Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Datum 2015-03-04 Vår referens Katarina Falk Utvecklingssamordnare Katarina.Falk@malmo.se Tjänsteskrivelse Budgetskrivelse 2016 GYVF-2015-666 Sammanfattning Budgetskrivelsen utgör nämndens information till politikerna i kommunstyrelsen inför deras beredning av förslag till budget som föreläggskommunfullmäktige. Kommunfullmäktiges budget kommer att avse budgetåret 2016 med plan för 2017-2021. Nämnderna har därför genom denna skrivelse möjlighet att ge kommunstyrelsen input avseende både 2016 och 2017-2021 avseende bedömning av verksamhet och ekonomi. Förslag till beslut Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att godkänna förslag till budgetskrivelse 2016 samt översända densamma till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse AGVN 150311 Budgetskrivelse 2016 Budgetskrivelse 2016 20150312 Beslutsplanering Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämndens arbetsutskott 2015-03-11 Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden 2015-03-20 Ärendet Se separat handling. Ansvariga Lars Silverberg, biträdande direktör SIGNERAD 2015-03-04
Budgetskrivelse 2016 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Nämndens ansvar... 5 3 Mål... 7 4 Verksamheten - viktiga förändringar och ekonomiska konsekvenser... 8 5 Begäran om förändrad ekonomisk ram... 15 5.1 Kommunbidrag... 15 5.2 Investeringsram... 15 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Budgetskrivelse 2016 2(16)
1 Sammanfattning Nämnden ansvarar för gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och svenska för invandrare samt verkställighet av beslut om korttidstillsyn för vissa funktionshindrade gymnasieelever och från 2015 även kommunala arbetsmarknadsinsatser. Nämndens viktigaste uppgift är att inom mandatperioden skapa en likvärdig verksamhet med hög kvalitet som möjliggör hög måluppfyllelse för alla elever inom gymnasie- och vuxenutbildning och för deltagare inom arbetsmarknadsinsatser. Tillsammans med förskole- och grundskolenämnderna fortsätter arbetet med att utveckla samsyn och förenkla övergångarna för eleverna inom utbildningssystemet. Samverkan mellan arbetsmarknadsinsatser och vuxenutbildning skapar förutsättningar för ett effektivt arbete för ökad sysselsättning i staden. Från en marginell ökning av elevantalet 2018 förväntas en snabbare ökning från och med 2019. Hur eleverna väljer gymnasieprogram har stor inverkan på hur antalet gymnasieplatser måste organiseras. Hittills har antalet platser på skolor med högskoleförberedande program utökats efterhand. Men denna utökning kan inte fortsätta. Det stigande elevantalet kommer att kräva ökade lokalytor för de högskoleförberedande gymnasieutbildningarna, såvida inte elevernas sökmönster förändras. En ny skola med högskoleförberedande program för 1000 elever har en hyreskostnad på cirka 30 miljoner kronor per år, exklusive idrottslokaler. Vuxenutbildningen har behov av samlade lokaler för ökad samordning av både administration och utbildning. En sådan förändring inom vuxenutbildningen skapar viss möjlighet att på befintliga skolor ge plats för efterfrågade gymnasieutbildningar. Malmökommissionen pekar ut de faktorer som skapar ojämlikheter i hälsa. Utbildningsnivån är avgörande för hälsonivån i en modern stad som Malmö och nämnden kan minska skillnaderna i hälsa inom staden genom att erbjuda en gymnasieskola med god och likvärdig kvalitet och vuxenutbildning för malmöbor som behöver komplettera sin utbildning. Nämnden har flera specifika uppdrag med ursprung i kommissionens rapport, flera av dessa har koppling till nämndens elevhälsa. Elevhälsans nya organisation kan innebära förändringar gällande till exempel mottagningsskolan för nyanlända elever och språkintroduktionsprogrammet. Enligt Migrationsverkets prognos 2015 förväntas antalet asylansökningar stiga till 90 000 på grund av oro i omvärlden. Behovet av sfi och samhällsorientering kommer gradvis att öka under perioden 2015-17. Ökningen av antalet helårsplatser under 2016 bedöms uppgå till 300, till en kostnad av 15 miljoner kronor per år. Den högre volymen förväntas kvarstå 2017. Den ökade kostnaden föranleder ett äskande om 15 miljoner kronor per år 2016 och 2017. Bedömningen är att försörjningsstöds- och arbetslöshetsnivåerna fortfarande kommer att vara höga oavsett konjunktur. Detta gäller särskilt för ungdomar utan gymnasieutbildning eller arbetslivserfarenhet samt arbetslösa som saknar svenskkunskaper. Den prognostiserade demografiska utvecklingen kan översättas till ett tämligen stabilt behov av kompetens inom gymnasieskolan och ett ökat behov av lärare inom sfi. Bilden är dock mer komplex eftersom ungdomarnas val också påverkar. Sammantaget medför det ett fortsatt behov av omställning där det inte självklart kommer att vara möjligt att matcha kompetenstillgång med efterfrågan. Omställningskostnader kommer att uppstå och belasta verksamheterna med 5-7 miljoner kronor för såväl 2015 som 2016. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Budgetskrivelse 2016 3(16)
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Budgetskrivelse 2016 4(16)
2 Nämndens ansvar REGLEMENTE Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (AGVN) ansvarar för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och svenska för invandrare samt verkställighet av beslut om korttidstillsyn för vissa funktionshindrade gymnasieelever och kommunala arbetsmarknadsinsatser. AGVN ansvarar för att gymnasieskolan ger en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för att elever inom gymnasiesärskolan får en för dem anpassad utbildning som ger en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier. Utbildning inom gymnasie- och gymnasiesärskolan ska också ge grund för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningarna ska utformas så att de främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. AGVN ansvarar för att vuxna genom kommunal vuxenutbildning, vuxna inom särskild utbildning för vuxna, och för att vuxna invandrare genom svenska för invandrare får möjlighet att stödjas och stimuleras i sitt lärande, att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Nämnden ansvarar för att utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar och att de som fått minst utbildning prioriteras. AGVN ansvarar för utförande och uppföljning av Malmö stads arbetsmarknadsinsatser. Insatserna ska ge förutsättningar att ta del av samhällets generella utbud av insatser inom arbetsmarknad och utbildning samt erbjuda alternativ när statliga eller andra kommunala insatser saknas. Nämnden ansvarar för att insatserna likvärdigt ska tillgodose behoven för kvinnor och män, fokusera på arbete och självförsörjning och utgå ifrån individuella behov. AGVN ansvarar utöver den egna verksamheten även för kommunens elever i friskolors eller andra kommuners gymnasie-, gymnasiesärskolor, kommunala vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna eller svenska för invandrare vad gäller bidrag till friskolor eller interkommunal ersättning. LAGSTIFTNING Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens verksamhet styrs av det kommunaloch förvaltningsrättsliga regelverket. De delar som rör utbildning styrs dessutom av skollag och skolförordningar. Skollagstiftningen ålägger i stora delar ansvar för frågor på huvudmannen, det vill säga nämnden. Det är emellertid praktiskt omöjligt att nämnden fattar beslut i samtliga ärenden som faller inom nämndens ansvarsområde. Av denna anledning överförs i många fall beslutanderätt från nämnden till arbetsutskottet eller en anställd som är underställd nämnden via nämndens delegationsordning. Skollagstiftningen lägger dessutom i många fall ansvar direkt till rektor vilket ger rektor en särställning som beslutsfattare inom nämndens ansvar. SAMVERKAN AGVN har ett ansvar för samverkan med andra myndigheter och andra aktörer inom nämndens ansvarsområde. Vad gäller gymnasieutbildning har nämnden sedan 2010 slutit samverkansavtal med Skåne och Västra Blekinge. För övriga skolformer inom nämndens ansvar finns inte motsva- Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Budgetskrivelse 2016 5(16)
rande samverkansavtal men det förs diskussioner kring samverkan i olika former via Kommunförbundet Skåne och Länsstyrelsen. I nämndens arbete för ökad måluppfyllelse och likvärdighet är samverkan med grundskole- och förskolenämnd central. ORGANISATION Förvaltningens ledningsorganisation består av: förvaltningsdirektör samt avdelningschef med förvaltningsövergripande ansvar som leder staben för vuxenutbildning och arbetsmarknadsfrågor och praktikorganisation. Fyra avdelningschefer: ekonomichef, HR-chef, kommunikationschef och chef för myndighetsavdelningen. Kommunikationschefen har även ansvar för Vägledningscentrum. Fyra områdeschefer: arbetsmarknad, vuxenutbildning, gymnasieområde 1 respektive 2 med vardera fem gymnasie-/ gymnasiesärskolor. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Budgetskrivelse 2016 6(16)
3 Mål Varje nämnd ansvarar för att bidra till att uppnå kommunfullmäktiges mål. Därför formulerar nämnderna egna nämndsmål och till dessa kopplade indikatorer. Nämnden anser att tydligheten i målarbetet ökat. Färre mål ger ökade möjligheter till fokus på huvuduppdrag inom nämnderna. Långsiktigheten i målstrukturen är viktig eftersom utveckling tar tid. Det nya målarbetet innebär en bredare förankring och har hittills inneburit en ökad dialog både på tjänstemannanivå och mellan politik och tjänstemän. Målstrukturen visar tydligt ansvarsfördelningen, vilket skapar möjligheter för ett gott uppföljningsarbete där det är tydligare vem som ansvarar för vad. Det är dock möjligt att ytterligare förtydliga vad som är politikens respektive tjänstemannaorganisationens ansvar. Enligt det nya systemet för styrning och ledning ska särskild vikt läggas vid att beskriva hur samverkan ska bedrivas för att målen ska nås. Nämnden kan i sitt framtida arbete ytterligare förstärka samverkan med övriga skolförvaltningar i målarbetet. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Budgetskrivelse 2016 7(16)
4 Verksamheten - viktiga förändringar och ekonomiska konsekvenser ELEVUNDERLAG När elevprognos tas fram för gymnasieskolan i Malmö används Malmö stads demografiberäkningar och förvaltningens elevräkning som underlag. Elevprognosen måste inför varje läsår göras både för antal nya elever till gymnasieskolan och för antal elever som är kvar inom gymnasieskolan. Ur Malmö stads demografiprognoser kan utläsas förväntat antal 16-åringar som varje år borde påbörja gymnasiestudier. Prognoserna stämmer rätt bra för ca 3 år men sedan finns en större differens. Aktuell prognos för Malmö påvisar inga större förändringar i demografin avseende 16-åringar de närmsta tre åren, men från en marginell ökning 2018 förväntas en snabbare ökning av antalet elever från och med 2019. Malmö har dessutom att förlita sig till beräkningar för gymnasiesamverkansområdet Skåne/Västra Blekinge vilket ger en mer komplex bild. Till detta kommer osäkerhet kring hur stor gruppen nyanlända elever inom gymnasieåldern är varje år. Denna elevkategori har ökat de senaste åren och det är svårt att prognostisera hur det kommer att se ut framöver. År 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 16- åringar 2 800 2 750 2 800 2 750 2 800 2 930 2 980 3 040 Antalet elever som går i gymnasieskola är inte enbart beroende av demografin. Hur många år eleverna går i gymnasieskola är också avgörande. För elever från grundskolan som är behöriga till nationellt program bedrivs studierna i de flesta fall under tre år. Det är dock många elever som väljer om till nytt program efter ett år eller blir beviljade omgång av år 1, 2 eller 3 på grund av dåligt studieresultat, vilket leder till mer än tre års gymnasiestudier. För elever som inte är behöriga till nationellt program efter grundskolan väntar fyra, fem eller fler års studier i gymnasieskolan. Inom denna grupp är avhoppsfrekvensen stor och det kommunala aktivitetsansvaret är viktigt för att fånga upp så många som möjligt. Studie- och yrkesvägledning samt Malmös satsning på grundskolan för att få fler ungdomar att bli behöriga till nationellt program kan ha inverkan på genomströmningen. Hur denna utveckling går får stor påverkan på behovet av gymnasieplatser när ungdomarna i gymnasieålder förväntas öka från och med 2018. Förändringar påverkad av ny skollagstiftning, till exempel fler elever i ett 10:e år i grundskolan, kan också inverka på antalet elever till gymnasieskolans år 1 och antal år i gymnasieskolan. Rörligheten i elevernas val mellan kommuner ökar. Både genom samverkansavtal som möjliggör skolgång i annan kommun och att skolor/kommuner ändrar sitt utbud efterhand. Flera mindre kommuner har under den demografiska nedgången varit tvungna att lägga ner utbildningar vilket påverkar andra aktörer. Andelen förstahandssökande till fristående skolor ökade stadigt fram till 2011. Från och med 2012 ökade däremot andelen förstahandssökande till de kommunala skolorna och har legat kring 60 procent sedan 2013. Andel elever i fristående skolor är dock fortfarande stor då genomslagskraften på ökning eller minskning först kommer när tre hela årskurser är inne i gymnasieskolan. Hur det kommer att se ut framöver är väldigt osäkert. De konkurser som förekommit har inte haft stor inverkan, men skulle en stor fristående skola lägga ner kan det påverka många elevers val av utbildningsanordnare framöver. Utbudet i fristående skolor ökar från år till år och fortfarande Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Budgetskrivelse 2016 8(16)
inkommer många ansökningar inför varje läsår från nya fristående skolor som vill starta men främst från befintliga som vill utöka sitt utbud av program och inriktningar. Rörligheten i val mellan skolor, kommunala och fristående, är inte bara inför år 1, många elever byter skolor och program även under sin gymnasieutbildning. Tidig och grundlig studie- och yrkesvägledning till alla program, det vill säga även till introduktionsprogram för att minska felval är därför viktig. Så är även gymnasieskolornas insatser för att ge alla elever stöd för att kunna fullfölja sina studier. Gymnasiereformen 2011 med nya program, inriktningar och behörighetskrav har haft stor inverkan på vilka program som söks. Ett par år före reformen var det nästan 50 procent förstahandssökande till yrkesförberedande program, inför den preliminära antagningen 2015 är 28 procent förstahandssökande till yrkesprogram vilket kan jämföras med 29 procent 2014. Den snabba förändringen i sökbild mellan program har stor inverkan på hur antalet gymnasieplatser måste organiseras. Antalet platser har under 2013 och 2014 utökats på skolor med högskoleförberedande program. Denna utökning kan inte fortsätta. Om sökmönstret inte förändras måste därför en plan tas fram under 2016 för hur lokalbehovet för högskoleförberedande program kan tillgodoses när elevantalet börjar öka 2018. GYMNASIEORGANISATION Beslut om preliminär gymnasie- och gymnasiesärskoleorganisation för 2016 kommer att fattas av nämnden i augusti 2015. Organisationen utgår från den slutliga antagningen 2015. Till detta kommer eventuella beslut från Skolverket om att ge Malmö stad ytterligare platser/inriktningar med statsbidrag gällande teknikprogrammets fjärde år. Under 2016 kommer förvaltningen att tillsätta en arbetsgrupp som ska ta fram en ny plan för gymnasieutbildning i Malmö stads kommunala gymnasieskolor från och med läsåret 2018. Den förändring i sökmönster mellan högskoleförberedande program och yrkesprogram som tydligt utkristalliserat sig efter genomförandet av ny gymnasiereform 2011 måste tas hänsyn till. Det är viktigt att en ny plan för gymnasieutbildning inte enbart tar hänsyn till elevtal och dagens ansökningar. En analys av omvärldsfaktorer måste också göras. Det gäller till exempel trender på arbetsmarknaden, nya lagförslag kring utbildningar, satsningar i regionen som Max IV Laboratory i Lund vilket kan innebära större behov av engelskspråkiga eller internationella utbildningar. Målsättningen är att skapa förutsättningar för livskraftiga och framåtriktade gymnasieskolor där det erbjuds program och inriktningar som har ett sammanhang och berikar varandra. En plan för utbildningsbehov måste också kopplas till lokalbehov. Det handlar både om funktionalitet och om geografisk placering. I detta arbete måste samarbete ske mellan de olika skolformerna inom förvaltningen men också med grundskoleförvaltningen. VÄGLEDNING Studie- och yrkesvägledning är en rättighet för eleven och skolan har ett viktigt och omfattande uppdrag att stödja eleverna i att göra väl underbyggda val. Skolverket och Skolinspektionen har i olika rapporter lyft fram att studie- och yrkesvägledningen behöver utvecklas. Under 2016 ska den plan för vägledning som nämnden kommer att besluta om 2015 implementeras i samtliga skolor. Rektor ska utifrån planen se till att det finns rutiner och metoder för att planera, utvärdera och utveckla studie- och yrkesvägledningen så att den tillgodoser elevernas behov av vägledning. Rektor ska också tydliggöra hur ansvaret för studie- och yrkesvägledningen är fördelat mellan studie- och yrkesvägledare, lärare och övrig personal samt formerna för samarbetet. Studie- och yrkesvägledning ska ske kontinuerligt och integrerat i utbildningen under studietiden, Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Budgetskrivelse 2016 9(16)
så att eleven ges förutsättningar att göra väl underbyggda studie- och yrkesval. SKOLUTVECKLING Skolutveckling måste genomsyra hela verksamheten. Som stöd finns Pedagogisk inspiration Malmö, PI, en avdelning inom grundskoleförvaltningen vars verksamhet styrs via en styrgrupp med representation från de tre skolförvaltningarna. Det är av stor vikt att skolförvaltningarna fortsätter arbetet med att lära av varandra och utveckla samsyn som kommer eleverna till gagn. Förstelärare och lektorer har ansvaret att driva utvecklingen på skolorna och med ett tydligt uppdrag kan det få effekter på hela organisationen. Förstelärare producerar lärresurser för övriga organisationen. Det kan röra sig om ämnesspecifika resurser inom matematik och språkutveckling men det kan också röra sig om övergripande områden som formativ bedömning, språkutvecklande arbetssätt eller IKT. Syftet med ett centralt uppdrag är att skapa en delakultur på skolorna och genom hela förvaltningen vilket bidrar till ökad måluppfyllelse. Vid analys av måluppfyllelse är det viktigt att samla in och sammanställa information om olika typer av resultat och måluppfyllelse. Underlagen ska omfatta elevresultat av både kvantitativ och kvalitativ karaktär såsom betyg, provresultat, elevarbeten, intervjuer/samtal och enkäter. Dokumentation av måluppfyllelse inom de övergripande målen, hur vi organiserat undervisningen, vilka arbetssätt och arbetsformer vi använt i undervisningen, förhållningssätt och lärandeklimat beskrivs också. Slutligen bör även vilka förutsättningar som verksamheten haft för att genomföra uppdraget utifrån nationella mål, krav och riktlinjer analyseras. För nationella program finns en mängd nationella mått att förhålla sig till när den egna verksamhetens resultat ska analyseras. Det gäller t ex elever med avgångsbetyg, genomströmning med slutbetyg inom 3-5 år och betygsresultat över tid. Under 2016-2018 ska de kvalitetssäkrade underlag som fastställts för analys kunna nyttjas genom hela organisationen. Målsättningen är att rektorn ska kunna sammanställa enhetens resultat och se till att det finns underlag som visar hur förutsättningarna för och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen, samt se till att det utöver uppföljningen genomförs utvärderingar av särskilt identifierade områden inom enheten. Samma arbetssätt ska kunna användas både för nationella program och introduktionsprogram, även om de sistnämnda inte har nationella kvalitetsmått att förhålla sig till. Med genomförda rutiner för få fram statistiska underlag för elever som avbryter sin gymnasieutbildning och orsak till detta behöver en djupare analys göras. Under 2016 behöver de orsaker som framkommit som grund för avbrott analyseras. Det är viktigt att under 2016-2018 rikta insatser mot de områden som gör att ungdomar väljer fel, eller inte klarar av de program de valt, för att ge varje individ bättre förutsättningar att nå sina mål. KOMMUNALA AKTIVITETSANSVARET Aktivitetsansvaret gäller för ungdomar som inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. En elev har fullföljt ett nationellt program om han eller hon har fått ett examensbevis. Elever som inte har fått examensbevis utan endast ett studiebevis ingår alltså i kommunens ansvar. Elever som går på något av introduktionsprogrammen ingår även i kommunens aktivitetsansvar då ett introduktionsprogram inte är ett nationellt program eller motsvarar ett sådant. Den utredning som genomförs under 2015 för att se över organisationen inom aktivitetsansvaret, både vad gäller tillhörighet inom förvaltningen och vilka kompetenser som finns bör implemente- Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Budgetskrivelse 2016 10(16)
ras i sin första del 1 januari 2016. Därefter ska aktivitetsansvaret utvidgas till att även omfatta ungdomar i åldern 20-24 år. Dessa ungdomar ingår inte i lagkravet på aktivitetsansvaret utan är ett kommunalt åtagande som kan innebära ökade kostnader för nämnden. Registerföring för dessa ungdomar ska inte vara lika omfattande, men de bör erbjudas möjligheter till studier eller aktiviteter inom arbetsmarknadsområdet på samma sätt. Arbetet med den äldre målgruppen påbörjades redan 2015 genom projektet Reboot. Projektet riktar sig mot malmöungdomar som varken arbetar eller studerar och ska successivt implementeras i ordinarie verksamhet i Malmö stad och inom Arbetsförmedlingen. Målsättningen är att en ungdom mellan 16-24 år ska erbjudas samma möjligheter och inte känna av att det lagstadgade kravet övergår i en frivillig kommunal organisation. Av denna anledning behöver förvaltningens alla verksamheter, gymnasie- vuxenutbildning och arbetsmarknad samarbeta för att på bästa sätt nyttja de gemensamma resurserna för att de ska komma dessa ungdomar till godo. KOMMUNAL VUXENUTBILDNING OCH SFI Enligt Migrationsverkets statistik har antalet asylansökningar ökat kraftigt och uppgick 2014 till 80 000. Prognosen för 2015 är en ytterligare ökning till 90 000. Till stora delar beror ökningen på konflikten i Syrien, andelen beviljade ansökningar för denna grupp är hög. Handläggningstiden på Migrationsverket är c:a ett halvt år, vilket gör att behovet av sfi och samhällsorientering gradvis kommer öka under perioden 2015-2017. Ökningen av antalet helårsplatser under 2016 bedöms uppgå till 300, till en kostnad av 15 miljoner kronor per år, och den högre volymen förväntas bestå under 2017. Som konsekvens av de ökade volymerna kommer efter hand behovet av arbetsmarknadsinsatser och komvuxplatser, såväl grundläggande som gymnasiala, också att öka. För att möta de ökade kostnaderna äskar nämnden 15 miljoner kronor per år 2016 och 2017. I syfte att säkerställa måluppfyllelse och kvalitetssäkra vuxenutbildningen och sfi mäts kontinuerligt andelen elever som inom ramen för utbildningen uppnår minst betyget godkänt. Inom sfi finns behov av att analysera de uppnådda resultaten i relation till de studerandes tid i utbildning, varpå måluppfyllelse för sfi även mäts i relation till studietid för sfi-studerande (antal timmar) på olika nivåer i enlighet med det system för mätning som utvecklas under 2015. Måluppfyllelse mäts även i andel studerande i kurserna SFI D; GRNSVAW och GRNSVAX som blivit erbjudna arbetsmarknadsvägledning, i enlighet med det system som utvecklas under 2015. Nu gällande avtal för huvuddelen av upphandlad utbildning i svenska för invandrare har en avtalstid som löper t.o.m. 2016-07-31. I fall det beslutas att möjligheten att förlänga avtalen inte ska utnyttjas måste beredskap finnas för en ny upphandling eller annan lösning för att säkerställa tillgången på sfi, vilket kan medföra vissa kostnader. ARBETSMARKNAD Bedömningen är att försörjningsstöds- och arbetslöshetsnivåerna fortfarande kommer vara höga oavsett konjunktur särskilt för ungdomar utan gymnasieutbildning eller arbetslivserfarenhet samt arbetslösa med invandrarbakgrund som saknar svenskkunskaper och/eller utbildning samt arbetslivserfarenhet. Med anledning därav bör ytterligare satsningar på riktade utbildningar mot bristyrken, kombinationer av yrkesutbildningar och sfi samt tidiga arbetsmarknadsinsatser göras. Dessutom bör ytterligare satsningar på att omvandla försörjningsstöd till del av lön genom olika Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Budgetskrivelse 2016 11(16)
former av åtgärdsanställningar göras. Det förutsätter dock att stadens alla förvaltningar och bolag i högre grad medverkar i framtagandet av platser. I syfte att säkerställa måluppfyllelse och ytterligare kvalitetssäkra stadens arbetsmarknadsinsatser fokuseras arbetet på att implementera de system för mätning som utarbetats under 2015. Av särskild betydelse är analys av de effekter som stadens arbetsmarknadsinsatser genererar, och där måluppfyllelse mäts genom det system för analys av effekter som upprättats under 2015. Vidare analyseras kontinuerligt inflöde och utflöde till insatserna och relateras till antalet inskrivna och differentieras utifrån kön, vilket ger ytterligare underlag för analys av de effekter som arbetsmarknadsinsatserna kan sägas generera. Under 2014 delgavs Malmö, tillsammans med Arbetsförmedlingen, ett särskilt uppdrag från regeringen med fokus på att hitta former för att sänka ungdomsarbetslösheten. Utvecklingsarbetet påbörjas under 2015 och kan under 2016 eventuellt komma att generera ytterligare intäkter till staden i form av statsbidrag för fortsatt arbete med frågan. KOMPETENSFÖRSÖRJNING Den prognostiserade demografiska utvecklingen kan översättas till ett tämligen stabilt behov av kompetens inom gymnasieskolan och ett ökat behov av lärare inom sfi. När demografin kompletteras med tendensen i ungdomarnas val av program träder en mer komplex bild fram, färre söker till de yrkesförberedande programmen och till några av de estetiska inriktningarna. Här finns också många lärare med särskild yrkeskompetens liksom med en hög men smalare ämneskompetens. Sammantaget medför det ett fortsatt behov av omställning där det inte självklart kommer att gå att matcha kompetenstillgång med efterfrågan. Omställningskostnader kommer att uppstå och belasta verksamheterna med 5 7 miljoner kronor för såväl 2015 som 2016. LOKALER OCH INVESTERINGAR Nämndens lokalförsörjningsplan har stämts av med Stadsfastigheter för 2016 och framåt, enligt riktlinjerna från stadskontoret. Vuxenutbildningen har behov av samlade lokaler för ökad samordning av både administration och utbildning. En sådan förändring inom vuxenutbildningen skapar möjlighet att på befintliga skolor ge plats för efterfrågade gymnasieutbildningar. Nationella politiska satsningar har stor påverkan på vuxenutbildningen vilket gör det svårt att prognostisera lokalbehov över tid. Även händelser i omvärlden har stor betydelse för behovet av vuxenutbildningsplatser i Malmö, inte minst inom sfi-verksamheten där de studerande ofta kommer direkt från världens oroshärdar. Antalet elever inom gymnasiesärskolan förväntas minska kommande år vilket troligen kommer att innebära ett visst överskott på lokaler, en situation som måste analyseras närmare. Efter genomförda förändringar av gymnasieskolans organisation inför läsåret 2013/14 för att möta den demografiska minskningen av unga i gymnasieåldern pågår nu en långsiktig planering för att möta den kommande demografiska ökningen inom samma åldersgrupp. Dessa åtgärder beräknas orsaka ökade drifts- och investeringskostnader från läsårsstart 2018-2019. Det faktum att de teoretiskt inriktade skolorna har hög beläggning samtidigt som utvecklingen visar ett ökat söktryck till just dessa program ställer krav på lokaler med framför allt allmänna lärosalar. Ett effektivt användande av lokaler kräver samarbete och samordning mellan enheter Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Budgetskrivelse 2016 12(16)
vilket den nya ledningsstrukturen stöder. Eventuella möjligheter för skolor att samarbeta avseende exempelvis specialutrustning, idrottshallar blir allt viktigare i en kommande expansionsfas. En ökad rörlighet mellan kommuner, framför allt i samverkansområdet, ställer krav på närhet till kommunikationsmedel inte bara inom stadstrafiken utan även regionalt. Pauliskolan och Universitetsholmens gymnasium är i behov av idrottshallar för att täcka behovet av lokaler för ämnet idrott och hälsa. Dessa åtgärder innebär investeringar för servicenämnden och beräknas orsaka en ökad driftskostnad för förvaltningen på 2 miljoner kronor per hall och år fr.o.m. 2017. Egna investeringskostnader för inredning och utrustning beräknas till miljon kronor 2017. Liksom för övriga verksamheter är utvecklingen av antalet deltagare inom arbetsmarknadsområdet svår att prognostisera. På kort sikt förväntas antalet deltagare ligga på en relativt konstant nivå. MALMÖKOMMISSIONEN Kommunstyrelsen har ställt sig bakom sociala kommissionens rapport och rekommendationen att inrätta en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällsystemen mer jämlika. Större delen av nämndens verksamhet kan betraktas som sociala investeringar i Malmö och malmöborna. Utbildningsnivån är avgörande för hälsonivån i en modern stad som Malmö och nämnden kan framför allt bidra till att minska hälsoklyftan inom staden genom att erbjuda utbildning med god och likvärdig kvalitet. Ett annat konkret exempel på en investering är nämndens utökade åtagande inom det kommunala aktivitetsansvaret. Det ingår inte i lagkravet att ungdomar över 20 år ska omfattas av aktivitetsansvaret men det är en investering i unga malmöbor som nämnden väljer att göra. Nämnden har flera specifika uppdrag som emanerar ur kommissionens rapport, merparten av dessa har koppling till nämndens elevhälsa. Elevhälsa är ett område som i hög grad påverkar samtliga verksamheter inom gymnasieskolan varför behovet av att ta ett helhetsgrepp om elevhälsan, även utifrån ett samverkansperspektiv med grundskolan, är av största vikt. Inom ramen för elevhälsans insatser ska det finnas tillgång till medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska kompetenser. Elevhälsans uppdrag är att arbeta förebyggande, hälsofrämjande och erbjuda stöd till eleverna i deras utveckling mot utbildningens mål. Elevhälsans nya organisation ska, efter en påbörjad utvecklingsprocess under 2015, implementeras och vidareutvecklas under 2016. Det kan innebära både nya och förändrade uppdrag, förändrad lokalisering och en större samverkan med grundskolans elevhälsa. Organisationen ska stödja eleverna i övergång mellan skolformerna, i utveckling mot utbildningens mål samt bidra till högre måluppfyllelse i vid mening. Andra uppdrag till skolförvaltningarna utifrån Malmökommissionen är att stärka informationen om skolor och utbildningssystemet riktad till elever, föräldrar och malmöbor och att stärka det systematiska kvalitetsarbetet. EKONOMISKA KONSEKVENSER Gymnasieskolan Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Budgetskrivelse 2016 13(16)
Det stigande elevantalet från 2018 kommer att kräva ökade lokalytor för de högskoleförberedande utbildningarna, såvida inte elevernas sökmönster förändras. En ny skola med högskoleförberedande program för 1000 elever har en hyreskostnad på cirka 30 miljoner kronor per år, exklusive idrottslokaler. Elevhälsans nya organisation kan innebära förändringar gällande till exempel mottagningsskolan för nyanlända elever och språkintroduktionsprogrammet. Vuxenutbildning Enligt Migrationsverkets prognos 2015 förväntas antalet asylansökningar stiga till 90 000. Behovet av sfi och samhällsorientering kommer gradvis att öka under perioden 2015-17. Ökningen av antalet helårsplatser under 2016 bedöms uppgå till 300, till en kostnad av 15 miljoner kronor per år. Den högre volymen förväntas kvarstå 2017. Arbetsmarknad Bedömningen är att försörjningsstöds- och arbetslöshetsnivåerna fortfarande kommer att vara höga oavsett konjunktur. Detta gäller särskilt för personer med funktionsnedsättning, ungdomar utan gymnasieutbildning eller arbetslivserfarenhet samt arbetslösa som saknar svenskkunskaper. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Budgetskrivelse 2016 14(16)
5 Begäran om förändrad ekonomisk ram 5.1 Kommunbidrag Begäran om förändrat kommunbidrag 2016 (Belopp i tkr) Benämning Belopp 2016 Ev. helårseffekt Ev. slutår SFI +15 000 +15 000 2 017 Driftskonsekvens av investeringar +800 +800 Summa begäran om förändrat kommunbidrag 15 800 15 800 Sfi Enligt Migrationsverkets statistik har antalet asylansökningar ökat kraftigt och uppgick 2014 till 80 000. Prognosen för 2015 är en ytterligare ökning till 90 000. Handläggningstiden på Migrationsverket är cirka ett halvår, vilket gör att behovet av sfi och samhällsorientering gradvis kommer att öka under perioden 2015-2017. Konsekvensen av utebliven finansiering vore neddragning av icke lagstadgad vuxenutbildning. Driftskostnader av investeringar Planerade lokalförändringar innebär i anspråktagande av investering som genererar ökade driftskostnader. Konsekvensen av utebliven finansiering innebär en omprioritering. Plan för förändrat behov av kommunbidrag 2017-2021 (Belopp i tkr) Benämning 2017 2018 2019 2020 2021 SFI +15 000 Driftskostnader av investeringar +800 +800 +800 +800 +800 Summa planerat behov av kommunbidragsförändring 15 800 800 800 800 800 Ackumulerat behov av kommunbidragsförändring 15 800 16 600 17 400 18 200 19 000 Sfi Enligt Migrationsverkets statistik har antalet asylansökningar ökat kraftigt och uppgick 2014 till 80 000. Prognosen för 2015 är en ytterligare ökning till 90 000. Handläggningstiden på Migrationsverket är cirka ett halvår, vilket gör att behovet av sfi och samhällsorientering gradvis kommer att öka under perioden 2015-2017. Konsekvensen av utebliven finansiering vore neddragning av icke lagstadgad vuxenutbildning. Driftskostnader av investeringar Planerade lokalförändringar innebär i anspråktagande av investering som genererar ökade driftskostnader. Konsekvensen av utebliven finansiering innebär en omprioritering. 5.2 Investeringsram Begäran om investeringsram 2016 samt plan för 2017-2021 (belopp i tkr) Begäran Plan Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Budgetskrivelse 2016 15(16)
Begäran Plan Investeringstyp 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Lösöre +15 000 +15 000 +15 000 +15 000 +15 000 +15 000 Summa investeringsram 15 000 15 000 15 000 15 000 15 000 15 000 Nämndens investeringsbudget används till inredning och utrustning i verksamhetens lokaler. Under 2016 och 2017 kommer Stadsfastigheter planenligt att utföra underhållsarbete på Universitetsholmens gymnasium. I samband med detta kommer viss verksamhetsförändring att ske vilket skapar investeringsbehov. Under 2016 kommer Bygggymnasiet att ha investeringsbehov med anledning av nuvarande lokalproblem. Omlokalisering av vuxenutbildningen skapar också investeringsbehov. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Budgetskrivelse 2016 16(16)