Bostadsbyggande för befolkningsutveckling

1 (9) Datum 2014-08-20 Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Bostadsbyggande för befolkningsutveckling Trelleborgs mål för befolkningsutvecklingen är att uppnå 50 000 invånare under 2025. För att detta ska vara möjligt behöver 3 200 bostäder nyproduceras. Men det handlar inte bara om att bygga bostäder rent generellt. Det ska vara bostäder som efterfrågas och som gynnar den utveckling av kommunen som är önskvärd. Detta kräver bra underlag och kunskaper. Denna rapport syftar till att vara en del av detta underlag. Rapporten ska också användas för att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen, vilket ska göras under hösten 2014. I denna rapport är samlat den relevanta information som finns i den statistik som kommunen köper av Statistiska Centralbyrån, SCB och i befolkningsprognosen som är framtagen av Statisticon. Flyttningsrörelser, bostadsbestånd samt den lokala bostadsmarknaden behandlas också i skrivelsen. Trelleborgs befolkning 2003, 2013 och 2025 Mellan 2003 och 2013 växte befolkningen med 9,5 procent, från 39 110 till 42 837 invånare. Det motsvarar en årlig ökning med 0,9 procent. Fram till 2025 behöver befolkningen öka med 16,7 procent för att uppnå 50 000 invånare. Det motsvarar en genomsnittlig årlig ökning med 1,3 procent. Tabell 1. Befolkningsstatistik 2003 och 2013, befolkningsprognos 2025 Åldersgrupp 2003 2013 Ökning 2003-2013 (procent) 2025 Ökning 2013-2025 (procent) 0 414 473 14,3 560 18,4 1-5 1 940 2 542 31,0 2 899 14,0 6-15 5 326 4 745-10,9 5 729 20,7 16-18 1 430 1 487 4,0 1 707 14,8 19-24 2 295 3 174 38,3 3 399 7,1 25-44 10 069 10 153 0,8 12 176 19,9 45-64 10 442 11 257 7,8 12 693 12,6 65-84 6 325 7 832 23,8 9 355 19,4 85-869 1 174 35,1 1 481 26,1 Totalt 39 110 42 837 9,5 50 000 16,7 Trelleborg2000, v 1.0, 2008-09-16 Kommunledningskontoret Postadress: 231 83 Trelleborg Telefon: 0410-73 30 00 www.trelleborg.se Besöksadress: Algatan 13 Fax: 0410-441 90 E-post: trelleborgs.kommun@trelleborg.se Fakturaadress: Box 173, 231 23 Trelleborg Org.nr: 212000-1199

2 (9) Diagram 1. Antal invånare efter ålder, utfall 2013 och prognos 2025 800 700 600 500 400 300 200 100 0 0 4 8 12 16 20 24 28 32 36 40 44 48 52 56 60 64 68 72 76 80 84 88 92 96 100 2013 2025 Andel förvärvsarbetande i åldern 20-64 år var 77 procent under 2013 och 76 procent 2003. Antalet arbetstillfällen ökade från 13 446 2003 till 14 078 2013. Men i förhållande till antalet förvärvsarbetande sjönk självförsörjningsgraden av arbetstillfällen inom kommunen från 77,6 procent till 71,7 procent mellan 2003 och 2013. Andel arbetstillfällen per näringsgren har förändrats kraftigt gällande kategorin tillverkning och utvinning där andelen sjunkit från 23 till 15 procent mellan 2003 och 2013. Andelen arbetstillfällen inom vård och omsorg har ökat från 18 till strax över 20 procent. Det går inte klart att se vilka arbetstillfällen som ersatt tillverkning och utvinning då statistikredovisningen inte hade samma uppdelning 2013 som 2003 men handel och tjänster ser ut att ha ökat sina andelar. Utbildningsnivån ökade mellan 2003 och 2013. Andelen invånare med eftergymnasial utbildning ökade från 22 till 28 procent. I jämförelse med Skåne och riket bestod skillnaden över åren. Skåne och riket ligger båda cirka tio procentenheter över Trelleborgs nivå både 2003 och 2013. Medianinkomsten i Trelleborg låg 2013 på 264 000 kronor per år. Det var 10 000 kronor över Skånes nivå och 10 000 kronor under rikets nivå. Pendlingen har ökat. Utpendlingen ökar mer än inpendlingen och 2013 var utpendlingen 2,5 gånger så stor som inpendlingen, 9 059 pendlade från Trelleborg och 3 514 pendlade dagligen till Trelleborg. Uppdelat på tätorter SCB har tagit fram samlad statistik för tätorter för 2013. Det är andra året man erbjuder detta och i redovisningen nedan jämförs 2013 med 2005 då det är det årtal SCB har i sin statistik. En tätort ska ha minst 200 invånare och längsta avstånd mellan husen får vara högst 200 meter. I kommunens statistik brukar Stavstensudde räknas till

3 (9) Trelleborgs tätort men utifrån ovanstående tätortsbegrepp finns Stavstensudde med i tätorten Kurland. Att tätortsnamnet blev Kurland beror på att detta var det etablerade namnet när Lantmäteriet skulle fastställa tätortsnamnet. Kurland fick tätortsstatus under 2011, liksom Västra Tommarp, varför uppgifter inte redovisas för 2005. Tabell 2. Folkmängd 2005 och 2013, tätorter i Trelleborgs kommun Tätort 2005 2013 Förändring Åldersgrupper 2013 (%) Medelålder (%) 0-19 20-64 65-2013 Alstad 252 256 1,6 27 48 24 42 Anderslöv 1 680 1 889 12,4 27 52 21 40 Beddingestrand 644 669 3,9 19 52 29 48 Klagstorp 341 350 2,6 25 58 17 39 Kurland 551 29 58 13 36 Skegrie 745 1 152 54,6 37 55 7 31 Smygehamn 1 174 1 274 8,5 24 47 29 45 Trelleborg 25 643 28 575 11,4 22 56 22 42 Västra Tommarp 250 33 58 9 33 Utanför tätort 9 351 7 871 23 59 18 42 Tabell 3. Andel förvärvsarbetande och medianinkomster 2012, tätorter i Trelleborgs kommun Tätort Andel förvärvsarbetande (%) Medianinkomster (kr) Alstad 78 264 600 Anderslöv 79 263 700 Beddingestrand 81 290 200 Klagstorp 75 236 300 Kurland 84 325 300 Skegrie 83 304 900 Smygehamn 84 302 500 Trelleborg 74 256 200 Västra Tommarp 85 289 900 Utanför tätort 81 274 900 Befolkningsutvecklingen Befolkningsantalet förändras beroende på födslar, dödsfall och in- och utflyttning. Trelleborgs kommun har haft en positiv befolkningsutveckling sedan mitten av 1980-talet. Sett över flera år har ökningen främst berott på inrikes flyttningsöverskott (skillnad mellan inflyttning och utflyttning från och till övriga kommuner i Sverige). Invandringsöverskottet har också haft stor betydelse medan födelseöverskottet (skillnad mellan födda och avlidna) har stått för den minsta andelen. I tabellen nedan redovisas befolkningsökningen uppdelat på födelseöverskott, invandringsöverskott och inrikes flyttningsöverskott för 2003 och för de fem senaste åren, 2009-2013.

4 (9) Tabell 4. Befolkningsförändring År Födelseöverskott Invandringsöverskott Inrikes Totalt flyttningsöverskott 2003-12 95 270 353 2009-22 149 207 333 2010 68 122 137 328 2011 76 111 142 323 2012 5 103-44 63 2013 29 128 74 231 Inrikes in- och utflyttning Samverkan Skåne Sydväst, SSSV, numera MalmöLundregionen, gjorde en fördjupad analys över in- och utflyttningen inom Skåne under 2010 för kommunerna som ingår i samarbetet. Inflyttningen till Trelleborgs kommun kom 2010 från Skåne, 1 247 personer, från övriga Sverige, 322 personer, och från utlandet, 315 personer. Utflyttning skedde till Skåne, 1 129 personer, till övriga Sverige, 303 personer, och till utlandet, 193 personer. Nettot gentemot Skåne var 118, mot övriga Sverige 19 och mot utlandet 122 personer. I SSSV:s analys framgår tydligt att den absolut största andelen av in- och utflyttning till och från Trelleborg sker med de geografiskt närbelägna kommunerna och främst med Malmö. Tabell 5. In- och utflyttning mellan Trelleborg och Skåne 2010. Kommun Inflyttning Utflyttning Netto Malmö 582 464 118 Vellinge 183 129 54 Svedala 89 66 23 Skurup 40 59-19 Lund 56 92-36 Ystad 38 43-5 Sjöbo 38 40-2 Övriga Skåne 221 236-15 In- och utflyttning beroende på ålder Antalet in- och utflyttare till och från Trelleborg var, under perioden 2011-2013, som störst i åldrarna 19-33 år. Mellan 19 och 24 år var antalet utflyttare betydligt högre än antalet inflyttare medan i åldern 25-33 var är inflyttarna fler än utflyttarna. Både antalet inflyttare och utflyttare minskade med ökad ålder. Varför flyttar man? Thomas Niedomysl, docent i kulturgeografi vid Lunds universitet har undersökt varför man flyttar och om anledningarna förändras med flyttavstånd, ålder och andra faktorer.

5 (9) Vid flytt längre än 20 km är främsta skälet arbete, 26 procent. Därefter följer sociala skäl, 24 procent, utbildning, 17 procent, bostad, 16 procent, boendemiljö, 12 procent, och andra orsaker, fem procent. Med ökat flyttavstånd ökar andelen som anger arbete eller utbildning som främsta skäl för flytten medan andelen som anger bostad och boendemiljö minskar. Sociala skäl och andra orsaker påverkas inte så mycket av flyttavståndet. Det främsta skälet för att flytta varierar med ålder. För åldersgruppen 18-25 år är utbildning främsta skälet medan det för 26-37 åringar och 38-59 åringar är arbete som är främsta skälet, för 38-59 åringar inte lika starkt skäl som för 26-37 åringar. Det främsta skälet för flytt beror också på flyttavståndet. Vid flytt 20-35 km är bostad det främsta skälet för alla åldersgrupper. Vid flytt över 150 km är utbildning främsta skälet för 18-25 åringar, arbete för 26-59 åringar och sociala skäl för 60-74 åringar. Även bostad och boendemiljö är starka skäl för 60-74 åringar medan det för 18-25 och 26-59 åringar har relativt liten betydelse. Könsskillnader finns också. En högre andel män än kvinnor flyttar med arbete som skäl medan en högre andel kvinnor än män flyttar med utbildning som skäl. De allra flesta, nästan 80 procent, är nöjda eller mycket nöjda med resultatet av flytten medan bara några få procent är missnöjda eller mycket missnöjda. Bostadsbeståndet i Trelleborg Uppgifterna om bostadsbeståndet är lite osäkra. De bygger på 1990 års folk- och bostadsräkning och har därefter räknats upp med nyproducerade bostäder samt med beräkningar av övrigt som påverkat. Bostadsbeståndet i Trelleborgs kommun fördelat på upplåtelseform: Hyresrätt runt 35 procent Bostadsrätt runt 20 procent Äganderätt runt 45 procent Beräknat bostadsbestånd fördelat på bostäder i flerbostadshus och småhus: 1990 2003 2013 Flerbostadshus 7 277 8 119 8 251 Småhus 9 079 9 635 10 756 Fördelningen av nyproducerade bostäder 2004-2013: Nybyggda Nybyggda Ombyggda Totalt småhus flerbostadshus flerbostadshus 1 042 231 79 1 352 Bostadsbyggande för 50 000 invånare För att nå 50 000 invånare 2025 behöver närmare 3 200 nya bostäder färdigställas under 2014-2025. I befolkningsprognosen anges 111 bostäder 2014 respektive 2015, 257 bostäder 2016 och därefter strax under 300 bostäder per år 2017-2025.

6 (9) Trelleborgs kommun har i nuläget brist på bostäder både i tätorten och på landsbygden. I Översiktsplanen 2010 anges att 75 procent av bostadsproduktionen ska ske i tätorten och resterande på landsbygden. Utifrån befolkningsstrukturen har Trelleborgs kommun lägre andel 19-24 åringar än riket. Däremot finns en högre andel som är 70 år och äldre. Båda dessa befolkningsgrupper har en högre andel ensamstående och efterfrågar i större utsträckning mindre bostäder. En högre andel ungdomar i Trelleborg jämfört med riket bor vid en given ålder fortfarande i föräldrahemmet. Skillnaden är cirka tio procentenheter. Bostadsmarknaden i Trelleborg Marknadsundersökning 2012 En undersökning gjordes i november 2012, av undertecknad, gällande bostadsmarknaden i Trelleborg med tonvikt på efterfrågan av nyproduktion. Bostadsbolag, villaproducenter, fastighetsmäklare och banker tillfrågades. I undersökningen konstaterades att det var stor efterfrågan på hyresrätter. Det var främst personer över 60 år som efterfrågade hyresrätter men även många ungdomar efterfrågade detta. Det handlade främst om efterfrågan på enkla lägenheter utan lyx och med rimliga hyror. Flerbostadshus med hiss efterfrågades i hög utsträckning av många äldre. En låg andel av flerbostadshusen i Trelleborg har idag hiss. Bostadsrätter efterfrågades i lägre grad än hyresrätter. Även gällande dessa efterfrågades lägenheter med normalstandard och till rimlig kostnad. De skärpta lånekraven var en betydande orsak både till en minskad efterfrågan generellt och för bostadsrätter med högre kontantinsats. Villamarknaden var svag med främst låg efterfrågan på nyproducerade småhus. De skärpta lånekraven och bankernas rekommendation att sälja först och köpa sen hade kraftigt hämmat marknaden. Bland de mäklare som deltog i undersökningen framfördes vikten av att realisera de planer kommunen arbetar med. Den som funderar på att flytta till Trelleborg vill veta hur det ska bli och inte hur det kan bli. Marknadsundersökning 2014 I denna undersökning har fyra fastighetsbolag och två mäklare kontaktats. Diskussioner har genomförts under sommaren med tre fastighetsbolag och två mäklare. Ett fastighetsbolag har inte hört av sig. Utifrån dessa diskussioner kan det konstateras att efterfrågan på hyresrätter ser generellt likadan ut som i november 2012. Möjligen kan efterfrågan på mindre lägenheter ha ökat ytterligare. Efterfrågan är störst i centrum och större i de västra delarna av staden än i de östra. Acceptansen för hyresnivåerna vid nyproducerade hyresrätter har ökat men fortfarande anser många bostadssökande att nivåerna är för höga vilket troligen beror på att hyresnivåerna i Trelleborg generellt är lägre än i jämförbara kommuner. Hyresnivåer upp till 9 000 kronor kan accepteras, vid 10 000 kronor går smärtgränsen. För ensamstående kan hyresnivåer upp till 7 000 kronor per månad accepteras.

7 (9) Efterfrågan på bostadsrätter i flerbostadshus är stor, för bostadsrätter med en månadshyra upp till 3 000 kronor är efterfrågan mycket stor. Bostadsköpare föredrar hög kontantinsats och lägre hyra framför låg kontantinsats och högre hyra. Prisnivåerna för bostadsrättslägenheter i Trelleborg har accepterats av köparna och försäljningspriset ligger oftast nära utgångspriset. Marknaden för nyproducerade bostadsrätter bedöms försiktigt positiv, i alla fall för lägenheter med normalstandard. Villamarknaden har återhämtat sig. För villor runt två miljoner kronor är marknaden god men för villor som kostar 2,5 miljoner kronor eller mer är det svårare. Nyproduktionen av villor är fortfarande låg men något bättre än för två år sedan. Det finns en efterfrågan på marklägenheter. En del av denna efterfrågan kan bero på tillgänglighetsskäl, med stor brist på flerbostadshus med hiss. De nya lånereglerna verkar ha satt sig, både gällande att sälja först och köpa sedan och att ha ett grundkapital. Framför allt villor men även bostadsrätter säljer bättre nu. Alla aktörer framhåller behovet av bostäder för äldre för att de ska kunna flytta ifrån sin villa. Samtidigt är priskänsligheten stor för denna grupp. Man har en låg boendekostnad i sin villa och har svårt att acceptera en högre månadskostnad för en mindre bostad. En lösning på denna problematik skulle kunna stimulera relativt långa flyttkedjor. Bostadsmarknadsenkät 2014 Del 5 Läget på bostadsmarknaden för olika grupper I Trelleborgs kommuns svar till Boverket, som undertecknad tog fram, framkom följande gällande olika grupper: Ungdomar: Underskott beroende på generellt få lediga lägenheter och för få små lägenheter. Nyanlända personer: Generellt underskott där svårigheten att få bostad ökar med familjens storlek. Hyresnivåerna ligger i många fall över den fastlagda normen för försörjningsstöd vilket minskar utbudet ytterligare. Särskilda boendeformer för äldre: Bedöms vara i balans i nuläget och under de närmaste åren men inom 3-5 år kan underskott uppstå. Särskilt boende för personer med funktionsnedsättning: För närvarande balans vilket bedöms råda även inom de närmaste fem åren. Det är dock svårt att bedöma kommande behov av LSS-bostäder. Tillgänglighet i det befintliga beståndet: Det är relativt svårt att få en tillgänglig bostad. En tillgänglighetsinventering ska göras under hösten 2014. Bostäder för dem som inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden: Kommunen hyr ut lägenheter i andra hand förenade med tillsyn eller särskilda villkor eller regler med målsättningen att hushållet på sikt ska kunna ta över hyreskontraktet. Antal lägenheter för detta ändamål var tolv stycken vid senaste årsskiftet och under 2013 tog nio hushåll över hyreskontraktet. Kommunen arbetar också för att bostadsbolag ska godkänna försörjningsstöd som inkomst för att därigenom motverka eller avhjälpa hemlöshet.

8 (9) Hur stort är bostadsunderskottet? Det finns ett underskott på bostäder i Trelleborg men hur stort är det? Ett sätt att försöka beräkna det är att se på utvecklingen gällande boendetäthet. Boendetätheten i Trelleborg har ökat från 2,20 personer per bostad 1990 till 2,25 personer per bostad 2013. Under denna tidsperiod har bostadsbeståndet ökat med cirka 1 000 lägenheter i flerbostadshus och cirka 1 700 bostäder i småhus. Boendetätheten 1990 fördelades på 1,65 personer per lägenhet och 2,64 personer per småhus. Med samma boendetäthet i bostadsbeståndet 2013 skulle Trelleborgs kommun haft ytterligare 376 bostäder 2013. Flyttkedjor Flera kommuner har gjort så kallade flyttkedjestudier för att se vilka effekter som fås vid nyproduktion av bostäder. En av slutsatserna för dessa är att byggande av större bostäder och högre standard ger längre flyttkedjor. Detta är dock ingen garanti för att man når de hushåll som har störst behov av förbättrade boendeförhållanden. Korta flyttkedjor beror ofta på att man byggt bostäder för dem som inte redan har en bostad, exempelvis ungdomar som flyttar till första egna bostaden. Det kan behövas en riktad nyproduktion för att vara säker på att grupper som är svaga på bostadsmarknaden får en möjlighet att förbättra sina boendeförhållanden. Andra faktorer som kan påverka ESS och Max IV I Lund har Max IV börjat byggas och väntas vara klart under 2015. ESS planeras att påbörjas under 2014, vara färdigt 2019 och i full drift 2025. Med förbättrade kommunikationer kan Trelleborg vara ett boendealternativ för de som ska arbeta vid ESS och Max IV men även för de forskare som ska arbeta vid anläggningarna under kortare eller längre tid. Dessa forskare kommer i hög grad att efterfråga möblerade bostäder att hyra. Det kan handla om en mindre bostad för en kortare tid eller en större familjebostad för ett eller ett par år. Integration eller segregation Hur och var den kommande bostadsutbyggnaden med 3 200 bostäder fram till 2025 och hur denna ansluter till redan befintlig bebyggelse har stor betydelse för hur integrerat eller segregerat Trelleborg blir. En hög grad av blandning av flerbostadshus och småhus samt mellan upplåtelseformer främjar integration medan det omvända främjar segregation. Det är förstås inte bara boendemiljöer som avgör graden av integration eller segregation. Det handlar om social hållbarhet i ett brett perspektiv där graden av tillgänglighet till stadens alla delar, främjandet av möten mellan människor, trygghet och goda kommunikationer är viktiga beståndsdelar. Handel Bostadsutbyggnaden påverkar handeln. Förtätning i centrum och nybyggnation i centrumnära lägen gynnar centrumhandelns utveckling. Ny bebyggelse i andra delar av staden eller på landsbygden kan ske så att underlag för handel skapas i närområdet.

9 (9) Kollektivtrafik Nybyggnation av bostäder bör ske i lägen som kan nås av kollektivtrafik. Detta kan ske antingen genom att bebyggelse sker längs befintlig kollektivtrafik eller att den befintliga kollektivtrafiken kan byggas ut för att nå nya bostadsområden. Källor Kommunfakta och Områdesstatistisk databas, Statistiska Centralbyrån Befolkningsplan 2014-2030 Trelleborgs kommun. Statisticon Samverkan Skåne Sydväst, SSSV / MalmöLundregionen Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2013. Länsstyrelsen Skåne Varför flyttar man? PP-presentation Thomas Niedomysl Bostadsmarknadsenkät 2014 Boendeplanering i praktiken en vägledning till statistiken. Boverket