Dingtuna Västerås stad Inventering av kärlväxter Västerås stad Tekniska kontoret September 2016 1
2
Inledning Västerås stad har gett Linnea Natur och Ekologi uppdraget att undersöka kärlväxtfloran och identifiera värdekärnor i ett hagmarksområde vid Dingtuna skola. Inventeringen har utförts av Hans Rydberg i maj och juli 2016. Området ligger i anslutning till Dingtuna tätort och det är av intresse för kommunen att väga naturvårdsaspekterna mot andra intressen, vilket är skälet till denna undersökning. I området finns också arkeologiska värden. Rapporten har skrivits av Hans Rydberg, Linnea Natur och Ekologi, som också tagit samtliga i rapporten förekommande foton. Sammanfattning Ett område norr om Dingtuna skola har inventerats med avseende på kärlväxter. Syftet har varit att bedöma områdets botaniska värden eftersom det fått klass 2 i Länsstyrelsens naturvårdsplan. Området är ett hagmarkslandskap med stora öppna f.d. åkrar i mosaik med skogsholmar. På grund av svag hävd har stora delar av hagmarken vuxit igen. Rik flora uppträder i bryn och intill berghällar. Inventeringen skedde i maj och juli 2016. Totalt påträffades 240 arter kärlväxter, varav 7 rödlistade. Dessa är alm och ask (vanliga i Västmanland), toppjungfrulin, backsippa, backtimjan, klasefibbla och backsmörblomma den senare på åtskilliga växtplatser i området samt svampen tallticka. För att de botaniska värdena ska öka och minskningen av arter upphöra bör området öppnas upp så att mer ljus når ned till marken. Samtidigt måste hävdtrycket och markstörningen öka så att fröbanken väcks till liv och att den gamla floran på nytt kan blomstra upp. Exploatering bedöms olämplig på grund av många rödlistade arter, inte minst förekomsten av backsippa och toppjungfrulin, på antikvariska värden (kulturspår) samt områdets närhet till Dingtuna skola och dess möjlighet att fungera som skog för lek och naturstudier. Fig. 1. Vy över området från Dingtuna skola. 3
Områdets läge Det undersökta området ligger i Västerås kommun, Dingtuna församling, strax sydost om Dingtuna tätort, nära kyrkan och rakt norr om kyrkskolan. Området är markerat med röd figur på kartan nedan. Fig. 2. Översiktskarta Detaljkarta Röd linje markerar det inventerade området (karta i N-Sriktning) Fig. 3. Detaljkarta 4
Beskrivning av området Geologi & klimat Det undersökta området är en del av Mälarslätten som ursprungligen utgjordes av en gammal havsvik med kobbar och skär. Berggrunden består av gnejsiga bergarter med en ålder av 1,7 1,8 miljarder år och är en del av det svenska urberget (SGU, geologiska kartan). Topografiskt är området flackt med små höjdskillnader. Några urbergshällar går i dagen. De är mjukt slipade som ett resultat av havsvågornas inverkan. Berggrunden är täckt av såväl morän som leror. En del av moränen visar sig som ryggar, vilka är ändmoräner. De avsattes då isen under sin rörelse gjorde uppehåll. Vid dessa stillestånd avsattes morän längs isranden, i detta område i SV-NO-riktning. Som framgår av jordartskartan nedan är moränen sandig, mot vägen i öster med inslag av stora block. Områdets lerjordar är både glaciala och postglaciala. Dingtuna ligger i ett varmt klimatområde där många värmekrävande arter av växter (t.ex. mistel) och insekter har en ovanligt stor utbredning. Detta präglar också vegetationen i det undersökta området där flertalet arter har en sydlig till sydöstlig utbredningstendens i landet. Fig. 4. Utsnitt av SGU, jordartskartan. Röd färg = berg i dagen, ljusblå färg = sandig morän, Mörkgul färg = glacialleror och ljusgul färg = postglaciala leror. De mörkblå linjerna är ändmoräner. Markhistorik Det ligger utanför ramen för denna undersökning att analysera markhistoriken i området. Den har dock väsentlig betydelse om man vill förklara vegetationens sammansättning och ge riktlinjer för den skötsel som är nödvändig för att bevara arter knutna till ett äldre odlingslandskap. Följande viktiga slutsatser bör vägas in vid diskussion om områdets framtida markanvändning. 5
Området är sannolikt tidigt bebyggt. Spår av två boplatsgropar med skärvor av keramik från förhistorisk tid samt enstaka mynt från 1600-talet har hittats i nordöstra delen av området. Därutöver har ett torpläge upptäckts samt omfattande spår av förhistorisk odling (Svensson Hennius 2000). Det finns skäl att tro att åkermarkerna under 1700- och 1800-talen utgjorde vidsträckta slåttermarker och att de skogklädda moränholmarna ingick i efterbete av gårdarnas djur. Slåtterängarna dikades sedan och odlades upp till åker. Hagbackarna stängslades och betades med djur. Troligen var de förr mer öppna eller bevuxna med gles skog. Rikedomen på hävdgynnade arter i området och artrikedomen (ca 240 arter) tyder på att hävden pågått under lång tid. Än idag betas området, om än extensivt. Det nutida betet är extensivt och har inte kunnat stävja igenväxningen. Fig 5. Karta ur Svensson Hennius undersökning 2010 som bl.a. visar spår av äldre boplatser (Nyfynd 2 på kartan). Vegetation Landskapet norr om skolan präglas av öppna gräsmarker som i östra delen är gamla vallar med inslag av ängsvegetation och som idag betas extensivt av kreatur. Längre åt norr och väster uppträder sädesfält. I det öppna landskapet finns ett antal skogsdungar, vilka tidigare ingått i betesarealen. Stora delar av området betas idag extensivt, andra är på väg att helt växa igen. Närmast skolan finns en slänt med en påfallande rik torrängsflora. Denna backe mäter högst några tiotal kvadratmeter och är på väg att växa igen. Här hittar vi flera ovanliga och för naturtypen karaktäristiska arter som toppjungfrulin, säfferot, backsmultron, flentimotej, brudbröd, ängshavre, darrgräs och småfingerört. Cirka hundra meter västerut finns en klippäng med backtimjan, backsippa och knölsmörblomma. I området är det gott om daggkåpor och inte mindre än sju arter observerades. Längst i väster finns en ändmorän med tallar och enbuskar. Den är igenväxande men rikedomen på ängshavre tyder på tidigare mer artrika förhållanden. I den norra delen av ändmoränen växer täta slånbuskage som nästan kväver all växtlighet. 6
Fig. 6. Ändmorän nära Dingtuna skola Mot Kyrkvägen i öster finns stora ytor med friskängar där ängskavle och hundkäx dominerar. Mot vägen finns en mager tallbevuxen backe med blåbär och smalbladiga gräs. Förändringar Det är naturligtvis vanskligt att bedöma vegetationsförändringar utifrån en enda inventeringsinsats. Den mest drastiska förändringen inträffade säkert då slåtterängarna uppodlades till åker. Mängder av ängsarter försvann och ersattes med odlade grödor och åkerogräs. Många arter lyckades överleva på hagmarksholmarna, särskilt sådana som var knutna till torra steniga biotoper, särskilt torrängarnas växter. Hagmarksholmarna kan tidigare varit öppnare och det finns skäl att tro att många hävdgynnade arter haft större populationer än de har idag. Lägg därtill decennier av luftburet kvävenedfall, vilket ökat jordarnas nitrathalt och påverkat floran i negativ riktning. Det finns många skyddsvärda arter kvar i området, men de lever hopträngda på små ytor där lokalklimatet är gynnsamt och solljuset når marken. En annan förändring är också det ökade inslaget av främmande arter i vegetationen. Av områdets 240 kärlväxter är 28 inkomlingar från odling, vilket utgör ungefär 12% av floran. Idag förekommer de företrädesvis i kanterna och mot bebyggelsen men det befaras att många av dem på längre sikt kommer att konkurrera med den inhemska 7
växtligheten över större arealer. I Dingtuna-området är det dock ingen av de 28 arterna som i dagens läge är påtagligt expansiv. Tidigare undersökningar Området har tidigare bara undersökts vid ett tillfälle, nämligen vid ängs- och betesinventeringen, vilken gjordes i Jordbruksverkets regi. I databasen TUVA har objektet nummer 547-B00. Det inventerades den 25 juni 2001. Det var då välhävdat till 70% och svaghävdat till 30%. Naturtypen angavs som kultiverad fodermark med 100% frisk vegetation. I artlistan för området fanns dock många torrängsarter. Här angavs backnejlika, bockrot, gulmåra, älggräs, prästkrage och ärenpris som rikliga därutöver noterades brudbröd, hundkäx, jungfrulin, rödkämpar och tjärblomster. Ingen av de fem rödlistade arterna som hittades 2016 angavs i undersökningen. Tre av dem fanns dock inte med i 2000 års rödlista som var den då gällande. I länets naturvårdsplan (Strömvall 2015) redovisas Dingtuna-området som objekt Vä 62. Området fick klass 2 med beskrivningen Rik torrängsflora på nötkreaturbetade backar, välutvecklade ändmoräner i betesmark samt landskap med varierad topografi och en vegetation med bland annat öppna beteshagar. Inga botaniska uppgifter finns inlagda i Artportalen före 2016 och området vekar heller inte ha uppmärksammats i Malmgren (1982). Inventeringen Fältundersökningen genomfördes vid två tillfällen, 31 maj och 25 juli 2016, totalt cirka 8 timmar. Under majbesöket registrerades 165 arter, varav sju rödlistade. Vid julibesöket tillkom ytterligare 75 arter, varav en ny rödlistad. Korta noteringar om vegetationen skrevs ned och vissa områden fotograferades. Karaktäristiska arter noterades vid varje stopp, vilket innebar att många arter noterades mer än en gång, ibland upp till 20-30 gånger. Totalt sett finns 891 observationer av kärlväxter registrerade och inlagda i Artportalen. Beskrivning av naturvärden Kartan nedan över växtplatserna för de rödlistade arterna ger en fingervisning av var de befintliga värdena finns. Mellan dessa punkter finns också partier med artrik hagmarksvegetation eller torrängsfragment med många hävdgynnade arter. Flera av dem kan mycket väl komma in på rödlistan på sikt och miljöerna bör därför inte glömmas bort. Om hävden i området ökar finns goda möjligheter att skyddsvärda arter kan öka sina populationer och återta biotoper som genom åren förstörts genom igenväxning. 8
Fig. 7. Karta över förekomsterna av rödlistade arter. Gul ring = backsmörblomma (NT), svart ring = tallticka (NT), orange ring = backtimjan(nt) + backsippa (VU), röd ring = toppjungfrulin (VU) + säfferot + klasefibbla (NT). Kommentarer Ängshavre, Avenula pratensis Karaktärsart för det s.k. ängshavre-samhället, som betecknar den artrika torrängen vilken utbildas i områden med mycket sol, lång beteskontinuitet och låg årsnederbörd (Sterner 1922). Arten bildar idag restbestånd i odlingslandskapets refugier som i skogsbryn, kring blocksamlingar och i ännu betade solbelysta backar. I inventeringsområdet noterades ängshavre på 21 skilda lokaler. Flentimotej, Phleum phleoides Flentimotej är ett gräs i ängshavre-samhället. Det är betydligt ovanligare än ängshavre och uppträder nästan alltid på artrika torrbackar där det också finns andra skyddsvärda arter som backsippa och säfferot. Gräset noterades på tre platser i området. Backsippa, Pulsatilla vulgaris Backsippan har på kort tid blivit en sällsynthet i vårt odlingslandskap till följd av minskat bete, ökad igenväxning och tidigare gödsling. Den är idag rödlistad i kategorin VU 9
(=sårbar). Den växer i området med ett fåtal stjälkar i en bergbunden backe och är mycket utsatt. En hel del talar för att backsippan i det inventerade området tidigare haft en betydligt större utbredning. Backsmörblomma, Ranunculus polyanthemos Denna högväxta smörblomma har minskat sedan förr och är nu rödlistad i kategorin NT (=nära hotad). Den är ännu ganska vanlig i Västeråstrakten, men i stora delar av landet är den nu på stark tillbakagång. Den påträffades på inte mindre än 15 platser i området och kan här anses som något av en karaktärsart. Ängsrödklöver, Trifolium pratense var. pratense På ett par håll sågs rödklöver med små blomhuvuden och ett något krypande växtsätt, vilket indikerar att det är den ursprungliga formen av rödklöver knuten till det gamla odlingslandskapets ängar och hagmarker. Det mesta vi ser idag är foderrödklöver, som växer i vallar och som förvildats därifrån ut i naturliga biotoper. Genom korsningar mellan ursprunglig och odlad rödklöver försvinner långsamt urformen. Toppjungfrulin, Polygala comosa Toppjungfrulin är områdets sällsyntaste och mest skyddsvärda art. Den är rödlistad och klassad som sårbar (=VU, sårbar). Fig. 8. Toppjungfrulin strax norr om Dingtuna skola. Förutom lokalen vid Dingtuna är arten i landskapet idag bara känd från Ängsö och Fagerön samt på tre platser i norra Västmanland. Även Malmgren (1982) anger blott ett fåtal lokaler men också att arten sannolikt fram till 1920-talet varit spridd tämligen 10
allmän på östra Mälarslätten. Lindberg (1980) beskriver artens tillbakagång i Mälarområdet med många exempel. Eftersom den föredrar torra-friska, ogödslade betesbackar i solbelysta lägen har den drabbats hårt av igenväxning genom upphärd hävd. I området förekommer arten i ett mindre bestånd i en solexponerad backslänt nära skolan och sågs i 21 exemplar. På grund av det vikande betestrycket är arten hotad på sin växtplats. Daggkåpor, Alchemilla spp. Rika daggkåpslokaler brukar tyda på lång hävdkontinuitet i kombination med att arter kommit in med vallfoder. I området påträffades inte mindre än sju arter, vilket är mycket för ett så litet område. Inga ovanliga arter påträffades emellertid. Valldaggkåpan har dock en mycket ojämn utbredning i landet. Fig. 9. Valldaggkåpan en av sju arter i området lätt att känna igen på att bladets basflikar är överlappande och på stjälkarnas nedåtriktade hårighet. Brudbröd, Filipendula vulgaris Brudbröd är typisk för varma, artrika torrbackar och är liksom ängshavre en mycket god representant för det s.k. ängshavre-samhället, vilket är en av odlingslandskapets mest skyddsvärda naturtyper med en klar hotbild på grund av minskat bete och igenväxning. Brudbröd antecknades från 10 platser i området. Backnejlika, Dianthus deltoides Backnejlika räknas som en art som ökar vid igenväxning. Den är visserligen något beteskänslig men på grund av sin kortvuxenhet minskar den snabbt när den ohävdade grässvålen förbuskas eller utsätts för gödande ämnen. I ett längre perspektiv kan backnejlikan mycket väl hamna på listan över missgynnade/hotade arter. I området sågs den på två lokaler. 11
Backtimjan, Thymus serpyllum Denna kryddoftande växt finns mest i kortbetade backar där den pryder små kullar och marknära stenblock med sina violettblommande mattor. Arten är mycket känslig för igenväxning och har numera parkerat sig som rödlistad inom kategori NT (=nära hotad). I det inventerade området finns den kvar på 5 platser men kräver fortsatt betesdrift för att få finnas kvar. Fig. 10. Backtimjan en numera rödlistad art på berghällar och torrängsfläckar. Klasefibbla, Crepis praemorsa Arten är inte särskilt vanlig i Västerås kommun och hittad på ett 20-tal fyndplatser. Klasefibblan växer ofta i ängsgläntor, bryn etc, gärna där det också finns andra ovanliga arter. I inventeringsområdet växte ett 20-tal plantor intill den intressanta torrängen strax norr om kyrkskolan. Arten är rödlistad inom kategorin NT (=nära hotad). Säfferot, Seseli libanotis Denna art har en i Sverige begränsad utbredning (se kartutdrag för Artportalen nedan) och är knuten till varma, ofta något kalkrika, artrika torrängsmiljöer i odlingslandskapet. Den växer ofta på lokaler där det finns andra ovanliga växter som backsippa och flentimotej. Här vid Dingtuna växer den på samma lokal som toppjungfrulin. Den sågs bara i två exemplar och hotas av igenväxning. 12
Fig. 11. Nationell utbredning av säfferot (Artportalen 2016-08-29) Övriga noteringar Av övriga rödlistade arter i området hör de båda ädla lövträden ask och alm. De är rödlistade i kategorierna starkt hotad (EN) respektive CR (akut hotad). Bedömningen är gjord på arternas totalpopulationer i stort, vilka minskat drastiskt beroende på sjukdomar, främst i södra Sverige. I Västerås kommun har dessa träd klarat sig bra och är ännu vanliga, såväl i Dingtuna-området som i övriga delar av kommunen. En annan rödlistad art, tallticka, Phellinus pini, med kategori NT (nära hotad) påträffades på en ändmorän på en gammal tall ett par hundra meter VNV om Dingtuna kyrka. I sydslänten mot skolan påträffades också ett par skalbaggar, dels skogsfrölöpare, Harpalus laevipes, från kommunen tidigare endast känd från Tornudden och flugbaggen Cantharis figurata, känd från 5 lokaler i Västerås kommun. Fig 12. Skogsfrölöpare en ovanlig skalbagge i Västmanland. 13
Bedömning av naturvärden Denna bedömning baseras i huvudsak på en undersökning av kärlväxtfloran i området. 1. Värdefullt mosaiklandskap med åkrar, hagmarker och ändmoräner. 2. Restmiljöer av stort botaniskt värde, främst torrbacksfragment. 3. Relativt hög artrikedom. 4. Förekomst av toppjungfrulin och backsippa två sällsynta och hotade arter i sårbara bestånd. Särskilt förekomsten av toppjungfrulin är anmärkningsvärd. 5. Åtta rödlistade arter (inkl. alm och ask), varav många lokaler för backsmörblomma. 6. Lång kontinuitet av bete och en hagmark med många värdefulla strukturer som block, gamla träd, död ved, myrstackar, rester av boplatser m.m. 7. Värdefullt område för lek och naturstudier nära skola och förskola Synpunkter på framtida markanvändning Områdets naturvärden är ett resultat av månghundraårig, kanske tusenårig hävd. De naturvärden som finns i området idag är ett resultat av denna hävdhistorik. Dagens igenväxning bör stävjas genom röjning och ökad betesintensitet. Därigenom kan de botaniska värdena utvecklas. Exploatering bedöms inte lämplig med hänsyn till förekomsten av flera rödlistade arter, varav två klassade som sårbara. Referenser Artdatabanken 2015: Rödlistade arter i Sverige 2015. Artdatabanken SLU. Uppsala. Artportalen uttag 2016-08-29. Adress: www.artportalen.se Ingelög, T. m.fl. Floravård i jordbrukslandskapet. Skyddsvärda växter. Databanken för hotade arter. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. Lindberg, P.S. 1980: Toppjungfrulin, Polygala comosa, en växt på tillbakagång. Svensk Bot. Tidskr. 74: 213-219. Malmgren, U. 1982: Västmanlands flora. Lund. Sterner, R. The continental element in the flora of south Sweden. Geografiska annaler 1922. Strömvall. L. 2015: Naturvårdsplan för Västmanlands län. En kartläggning av oskyddade naturvärden. Länsstyrelsen i Västmanland, rapport 2015:18. Svensson Hennius, Jonas 2010: Nybyggen vid Dingtuna kyrka. Boplatser och sentida odling. Särskild arkeologisk utredning. SAU rapport 2010:21. Sveriges Geologiska Undersökning. Geologiska kartan, skala 1:50 000. Sveriges Geologiska Undersökning. Jordartskartan, skala 1:50 000. TUVA Jordbruksverkets databas över ängs- och betesmarksinventeringen. www.jordbruksverket.se/etjanster/etjanster/miljoochklimat/tuva. Uttag 2016.08-29. 14
ARTFÖRTECKNING KÄRLVÄXTER (240 TAXA) Vanlig åkerfräken Equisetum arvense subsp. arvense.ekbräken Gymnocarpium dryopteris (L.) NEWMAN.Majbräken Athyrium filix-femina (L.) ROTH.Träjon Dryopteris filix-mas (L.) SCHOTT.Lärk Larix decidua MILL. Vanlig gran Picea abies subsp. abies Vanlig tall Pinus sylvestris var. sylvestris Vanlig en Juniperus communis var. communis.liljekonvalj Convallaria majalis L..Getrams Polygonatum odoratum (MILL.) DRUCE.Veketåg Juncus effusus L..Knippfryle Luzula campestris (L.) DC..Vårfryle Luzula pilosa (L.) WILLD..Vårstarr Carex caryophyllea LATOURR..Tuvstarr Carex cespitosa L..Plattstarr Carex disticha HUDS..Harstarr Carex leporina L. Liten hundstarr Carex nigra var. nigra.piggstarr Carex spicata HUDS..Rödven Agrostis capillaris L. Vanlig ängskavle Alopecurus pratensis subsp. pratensis.sydvårbrodd Anthoxanthum odoratum L. Vanlig knylhavre Arrhenatherum elatius subsp. elatius Vanlig kruståtel Avenella flexuosa subsp. flexuosa (L.) DREJER.Ängshavre Avenula pratensis (L.) DUMORT..Luddhavre Avenula pubescens (HUDS.) DUMORT..Darrgräs Briza media L..Hundäxing Dactylis glomerata L. Vanlig tuvtåtel Deschampsia cespitosa subsp. cespitosa.kvickrot Elytrigia repens (L.) DESV. EX NEVSKI.Fårsvingel Festuca ovina L. Vanlig rödsvingel Festuca rubra subsp. rubra.engelskt rajgräs Lolium perenne L..Flentimotej Phleum phleoides (L.) H. KARST. Vanlig timotej Phleum pratense subsp. pratense.vass Phragmites australis (CAV.) TRIN. EX STEUD..Vitgröe Poa annua L..Berggröe Poa compressa L..Lundgröe Poa nemoralis L..Sengröe Poa palustris L. Smalgröe Poa pratensis subsp. angustifolia (L.) GAUDIN Vanligt ängsgröe Poa pratensis subsp. pratensis Vanligt kärrgröe Poa trivialis subsp. trivialis.ängssvingel Schedonorus pratensis (HUDS.) P. BEAUV..Skelört Chelidonium majus L..Jordrök Fumaria officinalis L..Häckberberis Berberis thunbergii DC..Akleja Aquilegia vulgaris L..Backsippa Pulsatilla vulgaris MILL. 15
Vanlig smörblomma Ranunculus acris subsp. acris.knölsmörblomma Ranunculus bulbosus L. Vanlig backsmörblomma Ranunculus polyanthemos subsp. polyanthemos NT.Revsmörblomma Ranunculus repens L..Majsmörblomma Ranunculus auricomus L. AGG..Måbär Ribes alpinum L..Trädgårdsvinbär Ribes rubrum L..Krusbär Ribes uva-crispa L. Vanlig kärleksört Hylotelephium telephium subsp. maximum (L.) H. OHBA.Kaukasiskt fetblad Phedimus spurius (M. BIEB.) `T HART Stor getväppling Anthyllis vulneraria subsp. carpatica (PANT.) NYMAN.Gulvial Lathyrus pratensis L. Vanlig käringtand Lotus corniculatus var. corniculatus.blomsterlupin Lupinus polyphyllus LINDL..Humlelusern Medicago lupulina L..Vit sötväppling Melilotus albus MEDIK..Harklöver Trifolium arvense L..Gullklöver Trifolium aureum POLLICH Vanlig alsikeklöver Trifolium hybridum subsp. hybridum.skogsklöver Trifolium medium L. Ängsrödklöver Trifolium pratense var. pratense Foderrödklöver Trifolium pratense var. sativum SCHREB..Vitklöver Trifolium repens L..Kråkvicker Vicia cracca L..Häckvicker Vicia sepium L..Sparvvicker Vicia tetrasperma (L.) SCHREB..Toppjungfrulin Polygala comosa SCHKUHR VU.Småborre Agrimonia eupatoria L. Späddaggkåpa Alchemilla filicaulis var. filicaulis Vindaggkåpa Alchemilla filicaulis var. vestita (BUSER) ROTHM..Glatt daggkåpa Alchemilla glabra NEYGENF..Sammetsdaggkåpa Alchemilla glaucescens WALLR..Glansdaggkåpa Alchemilla micans BUSER.Betesdaggkåpa Alchemilla monticola OPIZ.Valldaggkåpa Alchemilla subglobosa C. G. WESTERL..Svensk häggmispel Amelanchier confusa HYL. Vanlig gåsört Argentina anserina subsp. anserina.trubbhagtorn Crataegus monogyna JACQ..Älggräs Filipendula ulmaria (L.) MAXIM..Brudbröd Filipendula vulgaris MOENCH.Smultron Fragaria vesca L..Backsmultron Fragaria viridis WESTON.Nejlikrot Geum urbanum L..Humleblomster Geum rivale L..Apel Malus domestica BORKH..Vildapel Malus sylvestris (L.) MILL. Vanlig femfingerört Potentilla argentea var. argentea.vårfingerört Potentilla crantzii (CRANTZ) BECK EX FRITSCH.Blodrot Potentilla erecta (L.) RAEUSCH..Stor femfingerört Potentilla neglecta BAUMG..Revfingerört Potentilla reptans L. 16
.Småfingerört Potentilla verna L..Sötkörsbär Prunus avium (L.) L..Surkörsbär Prunus cerasus L. Plommon Prunus domestica subsp. domestica L. Vanlig hägg Prunus padus subsp. padus L..Slån Prunus spinosa L..Päron Pyrus communis L. Hårig nyponros Rosa dumalis subsp. coriifolia (FR.) P. FOURN. Kal nyponros Rosa dumalis subsp. dumalis.daggros Rosa glauca POURR..Kanelros Rosa majalis HERM..Hartsros Rosa mollis SM..Stenbär Rubus saxatilis L..Hallon Rubus idaeus L. Vanlig rönn Sorbus aucuparia subsp. aucuparia L..Oxel Sorbus intermedia (EHRH.) PERS..Skogsalm Ulmus glabra HUDS. CR Ogräsnässla Urtica dioica subsp. dioica var. dioica L..Skogsek Quercus robur L..Vårtbjörk Betula pendula ROTH Vanlig glasbjörk Betula pubescens subsp. pubescens.hassel Corylus avellana L..Revormstörel Euphorbia helioscopia L..Balsampoppel Populus balsamifera L..Asp Populus tremula L. Vanlig sälg Salix caprea subsp. caprea Vanligt gråvide Salix cinerea subsp. cinerea Äkta ängsviol Viola canina subsp. canina.buskviol Viola hirta L..Luktviol Viola odorata L..Styvmorsviol Viola tricolor L..Fyrkantig johannesört Hypericum maculatum CRANTZ.Äkta johannesört Hypericum perforatum L..Vit dunört Epilobium ciliatum RAF..Skogslönn Acer platanoides L..Myskmalva Malva moschata L..Löktrav Alliaria petiolata (M. BIEB.) CAVARA & GRANDE.Backtrav Arabidopsis thaliana (L.) HEYNH..Pepparrot Armoracia rusticana G. GAERTN., B. MEY. & SCHERB..Ryssgubbe Bunias orientalis L..Lomme Capsella bursa-pastoris (L.) MEDIK. Äkta ängsbräsma Cardamine pratensis subsp. pratensis L..Nagelört Draba verna L..Hesperis Hesperis matronalis L..Vattenpilört Persicaria amphibia (L.) DELARBRE.Trampört Polygonum aviculare L. Vanlig ängssyra Rumex acetosa var. acetosa Äkta bergsyra Rumex acetosella subsp. acetosella Vanlig krusskräppa Rumex crispus var. crispus.gårdsskräppa Rumex longifolius DC..Sandnarv Arenaria serpyllifolia L. 17
Hårig hönsarv Cerastium fontanum var. vulgare (HARTM.) M. B. WYSE JACKS..Backnejlika Dianthus deltoides L..Knytling Herniaria glabra L..Studentnejlika Lychnis chalcedonica L..Skogsnarv Moehringia trinervia (L.) CLAIRV..Krypnarv Sagina procumbens L..Såpnejlika Saponaria officinalis L. Tuvknavel Scleranthus annuus subsp. polycarpos (L.) BONNIER & LAYENS Vanlig backglim Silene nutans var. nutans.grässtjärnblomma Stellaria graminea L. Vanlig våtarv Stellaria media var. media.tjärblomster Viscaria vulgaris BERNH..Vägmålla Atriplex patula L. Vanlig svinmålla Chenopodium album var. album.penningblad Lysimachia nummularia L..Gullviva Primula veris L..Ljung Calluna vulgaris (L.) HULL.Blåbär Vaccinium myrtillus L..Lingon Vaccinium vitis-idaea L. Vanlig snärjmåra Galium aparine var. aparine.vitmåra Galium boreale L..Stormåra Galium mollugo L. Vanlig gulmåra Galium verum subsp. verum Gräddmåra Galium mollugo subsp. erectum x verum.vintergröna Vinca minor L..Blåeld Echium vulgare L..Åkerförgätmigej Myosotis arvensis (L.) HILL.Ask Fraxinus excelsior L. EN.Liguster Ligustrum vulgare L..Småsporre Chaenorhinum minus (L.) LANGE.Svartkämpar Plantago lanceolata Åkergroblad Plantago major subsp. intermedia (GILIB.) LANGE.Rödkämpar Plantago media L..Åkerveronika Veronica agrestis L..Fältveronika Veronica arvensis L..Teveronika Veronica chamaedrys L..Ärenpris Veronica officinalis L..Majveronika Veronica serpyllifolia L..Ljust kungsljus Verbascum thapsus L..Toppdån Galeopsis bifida BOENN..Hampdån Galeopsis speciosa MILL..Pipdån Galeopsis tetrahit L..Vitplister Lamium album L..Mjukplister Lamium amplexicaule L..Flikplister Lamium hybridum VILL..Rödplister Lamium purpureum L..Brunört Prunella vulgaris L..Knölsyska Stachys palustris L..Backtimjan Thymus serpyllum L. NT Vanlig backtimjan Thymus serpyllum subsp. serpyllum NT.Stor blåklocka Campanula persicifolia L. 18
.Knölklocka Campanula rapunculoides L. Backblåklocka Campanula rotundifolia subsp. rotundifolia Vanlig röllika Achillea millefolium subsp. millefolium.ullkardborre Arctium tomentosum MILL. Vanlig gråbo Artemisia vulgaris var. vulgaris.rödklint Centaurea jacea L..Åkertistel Cirsium arvense (L.) SCOP..Vägtistel Cirsium vulgare (SAVI) TEN..Klasefibbla Crepis praemorsa (L.) WALTHER NT.Sumpnoppa Gnaphalium uliginosum L..Flockfibbla Hieracium umbellatum L..Hagfibblor Hieracium sect. Vulgata (GRISEB.) WILLK. & LANGE.Taggsallat Lactuca serriola L. Vanlig harkål Lapsana communis subsp. communis.prästkrage Leucanthemum vulgare LAM..Kamomill Matricaria chamomilla L. Vanlig gråfibbla Pilosella officinarum subsp. officinarum Vanlig höstfibbla Scorzoneroides autumnalis var. autumnalis.klibbkorsört Senecio viscosus L. Vanligt gullris Solidago virgaurea subsp. virgaurea Vanlig åkermolke Sonchus arvensis var. arvensis.svinmolke Sonchus asper (L.) HILL.Kålmolke Sonchus oleraceus L. Vanlig renfana Tanacetum vulgare f. vulgare.ängshaverrot Tragopogon pratensis L..Baldersbrå Tripleurospermum inodorum (L.) SCH. BIP..Hästhov Tussilago farfara L..Druvfläder Sambucus racemosa L..Äkta kaprifol Lonicera caprifolium L..Rosentry Lonicera tatarica L..Ängsvädd Succisa pratensis MOENCH.Snöbär Symphoricarpos albus (L.) S. F. BLAKE.Kirskål Aegopodium podagraria L..Hundkäx Anthriscus sylvestris (L.) HOFFM..Kummin Carum carvi L. Vanlig bockrot Pimpinella saxifraga subsp. saxifraga.säfferot Seseli libanotis (L.) W. D. J. KOCH 19