Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet
Ingen träff på vind
Regeringens proposition 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning 7.3.2 Bidrag till investeringar i vindkraftverk ---- -------------------------------------------------------------- -- Regeringens förslag: Produktionen av el från förnybara energi- källor skall öka. Ett bidrag lämnas med 15 % av investeringen i vindkraftverk med en eleffekt på minst 200 kw. Bidragsreglerna träder i kraft den 1 juli 1997. För bidraget anvisas 300 miljoner kronor under en femårsperiod. ------------------ --------------------------------------------------
Vindkraften i Sverige 1997-2001 Regeringen beslutade i april 1998 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda förutsättningarna för lokalisering av vindkraft. Utredningens slutbetänkande, Rätt plats för vindkraften (SOU 1999:75), presenterades i juni 1999. Den 6 juni 2000 uppdrog regeringen åt Statens energimyndighet att ta fram områden med särskilt goda förutsättningar, på land och till havs samt lämna förslag till planeringsmål för vindkraften Energimyndigheten redovisade i maj 2001 uppdraget i rapporten Vindkraften i Sverige.
Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning (prop.2001/02:143) Det nya stödsystemet innebär att ett kvotbaserat certifikatsystem för att främja elproduktion från förnybara energikällor införs den 1 januari 2003. Särskilda åtgärder för vindkraft Teknikutveckling och Marknadsintroduktion i samverkan 350 milj. på 5 år Planeringsmål för vindkraft 10 TWh till 2015 Övergångsstöd till vindkraft Det övergripande målet är att användningen av förnybar el skall öka med 10 terawattimmar till 2010 jämfört med 2002 års nivå.
Regeringens proposition 2005/06:154 Förnybar el med gröna certifikat Jämfört med 2002 ökar ambitionsnivån med 17 terawattimmar förnybar el till 2016. Nya produktionsanläggningar garanteras tilldelning av elcertifikat under femton sammanhängande år. Tilldelningen av elcertifikat planeras upphöra vid utgången av år 2030. Produktionsanläggningar som tagits i drift före den 1 maj 2003 fasas ut ur systemet vid utgången av år 2014, Kvotplikten flyttas från elanvändarna till elleverantörerna Regeringen gör slutligen bedömningen att den svenska elcertifikatmarknaden på sikt bör utvecklas till en internationell marknad
Miljövänlig el med vindkraft åtgärder för ett livskraftigt vindbruk Prop.2005/06:143 Vindkraft bör ges högre prioritet än vad som i dag är fallet: ett stöd för den kommunala översiktsplaneringen införs fastighetsskatten för vindkraftverk sänks från 0,5 procent till 0,2 procent, ett nationellt center för vindbruk skapas förlängningen av pilotprojektstödet bör i ökad utsträckning inriktas mot förutsättningar i landområden med goda vindförutsättningar gränsen mellan anmälningsplikt och tillståndsplikt för vindkraftverk kommer att höjas.
Vindproppen forts I strategin från 2004 aviserades att regeringen för varje större planerat vindkraftsprojekt skulle utse en samordnare med uppgift att underlätta samspelet mellan vindkraftsproducenter, myndigheter och andra aktörer på central, regional och lokal nivå en särskild vindkraftsberedning skulle inrättas med uppgift att svara för den övergripande samordningen av den fortsatta utbyggnaden av vindkraft. Vindkraftsberedningen är sammansatt av statssekreterare från Finans-, Närings-, Jordbruks-, Försvars-, Utbildnings- och kulturdepartementen samt Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet. Vindkraftberedningen tillskapades omgående. Vindkraftsamordnarna tillsattes 2006. Utnyttjande av vind för elproduktion bör jämställas med andra näringar som fiske, rennäring samt jord- och skogsbruk vilka också bygger på nyttjande av förnybara naturresurser. Ordet vindbruk bör användas som en sammanfattning av en lokalt förankrad, förnybar och långsiktigt hållbar näring som baseras på produktion av el från vind. En ökad användning av vindkraft bör bidra till ett minskat beroende av icke förnybara energikällor. I kommuner och övriga myndigheter med samhällsplanerande uppgifter bör arbetet med att främja vindkraften ges högre prioritet än i dag. Regeringens översyn av myndigheternas arbete med vindkraft bör fortsätta.
Ännu mer vindprop. Regeringens bedömning: Länsstyrelserna bör ge högre prioritet åt frågor rörande vindkraft än vad som sker i dag. De har en central roll för vindkraft när det gäller samordning med och mellan kommunernas planering, framtagande av planeringsunderlag, avvägningar vid intressekonflikter och genom arbetet i miljöprövningsdelegationerna. Som regeringens regionala företrädare bör länsstyrelserna aktivt bidra till att förbättra förutsättningarna för en expansion av vindkraft. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett förslag på ny målsättning för det nationella planeringsmålet för vindkraft till 2020. Nya och mer tillförlitliga vindkarteringar är av stor betydelse för planering av vindkraft. Nya uppgifter bör kunna ge upphov till en översyn av områden för riksintresse för vindkraft.
Prop om koncessionsfrihet i vindkraftparker aviserades
BP 2008 Nationellt nätverk för vindbruk inrättas efter utredning av Energimyndigheten
Prop. 2008/09:163 En sammanhållen klimat- och energipolitik Energi Regeringen föreslår att andelen förnybar energi år 2020 ska vara minst 50 procent av den totala energianvändningen. För att det övergripande målet ska nås föreslår regeringen bl.a. att certifikatsystemet för förnybar elproduktion vidareutvecklas. Ett nytt mål för ökningen av den förnybara elproduktionen bör sättas upp i nivå med 25 TWh till år 2020 jämfört med läget år 2002. Vidare föreslår regeringen att en nationell planeringsram för vindkraft fastställs till motsvarande en årlig produktionskapacitet på 30 TWh år 2020, varav 20 TWh till lands och 10 TWh till havs.
Prop.2009/10:51 Enklare och tydligare regler för förnybar elproduktion, m.m. Höjt mål och vidareutveckling av elcertifikatsystemet Prop. 2009/10:133 -Norge from 2012. Prövning av vindkraft Prop.2008/09:146 Den prövning för uppförande av vindkraftverk som sker enligt plan- och bygglagen (1987:10) och miljöbalken handlar till stor del om samma frågor. Regeringen föreslår därför att de nuvarande kraven på detaljplan och bygglov i huvudsak tas bort i det fall uppförandet av ett vindkraftverk har fått tillstånd enligt miljöbalken. Det ska dock fortfarande krävas detaljplan när vindkraftverk avses att uppföras i områden där det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse eller anläggningar. För att kommunerna, trots de föreslagna ändringarna, ska behålla ett inflytande över etableringen av vindkraft föreslår regeringen att det för miljöprövningen införs en bestämmelse om att prövningsmyndigheten får ge tillstånd till en vindkraftsanläggning endast om kommunen har till-styrkt det. Fortfarande ska dock regeringen kunna tillåta en anläggning för vindkraft om det från nationell synpunkt är synnerligen angeläget att verksamheten kommer till stånd. Regeringen föreslår att Öland undantas från tillämpningsområdet för bestämmelsen om riksintresse för den obrutna kusten i 4 kap. 3 miljö-balken när det gäller uppförande av vindkraftverk. För den obrutna kusten i övrigt föreslår regeringen att förbudet mot att uppföra vindkraftverk ska omfatta de anläggningar som är tillståndspliktiga enligt föreskrifter som regeringen meddelar med stöd av 9 kap. 6 miljöbalken. Regeringen föreslår ändringar i ellagen (1997:857) som innebär att frågor om ledningsdragning som har prövats i ett mål eller ärende om till-stånd enligt miljöbalken inte behöver prövas i ett ärende om nätkoncession för linje. Om miljökonsekvensbeskrivningen i miljöbalksärendet be-skriver effekterna av linjen, behöver en särskild miljökonsekvensbeskrivning inte upprättas i ärendet om nätkoncession.
To be continued.