Per-Jansängen (Lillhammarn) i Idenor

Transkript

1 Hudiksvall den 16 december 2010, Magnus Andersson Per-Jansängen (Lillhammarn) i Idenor Sedan 2002 har jag och min familj skött om ängen nedanför Per-Jansgården i Idenor (på kommunens mark). De skötta ytorna består av två delar, dels kullen som omges av åkermark (vall) och dels den sydvända backen norr därom. Däremot har backen närmast Per-Jansgården inte slagits. Den slåttade arealen har varierat mellan åren, mest beroende på hur mycket tid jag har haft tillgänglig. Jag har prioriterat de delar som har den mest värdefulla ängsfloran. Sommaren 2010 hann jag inte med att slå någon del av ängen. Jag försöker att slå de två ytor som visas av karta 2, tillsammans ca 0,4 ha. När vi flyttade till Idenor år 2000 var ängen stadd i igenväxning med måttligt av uppväxande träd och buskar av olika slag, liksom hallonbuskar. Förnatäcket hade börjat bli tjockt och kvävande för många ängsväxter. Det fanns dock fina partier med olika örter. Det fanns också stängselhållare i en del träd runt åkermarken. Här hade hästar tidigare gått och betat, bl.a. från Idenors stuteri? (Alf Nordh). Inventering av kärlväxtfloran visade att detta var värdefulla marker med en typisk och relativt artrik ängsflora. Sedan dess har drygt 100 kärlväxter hittats inom de två ytorna. Om den allra närmaste omgivningen (diket, åkern) räknas med växer här drygt 120 Se artlistan! Jag kontaktade Rigmor Angel (kommunekolog) och fick lov att sköta om ängsmarken. I de slagna ytorna ingår både torrare och steniga hackslåttpartier (torräng) gränsande till flera små hällar, friskängspartier och f.d. åkermark. Det troliga är väl att markerna längre tillbaks ingått i ett åkergärde och därmed haft en skötsel som varierat mellan åren beroende på vad som odlats nere på åkern och de år den legat i träda. Troligen har bete varit ett viktigt markutnyttjande efter att åkergärdet öppnats efter skörd på åkern, ev. föregått av slåtter (kanske bara vissa år). Om detta finns mer att ta reda på. Ett mindre uthus har också legat på åkerholmen. Så här har skötseln sett ut : Flera skuggande träd (gran, björk, tall, asp, sälg och rönn) har efterhand tagits ner för att få ljusa förhållanden för värdefull ängsflora, både på kullen och i brynet i norr. Ett par större träd drogs ner med traktor. Några aspar har ringbarkats för att hindra rotskottsuppslag, med halvbra resultat. Den större tallen på kullen ansades på större grenar, tyvärr lite för mycket så att barnen från Killingen har svårt att komma upp i trädet. Barnen därifrån brukar vid barmark vara och leka någon dag i veckan i backarna. I maj när vitsipporna blommat har delar av ängen krattats och nedfallna grenar tagits bort för att underlätta för slåttern och för att få bort förna och löv som täcker marken och hindrar ettåriga växters frögroning mm. Någon vår har smärre ytor även bränts för att få bort fjolårsgräs. Viden och andra buskar har dragits upp med rötterna eller kapats upprepade gånger för att bli av med dem. En del busk har också tagits ner i angränsande gräsmark. Ett flertal nyponbuskar har lämnats då de är värdefulla för mångfalden. Detta gäller även några sälgar och rönnar. Första veckan i augusti har ängen slagits för hand med lie och motordriven slåtterbalk (kommunens respektive Naturskyddsföreningens). I hackslåttmarkerna med sina stenblock används lien. Jag slår speciellt noggrant i anslutning till bl.a. kattfot och brudsporre för att dessa ska kunna sprida sig/ fröså sig. Brudsporren får mogna frön först i september, varför dessa inte får slås av. Partier med ängsvädd brukar jag spara och slå senare när de har blommat färdigt. Detsamma har jag ibland gjort med

2 fibblorna i nederkanten av den norra ängsarealen. Att slå ängen brukar ta 1-3 arbetsdagar. Höet får sedan ligga 3-5 dagar. Under denna tid vänds det ett par gånger och krattas ihop i strängar. Denna behandling är viktig bl.a. för att frön ska mogna och falla till marken. Därefter krattas det ihop till högar och forslas bort efterhand. Jag har ofta fått hjälp av min fru och barn med krattningen. Några år har Kjell Svingen velat ha höet till sina kor (2004 till 2007 tror jag), men de senaste åren har det dragits bort under några granar nordväst om ängen. Ett år eller två, ca 2004, satte Svingen upp tillfälligt stängsel och hade sina kor och får på efterbete i området. Detta var värdefullt, men inte enbart uppskattat då djuren rymde in i trädgårdar. Det vore idealt om kor kunde efterbeta ängsmarkerna ett par veckor eller så i september för att få ett nödvändigt markslitage, så att jordfläckar blottas för frögroning av ettåriga växter. OBS! Tilläggsfoder ska då inte ges för att undvika att ängen tillförs näring. Bättre stängsel borde i så fall också sättas upp, med möjlighet för passage. Ängens utveckling och arter Efterhand som åren gått har ängens vegetation haft ganska olika skepnad under olika år. Det beror nog främst på att stora delar har ett tunt jordtäcke. Detta gör att olika nederbördsmängder respektive torrperioder får stor inverkan på vegetationens dominerande arter och höjd. Ett tydligt mönster ses i alla fall i att vissa ohävdsarter som hundäxing, hallon och midsommarblomster har gått tillbaka och mer småväxta och krävande ängsväxter som låsbräken, kattfot och backruta har ökat ganska kraftigt. Även ängens raritet brudsporre ökar långsamt, från 13 plantor 2004 till 17 st. år Fortfarande växer en del insådda vallväxter i delar av ängen, t.ex. timotej och rödklöver. Ett större problem är dock den kraftigt växande renfanan som sprider sig in från åkerkanterna och konkurrerar med mer småväxta och konkurrenssvaga örter. Den har ryckts bort en del somrar innan den har satt frö, men verkar svår att bli av med. Ett hallonstånd har sparats på f.d. åkermark för bärens skull. Under åren har jag även planterat in några typiska ängsväxter, vilka framgår av artlistan. Det är med något undantag växter som kan hittas på ängar i trakten. De växer ännu bara som enstaka plantor eller små fläckar. Några har försvunnit igen eller inte tagit sig alls. Förutom alla ängsväxter finns också andra arter av intresse i området, såsom olika vaxskivlingar typiska för ängs- och hagmarker och fåglar. Den mindre hackspetten brukar sitta och ropa och häckade för något år sedan i en klen asp i den sydvända sluttningen. Aspskogen som ansluter mot väster är värdefull för hackspett nu när den börjar självgallra. Även stare brukar häcka i en asp i sydslänten. Göktytan har hållit till och ätit myror i området de senaste åren. Här finns ju gott om tuvor (bon) av gul tuvmyra. Inunder den största nyponbusken håller skogsödlan till och kommer fram och solar sig ibland. I augusti ses gott om stora gröna vårtbitare och mycket olika gräshoppor, fjärilar och andra insekter. Rådjuren brukar vintertid ha nattlega i det sydvända brynet. Nere vid bäcken häckade näktergalen (innan kommunen underväxtröjde) och uttern har setts för några år sedan. Svampar av intresse (flest omkring enarna på kullen): Den rödlistade rodnande lutvaxskivlingen Hygrocybe ingrata VU, grå vaxskivling, ängsvaxskivling, papegojvaxskivling, blodvaxskivling, gul vaxskivling, alabastervaxskivling, honungsvaxskivling, hagfingersvamp och anisfingersvamp. Här nedan följer ett par kartor och en artlista (som har ett par tillägg jämfört med listan som jag tidigare skickat - nagelört och ek).

3 Karta 1. Översikt. Ungefärligt läge av de två skötta ytorna.

4 Karta 2. De två skötta ytorna med några av arterna mm. Artlista. Växter på "Per-Jans-ängen" (Lillhammarn, Idenor) och vid dess kanter från , Magnus Andersson Svenskt namn Vetenskapligt namn Signalvärde i äng och hage (3 är högst) Kommentar enligt `Bondens flora` Åkerfräken Equisetum arvense ej på ängen Sjöfräken Equisetum fluviatile diket Skogsfräken Equisetum sylvaticum ej på ängen Låsbräken Botrychium lunaria 3 har ökat Tall En vide Asp Vårtbjörk Pinus sylvestris Juniperus communis Salix sp Populus tremula Betula pendula

5 Gråal Alnus incana diket Ek Quercus robur grodde ca 2005, fågelspridd Brännässla Urtica dioica mindre fläck Ormrot Bistorta vivipara 2 Ängssyra Rumex acetosa Grässtjärnblomma Stellaria graminea Grönknavel Scleranthus annuus 1 Tjärblomster Lychnis viscaria 3 Smällglim Silene vulgaris ssp. Vulgaris Backnejlika Dianthus deltoides 1 Majsmörblomma Ranunculus auricomus Smörblomma Ranunculus acris Backruta Thalictrum simplex ssp. Simplex 2 har ökat Backtrav Arabidopsis thaliana Grustrav Arabis suesica Kärrbräsma Cardamine pratensis ssp.dentata diket Nagelört Erophila verna Lomme Capsella bursa-pastoris Backskärvfrö Thlaspi caerulescens ssp.caerulescens Kärleksört Sedum Telephium Gul fetknopp Sedum acre 1 Brudbröd Filipendula vulgaris 3 införd ca 2004 Stenbär Rubus saxatilis Hallon Rubus idaeus Kanelros Rosa majalis var.majalis vid sidan av ängen Vresros Rosa rugosa utgången? Nyponros Rosa dumalis Humleblomster Geum rivale vid sidan av ängen Femfingerört Potentilla argentea Vårfingerört Potentilla crantzii 3 har ökat Blodrot Potentilla erecta Smultron Fragaria vesca 1 Glansdaggkåpa Alchemilla micans Daggkåpa Alchemilla sp. Häggmispel Amalanchier spicata utgången? ej på ängen Rönn Sorbus aucuparia Hägg Prunus padus Kråkvicker Vicia cracca Gökärt Lathyrus linifolius Gulvial Lathyrus pratensis Vitklöver Trifolium repens Alsikeklöver Trifolium hybridum Gullklöver Trifolium aureum rikligt förekommande Rödklöver Trifolium pratense Midsommarblomst Geranium sylvaticum er Fyrkantig Hypericum maculatum Johannesört Ängsviol Viola canina ssp. Canina 1 Styvmorsviol Viola tricolor Mjölkört Epilobium angustifolium ej på ängen Amerikansk dunört Epilobium adenocaule diket

6 Bockrot Pimpinella saxifraga ssp.saxifraga 1 Strätta Angelica sylvestris Sibirisk björnloka Heracleum spondylium ssp. Sibiricum Ljung Calluna vulgaris Lingon Vaccinium vitis-idaea Blåbär Vaccinium myrtillus Gullviva Primula veris 2 införd under nyponbuske 2010 Vitmåra Galium boreale Gulmåra Galium verum ssp.verum 1 Stormåra Galium album Vattenmåra Galium palustre diket Åkerförgätmigej Myosotis arvensis Blåsuga Ajuga pyramidalis 3 införd 2008, ev. utgången Hampdån Galeopsis speciosa på åkern Brunört Prunella vulgaris Bergmynta Satureja vulgaris 2 införd 2008 Teveronika Veronica chamaedrys Ärenpris Veronica officinalis Skogskovall Melampyrum sylvaticum Ögontröst (troligen Euphrasia stricta 1 späd) Ängsvädd Succisa pratensis 1 Liten blåklocka Campanula rotundifolia 1 Ängsklocka Campanula patula Knölklocka Campanula rapunculoides Gullris Solidago virgaurea Kattfot Antennaria dioica 1 har ökat, bra signalart här Röllika Achillea millefolium ssp.millefolium Prästkrage Leucanthemum vulgare 1 Renfana Tanacetum vulgare Hästhov Tussilago farfara diket Borsttistel Cirsium helenioides Åkertistel Cirsium arvense Ängshaverrot Tragopogon pratensis Slåtterfibbla Hypochoeris maculata 3 Vanlig gråfibbla Pilosella officinarum ssp. Pilosella 1 Troligen även Pilosella officinarum ssp. 1 mattfibbla Peleteriana Mjukhårig Pilosella cymosa ssp. Cymosa 1 kvastfibbla var. pubescens Revfibbla Pilosella lactucella 1 Hagfibbla Hieracium section Vulgata Flockfibbla Hieracium umbellatum Liljekonvalj Convallaria majalis Getrams Polygonatum odoratum Trådtåg Juncus filiformis diket Ängsfryle Luzula multiflora ssp.multiflora Fårsvingel Festuca ovina Ängsgröe Poa pratensis ssp. Alpigena (bergsgröe) Smågröe Poa pratensis ssp. Irrigata Hundäxing Dactylis glomerata

7 Bergslok Melica nutans Kvickrot Elymus repens Luddhavre Avenula pubescens 3 Kruståtel Deschampsia flexuosa Vårbrodd Anthoxanthum odoratum 1 ssp.odoratum Rödven Agrostis capillaris Timotej Phleum pratense ssp.pratense Strandråg Leymus arenarius tillfällig 2009 Ängskavle Alopecurus pratensis Stagg Nardus stricta 1 sparsam Gråstarr Carex canescens Flaskstarr Carex rostrata diket Harstarr Carex ovalis Vårstarr Carex caryophyllea 3 införd 2010 Blekstarr Carex pallescens Brudsporre Gymnadenia conopsea var. Conopsea 3 ökar långsamt, 2010: 17 plantor varav 15 blommande