Kompetensområden vid Institutionen för Biosystem och teknik, SLU Alnarp

Relevanta dokument
Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp

Vad betyder SLU Alnarp för utvecklingen av skånskt lantbruk på års sikt? Lisa Germundsson

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Kvävedynamik vid organisk gödsling

Redovisning Partnerskapsprojekt 595 Upptaktsmöte för substratodling av jordgubbar

Därför ska man odla baljväxter

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV) mjölkbönder med kor producerar 3 milj ton

Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper. Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping oktober 2017

SLU Alnarp Håstadiusseminariet

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16

Sammendrag av presentation ved EPOK seminar. 6 mars 2013 institutionen för biosystem och teknologi

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Fördjupad uppföljning av investeringsstöd till jordbruk, trädgård och rennäring för ökad konkurrenskraft

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat

Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige

Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter

Borgeby fältdagar juni 2018

Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013

VÄLKOMNA! *Motiv till särskilda ekosatsningar. *Forskningsagenda och utlysningar. *Nyckelproblem i ekologisk produktion. *Samverkan forskning-praktik

Ny EPOK vid SLU. Vision och inriktning. Seminarium den 30 mars 2011 Alnarp

ODLING. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet odling ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet trädgårdsodling ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Sommarmellangrödor. - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter

6. Projektansökningar Beslutades enligt bilaga 1, tre projekt totalt ur medlemsbudgeten

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Hållbara matvägar. Katarina Lorentzon SP

VÄXTODLING. Ämnets syfte

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Jordbrukets behov av forskning och utveckling inom odlingssystem. Alnarp Hushållningssällskapen Sven Fajersson VD, HS Kristianstad

Ny EPOK vid SLU. EPOK just nu. Temadag i Linköping den 7 december 2010! Maria Wivstad Föreståndare. Karin Ullvén Informatör

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk?

PROTOKOLL Sammanträdesdatum Partnerskap Alnarp. Styrgruppen

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Tips på VPE-föredrag Nilla Nilsdotter-Linde

Glyfosat. Uppgift 4 Samhällsekonomiska effekter och övergripande miljöeffekter som växtskyddsmedelslagstiftningen medför

Innehåll

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Håkan Asp (projektansvarig), Birgitta Svensson, Siri Caspersen, Sammar Khalil Område Hortikultur, SLU

VÄXTODLING Regler för minskad klimatpåverkan inom växtodlingen

Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i landsbygdsprogrammet

Det här är SLU Alnarp

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Vad sker på forskningsoch försöksfronten. Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur

STRATEGI FÖR VÄXTSKYDDSMEDEL

PA 10 årsjubileum 18 juni 2014 Dave Servin

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter

Växthusgasförluster i olika stallsystem för olika djurslag

PROTOKOLL Sammanträdesdatum Partnerskap Alnarp. Styrgruppen

Christl Kampa-Ohlsson

Vår roll inom växtodlingsförsök. Växjö möte

4. Partnerskapsinformation Två nya medlemmar: Bio Aqua AB i Varberg och Falköpings kommun.

Kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Hållbara livsmedelssystem. marknad - ett produktionsperspektiv. Anne-Maj Gustavsson Norrländskt jordbruksvetenskap

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Senaste nytt om herbicidresistens

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Det här gäller för träda och vall 2017

2 oktober 2017 klockan , Slottet, Alnarp. 1. Välkommen Ordf. Håkan Schroeder hälsade välkommen och förklarade mötet öppnat.

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

EPOK. Förmedlar kunskap Samordnar forskning Främjar dialog. Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Ekologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark

Hva er bærekraftig kjøttproduksjon i Norden? Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience

Möjlighet till fortsatta studier läsåret 2011/2012

Helena Elmquist, Odling i Balans

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Försöksåret Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne

Strategi för institutionen för biosystem och teknologi

Regelverket inom ekologisk produktion

"Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna".

1. Välkommen Ordf. Håkan Schroeder hälsade välkommen och förklarade mötet öppnat.

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Jordbruksinformation Reviderad Starta eko Grönsaker

Kretsloppsanpassade växthus som bostadskomplement

Så här fortsätter Greppa Näringen

Växjö Möte. Försöksåret Ronny Anngren, Hushållningssällskapet Halland Ulrika Dyrlund Martinsson, Hushållningssällskapet Skåne

1. Välkommen Ordf. Håkan Schroeder hälsade välkommen och förklarade mötet öppnat.

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

Bibliografiska uppgifter för Marknadens syn på växtnäringshushållningen i ekologiskt lantbruk

Odlingssystemforskning för framtiden

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Transkript:

1(5) DNR: Dubbelklicka här för att ändra Institutionen för biosystem och teknik 2013-10-21 Vem kan vad på SLU Alnarp? Kompetensområden vid Institutionen för Biosystem och teknik, SLU Alnarp Tidigare LBT dvs inriktning mot djur och byggnader Anders Herlin Andrus Kangro Anne-Charlotte Olsson Christer Bergsten Christer Nilsson energiteknik Christian Swensson Eva von Wachenfelt miljö Gösta Gustafsson Hans von Wachenfelt Jos Botermans Byggnadsfunktion och djurmiljö för nötkreatur Web-ansvarig Tekniska system för konventionell och ekologisk grisproduktion. Systemlösningar med avseende på välfärd, beteende, produktion, hälsa (särskilt klövhälsa), emissioner, arbetsmiljö och ekonomi. Djurvälfärd, djurhälsa, djurskydd, skötselsystem mjölkproduktion, golvsystem, produktionssjukdomar, hälta, klövvård, klövhälsa, husdjurshygien, idisslarmedicin Byggnadskonstruktion, byggnadsmaterial, Mjölkproduktion och nötköttsproduktion, foder Fjäderfä- produktionssystem, inhysning, klimat och klimat- och miljöteknik, luftföroreningar, energi Mätning av krafter i stallmiljö och utanför (säkra häst-stallar, plansiloväggar, krafter från djur då de går). Karakteristering av golvytor, utomhus vistelseytor för djur året runt, gå-barhet, hur fånga växtnäring. Belysning & dagsljus i lantbruksbyggnader. Produktionssystem för gris SLU, Box 53, SE-230 53 Alnarp, Sweden tel: +46 (0)40-41 50 00 Org.nr 202100-2817 info@slu.se www.slu.se

Knut-Håkan Jeppsson Kristina Ascárd Lennart Bengtsson Madeleine Magnusson Mats Andersson Michael Ventorp nötkreatur. Sven Nimmermark Torsten Hörndahl Elise Bostad Katarzyna Maslak Maria Henriksson jordbruket, Klimat- och miljöteknik avseende djurmiljö, arbetsmiljö samt yttre miljö. Luftföroreningar i djurstallar samt emissioner av ammoniak samt växthusgaser. Byggnadsteknik, byggnadsfunktion samt tekniska system för lantbrukets produktionsbyggnader. Systemlösningar för nötköttoch lammproduktion. Byggnadsplanering, landsbygdsarkitektur, Systemlösningar för jordbrukets driftsbyggnader, Programstudierektor för utbildningar inom jordbruk och landsbygd (lantmästare - kandidatprogram, Agroecology mastersprogram) Undervisning kring byggnadsrelaterade frågor Byggnadsfunktion och djurmiljö i mjölk- och nötköttsproduktion. Systemlösningar med avseende på beteende, hygien, djurhälsa, mjölkkvalitet. Gris Byggnadsfunktion och djurmiljö för häst och Teknik, luftmiljö, energi Undervisning teknik och byggnad Systemanalys (livscykelanalys) av växthusgaser i Tidigare Hortikultur dvs inriktning mot intensiva och specialiserade odlingssystem Anna-Karin Rosberg Beatrix Alsanius. Hydroponiska system, växthus, rotpatogener, slutna odlingssystem, hortikulturell mikrobiologi Hortikulturell mikrobiologi, slutna hortikulturella odlingssystem inkl akvaponik, pesticidrester, humanpatogener i frukt, bär och grönt i 2(5)

primärproduktion och processning, vattenhygien, vattenrening (både på friland och i växthus), odling av frukt, bär och grönt i urbana miljöer, biologisk bekämpning av rot- och bladpatogener (hort. kulturer), ekologisk odling i växthus Birgitta Svensson Christine Larsson Crister Olsson Helena Karlén Helene Larsson Jönsson tungmetaller, potatis Håkan Asp Karl-Erik Gustavsson Karl-Johan Bergstrand Lars Mogren Lotta Nordmark Malin Hultberg metabolitproduktion Mehboob Alam Samareh Gharaie Bärproduktion, klimatfaktorer, integrerat växtskydd, sorter, växtnäring, ekologisk odling, humanpatogener i trädgårdsprodukter Mikrobiologi, DNA-baserade metoder bla. PCR, kvantitativ PCR, T-RFLP, TTGE, kloning. DNAbaserade analyser av mikroflorans sammansättning i olika system miljöer (livsmedel, tarmflora) och bakteriellt kodade sjukdomsframkallande faktorer. Bakteriell taxonomi Trädgårdsnäringen, bred undervisning; Hortikulturella odlingssystem på friland (särskilt plantskola) och i växthus (hydroponiska system), miljöledning, matsvampodling, fritids- och stadsodling (takträdgårdar, växtväggar, gröna tak) Växtproduktion: växtnäring, gödsling, kalkning, Växtproduktion: växtnäring, tungmetaller, rötter Kemiska analyser Växthusproduktion, energi, belysning Produktkvalitet hos grönsaker. Effekter av positiv och negativ stress vid odling, skörd och lagring. Koppling mellan inre kvalitet och livsmedelssäkerhet. Bred undervisning inom trädgårdsnäringen, odlingssystem för grönsaker, frukt och bär, bladgrönsaker, lök samt etablering av för Sverige nya grödor. Vinproduktion för kallare klimatzoner. Mikroalger, reningsprocesser samt, humanpatogener i trädgårdsprodukter 3(5)

Sammar Khalil Siri Caspersen Stephen Burleigh Akvaponiska system, restvärme, rotpatogener, biologisk bekämpning, odlingssubstrat Växtnäring, fosfor, mykorrhiza, rotbiologi, frilandsgrönsaker, potatis, blåbär Molekylärbiologi, Laboratorium Tidigare Agrosystem Adnane Bargaz Rhizosfärprocesser i diversifierade grödor - växtnäringsutnyttjande och stresstolerans i baljväxtbaserade odlingssystem, Postdok Allan Andersson Anders TS Nilsson Charlott Gissén David Hansson Erik Rasmusson Erik Steen Jensen Georg Carlsson Jan-Eric Englund statistik vid SLU) Joakim Ekelöf Lena Holm Växtodling, kväve i mark och i växter Växtodling, växtskydd, ogräs Växtodling, odlingssystem, agroekologi, hållbara produktionssystem, bioenergi från åkermark Ogräsbekämpning i ekologisk grönsaks- och fruktodling. Integrerad ogräsbekämpning i jordbrukskulturer. Ogräsbekämpning på hårdgjorda ytor etc. Växtodling Agroekologi och ekologisk produktion, Design, utveckling och test av hållbara odlingssystem, Diversifiering av odlingssystem: växtföljd och samodling, Baljväxter och kvävefixering i jordbruket, Biogeokemi med fokus på kväve och kol omsättning, Växtnäring N och P, Mångfunktionella fånggrödor, Bioenergi, Produktkvalitet Odlingssystem, baljväxter, odlad mångfald, odlingssäkerhet, kväveutnyttjande, miljöpåverkan Statistiker, Föreståndare Biostokastikum (centrum för. Potatis Odlingsteknikens biologi inom jordbruk samt grönsaksproduktion på friland: växtnäring - placering 4(5)

och utnyttjande, jordbearbetning, Controlled Traffic Farming, ogräskontroll. Undervisar i markfysik. Maria Ernfors mark. Thomas Prade Tora Råberg miljöpåverkan Sven-Erik Svensson Jan Erik Mattsson Kol- och kväveomsättning i mark, växthusgaser från Växtodling, bioenergi, hållbar biomassaproduktion, systemanalys, LCA, energibalanser, miljöeffekter, tekno-ekonomiska analyser Växtodling, odlingssystem, ekologisk växtnäring, Växtodling, bioenergi Växtodling, bioenergi 5(5)