har tidsfrist till 2021 för att följa MKN Tidsfrist till 2027 för ca 20% av alla vattenförekomster Kust med stor utsjöpåverkan Stora yt- och grundvattenförekomster Övergödning i distriktets södra delar Ca 20% av alla vattenförekomster följer MKN 2015!! Ännu ej tillämpat: Undantag p.g.a. nya verksamheter Undantag p.g.a. olyckor och extrema naturliga händelser Sänkta kvalitetskrav
Förslag till: Åtgärdsprogram Beskriver vad som ska göras för att MKN ska uppnås definierar vem som är ansvarig samt visar på vad som behöver uppnås och beskriver hur detta kan ske Innehåll: Särskilda utmaningar för distriktet Åtgärder riktade till myndigheter och kommuner Beskrivning av förslag på fysiska åtgärder per miljöproblem Förutsättningar för åtgärdsprogrammets genomförande Samhällsekonomisk konsekvensanalys
Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam Uppdrag som riktar sig till myndigheter och kommuner Tas fram i samverkan Sveriges kommuner
82 styrmedelsförslag riktade mot 18 centrala myndigheter, länsstyrelserna och kommunerna (nedan sammanfattning av de viktigaste för Norra Östersjön) Övergödning - utveckla föreskrifter eller andra styrmedel för att minska övergödning från jordbruk, enskilda avlopp, reningsverk (SJV 3, HaV 1, NV 1) Fysisk påverkan - länsstyrelsernas tillsyn av vattenverksamheter (LST 1b, LST 3) - finansiering av restaurering (HaV 5) - översyn av lagstiftning för markavvattning (NV 7) - utveckla styrmedel för ekologiskt funktionella kantszoner (HaV 6) Miljögifter - tillsyn av förorenade områden som påverkar ekologisk/kemisk status (LST 10) Skydd av dricksvatten - inrättande av vattenskyddsområden och tillsyn (KOM 6)
Kommunernas åtgärder Inom tillsyn och prövning av miljöfarlig verksamhet och förorenade områden ställa krav så att MKN följs Bedriva tillsyn så att utsläpp av kväve och fosfor från jordbruk och hästhållning minskar och tillförsel av växtskyddsmedel minskar så att MKN följs Ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp så att MKN följs Genomföra tillsyn på avloppsledningsnät och mindre reningsverk och införa krav på rening så att MKN följs
Kommunernas åtgärder Genomföra åtgärder direkt i kustvatten för att minska näringsbelastningen i de fall åtgärder på land inte räcker för att följa MKN (syresättning, sedimentbehandling, musselodling, m.m.) Säkerställa ett långsiktigt skydd för nuvarande och framtida dricksvattenförsörjning så att MKN följs Utveckla sin översikts- och detaljplanering och prövning enligt PBL så att MKN följs Utveckla vatten- och avloppsvattenplaner så att MKN följs.
som ska leda till fysiska åtgärder Strukturkalkning Tvåstegsdike Dagvattendamm Fisktrappa Rätt utformad vägtrumma
Åtgärdsprogrammet 2015-2021 med en tydligare blå tråd Föreskrift (SJV) Exempel övergödning - strukturkalkning Vägledning (SJV och Lst) Tillsyn (kommunerna) Strukturkalkning (verksamhetsutövare)
Åtgärdsprogrammet specificerat för 83 åtgärdsområden i 50 bilagor till ÅP Tillstånd Förbättringsbehov Källor till påverkan Åtgärder Ansvar En sammanhängande story Tydliggör vem som behöver göra vad, var och när och till vilken kostnad
Baltic Sea Action Plan/Havsmiljödirektivet Åtgärdsbehov Egentliga Östersjön 265 ton fosfor 2 900 ton kväve Effekt av fosforåtgärder i ÅP 252 ton direkt till EgÖ + 4 ton från Bottenhavet = 256 ton Kvarstående åtgärdsbehov Ca 10 ton fosfor Kvävemålet nås med fosforåtgärder (våtmarker) + N-rening i reningsverk
Styrmedelskostnad och kostnad för fysiska åtgärder Styrmedelskostnader: bl.a. tillsynskostnader, administrativa kostnader för ny föreskrift eller kostnad för en informationskampanj. I de flesta fall beräknade som kostnad för 6 år. Livslängden är svårdefinierad. Kostnad för fysiska åtgärder är oftast diskonterade som en årlig annuitetsberäknad kostnad baserat på åtgärdens livslängd.
Miljöproblem Sammanvägda konsekvenser av ÅP (nationell beräkning) Engångskostnad styrmedel (kr) Årlig kostnad fysiska åtgärder (kr/år) Övergödning* 117 000 000 2 463 000 000 Försurning 2 400 000 204 000 000 Miljögifter 495 800 000 837 500 000 Främmande arter 54 600 000 20 000 000 Fysisk förändring 802 000 000 748 200 000 Dricksvattenskydd och grundvattennivåer 1 449 000 000 - Totalt 2,9 miljarder kr 4,2 miljarder kr/år *exklusive enskilda avlopp Räknat på åtgärdens livslängd
Några jämförelser med engångskostnad för styrmedel på 2,9 miljarder kr Friends arena 2,8 miljarder kr Norra länken i Stockholm 11,7 miljarder kr
Kostnader Norra Östersjöns vattendistrikt Fysisk åtgärd Kostnad (kr/år) Fosforrening vid avloppsreningsverk 139 000 000 Kväverening vid reningsverk 185 000 000 Åtgärder inom jordbrukssektorn 335 000 000 Åtgärder för enskilda avlopp 447 000 000 Dagvattenåtgärder 80 000 000 Summa övergödning 1 106 000 000 Efterbehandling miljögifter 240 000 000 Utsläppsreduktion miljögifter 228 000 000 Övrigt miljögifter 4 000 000 Summa miljögifter 472 000 000 Restaurering av rensade eller rätade vattendrag 18 000 000 Utläggning av sten, block och grus 2 000 000 Ekologiskt funktionella kantzoner 150 000 000 Flottledsåterställning 2 000 000 Fiskväg, utrivning av vandringshinder, omläggning av vägtrumma 39 000 000 Miljöanpassade flöden och minimitappning 14 000 000 Summa fysisk påverkan 225 000 000 Summa vattenskydd 6 000 000 Totalt alla åtgärder 1 809 000 000
Vem ska betala för åtgärderna? Fördelning av kostnader Norra Östersjön Dagvattenåtgärder 7% Fosforrening vid reningsverk 12% Åtgärder för enskilda avlopp 38% Kväverening vid reningsverk 15% Övergödning Åtgärder inom jordbrukssektorn 28%
Betalningsvilja och samhällsnyttor Samhällsnyttan av Mälarens vatten beräknat till 127 miljarder kr/år (Svenskt Vatten) Betalningsviljan för att minska övergödningen i Mälarens avrinningsområde 340-380 miljoner kr/år (Enveco) Svenska betalningsviljan för att minska övergödning i Östersjön 7,5 miljarder kr/år (Baltic Stern)
EU Life IP North Baltic Inbjudan 19 dec om fullständig ansökan! Möte med kommunerna 29 jan kl 13-17 på ACC i Västerås Mål: Upprätta en åtgärdsorganisation för distriktet för att nå god status Öka åtgärdshastigheten finansiera åtgärder Öka miljöteknikutveckling och innovation Ökad samverkan mellan aktörer för gemensamma ansökningar om finansiering
Era synpunkter är viktiga för oss! Skriftliga svar skickas till vattenmyndigheten.vastmanland@lansstyrelsen.se Dnr 537-5058-14 Svara helst digitalt (word-format) Senast 30 april men gärna tidigare Brevlådor för synpunkter på dagens möte!
Synpunkter på underlaget i VISS
BESLUT I DECEMBER 2015 Rapportering till EU i mars 2016
Tack för er uppmärksamhet!