plan och verksamhetsplan 2015

plan och verksamhetsplan

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Läsanvisningar Detta dokument består av tre olika huvuddelar: Innehållsförteckning Strategisk utvecklingsplan som är beslutad av kommunfullmäktige., plan som är beslutad av kommunfullmäktige och bland annat innehåller en beviljad nettobudget per nämnd. Internbudget och verksamhetsplan, plan. Nämndernas internbudgetar där nettobudgeten från kommunfullmäktige fördelats på olika verksamheter och resultatmål fastställts utifrån den strategiska utvecklingsplanen. För att lättare få en totalbild av respektive nämnd redovisas de delar från strategiska utvecklingsplanen som berör respektive nämnd. Mer information om Älmhults kommuns styrsystem finns på sidan 6. sk information under Årsredovisning 2014 Prognos, mars och oktober Delårsrapport augusti 2014 Årets resultat, mkr 8,0 18,5 9,1 Årets resultats andel av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, % 1,1 2,4 1,1 Skatteintäkter, generella bidrag och utjämning* 749 771 793 Verksamhetens nettokostnad, mkr* 733 740 775 Verksamhetens nettokostnadsandel av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning, % 97,7 96,0 97,8 Finansnetto, mkr** -8-12 -8 Nettoinvesteringar, mkr 83 136 178 Totala tillgångar, mkr 1 095 1 234 1 319 Kassalividitet*** 78 72 116 Eget kapital, mkr 493 547 514 Låneskuld, mkr 350 450 550 Skattesats, %* 21,35 21,35 20,96 * har det skett skatteväxling med Region Kronboberg på 0,39 kr för bland annat kollektivtrafiken. Innebär totalt cirka 10 mkr lägre intäkter samt kostnader. ** Ränteintäkter minus räntekostnader. *** Exklusive exploateringsfastigheter och förråd. kommunalrådet har ordet 4 Organisation 5 STYRSYSTEM 6 STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN 7 Bakgrund 8 Strategisk utvecklingsplan 10 - Övergripande mål 10 - Kommunövergripande finansiella mål 10 - Fokusomårde Kan - Fokusområde Vill - Fokusområde Vet - Fokusområde Övriga riktlinjer 16 Investeringsplan och finansieringsplan 16 Strategiska nyckeltal 17 BUDGET, PLAN Särskilda uppdrag från kommunfullmäktige 18 Resultatbudget 18 ska mål och nyckeltal 19 Finansieringsbudget 20 Balansbudget 21 Driftsbudget 22 - Flyktingbudget 23 Investeringsbudget 24 förutsättningar 24 INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN Politisk organisation 26 Kommunstyrelse - kommunledningsförvaltning 27 Kommunstyrelse - teknisk förvaltning 31 Miljö- och byggnämnd 35 Kultur- och fritidsnämnd 38 Utbildningsnämnd 42 Socialnämnd 46 Gemensam nämnd för familjerätt 50 ÄLMHULTS KOMMUN januari Ansvarig sammanställare: Camilla Åström Katarina Andersson Layout & sättning: Carina Glanshagen Frågor: Kommunstyrelsens ordförande Ingemar Almkvist Kommunstyrelsens förste vice ordförande Stefan Jönsson enheten, ekonomi@almhult.se BILAGOR Förändringar gentemot plan samt budgetjusteringar 52 Specifikation per nämnd över förändringar jämfört med budget 2014 55 Kommunfullmäktiges beslut 2014-11-26 145 57 Kommunfullmäktiges beslut -01-26 12 58 3

KOMMUNALRÅDET HAR ORDET ORGANISATION Kommunalrådet har ordet ORGANISATION I kommunens strategiska utvecklingsplan har vi satt upp som mål att invånarantalet på sikt skall öka till 20 000 invånare, på kort sikt har vi som mål att öka med 1 procent per år. Med en ökande befolkning ökar skatteintäkterna. Detta gör i sin tur att vi kan öka den kommunala servicen samtidigt som vi ger kommunens företag bättre föreutsättningar att få tag på den arbetskraft som de behöver. Älmhults kommun är inne i en period när det görs stora investeringar. Ny väg genom samhället Övergång vid järnvägsstationen Nya bostadsområden i närheten av kommunens nya handelsområde Ny skola samtidigt som det görs investeringar på våra förskolor KOMMUNFULLMÄKTIGE Valberedning Kommunrevision Kommunstyrelse Arbetsutskott och personalutskott Kommunledningsförvaltning Teknisk förvaltning Överförmyndarnämnd Valnämnd På kort sikt ökar vi kostnaderna för kommunen samtidigt som vi med tiden har möjlighet att öka skatteintäkterna och på detta vis klara av kostnaderna för investeringarna. Kommunen har också långt framskrivna planer på att trygga den framtida vattenförsörjningen genom ny vattentäkt västerut samt ny eller nyrenoverad inomhusbassäng. Allt detta gör Älmhults kommun till ett samhälle där befolkningen kan leva ett gott liv. Inte många kommuner i Älmhults storlek satsar så stort som vi gör just nu. Kultur- och fritidsnämnd Kultur- och fritidsförvaltning Miljö- och byggnämnd Miljö- och byggförvaltning Utbildningsnämnd Utbildningsförvaltning Socialnämnd Socialförvaltning Gemensam nämnd för familjerätt Älmhult - Ljungby - Markaryd Befolkningen i kommunen har ökat de senaste åren och vi har goda förhoppningar att denna utveckling skall fortsätta. Detta tyder på att Älmhults kommun är en plats dit människor vill flytta, likväl som att de som redan bor här vill stanna kvar. Kommunala bolag Förutom de pågående och de planerade investeringarna har Älmhult en vacker natur, goda kommunikationer och en väl fungerande arbetsmarknad. Vi har all anledning att se fram mot en positiv utveckling av Älmhult. Med den framlagda budgeten och verksamhetsplanen går vi in i det nya året. Älmhults Näringsfastigheter AB 100 % Älmhultsbostäder AB 100 % Elmen AB 100 % Hvita Korset AB 100 % Älmhults Terminal AB 33 % Övriga ägare i Älmhults Terminal AB är IKEA AB (33%) och CargoNet AB (33%) ElmNet AB 100 % Mandatfördelning i kommunfullmäktige 2018 Ingemar Almkvist Kommunstyrelsens ordförande Parti antal mandat Arbetarepartiet - Socialdemokraterna 15 Centerpartiet 8 Folkpartiet Liberalerna 1 Kristdemokraterna 2 Miljöpartiet de gröna 2 Moderata samlingspartiet 7 Sverigedemokraterna* 4 Vänsterpartiet 2 Totalt 41 * Sverigedemokraterna tilldelades 4 mandat efter valet 2014. Ett av partiets mandat innehas dock av partilös. 4 5

STYRSYSTEM STYRSYSTEM Styrsystemets grundidé Älmhults kommuns styrsystem bygger på målstyrning och delaktighet. Det betyder att kommunen arbetar med tydliga mål och att målen uppnås genom handlingskraft hos nämnd, styrelse, förvaltning, bolag, enhet och medarbetare. Det finns en tydlig rollfördelning mellan politiker och tjänstemän där politiker fokuserar på vad och tjänstemän på hur. Styrsystemets delar Fokusområde Fokusområde Kommunfullmäktige Nämnd Förvaltning Fokusområde Målstyrning Älmhults kommuns styrsystem utgår ifrån målstyrning. Viktiga grundförutsättningar för att åstadkomma detta är att: det finns en röd tråd från vision, övergripande mål och strategier till nämnds/bolagsmål, uppdrag och aktiviteter på verksamhetsnivå och på arbetsplats- och individnivå. det ska finnas ett samband mellan tillgängliga resurser och verksamhetsmål. Älmhults kommuns styrsystem bygger också på helhetsperspektiv som syftar till att leverera god service och kvalitativa tjänster till medborgarna, Medborgarnas bästa i fokus. Man måste se till både delarna och helheten. Alla planeringsnivåer måste ha insikt om helheten för att kunna åstadkomma optimala beslut. Detta gäller såväl för den politiska organisationen som för verksamhetsorganisationen. Vision Kommunövergripande mål Fokusområde INRIKTNINGSMÅL RESULTATMÅL FÖRVALTNINGSPLAN styrning innebär att styra organisationen på ett sätt som gynnar effektivitet och ekonomisk ställning med möjlighet att upptäcka och korrigera felaktigheter i agerandet. Resultatuppföljning syftar till att kunna mäta utfallet/resultatet för att veta om tjänster och service levererats till medborgarna på ett tillfredsställande sätt. Resultaten följs bland annat upp med hjälp av nyckeltal. Mål I Älmhults kommun används följande typer av mål: Kommunövergripande mål Ett kommunövergripande mål som styr fokusområdena och utvecklingsplanen Inriktningsmål Mål att sträva mot, att arbeta mot på längre sikt. Fastställs av fullmäktige och gäller på nämndsnivå. Utgör underlag för resursfördelning mellan nämnderna. Vi mäter eller bedömer om vi rör oss mot målet eller ej. Här är analysen det viktiga. Resultatmål Mål att uppnå inom en viss tid, normalt budgetåret. Resultatmålen ska utgå från inriktningsmålen och helst uttryckas som SMARTA mål,( d.v.s. de ska Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidssatta) men de ska alltid åtminstone vara tidssatta och mätbara. De nämndvisa resultatmålen fastställs av respektive nämnd för förvaltning, verksamhetsområde och/eller enhet. Utgör underlag för nämndernas resursfördelning i intern budget. Vi mäter om vi nått målet eller ej. God ekonomisk hushållning Älmhults kommun definierar god ekonomisk hushållning enligt följande. Varje generation måste själv bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare genera tion förbrukat. Resultatet måste vara tillräckligt stort för att skapa utrymme för investeringar samt ger ett nödvändigt handlingsutrymme vid oförutsedda behov. Det är förenligt med god ekonomisk hushållning att medel från försäljning av anläggningstillgångar används för att återbetala lån eller återinvestera i nya anläggningstillgångar. Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning innebär att kommunen i normalfallet har ett rimligt överskott såväl i den budgeterade resultaträkningen som i bokslutet. Kommunen ska för verksamheten ange mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning anges. Målen anges i budgeten. Det är viktigt att mål och riktlinjer uttrycker realism och handlingsberedskap samt att de kontinuerligt utvärderas och omprövas. Det måste finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om resultatet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Definition av god ekonomisk hushållning Älmhults kommun definierar god ekonomis hushållning enligt nedan. Varje generation måste själv bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Resultatet måste vara tillräckligt stort för att skapa utrymme för investeringar samt ger ett nödvändigt handlingsutrymme vid oförutsedda behov. Det är förenligt med god ekonomisk hushållning att medel från försäljning av anläggningstillgångar används för att återbetala lån eller återinvestera i nya anläggningstillgångar. Nämndernas åtgärder vid avvikelser i förhållande till budget Varje chef har ett åtagande att bedriva sin verksamhet inom budgeterade medel. Om underskott uppstår ska omprioriteringar göras inom sitt eget ansvarsområde. Om enheten inte klarar sin budget ska rapportering ske till förvaltningschefen. Förvaltningschefen ska därefter göra omprioriteringar mellan olika verksamheter. Innan nämnden tar ställning till månadsrapporten/delårsrapporten ska avvikelser i förhållande till budget och mål skriftligen förklaras av förvaltningschefen. I de fall månadsrapporten-/ delårsrapporten visar på prognostiserat underskott i förhållande till budget, ska förvaltningschefen presentera förslag till åtgärder för nämnden. Dessa ska vara så utformade att nämnden, om möjligt, senast till utgången av innevarande budgetår åter når en överensstämmelse med budget. Om obalansen vid årets slut fortfarande kvarstår, ska nämnden göra en granskning av verksamheten och organisationen. Nämndens ansvar prövas i samband med bokslutsbehandlingen i kommunfullmäktige. Investeringar Kommunfullmäktige beslutar om investeringsbudget för mandatperioden. Kommunstyrelsen beslutar för varje enskilt budgetår om fördelningen av investeringsbudgeten per nämnd och de enskilda investeringarna per objekt. Vid fördyrningar av investeringar ska kommunstyrelsen fatta nytt investeringsbeslut. Kapitaltjänstkostnader ska normalt täckas inom befintlig budgetram. För investeringar kopplade till utveckling, expansion eller strukturella förändringar ges i normalfallet full kompensation för redovisade och styrkta driftskostnader. För att inköp av ett inventarium ska räknas som investering ska den ekonomiska livslängden uppgå till minst tre år och anskaffningsvärdet till minst ett basbelopp. Om flera inventarier anskaffas samtidigt, och dessa har ett naturligt samband med varandra, ska beloppsgränsen i ovanstående stycke tilllämpas på dessa inventariers sammanlagda anskaffningsvärden. Motsvarande gäller också om ett inventarieköp utgör ett led i en större inventarieanskaffning. Vid försäljning av inventarier får nämnden tillgodoräkna sig eventuell realisationsvinst alternativt täcka en realisationsförlust. Vid övrig försäljning av anläggningstillgångar hanteras realisationsvinster och förluster via kommunens centrala finansiering. - samt internbudget och verksamhetsplan, plan - 6 7 - och verksamhetsplan, plan -

Strategisk utvecklingsplan STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN Strategisk utvecklingsplan 2019 Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade -12-16, 138 att anta av kommunledningsförvaltningen upprättat förslag till samlat Styrsystem för Älmhults kommun, daterat -11-26, att gälla från och med 2014-01-01. Fullmäktige konstaterade samtidigt också att det under det första året kan uppstå behov att revidera dokumentet som en del av införandeprocessen. Ett styrsystem kan definieras som en målmedveten styrningsprocess som syftar till att påverka organisationens beslut och beteende i riktning mot önskat resultat och effektivitet. Syftet med ett styrsystem för Älmhults kommun är att samla kommunens övergripande principer för styrning i ett gemensamt dokument för kommunens nämnder. På så sätt tydliggörs kommunens styrningsprocess i sin helhet och dess delar. Kommunen får därigenom en infrastruktur för styrning. Detta dokument är överordnat andra styrdokument. Styrprocessen i systemet består av fyra huvudaktiviteter: strategisk utvecklingsplan (SUP), budget, uppföljning och årsredovisning. För varje ny mandatperiod ska kommunfullmäktige fastställa en strategisk utvecklingsplan för kommunen. I utvecklingsplanen finns ett antal fokusområden som ska peka ut och tydliggöra de viktigaste och högst prioriterade utvecklingsområdena. I styrsystemet finns även delar som innefattar den övergripande ekonomistyrningen som hantering av investeringar, internhyra, interndebitering, definition av ekonomisk hushållning samt riktlinjer för resultatutjämningsfond. Styrprocessen Via politiska beslut om vision, övergripande mål, fokusområden och mål tydliggörs kommunens prioriteringar. Politikens val av fokusområden med nyckelord styr formulering av inriktnings- och resultatmål. För varje fokusområde formulerar fullmäktige långsiktiga inriktningsmål och nämnderna kortsiktiga resultatmål. Aktiviteter och åtgärder genomförs för att nå målen. Aktiviteterna och åtgärderna dokumenteras i respektive förvaltningsplan. På olika sätt mäts, redovisas och kommuniceras måluppfyllelsen och de resultat som uppnås för kommuninvånarna. Utgångspunkter och ingångsvärden Som underlag för att göra den strategiska utvecklingsplanen är det viktigt att göra en tillbakablick på det gångna året. En analys av årsredovisningen är ett av underlagen för utvecklingsplanen. Härutöver görs särskilda insatser för att förse politiken med relevant beslutsunderlag. Omvärldsanalys En omvärldsanalys görs inför varje ny mandatperiod i syfte att visa på förhållanden och trender i vår omvärld som påverkar och kommer att påverka verksamheten. Omvärldsanalysen presenteras som ett underlag för de politiska organen inför upprättandet av den strategiska utvecklingsplanen för den kommande mandatperioden. Befolkningsprognos Vart fjärde år görs i samband med omvärldsanalysen en mer djuplodande befolkningsprognos med flera möjliga scenarier. Däremellan görs en enklare prognos av förvaltningen, bland annat som underlag för resursfördelning till nämnderna och beräkning av skatteunderlag. Strategiska nyckeltal För att ha ytterligare ingångsvärden i budgetprocessen och bevakning av för politiken viktiga kvalitetsparametrar samt för att inte drunkna i alla mätningar som görs och listor som publiceras lägger politiken inför varje mandatperiod fast ett antal strategiska nyckeltal som ska utgöras av de för kommunens utveckling allra viktigaste redovisande nyckeltalen. Dessa får politiken en fortlöpande uppföljning av och de kan signalera att kvaliteten i kommunens verksamhet är god, nöjaktig alternativt att åtgärder måste vidtas, till exempel genom att särskilda mål ska formuleras. För att verktyget ska bli användbart krävs fokusering, prioritering och avvägning. De nyckeltal som följs ska vara kvalitetssäkrade och ha en tydlig politisk prioritet. Det innebär att de utvalda nyckeltalen får prioritet och betydelse medan andra inte får det. I nyckeltalssammanställningen redovisas jämförande nyckeltal från tidigare år, som genomsnitt för länet och riket, för likvärdiga kommuner samt för bästa och sämsta kommun. Allt för att få jämförbarhet och möjlighet till benchmarking. Omvärldsanalys 2014 Inför arbetet med den strategiska utvecklingsplanen för 2019 har kommunledningsförvaltningen tagit hjälp av Kairos Future för att göra såväl befolkningsprognos utifrån tre olika scenarier som omvärldsanalys. Såväl befolkningsprognoserna som omvärldsanalysen har överlämnats till budgetberedningen som underlag inför SUP-arbetet. Kairos Futures omvärldsanalys innefattar en redogörelse för och analys av trender som påverkar eller kan påverka Älmhults kommun. Trenderna har indelats i Megatrender, Starkt drivande trender samt Beroendetrender. Rapporten sammanfattas med en redogörelse för ett antal omvärldsutmaningar för Älmhults kommun och avslutas med fyra rekommendationer. Utmaningarna är enligt Kairos Future följande: Utmaning 1 Möta ökade krav på offentlig service Utmaning 2 Stärka arbetsgivarvarumärket Utmaning 3 Erbjuda trygghet i heterogeniteten Utmaning 4 Göra det attraktivt att bygga och förvalta bostäder i Älmhults kommun Utmaning 5 Utveckla upplevelseutbudet Utmaning 6 Välja rätt strategiska samarbeten Utmaning 7 Utveckla uniciteten kring hem och boende Kairos Futures rekommendationer Mycket i omvärldsanalysen kokar ner i att attraktivitet blir allt viktigare för att en kommun ska bli framgångsrik. Detta kräver dels att basverksamheterna, grunden för en kommun, håller hög kvalitet (skola, omsorg, boende, trygghet etc.). Det gäller först och främst att vara bra på det som alla kommuner har definierat i sitt grunduppdrag. Med en stark grund kommer en kommun långt, idag och i framtiden. Inte alla kommuner kanerbjuda trygghet, bra skolor och annan kommunal service. Men det finns också möjligheter att vara attraktiv genom att vara bra på sådant som inte alla kommuner arbetar med. På den nivån hittar vi sådant Erbjuda trygghet i heterogeniteten Stärka arbetsgivarvarumärket Välja rätt strategiska samarbeten STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN LÄGGA GRUNDEN Omvärldsutmaningar för Älmhult sorterade efter i vilken mån de handlar om det som lägger grund för kommunens attraktivitet, eller om det handlar om att sticka ut jämfört med andra. Rekommendationer Stärk basen för kommunen med fokus på skolan Säkra kompetensförsörjningen i kommunen Utveckla ett mer strategiskt samarbete med IKEA Utveckla platsvarumärket etablera hemmet i Älmhult STICKA UT! Möta ökade krav på kommunal service som att marknadsföra kommunen som arbetsgivare och att skapa en tydligare profilering kring upplevelseutbudet. Ska man konkurrera med andra gäller det att verkligen sticka ut, dra nytta av det som är unikt och välja kloka strategiska samarbeten för att förstärka prägeln så långt det går. Här finns en stor möjlighet för Älmhult att ta en tydlig position inom hem och boende. Detta kräver dock fokusering och profilering, samt en förmåga att nå ut med ett tydligt budskap. Det kräver också en gemensam vilja och målbild, samt ett förhållningssätt där man har mod att förändra och utveckla verksamheterna utifrån nya behov. Utveckla uniciteten kring hem och boende Utveckla upplevelseutbudet Göra det attraktivt att bygga och förvalta bostäder Strategisk utvecklingsplan - samt internbudget och verksamhetsplan, plan - 8 9 - och verksamhetsplan, plan -

Strategisk utvecklingsplan STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN Strategisk utvecklingsplan 2019 STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN Fokusområde Kan - Att göra det möjligt att bo i Älmhults kommun! Strategisk utvecklingsplan Övergripande mål Kommunens mål är att befolkningen på sikt ska öka till 20 000 invånare. Kortsiktigt är målet att befolkningen ska öka med minst en procent per år. Kommentar Kommunen behöver öka sin befolkning av följande skäl: Befolkningsökning främjar kompetensförsörjningen som i sin tur främjar näringsliv och företagande. Utan väl fungerande kompetensförsörjning riskeras jobben. Befolkningsökning ger ökade skatteintäkter 1 000 fler invånare ger cirka 40 mkr mer per år. Bättre kvalitet i de kommunala verksamheterna och fler som delar på tunga investeringar. Befolkningsökning ger synergieffekter i form av ökad efterfrågan och fler jobb i handel och service. Alternativet med en minskande befolkning leder till besparingar och minskad kvalitet i de kommunala verksamheterna. Positiv spiral istället för negativ spiral. Kommunövergripande finansiella mål Kommunens finansiella mål är att resultatet skall motsvara minst en procent av skatteintäkter, generella bidrag och utjämning. VISION MÅL Befolkningsökning + 1% per år Fokusområden Det övergripande målet handlar om befolkningstillväxt. Därför formuleras fokusområden som tydligt understödjer befolkningsökning och tillväxt, enligt följande; 1. Permanent fokusområde 2. Permanent fokusområde 3. Fokusområde Kan 4. Fokusområde Vill 5. Fokusområde Vet Fokusområde Kan handlar om att säkra sådan grundservice som gör det möjligt för människor att kunna bo kvar i eller flytta till Älmhult. Människor ska kunna bo i Älmhult. Fokusområde Vill handlar om att öka attraktiviteten i Älmhult via höjd kvalitet eller nya attraktiviteter. Människor ska vilja bo i Älmhult. Fokusområde Vet handlar om att människor som kan och vill bo Älmhult måste veta om att de kan och vill. Området handlar således om marknadsföring, men också om profilering, identitetsskapande, stolthet och varumärkesbyggnad i samarbete med viktiga aktörer. Människor måste veta att det är möjligt och attraktivt att bo i Älmhult. Samtidigt är det en utmaning att få dem som redan bor i kommunen att vara goda ambassadörer för kommunen. Modellmässigt ser det ut på följande vis: Nyckelord: Bostäder Arbetsmarknad Infrastruktur Bostäder Produktionen av ett breddat och balanserat utbud av bostäder behöver öka i såväl kommunal som privat regi. För att inte detaljplaneprocesser ska bli ett hinder i utvecklingen behöver kommunen ha hög planberedskap för bostäder, näringsliv och offentlig service. Arbetsmarknad Kommunen ska inom ramen för sin roll understödja företagsetablering och företagsutveckling. Infrastruktur En väl fungerande lokal och regional infrastruktur avseende järnväg, väg, flyg, combiterminal, bredband, telefoni och cykelvägar är av grundläggande betydelse för kommunens utvecklingsmöjligheter. Kommunikationer Barnomsorg/skola Hälso- och sjukvård Trygghet Kommunikationer Väl fungerande och frekventa allmänna kommunikationer med tåg och buss är också av grundläggande betydelse för kommunens utvecklingsmöjligheter och har betydelse för såväl in- och utpendling som medborgarnas tillgänglighet till regional och internationell flygplats och storstadens utbud med en rimlig restid. Det är viktigt att hela kommunen har fungerande mobiltäckning. Barnomsorg/skola I kommunen ska finnas ett brett utbud av olika verksamheter och verksamhetsinriktningar. För att gynna inflyttning ska kommunen sträva efter att erbjuda ännu snabbare tillgång till barnomsorg. Kommunen erbjuder särskoleverksamhet inom alla skolformer. Hälso- och sjukvård Kommuninvånarna ska ha tillgång till hälso- och sjukvård inom rimlig tid och på rimligt avstånd. Trygghet Till grundtryggheten i en kommun av Älmhults storlek hör att ha tillgänglig räddningstjänst, ambulans, polis och vård och omsorg med rätt kvalitet och dimensionering. MEDARBETARE KAN VILL VET EKONOMI 1... 2... 3... 4... 5... Gäller alla nämnder 1... 2... 3... 4... 5... Gäller alla nämnder Kan bo i Älmhult Viktig grundservice 1 2 3 4 5 Vill bo i Älmhult Attraktivitet 1 2 3 4 5 Få reda på att man kan och vill bo i Älmhult Profilering & marknadsföring 1 2 3 4 5 INRIKTNINGSMÅL för respektive nämnd i kommunen Vad ska NÅS på lång sikt RESULTATMÅL formuleras av respektive nämnd Vad ska NÅS på kort sikt FÖRVALTNINGSPLAN anger hur resultatmålen ska nås HUR ska det göras - och verksamhetsplan, plan - 10 11 - och verksamhetsplan, plan -

Strategisk utvecklingsplan STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN Fokusområde Vill - Att göra det attraktivt att bo i Älmhults kommun! STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN Fokusområde Vet - Att stärka kommunens platsvarumärke och marknadsföra kommunen för boende Strategisk utvecklingsplan Nyckelord: Nyckelord: Attraktiva boendemiljöer Sveriges bästa skola Attraktiv stadsmiljö Attraktivt kultur- och fritidsutbud Hållbart samhälle Trygghet och Hälsa Lätt att leva Bygga platsvarumärke Profilering, identitet och stolthet Strategiska samarbeten Marknadsföring Attraktiva boendemiljöer Kommunen ska på olika sätt bidra till att det i hela kommunen tillskapas ett brett utbud av nya bostäder i attraktiva boendemiljöer med olika upplåtelseformer för alla livets skeden. Möjligheter till sjönära boende ska tillskapas i hela kommunen. Älmhults närhet till sjön Möckeln ska utnyttjas för att skapa attraktiva boendemiljöer och lyfta upplevelsen av närhet till sjön. Centrum ska förtätas med bostäder på lucktomter och genom att bygga mer på höjden. Kommunen behöver skapa sig en bättre bild av hur inpendlare och andra presumtiva inflyttare faktiskt vill bo. Sveriges bästa skola Älmhults kommun ska ha Sveriges bästa skola. En kostnadseffektiv skola med fokus på resultat där varje elev når sin fulla potential och där pojkar och flickor får likvärdiga förutsättningar. En skola för bildning och kretivitet där eleverna trivs och är trygga. Gymnasiet ska vara så attraktivt att eleverna väljer det. Utbildningsutbudet bör i högre grad och i nära samverkan med näringslivet matcha arbetsmarknadens behov av arbetskraft. Utbudet av utbildning breddas med uppdragsutbildning för näringslivet, yrkeshögskoleutbildning, möjligheter till universitetsutbildning på hemmaplan och en internationell skola även på gymnasienivå. Attraktiv stadsmiljö Det är viktigt att öka stadsmässigheten och upplevelsen av stad i Älmhult. En ökad stadskänsla ger en tydligare identitet för orten och dess invånare och ökar stoltheten över sin stad och sin bygd. Viktiga parametrar är att skapa mötesplatser för människor, att ha ett levande, städat och inbjudande centrum, att göra infarterna attraktiva samt att göra centrum grönare och därmed mer attraktivt att gå, cykla, vara och verka i. Ett attraktivt torg är viktigt som den mest centrala platsen för möten och aktiviteter och är en viktig parameter för såväl hela centrum som för mötet med stationsmiljön. Utformningen av stadsmiljön ska understödja varumärket Home of home, kommunicera stadsmässighet och ge goda förutsättningar för ett brett kommersiellt utbud. Stadsmässigheten kan öka och centrum kan förstärkas genom uppförande av någon form av landmärke, vilket också kan förstärka ortens identitet. Det är av stor betydelse att den nya stationsmiljön tillgodoser nutida krav på utformning, tillgänglighet, trygghet och gestaltning och samtidigt fungerar väl som kollektivtrafiknav i kommunen. Attraktivt kultur- och fritidsutbud I kommunen bör tillskapas fler kreativa mötesplatser för kultur- och fritidsaktiviteter där människor kan mötas och förenas av och kring ett intresse, oavsett ålder, kön, etnicitet och trosuppfattning. Kulturhuset och på sikt Kulturstråket jämte en ny och mer okonventionell musikträffpunkt görs till nav för kulturaktiviteter i kommunen medan Haganäsområdet fortsatt utvecklas till ett nav för sport- och fritidsaktiviteter och friskvård. Vid sidan av de större anläggningarna kan enkla grepp som utegym, uppmärkta gång- och cykelleder (till exempel Hälsans stig) tas för att stimulera till aktivitet och friskvård. Möjligheter till centrumnära dygnsuppställning av husbilar/husvagnar kan främja besöksnäring och handel. Hållbart samhälle Ett genomtänkt och strategiskt miljömålsarbete skulle kunna bidra till fokusering, konkretisering och ökad tydlighet med kommunens hållbarhetsambitioner. Kommunen har ambitionen att minska miljöbelastningen till följd av transporter, uppvärmning och energiproduktion och ska försöka åstadkomma pilotprojekt avseende energi- och klimatsmarthet i byggande och alternativ energiproduktion, kopplat till utbildning samt forskning och utveckling. Trygghet och hälsa Älmhult ska vara Sydsveriges tryggaste kommun vad avser såväl faktisk som upplevd trygghet. Folkhälsan ska bli bättre. Lätt att leva Kommunen ska i första hand vara och agera som möjlig görare och därefter myndighet. Vi ska sträva efter enkelhet, närhet till god service och hög tillgänglighet. Medborgarna ska uppleva den lilla stadens fördelar med tillgång till den stora stadens utbud. Bygga platsvarumärka Kommunen ska bygga platsvarumärket Älmhult - Home of home på att Älmhult är platsen för IKEAs födelse, själ och hjärta. För att få genomslag och trovärdighet är det viktigt att få en bred allmän acceptans och uppslutning kring varumärket. Ett led i det är att låta Home of home prägla stadsmiljön, stationsmiljön och i förlängningen hela kommunen. Profilering, identitet och stolthet IKEA är ett av världens starkaste varumärken. Älmhult är IKEAs födelseort och enligt företrädare för företaget är Älmhult IKEAs själ och hjärta. Älmhult är fortfarande IKEAs nav i världen. Runt om i hela världen möbleras hem med produkter som designats i Älmhult. 14 IKEA-bolag ger över 4 000 människor arbete i Älmhult och bidrar till att ge staden och kommunen en internationell prägel och underlag för ett serviceutbud utöver vad som är vanligt i orter av Älmhults storlek. Alla aktörer i kommunen måste utnyttja den fördel IKEAs närvaro innebär och med rätta göra anspråk på att kommunen nationellt och internationellt ska vara Home of home. Kommunen ska bygga profil, identitet och stolthet kring det nya platsvarumärket och dess innehåll. Arvet efter Linné förvaltas sannolikt bäst genom att ha ett levande och attraktivt Råshult med byggnader, växtmiljöer och historik, där Linné finns närvarande som en del av Råshult. På olika sätt bör vi berätta historierna om IKEA och Linné, bygden och den speciella Älmhultsandan. Story-telling är viktigt för att bygga profil, identitet och stolthet. Strategiska samarbeten Kommunen ska etablera, befästa, utveckla och organisera samarbete och samverkan med strategiskt viktiga samarbetsparter och skapa starka konstellationer för lobbyarbete i viktiga frågor. Marknadsföring Kommunen ska i första hand marknadsföras som en möjlig och attraktiv plats att bo på, men även som besöksmål, handelsplats och för etablering av verksamheter. Marknadsföring kan beroende på syfte ske i samarbete och samverkan med andra relevanta aktörer. Under förutsättning av att det finns tillträckligt med intressanta medaktörer ska kommunen arbeta för en etablering av ett nytt Besökscentrum på Handelsområdet Haganäs. Målsättningen med varumärkesarbetet och marknadsföringen är att sätta Älmhults kommun på världskartan och att samtidigt utnyttja kopplingen till ett av världens starkaste varumärken. I sammanhanget är det viktigt att inte tappa bort de kvaliteter vi redan har som till exempel ett utmärkt geografiskt läge, skog och natur, ett rikt kultur- och fritidsliv, jakt och fiske samt relativ närhet och goda kommunikationer till storstadens utbud. Linnéstaty av Carl Eldh - och verksamhetsplan, plan - 12 13 - och verksamhetsplan, plan -

Strategisk utvecklingsplan Fokusområde STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN Fokusområde STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN Strategisk utvecklingsplan Nyckelord: Gasa och bromsa samtidigt Styrning Uppföljning Inriktningsmål gäller samtliga nämnder och styrelser Nyckelord: Uppdrag Förmåga Förhållningssätt Attraktiv arbetsgivare Inriktningsmål gäller samtliga nämnder och styrelser Gasa och bromsa samtidigt Genom budgetföljsamhet, effektiv medelsanvändning och effektiv verksamhetsplanering skapas utrymme för investeringar och satsningar som understödjer kommunens önskvärda utveckling och tillväxt. Kommunens strävan är att ha en tillräcklig central beredskap i budgeten för oförutsedda händelser och en central buffert för volymförändringar inom verksamheter med pengsystem. Med budgetföljsamhet menas att lagd budget ligger och att den ska hållas. Verksamheten ska dessutom bedrivas på ett optimalt effektivt sätt med ett kommunövergripande ansvarstagande utifrån givna ramar, riktlinjer och kvalitetsmål. Eventuella politiska satsningar skall återspeglas i medelstilldelningen till berörd verksamhet. Styrning Kommunens agerande ska präglas av god ekonomisk hushållning, det vill säga att varje generation ska bära sina kostnader. Kommunens verksamheter ska leta efter goda exempel och jobba aktivt med benchmarking 1). Modellen med resultatmål i nämnderna ska bidra till att öka fokuseringen på resultat, såväl verksamhetsmässiga resultat, det vill säga det som produceras i den kommunala organisationen som de rent ekonomiska resultaten. Kommunen ska aktivt arbeta med kvalitetsjämförelser och andra relevanta jämförelser i syfte att hela tiden förbättra verksamheten och öka effektiviteten. Standardkostnaden ska användas i ökad utsträckning för analys av verksamhetens kostnader. Vid behov av att spara i verksamheten ska nya och höjda intäkter prövas som ett alternativ till kostnadsnedskärningar. Chefer ska bidra till att öka medarbetarnas insikt om och förståelse för den egna enhetens ekonomi. Kommunens intäktsfinansierade interna serviceverksamheter ska leva under samma ekonomiska villkor som övriga verksamheter så länge de inte är konkurrensutsatta. Kommunen ska vara en aktiv ägare till sina bolag, föra fortlöpande dialog med bolagen och utfärda de ägardirektiv som behövs för att gynna kommunens expansion och tillväxt. För att gynna kommunens expansion och tillväxt kan kommunen tillåta bolagen att minska sin soliditet. Uppföljning Ökad fokus på måluppfyllelse samt verksamhetsmässiga och ekonomiskt resultat. sk uppföljning och återrapportering ska ske skyndsamt via en enkel och enhetlig modell för uppföljning. Därmed ökar möjligheterna att upptäcka saker och genomföra åtgärder vid underskott. Chefen har ett ansvar för ekonomin inom sitt verksamhetsområde och ska vidta åtgärder om underskott befaras. Bruttokostnader och intäkter ska redovisas och analyseras. Det gäller i synnerhet de fullt ut avgiftsfinansierade verksamheterna (VA och Renhållning) och de interna serviceverksamheterna. Det är viktigt att tydligt skilja på kostnader och investeringar. Uppdrag Alla medarbetare i kommunen arbetar på uppdrag av kommunmedborgarna och det är för dem den kommunala förvaltningen finns till och ska ge god service. Organisatoriska enheter, chefer och medarbetare ska ha tydliga uppdrag med koppling till kommunens mål. Chefer har ett ansvar för att synliggöra sammanhang och den röda tråden från kommunens övergripande mål, via övriga målkomplex till den enskilde medarbetarens uppdrag. Ansvar och befogenheter ska följas åt. Det är viktigt att arbeta för identitetsskapande och tillhörighet för att skapa vi-känsla i hela den kommunala förvaltningen. Alla ska känna sig anställda i Älmhults kommun och ej bara på den enskilda arbetsplatsen. Det är viktigt att alla anställda är goda representanter för Älmhults kommun och att chefer på olika nivåer är föredömen för sina medarebetare. Förmåga Organisationen och dess medarbetare ska via utbildning, yrkesskicklighet, rekrytering och ständig utveckling av medarbetare och arbetsmetoder ha en god förmåga att utföra de uppdrag som givits. Såväl det goda ledarskapet som det goda medarbetarskapet är avgörande för kommunens framgång. Med resultatfokus ska verksamheten sträva efter ständiga förbättringar av arbetssätt, metoder och processer. Goda exempel ska lyftas fram och synliggöras. Chefer och medarbetare måste ha kännedom om och förståelse för mål, kvalitetskrav och ekonomiska förutsättningar för verksamheten. Chefer har ett ansvar att på enklaste vis delge medarbetarna aktuell ekonomisk status för den egna enheten. Förhållningssätt Förvaltningen ska utifrån kommunens värdegrund arbeta med medborgaren i fokus. Varje medarbetare ska känna till och leva kommunens värdegrund. En viktig framgångsfaktor är att varje medarbetare i organisationen vill varandras framgång. Samtidigt som det är viktigt med kreativitet, flexibilitet och förändringsvilja är det ibland viktigt med uthållighet. Såväl ledarskap som medarbetarskap ska präglas av ett professionellt förhållningssätt, ett gott bemötande, tillgänglighet, engagemang och öppenhet. Attraktiv arbetsgivare Älmhults kommun eftersträvar att vara och uppfattas som en god arbetsgivare. En arbetsplats där alla trivs och ser fram emot att gå till jobbet. För att uppfattas som en god arbetsgivare är det viktigt med ett bra samspel mellan politik och förvaltning samt mellan chefer och medarbetare, ett tillåtande klimat och ständig utveckling på alla nivåer i organisationen. Det ska finnas möjlighet till interna karriärmöjligheter och erbjudas attraktiv friskvård. En flexibel syn på när, var och hur arbetet utförs kan underlätta att kombinera ett krävande arbetsliv med familj och privatliv. Lönebildningen ska uppfattas som begriplig och understödja måluppfyllelse och goda prestationer. Andra förmåner än lön kan erbjudas de anställda. Alla kommunens arbetsplatser ska präglas av jämställdhet och mångfald. Personalstyrkan bör så långt möjligt spegla övriga samhället. 1) Med Benchmarking menas att man jämför sig med dem som betraktas som bäst i klassen inom ett område. Man analyserar likheter och skillnader och försöker förbättra den egna verksamheten genom att ta rygg på dem som visar väldigt goda resultat. - och verksamhetsplan, plan - 14 15 - och verksamhetsplan, plan -

Strategisk utvecklingsplan STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN Strategiska nyckeltal Varje mandatperiod fastställs strategiska nyckeltal. Genom dessa får politiken en fortlöpande uppföljning av och de kan signalera att kvaliteten i kommunens verksamhet är god eller att åtgärder måste vidtas. Nyckeltalen syftar till att ge signaler om kvalitet, resultat och kostnadseffektivitet. De ger ingen fullständig bild utan bör ses som just en indikation. Måtten väljs utifrån följande kriterier: STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN Medborgarperspektiv, måtten ska vara lättbegripliga och ha ett medborgarperspektiv. Måtten ska säga något om verksamhetens kvalitet (resultat och nöjdhet), kostnadseffektivitet (en värdering av effektiviteten bör göra) och volym. Måtten ska kunna jämföras med riket och/eller en större grupp kommuner. Strategisk utvecklingsplan Nummer Nummer Befolkning, hälsa Gymnasieskola 1 Befolkningsförändring 30 Andelen som utbildar sig på den egna gymnasieskolan 2 Hur bra tycker invånarna att kommunen är att bo och leva i? 31 Andelen elever från andra kommuner 3 Ohälsotal, kommunens invånare 32 Andel gymnasieelever med grundläggande behörighet till Arbete och företag 33 Genomsnittlig betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning 4 Nyregistrerade företag 34 Andel som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år 5 Antalet arbetstillfällen 35 Attityd - Andel i årskurs 2 gy som har en positiv syn på skolan 6 Köpkraft Individ- och famljeomsorg 7 Hur bra är företagsklimatet? 36 Antal hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd Övriga riktlinjer Tjänstegarantier Beslut om tjänstegarantier fattades 2008 och de finns tillgängliga på kommunens hemsida. Ingen uppdatering görs i dagsläget. Förvaltning, utveckling och rollfördelning Politikens roll är att besluta om verksamhetens mål, omfattning, inriktning och kvalitet samt om de ekonomiska ramarna och förutsättningarna. Det gör man genom att fastställa vision, mål, policies och planer samt budget för kommunens olika verksamheter. Förvaltningens uppgift är att förvalta och utveckla kommunen på ett sådant sätt att de politiska målen kan nås samt att bedriva verksamheten inom ramen för de policies och de ekonomiska villkor som faslagts. För att kunna utföra uppdraget är det viktigt att förvaltningen har rätt verktyg. Sammanfattningsvis och förenklat kan man säga att politiken beslutar om vad som ska nås och göras medan förvaltningen ansvarar för hur det görs. Rollfördelningen mellan politiker och förvaltning, verksamheter inom förvaltningen samt mellan enskilda tjänstemän ska vara så tydlig att inga frågor faller mellan stolarna och att ansvarsutkrävande är möjligt. Ansvar, resurser och befogenheter måste följas åt. Genom delegering skall tillförsäkras att beslut fattas på lägsta möjliga nivå och så nära brukarna som möjligt. Organisationen skall fortlöpande effektiviseras, utvecklas och anpassas till de krav medborgarna ställer. Ansvarsområden Respektive nämnds ansvarsområden finns beskrivet i den strategiska utvecklingsplanen men redovisas i detta dokument under respektive nämnd Internbudget och verksamhetsplan, plan. Inriktningsmål grunduppdrag I den strategiska utvecklingsplanen finns för respektive nämnd inriktningsmål utifrån grunduppdraget. Dessa mål redovisas i detta dokument under respektive nämnd i Internbudget och verksamhetsplan, plan. Investeringsplan och finansieringsplan I fastställd (budget -11-27, 128) 2014 har beslut redan fattats om investeringsplan och finansieringsplan för de kommande fyra åren. Den maximala låneramen för mandatperioden 2018 fastställs till 810 mkr. Investeringsbudgeten för mandatperioden 2018 fastställs till 715 mkr. 8 Sysselsättningsgrad 9 Arbetslöshet 16 64 år 10 Ungdomsarbetslöshet 18 24 år 11 Arbetslöshet, utrikes födda Bostäder 12 Antal byggda bostäder som tillkommit under året 13 Antal nya byggrätter för bostäder som tillkommit under året 14 Antal nya bostäder som kan byggas utifrån byggloven som givits under året Trygghet, säkerhet 15 Hur trygga känner sig medborgarna? 16 Anmälda brott Skola Förskola 17 Andel som får förskoleplats på önskat datum 18 Andel som får förskoleplats på önskat datum och önskad plats Grundskola 19 Kostnad per betygspoäng i årskurs 9 20 Andel som får godkänt i de nationella proven i årskrus 3 21 Andel som får godkänt i de nationella proven i årskurs 6 22 Andel som får godkänt i de nationella proven i årskurs 9 23 Andel i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram inom gymnasieskolan 24 Meritvärde årskurs 6 25 Meritvärde årskurs 9 26 Meritvärde årskurs 9 - pojkar 27 Meritvärde årskurs 9 - flickor 28 Attityd - Andel i årskurs 5 som har en positiv syn på skolan 29 Attityd - Andel i årskurs 8 som har en positiv syn på skolan 37 Hushåll med ekonomiskt bistånd som erhållit bistånd 10 12 månader under året 38 Väntetid i genomsnitt från första kontakt för ansökan om ekonomiskt bistånd till beslut Äldreomsorg 39 Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg 40 Hur många olika vårdare som besöker en person med hemtjänst under 14 dagar? 41 Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg 42 Väntetid för att få plats på äldreboende från ansökan till erbjudande om plats Delaktighet och information 43 Gott bemötande vid kontakt 44 Information på kommunens webbplats 45 Inflytande på kommunen Miljö 46 Andel inköpta ekologiska livsmedel i kommunen 47 Andel av hushållsavfallet som återvinns genom materialåtervinning 48 EES 49 Utsläpp CO 2 50 Luftkvalitet PM 10 Kultur- och fritid 51 Upplevelse fritidsutbud idrott, medborgarundersökning 52 Upplevelse fritidsutbud kultur, medborgarundersökning 53 Levnadsvaneundesökning ungdomar, upplevd fritidsutbud Standardkostnadsjämförelser verksamheter 54 Avvikelse mot standardkostnad förskola 55 Avvikelse mot standardkostnad grundskola 56 Avvikelse mot standardkostnad gymnasieskola 57 Avvikelse mot standardkostnad individ- och familjeomsorg 58 Avvikelse mot standardkostnad äldreomsorg 59 Avvikelse mot standardkostnad LSS - och verksamhetsplan, plan - 16 17 - och verksamhetsplan, plan -

BUDGET, PLAN BUDGET, PLAN BUDGET, PLAN ska mål och nyckeltal Årets resultat jämfört med finansiellt mål Särskilda uppdrag från kommunfullmäktige Kommunstyrelsen får i uppdrag att utarbeta direktiv för anslaget utvecklingspott fokusområdet Vet och fördelning till nämnderna. Resultatbudget Resultatbudgeten är baserad på oktoberprognosen 2014 från Sveriges Kommuner och Landsting avseende skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning och en skattesats på 20,96 efter en skatteväxling på 0,39 kr med Region Kronoberg för främst kollektivtrafik. När det gäller invånarantal gäller följande: Kommunstyrelsen utgår från byggbaserat scenario, expansivt, (: 16 004 invånare) Nämnderna utgår från demografisk framskrivning, (: 15 858 invånare) Skatter, generella statsbidrag och utjämning utgår från 15 864 invånare (1 november 2014) Balanskrav Balanskravet innebär att kommunen måste ha balans mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen. Om kostnaderna överstiger intäkterna ska det anges på vilket sätt det negativa resultatet ska regleras. Realisationsvinster får inte räknas in i balanskravet. Från 2011 hade kommunen ett balanskravsresultat på -3,3 mkr, vilket återställdes i bokslutet 2012. Prognosen för 2014 års balanskravsresultat är 12,5 mkr utifrån senaste skatteprognosen. Balanskravet uppnås, men inte i plan, då åtgärder måste ske. Avstämning mot balanskravet, mkr 2011 2012 Prognos aug 2014 Årets resultat -2,7 6,9 8,0 12,8 9,1 Realisationsvinster -0,6 0,0-0,1 0,3 0,0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar -3,3 6,9 7,9 0,0 0,0 Mkr 15 14 13 12 11 13 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0-1 -2-3 -4-5 Verksamhetens nettokostnad samt skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 900 870 840 810 780 750 Mkr 8,0 7,5 12,8 7,8 Prognos 2014 9,1 7,9 8,2 4,8 Årets resultat Finansiellt mål 8,4-4,6 Medel till/från resultatutjämningsreserv 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets balanskravsresultat -3,3 6,9 7,9 12,5 9,1 Enligt kommunens styrsystem har kommunen under vissa förutsättningar möjlighet att avsätta medel till en resultatutjämningsfond (RUR). Reservering till RUR får göras med högst ett belopp som motsvarar den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1 % av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Ingen reservering gjordes för år. 720 690 660 630 600 Nettokostnad Skatteintäkter/generella statsbidrag/utjämning 2008 2009 2010 2011 2012 Prognos augusti 2014 höjdes skattesatsen från 20,60 till 21,35. sänks skattesatsen med 0,39 på grund av skatteväxling med Regionen, vilket motsvarar cirka 10 mkr mindre i intäkter respektive i kostnader. Belopp i tkr 2014* Finansiellt mål och nyckeltal Det finansiella målet är att årets resultat ska vara minst 1 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Det uppnås bara under. För att uppnå målet krävs ett resultat på cirka 7,9 mkr. Åtgärder behöver ske för att nå målet och. Verksamhetens nettokostnad -732 725-739 961-775 047-798 231-827 350 Skatteintäkter 660 159 674 299 693 796 726 597 758 568 Utjämningsbidrag 88 872 96 467 98 748 89 374 82 444 Finansiella intäkter 5 258 1 900 1 900 1 900 1 900 Finansiella kostnader -13 582-14 200-10 300-14 800-20 200 Årets resultat 7 982 18 505 9 097 4 840-4 638 Årets resultats andel av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Mål 2014* minst 1 % 1,1 % 2,4 % 1,1 % 0,6 % -0,6 % * Exklusive tilläggsbudget. Kassalikviditet** 78 % 72 % 116 % 132 % 119 % Soliditet inklusive pensionsskuld 15 % 19 % 15 % 14 % 13 % * Exklusive tilläggsbudget. ** Exklusive exploateringsfastigheter och förråd. - och verksamhetsplan, plan - 18 19 - och verksamhetsplan, plan -

BUDGET, PLAN BUDGET, PLAN Finansieringsbudget Belopp i tkr Prognos augusti 2014 Balansbudget Låneskulden (långfristiga skulder) för beräknas till 550 mkr. Den maximala låneramen under 2018 är 810 mkr enligt beslut av kommunfullmäktige i november. DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 7 982 12 800 9 097 4 840-4 638 Justeringar för: Av- och nedskrivningar 50 592 45 192 49 000 55 000 62 000 Gjorda avsättningar 6 643 870 870 870 994 Ianspråktagna avsättningar 806 0 0 0 0 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster -7 782 0 0 0 0 Belopp i tkr Prognos mars 2014 TILLGÅNGAR Anläggningsstillgångar Materiella anläggningstillgångar 921 096 955 204 1 083 785 1 244 070 1 339 070 Finansiella anläggningstillgångar 49 983 49 983 49 983 49 983 49 983 Summa anläggningstillgångar 971 079 1 005 187 1 133 768 1 294 053 1 389 053 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 58 240 58 862 58 967 60 710 58 356 Omsättningstillgångar Förråd 339 339 339 339 339 Ökning/minskning av kortfristiga fordringar -31 583 0 0 0 0 Exploateringsfastigheter 3 575 3 575 3 575 3 575 3 575 Ökning/minskning förråd och lager -111 0 0 0 0 Fordringar 113 023 113 022 163 023 163 023 163 023 Ökning/minskning av kortfristiga skulder 10 031 0 0 0 0 Kortfristiga placeringar 4 735 4 735 4 735 4 735 4 735 Ökning/minskning av omsättningstillgångar 0 0 0 0 0 KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 36 577 58 862 58 967 60 710 58 356 Kassa och bank 2 220 31 783 13 168 38 592 19 949 Summa omsättningstillgångar 123 892 153 454 184 840 210 264 191 621 INVESTERINGSVERKSAMHETEN SUMMA TILLGÅNGAR 1 094 971 1 158 641 1 318 608 1 504 317 1 580 674 Investering i materiella anläggningstillgångar -84 675-79 300-177 581-215 285-157 000 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 0 0 0 0 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN -84 675-79 300-177 581-215 285-157 000 Eget kapital Eget kapital 492 348 505 148 514 245 519 085 514 447 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 50 000 50 000 150 000 180 000 80 000 Investeringsbidrag 0 0 0 0 0 Ökning/minskning av långfristiga fordringar -11 067 0-50 000 0 0 KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 38 933 50 000 100 000 180 000 80 000 -därav årets resultat 7 982 12 800 9 097 4 840-4 638 Summa eget kapital 492 348 505 148 514 245 519 085 514 447 Avsättningar Avsättningar pensioner 2 069 2 069 2 069 2 069 2 069 ÅRETS KASSAFLÖDE -9 165 29 562 18 614 25 425-18 644 Likvida medel från årets början 11 385 2 220 2 281 13 168 38 592 Likvida medel vid årets slut 2 220 31 782 13 168 38 592 19 499 Avsättning sluttäckning deponi 20 541 20 541 20 541 20 541 20 541 Summa avsättningar 22 610 22 610 22 610 22 610 22 610 Skulder Banklån 350 000 400 000 550 000 730 000 810 000 Investeringsbidrag 76 617 76 617 76 617 76 617 76 617 Kortfristiga skulder 153 396 154 266 155 136 156 005 157 000 Summa skulder 580 013 630 883 781 753 962 622 1 043 617 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 1 094 971 1 158 641 1 318 608 1 504 317 1 580 674 - och verksamhetsplan, plan - 20 21 - och verksamhetsplan, plan -

BUDGET, PLAN BUDGET, PLAN Driftsbudget Jämfört med budget 2014 ökar verksamhetens nettokostnad med 4,4 % (exkluderat effekt av skatteväxling). Förutom uppräkning av nämndernas budgetar för löneökningar och inflation finns i budget ytterligare anslag till kommunstyrelsens strategiska och strategiska lönesatsningar, omställningsanslag för socialnämnden samt ofördelade anslag för befolkningsökning, driftkostnader för investeringar och utvecklingsmedel utifrån fokusområdet Vet. Att avdraget för interna poster ökar kraftigt beror på att internräntan höjs från 2,9 % till 3,5 %. Belopp i tkr 2014* Politisk organisation 7 256 8 733 8 206 8 444 8 706 Flyktingbudget Totalt beräknas intäkterna från Migrationsverket under till 3,5 mkr, varav 0,2 mkr är grundersättning för att kommunen har ett avtal. Socialnämnden får grundersättningen och ett extra administrationsanslag på 500 tkr för flyktingmottagningen. Utöver det får socialnämnden full ersättning från flyktingbudgeten för försörjningsstöd, lägenhetshyror och aktiviteter. Utbildningsnämnden får ett bidrag på 29 600 kr per flykting inom sin verksamhet under max två år. Totalt innebär flyktingbudgeten en kommunal nettokostnad på 0,4 mkr eftersom det beräknas fördelas ut mer pengar till social- och utbildningsnämnden än vad intäkterna från Migrationsverket beräknas uppgå till. en är baserad på att cirka 55 flyktingar tas emot under. Det är dock svårt att beräkna då Älmhult är en av de fyra kommuner, ihop med Markaryd, Tingsryd och Ljungby, som ingår i BeG-projektet (boende och etablering på G). Projektet ska till augusti 2014 få ut 200 hushåll från anläggningsboenden till dessa fyra kommuner. På 1,5 år ska projektet få ut 400 hushåll. Projektägare är Länsstyrelsen i Kronobergs län. Nämnder Kommunstyrelse Kommunledningsförvaltning 72 688 49 586 40 151 41 180 42 807 Teknisk förvaltning 38 255 65 143 65 319 67 260 69 395 Miljö- och byggnämnd 7 231 7 317 7 629 7 848 8 089 Kultur- och fritidsnämnd 25 943 30 371 31 433 32 338 33 334 Utbildningsnämnd 313 668 319 263 332 599 342 131 352 616 Socialnämnd 259 109 261 441 277 973 278 777 287 361 Gemensam nämnd för familjerätt 957 599 691 709 729 2011 2012 2014 Intäkter Grundersättning 568 440 445 445 222 Generalschablon (gamla systemet) 4 246 1 377 0 0 0 Schablonersättning (nya systemet) 965 1 667 2 631 3 000 2 280 Återsökning 0 117 0 0 0 Stimulansbidrag/prestation 340 0 0 0 976 Summa intäkter 6 119 3 601 3 076 3 445 3 478 Övriga poster under kommunstyrelsen Intäkt avveckling regionförbundet - - -6 500 0 0 Pensionsåtaganden 61 724 44 000 45 800 46 900 49 600 Återbetalning AFA 2007-2008 -14 220 0 0 0 KS strategiska satsningar, ordinarie 0 2 225 4 850 5 000 5 000 KS strategiska satsningar, volymökningar 0 93 KS strategiska, bredband 0 0 3 224 3 224 3 224 Ej fördelad driftskostnad för investeringar 0 0 13 000 10 000 10 000 Strategiska lönesatsningar 0 1 461 2 756 3 569 4 433 Flyktingverksamhet 511 1 219 413 413 413 Konstfond 105 100 102 102 102 Intern skadereglering 0 100 100 100 100 Medfinansiering pågatåg 246 250 250 250 250 Samfinansiering gångbro 0 0 500 1 300 1 300 Samfinansiering Haganäsvägen 0 100 200 200 200 Samfinansiering Diö stationsområde 0 500 500 500 500 Gång- och cykelväg Diö 0 0 200 200 200 Förändring semesterlöneskuld 70 0 0 0 0 Realisationsvinst -126 0 0 0 0 Nedskrivning anläggningstillgångar 10 021 0 0 0 0 Fördelning AFA-medel 2 000 0 0 0 0 Resurstilldelning utbildningsnämnd och kostenhet 0 0 1 030 4 390 8 190 Befolkningsprognos (buffert) 0 0 2 000 5 000 8 000 Utvecklingspott fokusområde "vet" 0 0 3 400 3 200 2 400 Summa totalt 785 438 792 501 835 826 863 035 896 949 Kostnader Socialnämnd Överföring av grundersättning till Socialförvaltningen 568 440 445 445 222 Extra administrationsanslag 380 483 450 500 500 Introduktionsersättning 3 367 1 081 1 0 0 Försörjningsstöd 1 886 1 709 103 1 000 300 Försörjningsstöd i väntan på etableringsersättning 310 390 620 0 0 Återbetalning flyktingar -22-1 0 0 0 Lägenhetshyror och aktiviteter 70 36 80 150 300 Utbildningsnämnd Bidrag till "Vägen in" 200 0 0 0 0 Studiehandledning 0 189 189 189 189 Bidrag till 1,0 tjänst i Svenska2 426 426 426 426 426 Bidrag till bedömning yrkeskunskaper 60 0 0 0 0 29 600 kr/person 1 987 1 835 1 273 1 954 1954 Summa kostnader 9 232 6 588 3 587 4 664 3 891 Nettokostnad* 3 113 2 987 511 1 219 413 * Eftersom kostnaderna överstiger intäkterna från Migrationsverket blir det en kommunal kostnad. Avgår interna poster -52 713-52 540-60 779-64 804-69 599 Verksamhetens nettokostnad 732 725 739 961 775 047 798 231 827 350 * Exklusive tilläggsbudget och andra överföringar. Den 1 oktober 2010 infördes en ny reform angående flyktingmottagandet. Arbetsförmedlingen tog över vissa av kommunens uppgifter. Därför blev den statliga ersättningen lägre. Under 2011 och 2012 har kommunen fått ersättning från Migrationsverket enligt två system beroende på om flyktingen kommit innan eller efter 1 oktober 2010. Från och med är det enbart ersättning enligt det nya systemet. Kostnadsmässigt kan det dock under finnas kvar vissa kostnader för flyktingar mottagna 2010. - och verksamhetsplan, plan - 22 23 - och verksamhetsplan, plan -

BUDGET, PLAN BUDGET, PLAN Investeringsbudget Kommunfullmäktige har i november beslutat om en investeringsbudget på totalt 715 mkr för 2018 samt en maximal låneram på 810 mkr. I november 2014 beslutade kommunfullmäktige om fördelning av budgeten. Nedan redovisas fördelningen summerad på olika sorters investeringar. Tkr 2018 Totalt 2018 Strategiska investeringar -taxefinansierade 53 000 41 500 53 500 62 000 210 000 -skattefinansierade 32 250 110 400 61 900 64 400 268 950 Ersättningsinvesteringar 87 301 59 885 38 300 36 150 221 636 förutsättningar Befolkningsprognos De av Kairos Future framtagna befolkningsprognoser avänds på följande sätt: Kommunstyrelsen utgår från byggbaserat scenario, expansivt Nämnderna utgår från demografisk framskrivning Skatter, generella statsbidrag och utjämning utgår från oförändrat invånarantal 1 november året innan. Det finns två olika prognoser utifrån byggbaserat scenario; reviderat och expansivt. Antal invånare skiljer sig inte förrän år 2018. I nedanstående diagram har -års siffror i befolkningsprognosen uppdaterats efter faktiskt utfall per 31 december. Skatter/generella statsbidrag/utjämning Belopp i tkr 2014 Invånarantal 15 725 15 725 15 864 15 864 15 864 Skattesats 21,35 21,35 20,96 20,96 20,96 Skatteintäkter före utjämning 663 619 675 510 688 688 726 597 758 568 Slutavräkning 2012 377 Slutavräkning -3 837 Slutavräkning 2014-1 211 5 108 Inkomstutjämning 79 883 79 443 85 269 81 351 76 496 Kostnadsutjämning -4 450 5 425 7 270 7 270 7 270 Regleringsbidrag/avgift 7 166 3 424-704 -6 160-8 235 Strukturbidrag 1 635 1 650 1 650 1 650 Utjämningssystem för LSS-kostnader -22 074-20 975-23 760-23 760-23 760 Statsbidrag kommunal fastighetsavgift 28 347 27 515 29 023 29 023 29 023 Totalt 749 031 770 766 792 543 815 971 841 012 Rationaliseringsinvesteringar 5 030 3 500 3 300 2 100 13 930 Totalt 177 581 215 285 157 000 164 650 714 516 Investeringar 250 225 200 175 150 125 100 75 50 25 0 Mkr 159 2011 145 2012 83 79 178 Prognos aug 2014 215 157 165 2018 Befolkningsprognos Antal invånare 17000 Byggbaserat scenario, expansivt 16850 16700 16550 16400 16250 16100 15950 15800 15650 15500 År År 2014 Byggbaserat scenario, reviderat Demografisk framskrivning År År Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Skattesatsen fastställs till 20,96 efter skatteväxling på 0,39 kr av kollektivtrafik med Region Kronoberg. Skatteväxlingen beräknas ge 12, 9 mkr mindre i skatteintäkter och 1,5 mkr lägre i inkomstutjämning men minskad avgift till kostnadsutjämningen för kollektivtrafik med 3,6 mkr. Totalt blir effekten 10,9 mkr lägre i intäkter. Jämfört med planen som fastställdes i november har skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning ökat med 7,6 mkr om skatteväxlingen exkluderas. En orsak är 139 fler invånare än i planen. Kostnads- och LSS-utjämning för fastställs först vid 2014-års slut. Nuvarande prognos innebär 1,5 mkr lägre avgift till LSS-utjämningen men 2,4 mkr lägre i bidrag från kostnadsutjämningen (exkluderat effekt av skatteväxling). Kostnadsutjämningen baseras till övervägande del på befolkningssammansättningen 1 november föregående år. År År 2018 År 2019 Finansnetto I maj 2014 har kommunen en låneskuld på 350 mkr. Kommunfullmäktige fastställde i november den maximala låneramen för -2018 till 810 mkr. Finansnettot är kommunens ränteintäkter minus räntekostnader och beräknas enligt nedan: - 8 400 tkr - 12 900 tkr - 18 300 tkr Kostnadskompensation Nämnderna får en generell kostnadskompensation för löneökningar, inflation etc. i enlighet med Sveriges Kommuner och Landstings prognos på prisindex för kommunal verksamhet (PKV), varav 0,1 procentenhet avsätts till strategiska lönesatsningar under kommunstyrelsen. Prisindex för kommunal verksamhet: 2,8 %, nämnderna får 2,7 % och 0,1 % avsätts till strategiska lönesatsningar 3,0 %, nämnderna får 2,9 % och 0,1 % avsätts till strategiska lönesatsningar 3,2 %, nämnderna får 3,1 % och 0,1 % avsätts till strategiska lönesatsningar Nämnderna kompenseras under för kostnadsökningar enligt nedan: 20 082 tkr 22 136 tkr 24 350 tkr Utöver det fördelas budgeten för strategiska lönesatsningar efter faktiskt utfall i lönerevisonen. Pensioner Från och med 1998 redovisas kommunens pensionsskuld i enlighet med den blandade modellen. Det innebär att man skiljer på pensionsrätter intjänande till och med 1997-12-31 och pensionsrätter intjänade från och med 1998-01-01. Pensionsrätter till och med 1997-12-31 redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Pensionsskulden från 1998-01-01 som avser förutbestämd ålderspension och pension för efterlevande, har från och med 2002 tecknats en pensionsförsäkring. Den avgiftsbestämda ålderspensionen (individuella delen från 1998) betalas ut varje år i mars månad året efter intjänandet. för pensioner: 45 800 tkr 46 900 tkr 49 600 tkr Känslighetsanalys Händelse 1 kronas förändring i skattesats Förändrat invånarantal med 10 personer Löneförändring med 1 % (inklusive arbetsgivaravgift) Ränteförändring med 1% 1 % förändring i skatteintäkter, utjämning och bidrag Förändring +/- 33 mkr +/- 0,5 mkr +/- 5,7 mkr +/- 3,5 mkr +/- 8,0 mkr - och verksamhetsplan, plan - 24 25 - och verksamhetsplan, plan -

INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETPLAN Kommunstyrelse - kommunledningsförvaltning Ordförande Ingemar Almkvist (S) 1:e vice ordförande Stefan Jönsson (S) 2:e vice ordförande Elizabeth Peltola (C) Politisk organisation Netto, tkr 2014* Kommunfullmäktige (KF) 783 650 813 835 857 Oförutsett KF - 200 200 200 200 Revision 691 750 770 790 811 Valnämnd 16 750 20 20 20 Kommunalt partistöd 710 710 731 735 735 Kursverksamhet förtroendevalda 97 158 105 110 110 UPPDRAG TILL NÄMNDEN FRÅN KOMMUNFULLMÄKTIGE Ansvarsområden: Styrning, ledning, samordning och utveckling av kommunen Central ekonomi-, personal-, kommunikations-, IT-, och kanslifunktion Övergripande och översiktlig planering Kollektivtrafik och infrastukturfrågor Säkerhetsfrågor Kostverksamhet Markförvaltning och exploateringsverksamhet Gator och trafik Parker och skogar Renhållning VA-verksamhet Fastighetsförvaltning Räddningstjänst Internbudget och verksamhetsplan Kommunstyrelsen (KS) 3 090 3 423 3 375 3 466 3 560 Oförutsett KS - 200 200 200 200 Fast arvode övriga nämnder 1 845 1 870 1 956 2 051 2 175 Tillgänglighetsrådet 10 11 16 16 16 Kommunala pensionärsrådet 15 11 20 21 22 TOTALT, DRIFT 7 256 8 733 8 206 8 444 8 706 * Exklusive tilläggsbudget och nya anslag från KS strategiska under 2014. Inriktningsmål grunduppdrag Kommunstyrelsen ska tillföra den kommunala organisationen helhetssyn, nya kunskaper, omvärldsanalys och effektiva verktyg samt styra, samordna och stödja verksamheterna på ett sådant sätt att kommunens övergripande mål kan nås. För att minska förväntansgapet ska kommuninvånarna veta vilka tjänster och vilken servicenivå kommunen tillhandahåller. Kommuninvånarna ska uppleva att kommunen i alla avseenden är lättillgänglig och har hög servicenivå. Kommunala planer, markförsörjning och bostadsbyggande samt exploatering av kommunal mark ska understödja önskad utveckling av kommunen. Inriktningsmål utveckling Kommunstyrelsen ska inom ramen för sin roll understödja företagsetablering och företagsutveckling. Kommunstyrelsen ska på olika sätt verka för att det i hela kommunen tillskapas ett brett utbud av nya bostäder i attraktiva boendemiljöer med olika upplåtelseformer för alla livets skeden. Älmhults närhet till sjön Möckeln ska utnyttjas för att skapa attraktiva boendemiljöer och lyfta upplevelsen av närhet till sjön. Centrum ska förtätas med bostäder på lucktomter och genom att bygga mer på höjden. Kommunen behöver skapa sig en bättre bild av hur inpendlare och andra presumtiva inflyttare faktiskt vill bo. Det är viktigt att öka stadsmässigheten och upplevelsen av stad i Älmhult. En ökad stadskänsla ger en tydligare identitet för orten och dess invånare och ökar stoltheten över sin stad och sin bygd. Viktiga parametrar är att skapa mötesplatser för människor, att ha ett levande, städat och inbjudande centrum, att göra infarterna attraktiva samt att göra centrum grönare och därmed mer attraktivt att gå, cykla, vara och verka i. Ett attraktivt torg är viktigt som den mest centrala platsen för möten och aktiviteter och är en viktig parameter för såväl hela centrum som för mötet med stationsmiljön. Utformningen av stadsmiljön ska understödja varumärket Home of home, kommunicera stadsmässighet och ge goda förutsättningar för ett brett kommersiellt utbud. Stadsmässigheten kan öka och centrum kan förstärkas genom uppförande av någon form av landmärke, vilket också kan förstärka ortens identitet. Det är av stor betydelse att den nya stationsmiljön tillgodoser nutida krav på utformning, tillgänglighet, trygghet och gestaltning och samtidigt fungerar väl som kollektivtrafiknav i kommunen. IKEA är ett av världens starkaste varumärken. Älmhult är IKEAs födelseort och enligt företrädare för företaget är Älmhult IKEAs själ och hjärta. Älmhult är fortfarande IKEAs nav i världen. Runt om i hela världen möbleras hem med produkter som designats i Älmhult. 14 IKEA-bolag ger över 4 000 människor arbete i Älmhult och bidrar till att ge staden och kommunen en internationell prägel och underlag för ett serviceutbud utöver vad som är vanligt i orter av Älmhults storlek. Alla aktörer i kommunen måste utnyttja den fördel IKEAs närvaro innebär och med rätta göra anspråk på att kommunen nationellt och internationellt ska vara Home of home. Kommunen ska bygga profil, identitet och stolthet kring det nya platsvarumärket och dess innehåll. Kommunen ska etablera, befästa, utveckla och organisera samarbete och samverkan med strategiskt viktiga samarbetsparter och skapa starka konstellationer för lobbyarbete i viktiga frågor. Kommunen ska i första hand marknadsföras som en möjlig och attraktiv plats att bo på, men även som besöksmål, handelsplats och för etablering av verksamheter. Marknadsföring kan beroende på syfte ske i samarbete och samverkan med andra relevanta aktörer. Under förutsättning av att det finns tillträckligt med intressan- Internbudget och verksamhetsplan - och verksamhetsplan, plan - 26 27 - och verksamhetsplan, plan -

INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN Nämndens resultatmål ta medaktörer ska kommunen arbeta för en etablering av ett nytt Besökscentrum på Handelsområdet Haganäs. Målsättningen med varumärkesarbetet och marknadsföringen är att sätta Älmhults kommun på världskartan och att samtidigt utnyttja kopplingen till ett av världens starkaste varumärken. I sammanhanget är det viktigt att inte tappa bort de kvaliteter vi redan har som t.ex. ett utmärkt geografiskt läge, skog och natur, ett rikt kultur- och fritidsliv, jakt och fiske samt relativ närhet och goda kommunikationer till storstadens utbud. Om förskolan/skolan ska kunna understödja kommunens ambition att växa får den inte bli en trång sektor. Kommunen måste kunna tillhandahålla förskoleplatser inom lagstadgad tid och det måste finnas tillräckligt med skollokaler för att kunna bedriva undervisning i en miljö som är trygg och som understödjer elevernas lärande. Skolan måste hålla god kvalitet och en viktig del i det är ändamålsenliga och tillräckliga lokaler. För att ha en god beredskap behöver kommunen en väl underbyggd och långsiktig plan för lokalförsörjningen för förskola och skola. Arvet efter Linné förvaltas sannolikt bäst genom att ha ett levande och attraktivt Råshult med byggnader, växtmiljöer och historik, där Linné finns närvarande och som en del av Råshult. Kommungemensamt Ett genomtänkt och strategiskt miljömålsarbete skulle kunna bidra till fokusering, konkretisering och ökad tydlighet med kommunens hållbarhetsambitioner. Kommunen har ambitionen att minska miljöbelastningen till följd av transporter, uppvärmning och energiproduktion och ska försöka åstadkomma pilotprojekt avseende energi- och klimatsmarthet i byggande och alternativ energiproduktion, kopplat till utbildning samt forskning och utveckling. Älmhult ska vara Sydsveriges tryggaste kommun vad avser såväl faktisk som upplevd trygghet. Folkhälsan ska bli bättre. Kommunen ska i första hand vara och agera som möjliggörare och därefter myndighet. Vi ska sträva efter enkelhet, närhet till god service och hög tillgänglighet. Medborgarna ska uppleva den lilla stadens fördelar med tillgång till den stora stadens utbud. Kommunen ska bygga platsvarumärket Älmhult - Home of home på att Älmhult är platsen för IKEAs födelse, själ och hjärta. För att få genomslag och trovärdighet är det viktigt att få en bred allmän acceptans och uppslutning kring varumärket. Ett led i det är att låta Home of home prägla stadsmiljön, stationsmiljön och i förlängningen hela kommunen. På olika sätt bör vi berätta historierna om IKEA och Linné, bygden och den speciella Älmhultsandan. Storytelling är viktigt för att bygga profil, identitet och stolthet. Strategisk utvecklingsplan Fokusområde/ grunduppdrag Kan Kan Kan Vill/Vet Vill/Vet Nämndens resultatmål Inriktningsmål Resultatmål Kommunen ska understödja näringslivets utveckling. Produktionen av bostäder ska öka. Kommunen ska ha en hög planberedskap. Kommunen ska bygga profil, identitet och stolthet kring det nya varumärket. Kommunen har ambitionen att minska miljöbelastningen. Prognos 2014 Antalet arbetstillfällen i kommunen ska öka med 1 % per år. 9 411 9 505 9 600 Minst 100 bostadsenheter med olika upplåtelseformer ska byggas varje år. 14 65 100 Kommunen ska ha en ständig planberedskap för 500 bostadsenheter. 100 500 500 Minst 75 % av kommuninvånarna ska vara stolta över Älmhult. 75% Minst 75 % av kommuninvånarna ska uppleva att Älmhults kommun är miljövänlig. 75% Kommunstyrelsens resultatmål/uppdrag till nämnderna Kommungemensamma resultatmål/uppdrag till nämnderna från kommunstyrelsen Fokusområde Resultatmål Uppdrag Minst 80 % av kommunens medarbetare ska känna till kommunens övergripande mål och fokusområden. Minst 80 % av medarbetarna ska ha kunskap om den egna enhetens ekonomiska förutsättningar och aktuella läge. Kommunen ska bedriva minst två större benchmarkingprojekt under. 100 % av kommunens medarbetare ska ha ett skriftligt uppdrag. 100 % av medarbetarna ska känna till kommunens värdegrund. Minst 75 % av medarbetarna ska kunna rekommendera kommunen som arbetsgivare. Internbudget och verksamhetsplan 100 % av kommuninvånarna ska uppleva att de får ett gott bemötande när de kontaktar kommunens anställda. 100 % av alla direktadresserade e-postmeddelanden ska besvaras inom 5 dygn och 80 % inom 1 dygn. Under ska en gemensam modell för kundundersökningar arbetas fram, med fokus på bemötande, tillgänglighet och kvalitet. Internbudget och verksamhetsplan - och verksamhetsplan, plan - 28 29 - och verksamhetsplan, plan -

INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN Kommunfullmäktigets strategiska nyckeltal Nyckeltal Skala Senaste mätning Inom parentes anges resultatet från föregående mätning Kommunstyrelse - teknisk förvaltning Älmhult Riksgenomsnitt Bäst resultat Ordförande Ingemar Almkvist (S) 1:e vice ordförande Stefan Jönsson (S) 2:e vice ordförande Elizabeth Peltola (C) Befolkning, hälsa Befolkningsförändring Befolkningsförändring under senaste femårsperioden. % 2,3 (2,2) 0,8 (0,6) 18,1 Hur bra tycker invånarna att kommunen är att bo och leva i? SCB:s medborgarundersökning. Ohälsotal, kommunens invånare Ohälsotalet är ett mått på utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och och sjukersättning från socialförsäkringen. Arbete och företag Nyregistrerade företag Nöjd- Regionindex, skala 1 100 58 (60) 59 (63) 77 Antal dagar per invånare 16 64 år 22,8 (22,6) 30,4 (30,5) 12,4 Antal nyregistrerade företag per invånare 3,9 (3,2) 4,7 (5,0) 13,9 UPPDRAG TILL NÄMNDEN FRÅN KOMMUNFULLMÄKTIGE Ansvarsområden: Styrning, ledning, samordning och utveckling av kommunen Central ekonomi-, personal-, kommunikations-, IT-, och kanslifunktion Övergripande och översiktlig planering Kollektivtrafik och infrastukturfrågor Säkerhetsfrågor Kostverksamhet Markförvaltning och exploateringsverksamhet Gator och trafik Parker och skogar Renhållning VA-verksamhet Fastighetsförvaltning Räddningstjänst Internbudget och verksamhetsplan Antalet arbetstillfällen - - - - - Köpkraft Disponibel mediannettoinkomst personer 20 år och äldre 2012 208 448 (202 367) 197 622 (191 692) 304 084 Hur bra är företagsklimatet? Enkätundersökningen Insikt, företagarnas helhetsbedömning av servicen i myndighetsutövningen. Nämndens internbudget Netto, tkr 2014* Kommunchef 0 18 111 10 162 11 341 12 968 Kansli 20 452 6 840 6 124 5 974 5 974 enhet 6 921 6 439 6 439 6 439 6 439 Personalenhet 12 416 12 024 12 524 12 524 12 524 Kommunikationsenhet 4 153 4 030 4 030 4 030 4 030 IT-enhet 2 381 2 142 872 872 872 Kostenhet 26 364 0 0 0 0 TOTALT, DRIFT 72 688 49 586 40 151 41 180 42 807 * Exklusive tilläggsbudget och nya anslag från KS strategiska under 2014. Nöjd Kund-Index, Företagsklimat, skala 1 100 64 (73) 67 (66) 81 Sysselsättningsgrad Förvärvsarbetande invånare 20 64 år. % 82,2 (82,8) 78,5 (78,6) 87,2 Arbetslöshet 18 64 år Andel personer 18 64 år i kommunen som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. % mars 2014 4,9 (6,3) 6,8 (7,4) - Ungdomsarbetslöshet 16-24 år Andel personer 16 24 år i kommunen som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. % mars 2014 7,7 (10,4) 9,1 (10,0) - Arbetslöshet, utrikes födda - - - - - Trygghet och säkerhet Hur trygga känner sig medborgarna? SCB:s medborgarundersökning. Anmälda brott Anmälda brott om skadegörelse, stöld- och tillgreppsbrott samt våldsbrott. Nöjd Region-Index - Trygghet skala 1 100 64 (57) 61 (58) 83 Anmälda brott per 1 000 invånare 2012 53,3 (52,2) 59,9 (62,5) - Inriktningsmål grunduppdrag Kommunstyrelsen ska tillföra den kommunala organisationen helhetssyn, nya kunskaper, omvärldsanalys och effektiva verktyg samt styra, samordna och stödja verksamheterna på ett sådant sätt att kommunens övergripande mål kan nås. För att minska förväntansgapet ska kommuninvånarna veta vilka tjänster och vilken servicenivå kommunen tillhandahåller. Kommuninvånarna ska uppleva att kommunen i alla avseenden är lättillgänglig och har hög servicenivå. Kommunala planer, markförsörjning och bostadsbyggande samt exploatering av kommunal mark ska understödja önskad utveckling av kommunen. Inriktningsmål utveckling Kommunstyrelsen ska inom ramen för sin roll understödja företagsetablering och företagsutveckling. Kommunstyrelsen ska på olika sätt verka för att det i hela kommunen tillskapas ett brett utbud av nya bostäder i attraktiva boendemiljöer med olika upplåtelseformer för alla livets skeden. Älmhults närhet till sjön Möckeln ska utnyttjas för att skapa attraktiva boendemiljöer och lyfta upplevelsen av närhet till sjön. Centrum ska förtätas med bostäder på lucktomter och genom att bygga mer på höjden. Kommunen behöver skapa sig en bättre bild av hur inpendlare och andra presumtiva inflyttare faktiskt vill bo. Det är viktigt att öka stadsmässigheten och upplevelsen av stad i Älmhult. En ökad stadskänsla ger en tydligare identitet för orten och dess invånare och ökar stoltheten över sin stad och sin bygd. Viktiga parametrar är att skapa mötesplatser för människor, att ha ett levande, städat och inbjudande centrum, attgöra infarterna attraktiva samt att göra centrum grönare och därmed mer attraktivt att gå, cykla, vara och verka i. Ett attraktivt torg är viktigt som den mest centrala platsen för möten och aktiviteter och är en viktig parameter för såväl hela centrum som för mötet med stationsmiljön. Utformningen av stadsmiljön ska understödja varumärket Home of home, kommunicera stadsmässighet och ge goda förutsättningar för ett brett kommersiellt utbud. Stadsmässigheten kan öka och centrum kan förstärkas genom uppförande av någon form av landmärke, vilket också kan förstärka ortens identitet. Det är av stor betydelse att den nya stationsmiljön tillgodoser nutida krav på utformning, tillgänglighet, trygghet och gestaltning och samtidigt fungerar väl som kollektivtrafiknav i kommunen. IKEA är ett av världens starkaste varumärken. Älmhult är IKEAs födelseort och enligt företrädare för företaget är Älmhult IKEAs själ och hjärta. Älmhult är fortfarande IKEAs nav i världen. Runt om i hela världen möbleras hem med produkter som designats i Älmhult. 14 IKEA-bolag ger över 4 000 människor arbete i Älmhult och bidrar till att ge staden och kommunen en internationell prägel och underlag för ett serviceutbud utöver vad som är vanligt i orter av Älmhults storlek. Alla aktörer i kommunen måste utnyttja den fördel IKEAs närvaro innebär och med rätta göra anspråk på att kommunen nationellt och internationellt ska vara Home of home. Kommunen ska bygga profil, identitet och stolthet kring det nya platsvarumärket och dess innehåll. Kommunen ska etablera, befästa, utveckla och organisera samarbete och samverkan med strategiskt viktiga samarbetsparter och skapa starka konstellationer för lobbyarbete i viktiga frågor. Kommunen ska i första hand marknadsföras som en möjlig och attraktiv plats att bo på, men även som besöksmål, handelsplats och för etablering av verksamheter. Marknadsföring kan beroende på syfte ske i samarbete och samverkan med andra relevanta aktörer. Under förutsättning av att det finns tillträckligt med intressanta medaktörer ska kommunen arbeta för en etablering av ett nytt Besökscentrum på Handelsområdet Haganäs. Internbudget och verksamhetsplan - och verksamhetsplan, plan - 30 31 - och verksamhetsplan, plan -

INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN Nämndens resultatmål Målsättningen med varumärkesarbetet och marknadsföringen är att sätta Älmhults kommun på världskartan och att samtidigt utnyttja kopplingen till ett av världens starkaste varumärken. I sammanhanget är det viktigt att inte tappa bort de kvaliteter vi redan har som t.ex. ett utmärkt geografiskt läge, skog och natur, ett rikt kultur- och fritidsliv, jakt och fiske samt relativ närhet och goda kommunikationer till storstadens utbud. Om förskolan/skolan ska kunna understödja kommunens ambition att växa får den inte bli en trång sektor. Kommunen måste kunna tillhandahålla förskoleplatser inom lagstadgad tid och det måste finnas tillräckligt med skollokaler för att kunna bedriva undervisning i en miljö som är trygg och som understödjer elevernas lärande. Skolan måste hålla god kvalitet och en viktig del i det är ändamålsenliga och tillräckliga lokaler. För att ha en god beredskap behöver kommunen en väl underbyggd och långsiktig plan för lokalförsörjningen för förskola och skola. Arvet efter Linné förvaltas sannolikt bäst genom att ha ett levande och attraktivt Råshult med byggnader, växtmiljöer och historik, där Linné finns närvarande och som en del av Råshult. Kommungemensamt Ett genomtänkt och strategiskt miljömålsarbete skulle kunna bidra till fokusering, konkretisering och ökad tydlighet med kommunens hållbarhetsambitioner. Kommunen har ambitionen att minska miljöbelastningen till följd av transporter, uppvärmning och energiproduktion och ska försöka åstadkomma pilotprojekt avseende ener-gioch klimatsmarthet i byggande och alternativ energiproduktion, kopplat till utbildning samt forskning och utveckling. Älmhult ska vara Sydsveriges tryggaste kommun vad avser såväl faktisk som upplevd trygghet. Folkhälsan ska bli bättre. Kommunen ska i första hand vara och agera som möjliggörare och därefter myndighet. Vi ska sträva efter enkelhet, närhet till god service och hög tillgänglighet. Medborgarna ska uppleva den lilla stadens fördelar med tillgång till den stora stadens utbud. Kommunen ska bygga platsvarumärket Älmhult Home of home på att Älmhult är platsen för IKEAs födelse, själ och hjärta. För att få genomslag och trovärdighet är det viktigt att få en bred allmän acceptans och uppslutning kring varumärket. Ett led i det är att låta Home of home prägla stadsmiljön, stationsmiljön och i förlängningen hela kommunen. På olika sätt bör vi berätta historierna om IKEA och Linné, bygden och den speciella Älmhultsandan. Storytelling är viktigt för att bygga profil, identitet och stolthet. Kommunen ska etablera, befästa, utveckla och organisera samarbete och samverkan med strategiskt viktiga samarbetsparter. Kommungemensamma resultatmål/uppdrag till nämnderna från kommunstyrelsen Fokusområde Resultatmål Uppdrag Strategisk utvecklingsplan Fokusområde/ grunduppdrag Minst 80 % av kommunens medarbetare ska känna till kommunens övergripande mål och fokusområden. Minst 80 % av medarbetarna ska ha kunskap om den egna enhetens ekonomiska förutsättningar och aktuella läge. 100 % av kommunens medarbetare ska ha ett skriftligt uppdrag. 100 % av medarbetarna ska känna till kommunens värdegrund. Minst 75 % av medarbetarna ska kunna rekommendera kommunen som arbetsgivare. Nämndens resultatmål Inriktningsmål Resultatmål Vill Trygghet och hälsa Kommunen ska årligen uppvisa en nedåtgående trend i Strada, olycksfallsredovisningen. 0,8 Kommunstyrelsens resultatmål/uppdrag till nämnderna Prognos 2014 Vill Trygghet och hälsa Inga vattenprov på utgående vatten från vattenverk ska visa på Otjänligt. 0 0 0 Kan Kommunen ska tillhandahålla miljöriktiga verksamhetslokaler Fastighetsavdelningen ska årligen få en minskad energiförbrukning per m 2 total bruksarea, BRA. 160 kwh/m 2 Kan Infrastruktur Renhållningsavdelningen ska årligen ha en minskad antal missade hämtningar. 14 Kommunen ska bedriva minst två större benchmarkingprojekt under. 100 % av kommuninvånarna ska uppleva att de får ett gott bemötande när de kontaktar kommunens anställda. Internbudget och verksamhetsplan 100 % av alla direktadresserade e-postmeddelanden ska besvaras inom 5 dygn och 80 % inom 1 dygn. Under ska en gemensam modell för kundundersökningar arbetas fram, med fokus på bemötande, tillgänglighet och kvalitet. Internbudget och verksamhetsplan - och verksamhetsplan, plan - 32 33 - och verksamhetsplan, plan -

INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN Kommunfullmäktigets strategiska nyckeltal Nyckeltal Skala Inom parentes anges resultatet från föregående mätning Miljö- och byggnämnd Senaste mätning Älmhult Riksgenomsnitt Bäst resultat Ordförande Tommy Lövquist (S) Vice ordförande Roland Johansson (M) Andel ekologiska livsmedel Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet. Avser ekologiska livsmedel enligt KRAV- märkning, EU:s miljösymbol för ekologiska livsmedel eller andra likvärdiga symboler där det finns en erkänd certifiering som garanterar Medborgarundersökning. % jan-juni 2014 38 (33) 20 (16) 50 Andel hushållsavfall som återvinns Hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. % 23 (-) 36 (36) 74 Andel förnybar energi enligt EES, kommunens byggnader Mängd energi från förnybara källor samt restvärme i fjärrvärmen delat med total mängd energi i lokaler och bostäder som ägs av kommunen eller dess majoritetsägda bolag. Inkluderar förnybara andelar av el, fjärrvärme, fjärrkyla. % 91 (92) 77 (74) 100 UPPDRAG TILL NÄMNDEN FRÅN KOMMUNFULLMÄKTIGE Ansvarsområden: Bygglov Detaljplaner Mät- och kartverksamhet Miljö- och hälsoskydd Bostadsanpassningsbidrag Internbudget och verksamhetsplan Nämndens nyckeltal Nyckeltal Nämndens internbudget Netto, tkr 2014 Markreserv för bebyggelse enligt översiktsplanen i hektar 200 220 Andel, kg/invånare, av hushållsavfallet som återvinns genom materialåtervinning 2014* Teknisk administration 3 582 4 481 4 964 5 089 5 214 Fysisk och teknisk planering 2 216 1 582 1 277 1 327 1 377 Näringslivsbefrämjande åtgärder 721 595 595 645 695= Bredband 1 627 3 474 0 0 0 Gator och vägar 12 955 12 319 14 184 14 584 15 155 Parker och lekplatser 1 627 1 885 1 767 1 792 1 817 Orangeriet i Möckelnsnäs 1 207 700 0 0 0 Räddningstjänst 12 685 14 336 14 890 15 315 15 740 Totalt egentlig verksamhet 36 619 39 372 37 677 38 752 39 998 Vatten och avlopp 0 0 0 0 0 Avfallshantering -246 0 0 0 0 Skog- och täktsverksamhet -178-710 0 0 0 Totalt affärsverksamhet -424-710 0 0 0 Kommunfastigheter 509 1 075 1 215 1 267 1 332 28 30 35 55 60 Nettokostnad underhåll gator och vägar kr/m 2 9,5 8,0 8,6 8,4 9,1 Kostnad offentlig belysning, tkr 2 445 2 500 2 600 2 750 2 900 Räddningstjänstens nettokostnad kr/invånare 807 912 947 974 1 000 Andel ekologiska livsmedel inom kosten, % 33 38 38 38 38 Inriktningsmål grunduppdrag I all handläggning och myndighetsutövning ska nämnden arbeta lösningsorienterat och proaktivt med kunden i centrum för att så långt det är möjligt förenkla och underlätta ärenden för enskilda samtidigt som efterlevnaden av lagar och föreskrifter inom nämndens ansvarsområde bevakas. Vid myndighetsutövning ska såväl allmänna som enskilda intressen beaktas Inriktningsmål utveckling Nämnden ska inom ramen för sin roll understödja företagsetablering och företagsutveckling. För att inte detaljplaneprocesser ska bli ett hinder i utvecklingen behöver kommunen ha hög planberedskap för bostäder, näringsliv och offentlig service. Nämnden ska på olika sätt verka för att det i hela kommunen tillskapas ett brett utbud av nya bostäder i attraktiva boendemiljöer med olika upplåtelseformer för alla livets skeden.älmhults närhet till sjön Möckeln ska utnyttjas för att skapa attraktiva boendemiljöer och lyfta upplevelsen av närhet till sjön. Centrum ska förtätas med bostäder på lucktomter och genom att bygga mer på höjden. Kommunen behöver skapa sig en bättre bild av hur inpendlare och andra presumtiva inflyttare faktiskt vill bo. Det är viktigt att öka stadsmässigheten och upplevelsen av stad i Älmhult. En ökad stadskänsla ger en tydligare identitet för orten och dess invånare och ökar stoltheten över sin stad och sin bygd. Viktiga parametrar är att skapa mötesplatser för människor, att ha ett levande, städat och inbjudande centrum, att göra infarterna attraktiva samt att göra centrum grönare och därmed mer attraktivt att gå, cykla, vara och verka i. Ett attraktivt torg är viktigt som den mest centrala platsen för möten och aktiviteter och är en viktig parameter för såväl hela centrum som för mötet med stationsmiljön. nutida krav på utformning, tillgänglighet, trygghet och gestaltning och samtidigt fungerar väl som kollektivtrafiknav i kommunen. Arvet efter Linné förvaltas sannolikt bäst genom att ha ett levande och attraktivt Råshult med byggnader, växtmiljöer och historik, där Linné finns närvarande och som en del av Råshult. Kommungemensamt Ett genomtänkt och strategiskt miljömålsarbete skulle kunna bidra till fokusering, konkretisering och ökad tydlighet med kommunens hållbarhetsambitioner. Kommunen har ambitionen att minska miljöbelastningen till följd av transporter, uppvärmning och energiproduktion och ska försöka åstadkomma pilotprojekt avseende energi- och klimatsmarthet i byggande och alternativ energiproduktion, kopplat till utbildning samt forskning och utveckling. Älmhult ska vara Sydsveriges tryggaste kommun vad avser såväl faktisk som upplevd trygghet. Folkhälsan ska bli bättre. Kommunen ska i första hand vara och agera som möjliggörare och därefter myndighet. Vi ska sträva efter enkelhet, närhet till god service och hög tillgänglighet. Medborgarna ska uppleva den lilla stadens fördelar med tillgång till den stora stadens utbud. Kommunen ska bygga platsvarumärket Älmhult Home of home på att Älmhult är platsen för IKEAs födelse, själ och hjärta. För att få genomslag och trovärdighet är det viktigt att få en bred allmän acceptans och uppslutning kring varumärket. Ett led i det är att låta Home of home prägla stadsmiljön, stationsmiljön och i förlängningen hela kommunen. Internbudget och verksamhetsplan Kunskapscentrum i Möckelnsnäs 567 623 0 0 0 Teknisk service 991 0 0 0 0 Totalt intern service 2 066 1 698 1 215 1 267 1 332 Kostenhet** 0 24 783 26 427 27 241 28 065 TOTALT, DRIFT 38 255 65 143 65 319 67 260 69 395 * Exklusive tilläggsbudget och nya anslag från KS strategiska under 2014. ** Tillkommer 500 tkr som kommunstyrelsen beviljat 146 ur kommunstyrelsens strategiska. Kostenheten har från och med 2014 flyttats organisatoriskt från kommunledningsförvaltningen till tekniska förvaltningen. Utformningen av stadsmiljön ska understödja varumärket Home of home, kommunicera stadsmässighet och ge goda förutsättningar för ett brett kommersiellt utbud. Stadsmässigheten kan öka och centrum kan förstärkas genom uppförande av någon form av landmärke, vilket också kan förstärka ortens identitet. Det är av stor betydelse att den nya stationsmiljön tillgodoser På olika sätt bör vi berätta historierna om IKEA och Linné, bygden och den speciella Älmhultsandan. Storytelling är viktigt för att bygga profil, identitet och stolthet. Kommunen ska etablera, befästa, utveckla och organisera samarbete och samverkan med strategiskt viktiga samarbetsparter. - och verksamhetsplan, plan - 34 35 - och verksamhetsplan, plan -

INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN Nämndens resultatmål Strategisk utvecklingsplan Fokusområde/ grunduppdrag Nämndens resultatmål Inriktningsmål Resultatmål Vill Lätt att leva 100 % av kunderna upplever att de får ett gott bemötande. Prognos 2014 99 % 95 % 100 % Kommunfullmäktigets strategiska nyckeltal Nyckeltal Antal byggda bostäder som tillkommit under året Färdigställda bostäder i flerfamiljshus under året samt färdigställda bostäder i småhus under året. Skala Antal/1 000 invånare Senaste mätning Inom parentes anges resultatet från föregående mätning Älmhult Riksgenomsnitt Bäst resultat 1,0 (1,9) 1,9 (1,8) - Antal nya byggrätter för bostäder som tillkommit under året - - - - - Mäts via enkät efter bygglov, tillstånd för avlopp, utsättning, livsmedelsinspektion och miljöinspektion. Godkänt 3:a i betyg på 5-gradig skala. Vill Lätt att leva 100 % av kunderna upplever att de fått tydlig information. Mäts via enkät efter bygglov, tillstånd för avlopp, utsättning, livsmedelsinspektion och miljöinspektion. Godkänt 3:a i betyg på 5-gradig skala. Vill Lätt att leva 100 % av kunderna upplever att deras ärenden hanteras snabbt. Mäts via enkät efter beslut om bygglov, tillstånd för avlopp och utsättning. Godkänt 3:a i betyg på 5-gradig skala. Nytt mål Nytt mål 100 % Nytt mål Nytt mål 100 % Antal nya bostäder som kan byggas utifrån byggloven som givits under året Utsläpp CO 2 Utsläpp av växthusgaser inom kommunens geografiska gränser. Ton CO 2 ekvivalenter/ invånare - - - - - 2012 6,20 (6,34) 7,91 (8,29) 0,69 Luftkvalitet PM 10 - - - - - Nämndens internbudget Netto, tkr 2014* Nämnd 120 150 150 150 150 Miljö- och byggförvaltning 9 320 8 917 9 659 9 878 10 119 Bygg- och kartavdelning -2 309-2 115-2 545-2 545-2 545 Miljö- och hälsoskyddsavdelning -928-935 -935-935 -935 Kommunstyrelsens resultatmål/uppdrag till nämnderna Bostadsanpassningsbidrag 1 028 1 300 1 300 1 300 1 300 TOTALT, DRIFT 7 231 7 317 7 629 7 848 8 089 * Exklusive tilläggsbudget och nya anslag från KS strategiska under 2014. Kommungemensamma resultatmål/uppdrag till nämnderna från kommunstyrelsen Fokusområde Resultatmål Uppdrag Minst 80 % av kommunens medarbetare ska känna till kommunens övergripande mål och fokusområden. Minst 80 % av medarbetarna ska ha kunskap om den egna enhetens ekonomiska förutsättningar och aktuella läge. Internbudget och verksamhetsplan 100 % av kommunens medarbetare ska ha ett skriftligt uppdrag. 100 % av medarbetarna ska känna till kommunens värdegrund. Minst 75 % av medarbetarna ska kunna rekommendera kommunen som arbetsgivare. 100 % av kommuninvånarna ska uppleva att de får ett gott bemötande när de kontaktar kommunens anställda. Kommunen ska bedriva minst två större benchmarkingprojekt under. Internbudget och verksamhetsplan 100 % av alla direktadresserade e-postmeddelanden ska besvaras inom 5 dygn och 80 % inom 1 dygn. Under ska en gemensam modell för kundundersökningar arbetas fram, med fokus på bemötande, tillgänglighet och kvalitet. - och verksamhetsplan, plan - 36 37 - och verksamhetsplan, plan -

INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN Kultur- och fritidsnämnd Ordförande Anton Härder (S) Vice ordförande Gusten Mårtensson (C) Nämndens resultatmål Strategisk utvecklingsplan Nämndens resultatmål UPPDRAG TILL NÄMNDEN FRÅN KOMMUNFULLMÄKTIGE Fokusområde/ grunduppdrag Inriktningsmål Resultatmål Prognos 2014 Internbudget och verksamhetsplan Ansvarsområden: Allmän fritidsverksamhet Allmän kulturverksamhet Bibliotek Inriktningsmål grunduppdrag Nämnden ska utifrån tilldelade resurser skapa bästa möjliga förutsättningar för ett rikt och varierat fritids- och kulturutbud som stimulerar kommuninvånarna till god hälsa och livskvalitet samt bidrar till kommunens attraktivitet som boendeort. Verksamheten ska rikta sig till alla oberoende av prestation, kön, bakgrund, härkomst eller livsstil. Grundbulten i kommunens kultur- och fritidsutbud är ett aktivt föreningsliv. Det kommunala föreningsstödet ska därför skapa förutsättningar för en mångfald av föreningar med olika idéinriktningar och verksamheter samt studieförbund som spelar en viktig roll i det livslånga lärandet. Kommunens bad- och fritidsanläggningar ska ha god tillgänglighet, vara ändamålsenligt utrustade och hålla en god standard. Kommunens fritidsgård ska vara en trygg, drogfri och demokratisk mötesplats för ungdomar. Inriktningsmål utveckling I kommunen bör tillskapas fler kreativa mötesplatser för kultur- och fritidsaktiviteter där människor kan mötas och förenas av och kring ett intresse, oavsett ålder, kön, etnicitet och trosuppfattning. Kulturhuset och på sikt Kulturstråket jämte en ny och mer okonventionell musikträffpunkt görs till nav för kulturaktiviteter i kommunen medan Haganäsområdet fortsatt utvecklas till ett nav för sport- och fritidsaktiviteter och friskvård. Vid sidan av de större anläggningarna kan enkla grepp som utegym, uppmärkta gång- och cykelleder (t.ex. Hälsans stig) tas för att stimulera till aktivitet och friskvård. Möjligheter till centrumnära dygnsuppställning av husbilar/husvagnar kan främja besöksnäring och handel. Idrotts- och fritidsanläggningar Fritidsgårdar Kulturskola Kommungemensamt Ett genomtänkt och strategiskt miljömålsarbete skulle kunna bidra till fokusering, konkretisering och ökad tydlighet med kommunens hållbarhetsambitioner. Kommunen har ambitionen att minska miljöbelastningen till följd av transporter, uppvärmning och energiproduktion och ska försöka åstadkomma pilotprojekt avseende energi- och klimatsmarthet i byggande och alternativ energiproduktion, kopplat till utbildning samt forskning och utveckling. Älmhult ska vara Sydsveriges tryggaste kommun vad avser såväl faktisk som upplevd trygghet. Folkhälsan ska bli bättre. Kommunen ska i första hand vara och agera som möjliggörare och därefter myndighet. Vi ska sträva efter enkelhet, närhet till god service och hög tillgänglighet. Medborgarna ska uppleva den lilla stadens fördelar med tillgång till den stora stadens utbud. Kommunen ska bygga platsvarumärket Älmhult Home of home på att Älmhult är platsen för IKEAs födelse, själ och hjärta. För att få genomslag och trovärdighet är det viktigt att få en bred allmän acceptans och uppslutning kring varumärket. Ett led i det är att låta Home of home prägla stadsmiljön, stationsmiljön och i förlängningen hela kommunen. På olika sätt bör vi berätta historierna om IKEA och Linné, bygden och den speciella Älmhultsandan. Storytelling är viktigt för att bygga profil, identitet och stolthet. Kommunen ska etablera, befästa, utveckla och organisera samarbete och samverkan med strategiskt viktiga samarbetsparter. Grunduppdrag Grunduppdrag Grunduppdrag Grunduppdrag Verksamheten ska rikta sig till alla oberoende av prestation, kön, bakgrund, härkomst eller livsstil. Nämnden ska utifrån tilldelade resurser skapa bästa möjliga förutsättningar för ett rikt och varierat fritids- och kulturutbud som stimulerar kommuninvånarna till god hälsa och livskvalitet samt bidrar till kommunens attraktivitet som boendeort. Kommunens bad och fritidsanläggningar ska ha god tillgänglighet, vara ändamålsenligt utrustade och hålla en god standard. Grundbulten i kommunens kultur- och fritidsutbud är ett aktivt föreningsliv. Det kommunala föreningsstödet ska därför skapa förutsättningar för en mångfald av föreningar med olika idéinriktningar och verksamheter samt studieförbund som spelar en viktig roll i det livslånga lärandet. Andelen flickor i fritidsgårdens verksamhet ska öka med 5 procentenheter per år. Minst 90 % av besökarna på fritidsgården ska vara nöjda eller mycket nöjda med verksamheten. Minst 90 % av kulturskolans elever ska vara nöjda eller mycket nöjda med verksamheten. Minst 90 % av besökarna på huvudbiblioteket ska vara nöjda eller mycket nöjda med verksamheten. Minst 90 % av besökarna i simhallen ska vara nöjda eller mycket nöjda med verksamheten. Minst 90 % av föreningarna ska vara nöjda med kommunens service. 33 % 20 % 25 % Nytt mål, ej mätt tidigare Nytt mål, ny mätning jämfört med tidigare Nytt mål, ej mätt tidigare Nytt mål, ej mätt tidigare Nytt mål, ej mätt tidigare Med anledning av kommunfullmäktiges inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden gör nämnden följande prioritering inför : Verka för att beslut fattas om nybyggnad eller renovering av simhallen, inklusive rehabbassäng. I beslutet ska tas ställning till hela simhallsfrågan, d.v.s. även en eventuell utebassäng. Verka för en utveckling mot kulturfabrik - en öppen kulturmötesplats för i första hand ungdomar. Såväl Kulturskolan som Fenix ska ha samordnad verksamhet i lokalerna. Verka för en utveckling av kulturhuset Blohmé. - 90 % - 90 % - 90 % 90 % - 90 % Verka för att beslut fattas om Älmekullas framtid samt hur Haganäsområdet ska utvecklas till ett nav för sportoch fritidsaktiviteter samt friskvård. Biblioteket utveckla verksamheten med de resurser som kan frigöras som följd av att RFID införs. Internbudget och verksamhetsplan Arvet efter Linné förvaltas sannolikt bäst genom att ha ett levande och attraktivt Råshult med byggnader, växtmiljöer och historik, där Linné finns närvarande och som en del av Råshult. - och verksamhetsplan, plan - 38 39 - och verksamhetsplan, plan -

INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN Kommunstyrelsens resultatmål/uppdrag till nämnderna Kommungemensamma resultatmål/uppdrag till nämnderna från kommunstyrelsen Fokusområde Resultatmål Uppdrag Minst 80 % av kommunens medarbetare ska känna till kommunens övergripande mål och fokusområden. Minst 80 % av medarbetarna ska ha kunskap om den egna enhetens ekonomiska förutsättningar och aktuella läge. Kommunfullmäktigets strategiska nyckeltal Nyckeltal Upplevelse fritidsutbud Medborgarnas bedömning av hur möjligheten till fritidsaktiviteter är i kommunen, Nöjd-Region-Index fritidsaktiviteter, Medborgarundersökning Upplevelse kulturverksamhet Medborgarnas bedömning av kommunens kulturverksamhet, Nöjd-Medborgar-Index kultur, Medborgarundersökning Skala betygs-index 1 100 betygsindex 1 100 Senaste mätning Inom parentes anges resultatet från föregående mätning Älmhult Riksgenomsnitt Bäst resultat 53 (-) 59 (-) 73 60 (56) 61 (60) 75 Kommunen ska bedriva minst två större benchmarkingprojekt under. Upplevt fritidsutbud ungdomar Levnadsvaneundersökning ungdomar, SKLs elevundersökning - - - 100 % av kommunens medarbetare ska ha ett skriftligt uppdrag. 100 % av medarbetarna ska känna till kommunens värdegrund. Minst 75 % av medarbetarna ska kunna rekommendera kommunen som arbetsgivare. 100 % av kommuninvånarna ska uppleva att de får ett gott bemötande när de kontaktar kommunens anställda. 100 % av alla direktadresserade e-postmeddelanden ska besvaras inom 5 dygn och 80 % inom 1 dygn. Under ska en gemensam modell för kundundersökningar arbetas fram, med fokus på bemötande, tillgänglighet och kvalitet. Nämndens nyckeltal Nyckeltal 2014 Antal besökare per verksamhetstimme inom fritidsgårdsverksamheten 8 9 9 9 9 Antal deltagare per program på biblioteken 34 18 25 25 25 Antal besök per invånare på huvudbiblioteket per år 5,8 4,3 6 6 6 Antal lån per invånare på biblioteken per år(samtliga bibliotek) 7,2 9,2 7 8 8 Antal föreningsaktiviteter för flickor 7 25 år ( 7 20 år) 28 556 30 000 30 000 30 000 30 000 Antal föreningsaktiviteter för pojkar 7 25 år ( 7 20 år) 39 816 42 000 42 000 42 000 42 000 Antal elever i kulturskolan 297 300 350 350 350 Nyttjandegrad i idrottshallar, % 53 50 53 53 53 Nyttjandegrad i gymnastiksalar, % 14 15 15 15 15 Nämndens internbudget Internbudget och verksamhetsplan Netto, tkr 2014* Nämnd 126 139 139 139 139 Gemensamma kostnader 2 257 3 365 3 095 4 000 4 996 Allmän fritidsverksamhet 1 770 1 870 2 170 2 170 2 170 Allmän kulturverksamhet 2 673 3 094 3 742 3 742 3 742 Bibliotek 7 062 7 198 7 327 7 327 7 327 Simhall 3 070 3 089 3 185 3 185 3 185 Idrotts- och fritidsanläggningar 5 078 6 945 6 699 6 699 6 699 Ungdomsverksamhet 1 439 1 915 2 049 2 049 2 049 Kulturskola 2 468 2 744 3 027 3 027 3 027 Ej beslutad fördelning - 29 - - - TOTALT, DRIFT 25 943 30 371 31 433 32 338 33 334 Internbudget och verksamhetsplan * Exklusive tilläggsbudget och nya anslag från KS strategiska under 2014. - och verksamhetsplan, plan - 40 41 - och verksamhetsplan, plan -

INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN Utbildningsnämnd Ordförande Stefan Jönsson (S) 1:e vice ordförande Håkan Pettersson (S) 2:e vice ordförande Tomas Simonsson (M) Nämndens resultatmål Strategisk utvecklingsplan Nämndens resultatmål UPPDRAG TILL NÄMNDEN FRÅN KOMMUNFULLMÄKTIGE Fokusområde/ grunduppdrag Inriktningsmål Resultatmål Prognos 2014 Internbudget och verksamhetsplan Ansvarsområden: Förskola Fritidshem Grundskola Internationell skola Inriktningsmål grunduppdrag Utbildningsnämnden ska tillsammans med föräldrar och elever skapa en verksamhet som präglas av engagemang, omtanke, samarbete och ansvarstagande. Detta inspirerar till livslångt lärande och personlig utveckling. En förutsättning för lärande är att alla barn, elever och studerande är trygga och trivs i verksamheten samt att de får vistas i en god och inspirerande lärandemiljö med kompetenta och engagerade pedagoger. Det primära i verksamhetsutvecklingen är barnens, elevernas och de studerandes individuella förmåga till ökad måluppfyllelse. Alla elever ska mötas på sin nivå och få möjligheter till utveckling utifrån sina egna förutsättningar. Det är viktigt att alla elever får rätt stimulans och rätt utmaningar så att de kan utnyttja sin fulla kapacitet. Alla barn, elever och studerande ska tillsammans med sina vårdnadshavare ha ett verkligt inflytande över, och ett medansvar för, sitt eget lärande, verksamhetens/undervisningens planering och den gemensamma miljön. Inflyttare ska snabbt kunna erbjudas barnomsorg i kommunen. Inriktningsmål utveckling Älmhults kommun ska ha Sveriges bästa skola. En kostnadseffektiv skola med fokus på resultat där varje elev når sin fulla potential och där pojkar och flickor får likvärdiga förutsättningar. En skola för bildning och kreativitet där eleverna trivs och är trygga. Gymnasiet ska vara så attraktivt att eleverna väljer det. Utbildningsutbudet bör i högre grad och i nära samverkan med näringslivet matcha arbetsmarknadens behov av arbetskraft. Utbudet av utbildning breddas med uppdragsutbildning för näringslivet, yrkeshögskoleutbildning, möjligheter till universitetsutbildning på hemmaplan och en internationell skola även på gymnasienivå. Nämnden ska bidra till att Haganäsområdet kan fortsätta utvecklas till ett nav för sport- och fritidsaktiviteter och friskvård. Gymnasieskola Komvux, inklusive arbetsmarknadsåtgärder och KY/YH Särskoleverksamhet För att gynna inflyttning ska kommunen sträva efter att erbjuda ännu snabbare tillgång till barnomsorg. Kommunen erbjuder särskoleverksamhet inom alla skolformer. Kommungemensamt Ett genomtänkt och strategiskt miljömålsarbete skulle kunna bidra till fokusering, konkretisering och ökad tydlighet med kommunens hållbarhetsambitioner. Kommunen har ambitionen att minska miljöbelastningen till följd av transporter, uppvärmning och energiproduktion och ska försöka åstadkomma pilotprojekt avseende energi- och klimatsmarthet i byggande och alternativ energiproduktion, kopplat till utbildning samt forskning och utveckling. Älmhult ska vara Sydsveriges tryggaste kommun vad avser såväl faktisk som upplevd trygghet. Folkhälsan ska bli bättre. Kommunen ska i första hand vara och agera som möjliggörare och därefter myndighet. Vi ska sträva efter enkelhet, närhet till god service och hög tillgänglighet. Medborgarna ska uppleva den lilla stadens fördelar med tillgång till den stora stadens utbud. Kommunen ska bygga platsvarumärket Älmhult Home of home på att Älmhult är platsen för IKEAs födelse, själ och hjärta. För att få genomslag och trovärdighet är det viktigt att få en bred allmän acceptans och uppslutning kring varumärket. Ett led i det är att låta Home of home prägla stadsmiljön, stationsmiljön och i förlängningen hela kommunen. På olika sätt bör vi berätta historierna om IKEA och Linné, bygden och den speciella Älmhultsandan. Storytelling är viktigt för att bygga profil, identitet och stolthet. Kommunen ska etablera, befästa, utveckla och organisera samarbete och samverkan med strategiskt viktiga samarbetsparter. Vill Vill Vill Älmhults kommun ska ha Sveriges bästa skola. Lärare och ledare med hög kompetens på alla nivåer. Älmhults kommun ska ha Sveriges bästa skola. Alla elever når sin fulla potential. Älmhults kommun ska ha Sveriges bästa skola. Genom att ge förutsättningar för kollegialt lärande ska Älmhults kommun öka sin attraktivitet hos lärare. 100 % utbildade förskollärare år 2020. 69 % 70 % 75 % 100 % lärare med legitimation år 2020. Förskola 63 % Grundskola 62 % Gymnasie 42 % 1 % av personalbudgeten avsätts till forskningsbaserad kompetensutveckling år 2018. Betygsmedelvärdet i årskurs 9 år 2018 ska vara minst 235 poäng. Skillnaden i betygsmedelvärde mellan pojkar och flickor ska minska till max 10 poäng år 2018. Utöka andelen lektioner med dubbelt ledarskap till 154 timmar/vecka år 2020. Öka antalet förstelärare/lektorer till 22 i grundskola/gymnasium och 2 inom förskolan. 215,5 poäng 197,6 poäng 47 poäng 34,6 poäng 58 timmar/ vecka Kommunstyrelsens resultatmål/uppdrag till nämnderna Förskola 75 % Grundskola 75 % Gymnasie 55 % 0,25 % 0,5 % 48 timmar/vecka 220 poäng 20 poäng 77 timmar/ vecka 5 16 Förskola 2 Grundskola och gymnasie 22 Kommungemensamma resultatmål/uppdrag till nämnderna från kommunstyrelsen Fokusområde Resultatmål Uppdrag Minst 80 % av kommunens medarbetare ska känna till kommunens övergripande mål och fokusområden. Minst 80 % av medarbetarna ska ha kunskap om den egna enhetens ekonomiska förutsättningar och aktuella läge. 100 % av kommunens medarbetare ska ha ett skriftligt uppdrag. 100 % av medarbetarna ska känna till kommunens värdegrund. Minst 75 % av medarbetarna ska kunna rekommendera kommunen som arbetsgivare. 100 % av kommuninvånarna ska uppleva att de får ett gott bemötande när de kontaktar kommunens anställda. 100 % av alla direktadresserade e-postmeddelanden ska besvaras inom 5 dygn och 80 % inom 1 dygn. Kommunen ska bedriva minst två större benchmarkingprojekt under. Under ska en gemensam modell för kundundersökningar arbetas fram, med fokus på bemötande, tillgänglighet och kvalitet. Internbudget och verksamhetsplan - och verksamhetsplan, plan - 42 43 - och verksamhetsplan, plan -

INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN Kommunfullmäktigets strategiska nyckeltal Inom parentes anges resultatet från föregående mätning Nyckeltal Skala Senaste mätning Inom parentes anges resultatet från föregående mätning Älmhult* Riksgenomsnitt* Bäst resultat Nyckeltal Skala Senaste mätning Älmhult* Riksgenomsnitt* Bäst resultat Förskola Plats på förskola på önskat datum Andel (%) barn som erbjudits plats före eller på önskat placeringsdatum. Mätperiod årets sex första månader. Källa: Egen undersökning i kommunen. Medborgarundersökning. % 2014 93 (91) 67 (70) 100 Gymnasieskola Andel elever som utbildar sig på hemkommunens gymnasieskola Andel av alla i kommunen folkbokförda elever som gick i gymnasieskola i skolor belägna i kommunen med kommunal huvudman. % 68,8 (70,8) 41,2 (37,9) 89,2 Andel gymnasieelever från andra kommuner % - - - - Andel som får förskoleplats på önskat datum och önskad plats % - - - - Avvikelse mot standardkostnad förskola och skolbarsnomsorg. Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad förskola och skolbarnsomsorg. % 8,2 (15,9) 2,5 (10,1) - Grundskola Kostnad per betygspoäng (meritvärde) i årskurs 9 Kostnaderna avser total kostnad exklusive lokaler. kronor/ betyspoäng 2014 397 (366) 368 (361) 264 Andel godkända i de nationella proven i årskurs 3 Genomsnittlig procentsats för de elever som klarat samtliga ämnesprov i svenska, svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3. Avser elever folkbokförda i kommunen oavsett var de går i skolan. % 2014 67 (82) 68 (70) 93 Andel godkända i de nationella proven i årskurs 6 Elever i åk 6 som deltagit i alla delprov som fått lägst betyget E för ämnesprovet i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Avser elever folkbokförda i kommunen oavsett var de går i skolan. % 2014 89 (93) 92 (93) 99 Andel gymnasieelever som är behöriga till universitet Andel av eleverna folkbokförda i kommunen som erhållit slutbetyg med grundläggande behörighet till universitet och högskola. % 2014 74,1 (90,3) 64,5 (86,6) 98,4 Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning Genomsnittlig betygspoäng. Avser elever folkbokförda i kommunen. Antal poäng 2014 13,9 (13,8) 13,9 (13,8) 16 Andel som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år Elever i gymnasieskolan folkbokförda i kommunen oavsett huvudman för skola eller elevens studieort. % 2014 87,0 (80,5) 78,3 (77,2) 95,3 Attityd - Andel i årskurs 2 gy som har en positiv syn på skolan % - - - - Avvikelse mot standardkostnad gymnasieskola Avvikelse i procent mellan nettokostnad och strukturårsjusterad standardkostnad för gymnasieskola, kr/invånare. % 12,5 (16,5) 2,4 (3,2) - Andel godkända i de nationella proven i årskurs 9 - - - - - Andel i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolan Avser behörighet till yrkesprogram som är den lägsta formen av behlörighet. Uppgiften avser elever folkbokförda i kommunen % 2014 83,6 (88,6) 86,4 (87,5) 98,7 Meritvärde årskurs 6 antal poäng - - - - Meritvärde årskurs 9 Genomsnittligt meritvärde för elever folkbokförda i kommunen. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. antal poäng 2014 200 (214) 210 (209) 250 Meritvärde årskurs 9, pojkar Genomsnittligt meritvärde för elever folkbokförda i kommunen. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. antal poäng 2014 187 (191) 198 (198) - Nämndens internbudget Netto, tkr 2014* Nämnd 525 412 424 436 449 Central administration 6 301 6 694 5 701 5 864 6 044 Förskoleverksamhet 76 681 81 811 85 386 87 833 90 525 Fritidshemsverksamhet 17 559 16 410 18 836 19 376 19 970 Grundskoleverksamhet 146 103 143 458 151 130 155 462 160 226 Gymnasieverksamhet 62 951 66 523 67 558 69 494 71 624 Vuxenutbildningsverksamhet 3 548 3 955 4 164 4 283 4 414 Elevpengsjusteringar - - -600-617 -636 TOTALT, DRIFT 313 668 319 263 332 599 342 131 352 616 Internbudget och verksamhetsplan Meritvärde årskurs 9, flickor Genomsnittligt meritvärde för elever folkbokförda i kommunen. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. antal poäng 2014 214 (235) 222 (221) - Attityd - Andel i årskurs 5 som har en positiv syn på skolan Andel elever som på en fyrgradig skala svarat stämmer helt och hållet och stämmer ganska bra (positiva svar) på de gemensamma enkätfrågorna om elevernas syn på skolan och undervisningen. % 2014 82 (-) 88 (87) 98 Attityd - Andel i årskurs 8 som har en positiv syn på skolan Andel elever som på en fyrgradig skala svarat stämmer helt och hållet och stämmer ganska bra (positiva svar) på de gemensamma enkätfrågorna om elevernas syn på skolan och undervisningen. % 2014 74 (-) 76 (77) 93 * Exklusive tilläggsbudget och nya anslag från KS strategiska under 2014. Internbudget och verksamhetsplan Avvikelse mot standardkostnad grundskola Avvikelse i procent mellan nettokostnad och strukturårsjusterad standardkostnad för grundskola. % 6,1 (6,5) 2,9 (3,8) - - och verksamhetsplan, plan - 44 45 - och verksamhetsplan, plan -

INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN Socialnämnd Ordförande Lars Ingvert (S) 1:e vice ordförande Ann Johansson (S) 2:e vice ordförande Vidar Lundbäck (C) Nämndens resultatmål Strategisk utvecklingsplan Nämndens resultatmål UPPDRAG TILL NÄMNDEN FRÅN KOMMUNFULLMÄKTIGE Fokusområde/ grunduppdrag Inriktningsmål Resultatmål Prognos 2014 Internbudget och verksamhetsplan Ansvarsområden: Äldreomsorg Omsorg om personer med funktionsnedsättning Inriktningsmål grunduppdrag Socialnämndens verksamhet ska präglas av respekt, värdighet och trygghet. Samtidigt som det är viktigt att via väl fungerande hemtjänst göra det möjligt att bo kvar hemma är det viktigt att de allra sjukaste, det vill säga demenssjuka och äldre personer med flera sjukdomar, utan alltför lång väntetid kan beredas plats i särskilt boende. Nämnden ska tillhandahålla bra hemsjukvård, rehabilitering och omvårdnad för personer med funktionsnedsättning och äldre för att de ska kunna återvinna eller bibehålla sin förmåga. Inriktningsmål utveckling Genom att snabbt kunna erbjuda lämplig vård och/eller omsorg med hög kvalitet och kontinuitet ökar tryggheten bland förvaltningens målgrupper. Kommunen eftersträvar en god tillgång till omsorg, läkare och sjukvård och en utökad service inom sjukvården på sikt. Individ- och familjeomsorg Kommunal hälso- och sjukvård Tillstånd och tillsyn enligt alkohollagen Kommungemensamt Ett genomtänkt och strategiskt miljömålsarbete skulle kunna bidra till fokusering, konkretisering och ökad tydlighet med kommunens hållbarhetsambitioner. Kommunen har ambitionen att minska miljöbelastningen till följd av transporter, uppvärmning och energiproduktion och ska försöka åstadkomma pilotprojekt avseende energi- och klimatsmarthet i byggande och alternativ energiproduktion, kopplat till utbildning samt forskning och utveckling. Älmhult ska vara Sydsveriges tryggaste kommun vad avser såväl faktisk som upplevd trygghet. Folkhälsan ska bli bättre. Kommunen ska i första hand vara och agera som möjliggörare och därefter myndighet. Vi ska sträva efter enkelhet, närhet till god service och hög tillgänglighet. Medborgarna ska uppleva den lilla stadens fördelar med tillgång till den stora stadens utbud. Kommunen ska bygga platsvarumärket Älmhult Home of home på att Älmhult är platsen för IKEAs födelse, själ och hjärta. För att få genomslag och trovärdighet är det viktigt att få en bred allmän acceptans och uppslutning kring varumärket. Ett led i det är att låta Home of home prägla stadsmiljön, stationsmiljön och i förlängningen hela kommunen. På olika sätt bör vi berätta historierna om IKEA och Linné, bygden och den speciella Älmhultsandan. Storytelling är viktigt för att bygga profil, identitet och stolthet. Kommunen ska etablera, befästa, utveckla och organisera samarbete och samverkan med strategiskt viktiga samarbetsparter. Vill Vill Genom att snabbt kunna erbjuda lämplig vård och/eller omsorg med hög kvalitet och kontinuitet ökar tryggheten bland förvaltningens målgrupper. Älmhult ska vara sydsveriges tryggaste kommun vad avser såväl faktisk som upplevd. Minst 80 % av personer med hemsjukvård ska få en enkel läkemedelsgenomgång med tillhörande läkarbesök minst en gång var 12:e månad, (kvalitet). Antal hushåll med ekonomiskt bistånd/ försörjningsstöd under 10 12 månader ska minska, (kvalitet). För att säkerställa kontinuitet för hemtjänstens brukare ska en brukare enligt KKiK:s mätning ha kontakt med högst 12 personal under mätperioden, (kontinuitet). Ingen person som beviljats bistånd eller insats ska behöva vänta mer än tre månader på att biståndet/insatsen verkställs, (snabbhet). Minst 80 % av personerna inom OF:s boenden ska enligt brukarundersökningen redovisa att de upplever trygghet i boendet. Vill Folkhälsan ska bli bättre. Antal personer inom socialnämndens boenden som drabbas av vinterkräksjuka och andra smittsamma sjukdomar ska minska. Vill Vill Ett genomtänkt och strategiskt miljömålsarbete skulle kunna bidra till fokusering, konkretisering och ökad tydlighet med kommunens hållbarhetsambitioner. Kommunen har ambitionen att minska miljöbelastningen till följd av transporter, uppvärmning och energiproduktion och ska försöka åstadkomma pilotprojekt avseende energi- och klimatsmarthet i byggande och alternativ energiproduktion, kopplat till utbildning samt forskning och utveckling. Kommunen ska i första hand vara och agera som möjliggörare och därefter myndighet. Vi ska sträva efter enkelhet, närhet till god service och hög tillgänglighet. Socialnämnden ska minska miljöbelastningen till följd av transporter genom att antalet tjänstecyklar ska öka. Socialförvaltningen ska under starta minst två e-tjänster. (Under förutsättning att kommunen upphandlar lämplig programvara). 80 10 Ingen mätning gjord Internbudget och verksamhetsplan - och verksamhetsplan, plan - 46 47 - och verksamhetsplan, plan -

INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN Kommunstyrelsens resultatmål/uppdrag till nämnderna Kommunfullmäktigets strategiska nyckeltal Inom parentes anges resultatet från föregående mätning Kommungemensamma resultatmål/uppdrag till nämnderna från kommunstyrelsen Fokusområde Resultatmål Uppdrag Minst 80 % av kommunens medarbetare ska känna till kommunens övergripande mål och fokusområden. Minst 80 % av medarbetarna ska ha kunskap om den egna enhetens ekonomiska förutsättningar och aktuella läge. 100 % av kommunens medarbetare ska ha ett skriftligt uppdrag. 100 % av medarbetarna ska känna till kommunens värdegrund. Minst 75 % av medarbetarna ska kunna rekommendera kommunen som arbetsgivare. 100 % av kommuninvånarna ska uppleva att de får ett gott bemötande när de kontaktar kommunens anställda. 100 % av alla direktadresserade e-postmeddelanden ska besvaras inom 5 dygn och 80 % inom 1 dygn. Kommunen ska bedriva minst två större benchmarkingprojekt under. Under ska en gemensam modell för kundundersökningar arbetas fram, med fokus på bemötande, tillgänglighet och kvalitet. Nyckeltal Skala Senaste mätning Älmhult Riksgenomsnitt Bäst resultat Individ- och familjeomsorg Andel invånare med ekonomiskt bistånd Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd. % 3,2 (2,9) 4,1 (4,0) 0,4 Hushåll med ekonomiskt bistånd som erhållit bistånd 10 12 månader under året % 31,9 (27,8) 25,5 (25,5) 0,0 Väntetid ekonomiskt bistånd Väntetid i genomsnitt från första kontakt för ansökan om ekonomiskt bistånd till beslut. % 5 (4) 16 (16) 0 Avvikelse mot standardkostnad individ- och familjeomsorg Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad individ- och familjeomsorg. % -9,5 (-15,9) 4,6 (13,0) - Äldreomsorg Nöjdhet, hemtjänst äldreomsorg Brukarbedömning, andel av personer i åldrarna 65 år och äldre som har hemtjänst och uppgett att de är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten. % 2014 95 (96) 91 (91) 100 Hur många olika vårdare som besöker en person med hemtjänst under 14 dagar Antal personer 2014 11 (10) 15 (14) 6 Nöjdhet, särskilt boende äldreomsorg Brukarbedömning, andel av personer i åldrarna 65 år och äldre på äldreboende som har uppgett att de är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten. % 2014 82 (82) 84 (84) 100 Väntetid äldreboende Medelvärde, antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum. Antal dagar 2014 54 (24) 52 (50) 1 Avvikelse mot standardkostnad äldreomsorg Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad äldreomsorg. % 4,9 (-0,9) 1,4 (1,2) - LSS Avvikelse mot standardkostnad LSS Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad LSS. % -8,2 (-4,9) -1,8 (-1,7) - Nämndens internbudget Internbudget och verksamhetsplan Netto, tkr 2014* Nämnd 200 200 204 - - Gemensamma kostnader 8 394 7 009 8 247 - - IFO/OF, exklusive LSS 32 725 30 773 35 667 - - Äldreomsorg 173 051 172 575 178 905 - - LSS 44 739 50 884 54 950 - - TOTALT, DRIFT 259 109 261 441 277 973 278 777 287 361 * Exklusive tilläggsbudget och nya anslag från KS strategiska under 2014. Internbudget och verksamhetsplan Socialnämnden har beslutat att hänskjuta frågan om flerårsbudget till februari månads nämndssammanträde. - och verksamhetsplan, plan - 48 49 - och verksamhetsplan, plan -

INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN Gemensam nämnd för familjerätt Ordförande Lars Ingvert (S), Älmhult 1:e vice ordförande Bo Ederström (M), Ljungby 2:e vice ordförande Malin Stadig (KD), Markaryd När det gäller inriktningsmål med mera i Strategiska utvecklingsplanen hänvisas till socialnämnden sidan 48. Kommunstyrelsens resultatmål/uppdrag till nämnderna Kommungemensamma resultatmål/uppdrag till nämnderna från kommunstyrelsen Fokusområde Resultatmål Uppdrag Minst 80 % av kommunens medarbetare ska känna till kommunens övergripande mål och fokusområden. Nämndens resultatmål Strategisk utvecklingsplan Fokusområde/ grunduppdrag Vill Vill Nämndens resultatmål Inriktningsmål Resultatmål Genom ett gott bemötande och genom att eftersträva att verksamheten vilar på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund ska gemensamma nämndens insatser uppnå god kvalitet. I verksamheten ska hänsyn tas till det som bedöms vara aktuell kunskap om barnets bästa. Sårbarheten i verksamheten minimeras minst en familjerättssekreterare finns i tjänst 90% av alla vardagar. Genom gemensamma nämnden skapas en plattform för samverkan mellan kommunerna. Anmälan angående kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd görs enligt socialtjänstlagen på sedvanligt vis. 5 dagar utan bemanning Prognos 2014 Minst 80 % av medarbetarna ska ha kunskap om den egna enhetens ekonomiska förutsättningar och aktuella läge. 100 % av kommunens medarbetare ska ha ett skriftligt uppdrag. 100 % av medarbetarna ska känna till kommunens värdegrund. Minst 75 % av medarbetarna ska kunna rekommendera kommunen som arbetsgivare. 100 % av kommuninvånarna ska uppleva att de får ett gott bemötande när de kontaktar kommunens anställda. 100 % av alla direktadresserade e-postmeddelanden ska besvaras inom 5 dygn och 80 % inom 1 dygn. Kommunen ska bedriva minst två större benchmarkingprojekt under. Under ska en gemensam modell för kundundersökningar arbetas fram, med fokus på bemötande, tillgänglighet och kvalitet. Vill Behovet av kompetens inom familjerätten tillförsäkras. Varje medarbetare får kompentensutveckling inom familjerättsområdet minst vid ett tillfälle varje år. Tillsvidareanställd personal har fått kompetensutveckling Nämndens internbudget Netto, tkr 2014* Familjerätt 957 599 691 709 729 TOTALT, DRIFT 957 599 691 709 729 * Exklusive tilläggsbudget och nya anslag från KS strategiska under 2014. Internbudget och verksamhetsplan Internbudget och verksamhetsplan - och verksamhetsplan, plan - 50 51 - och verksamhetsplan, plan -

BILAGOR BILAGOR BILAGOR Förändringar gentemot plan samt budgetjusteringar Belopp i tkr 2014 Förändring enligt plan Tidigare budgetbeslut Strategiska lönesatsningar 14 Justeringar mellan nämnder Kostnadskompensation Komp. för höjd internhyra* Komp. för höjd internränta Uppsagda lokaler Skatteväxling region Övriga justeringar Befolkningsförändring Övriga budgetförstärkningar Politisk organisation 8 733-743 216 8 206 Nämnder Kommunstyrelse - Kommunledningsförvaltning 74 369 275 243-25 780 1 349 114 26-10 945 500 40 151 - Teknisk förvaltning 40 360-450 305 22 128 1 765 169 1 702 140-800 65 319 Miljö- och byggnämnd 7 317 38 62 199 13 0 7 629 Kultur- och fritidsnämnd 30 371 23-84 821 132 20 150 31 433 Utbildningsnämnd 319 263-266 700 731 1 109 8 641 907 74-140 1 580 332 599 Socialnämnd 261 441 584-659 7 075 522 18 9 000 277 981 Gemensam nämnd för familjerätt 599 16 683 Under kommunstyrelsen Pensionsåtaganden 44 000 44 000 KS strategiska satsningar ordinarie 2 225 275-150 2 500 4 850 KS strategiska satsningar, bredband 0 3 224 3 224 Strategiska satsningar, volym 93-93 0 Ej fördelad driftskostnad för investeringar - 13 000 13 000 Strategiska lönesatsningar 1 461 1 608-1 376-37 1 100 2 756 Flyktingverksamhet 1 219-806 413 Konstfond 100 2 102 Intern skadereglering 100 100 Medfinansiering Pågatåg 250 250 Samfinansiering gångbro - 1 300-800 500 Samfinansiering Haganäsvägen Samfinansiering Diö stationsområde 100 100 200 500 500 Gång- och cykelväg Diö - 200 200 Resursfördelning UN och kostenhet innebär höjd nettokostnad för verksamheten med 43,6 mkr jämfört med budget 2014 när skatteväxlingen exkluderas. Av ökningen utgör 20,0 mkr kostnadskompensation till nämnderna för löneökningar och inflation och 11,5 mkr förändringar enligt plan (KF juni och nov ). Alla förändringar redovisas i nedanstående tabell och i text nedan. 1 030 1 030 Befolkningsprognos (buffert) 2 000 2 000 Utvecklingspott till nämnder 3 400 3 400 Totalt 792 501 15 299 1 005 0 0 20 045 1 857 1 842 0-10 945-2 406 3 030 18 298 833 458 Avgår interna poster -52 540-3 790-1 857-1 842-750 -60 779 Verksamhetens nettokostnad -52 540-3 790-1 857-1 842-750 772 679 Förändringar enligt plan i nämndernas budgetar* Politisk organisation en minskas med 743 tkr som var tillfälligt under 2014 för två val Kommunledningsförvaltning Ytterligare 700 tkr till kollektivtrafik Anslaget på 25 tkr från KS strategiska till Green Charge upphör Uppdragspengar 400 tkr för arbetsmarknadsenhet/åtgärder upphör Anslaget för kostnader i samband med nya IT-system sänks med 300 tkr till 1 500 tkr Teknisk förvaltning Anslaget på 250 tkr från KS strategiska till bredband upphör Anslaget till Orangeri och kunskapscentrum minskas med 200 tkr till 800 tkr Anslaget till Orangeri och kunskapscentrum minskas med 200 tkr till 600 tkr Miljö- och byggnämnd Inga förändringar enligt plan Kultur- och fritidsnämnd Inga förändringar enligt plan Utbildningsnämnd en minskas med 266 tkr för uppsagda lokaler Socialnämnd Inga förändringar enligt plan Gemensam nämnd för familjerätt Inga förändringar enligt plan *beslutat i kommunfullmäktige -06-24 och -11-27 justeringar mellan nämnder, tkr Kommunledningsförvaltning Teknisk nämnd Miljö- och byggnämnd Tidigare budgetbeslut Kommunfullmäktige har tidigare i år beslutat utöka kostenhetens budget med 305 tkr och utbildningsnämndens budget med 700 tkr för lönesatsning. Dessutom har anslaget för kommunstyrelsens strategiska, volym avskaffats och återstående anslag på 93 tkr förts över till kanslienheten. Kommunstyrelsen har för beviljat 150 tkr till The Rise of Systematic Biology (kommunledningsförvaltningen) Strategiska lönesatsningar 2014-års anslag har fördelats på nämnderna efter faktiskt utfall. Justeringar mellan nämnder Mellan nämnder finns budgetjusteringar som inte påverkar resultatet. en för kostenheten flyttas från kommunledningsförvaltningen till tekniska förvaltningen på grund av organisationsförändring. för lokalhyra av kök på förskolorna Vitsippan, Tornet och Möckeln överförs till tekniska förvaltningen från utbildningsnämnden. Anlaget till bredband flyttas från tekniska förvaltningen till kommunstyrelsens strategiska, bredband eftersom bolag bildats. För uppsagda lokaler i Häradsbäck överförs 140 tkr från utbildningsnämnden till tekniska förvaltningen. På grund av förändrad modell för IT-avgiften kompenseras nämnderna för ökad kostnad medan IT-enhetens budget minskas motsvarande. Kultur- och fritidsnämnd Utbildningsnämnd Socialnämnd KS strategiska Kostenheten -24 783 24 783 0 Hyreskostnad kök förskolor 375-375 0 Bredband -3 224 3 224 0 Uppsagda lokaler Häradsbäck 140-140 0 Nytt system IT-avgift -997 194 62-84 1 484-659 0 Totalt -997 194 62-84 1 484-659 0 0 Totalt - och verksamhetsplan, plan - 52 Bockatorps ridanläggning 53 - och verksamhetsplan, plan -

BILAGOR BILAGOR Kostnadskompensation Schablonmässig ersättning till nämnderna för löneökningar och inflation. Endast den skattefinansierade verksamheten får budgetkompensation. Kompensation för höjd internhyra och internränta Internräntan höjs från 2,9 % till 3,5 % vilket innebär högre kapitaltjänstkostnad och högre internhyra för nämnderna. Nämnderna får motsvarande i budgetkompensation för den skattefinansierade verksamheten. Avdraget för interna poster ökar motsvarande så det påverkar inte resultatet. Skatteväxling region Länstrafiken skatteväxlas med regionen så därför minskas kommunledningsförvaltningens budget med 10 945 tkr. Övriga justeringar Eftersom Orangeri och kunskapscentrum är sålt så minskas tekniska förvaltningens budget med 800 tkr. en för flyktingverksamheten blir 806 tkr lägre än tidigare. Fördelningen av flyktingbudgeten redovisas i bilaga 2. Anslaget för samfinansiering av gångbro sänks med 800 tkr till 500 tkr på grund av viss justering av tidsplan. Befolkningsförändring För resurstilldelning (volymförändringar) inom utbildningsnämnden och kostenheten, enligt den demografiska framskrivningen, avsätts 1 030 tkr. Kommunstyrelsen ska enligt budgetförutsättningarna utgå från den expansiva befolkningsprognosen och därför avsätts 2 000 tkr ytterligare. Övriga budgetförstärkningar Kommunledningsförvaltningens budget ökas från och med med 500 tkr för feriearbete. Kultur- och fritidsnämndens budget utökas från och med med 150 tkr till familjefestival. Utbildningsnämndens budget ökas med 1 580 tkr från och med för hyreskostad för förskolor och kapitaltjänst ny skolorganisation. Socialnämndens budget utökas med 2 000 tkr i buffert från och med. Under får nämnden också ett tillfälligt omställningsanslag på 7 000 tkr. Gemensamma nämndens budget utökas med 68 tkr från och med. Under avsätts ytterligare 1 100 tkr till lönesatsningar och ledarskapsutveckling. Totala budgeten för strategiska lönesatsningar (inklusive ledarskapsutveckling) fastställs enligt nedan: 2 756 tkr 3 569 tkr 4 433 tkr -års anslag ingår i både - och -års anslag för finansiering vidare. Anslaget till kommunstyrelsens ordinarie strategiska satsningar utökas med 2 500 tkr till 4 850 tkr, 5 000 tkr och 5 000 tkr. Under avsätts 3 400 tkr till utvecklingspott utifrån fokusområdet Vet. För är anslaget 3 200 tkr och från och med 2 400 tkr. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utarbeta direktiv för anslaget och fördelning till nämnderna. Specifikation per nämnd jämfört med budget 2014 Politisk organisation 2014 8 733 8 733 8 733 Förändringar enligt plan valnämnd -743-743 -743 Kostnadskompensation 216 216 216 Kostnadskompensation 238 238 Kostnadskompensation 262, plan 8 206 8 444 8 706 Kommunstyrelse -kommunledningsförvaltning 2014 74 369 74 369 74 369 Förändringar enligt plan Minskat avdrag kollektivtrafik 700 700 700 Anslag green charg upphör, KS strategiska -25-25 -25 Uppdrag arbetsmarknadsåtgärder upphör -400-400 -400 Kostnder i samband med nya IT-system -300-300 Kostnadskompensation 1 349 1 349 1 349 Kostnadskompensation 1 479 1 479 Kostnadskompensation 1 627 Förändringar utanför plan Från KS strategiska volym, KF 139 93 93 93 Flyttning kost -24 783-24 783-24 783 Världsarv Linné KS strategiska, KS 38 150 0 0 Region, skatteväxling -10 945-10 945-10 945 Kompensation för höjd hyra p.g.a. höjd internränta 114 114 114 Kompensation för höjd internränta 26 26 26 Justering för IT-avgift -997-997 -997 Feriearbete 500 500 500, plan - 40 151 41 180 42 807 Kommunsstyrelse -teknisk förvaltning 2014 40 360 40 360 40 360 Förändringar enligt plan Bredbandspengar från KS strategiska upphör -250-250 -250 Minskad budget Orangeri och kunskapscentrum -200-400 -400 Kostnadskompensation 1 765 1 765 1 765 Kostnadskompensation 1 941 1 941 Kostnadskompensation 2 135 Förändringar utanför plan Flyttning kost 24 783 24 783 24 783 Hyra kök förskolor från UN 375 375 375 Tillläggsbudget kost, KF 39 305 305 305 Bredband till bolag -3 224-3 224-3 224 Uppsagda lokaler Häradsbäck, från utbildningsnämnden 140 140 140 Orangeri och kunskapscentrum, försäljning -800-600 -600 Kompensation för höjd hyra pga höjd internränta 169 169 169 Kompensation för höjd internränta 1 702 1 702 1 702 Justering för IT-avgift 194 194 194, plan 65 319 67 260 69 395 - och verksamhetsplan, plan - 54 55 - och verksamhetsplan, plan -

BILAGOR BILAGOR Miljö- och byggnämnd 2014 7 317 7 317 7 317 Förändringar enligt plan Kostnadskompensation 199 199 199 Kostnadskompensation 219 219 Kostnadskompensation 241 Strategiska lönesatsningar 38 38 38 Förändringar utanför plan Kompensation för höjd hyra p.g.a. höjd internränta 13 13 13 Kompensation för höjd internränta 0 0 0 Justering för IT-avgift 62 62 62, plan 7 629 7 848 8 089 Kultur- och fritidsnämnd 2014 30 371 30 371 30 371 Förändringar enligt plan Kostnadskompensation 821 821 821 Kostnadskompensation 905 905 Kostnadskompensation 996 Strategiska lönesatsningar 23 23 23 Förändringar utanför plan Kompensation för höjd hyra p.g.a. höjd internränta 132 132 132 Kompensation för höjd internränta 20 20 20 Justering för IT-avgift -84-84 -84 Familjefestival 150 150 150, plan 31 433 32 338 33 334 Utbildningsnämnd 2014 319 263 319 263 319 263 Förändringar enligt plan Uppsägning lokaler, 2 år -266-266 -266 Kostnadskompensation 8 641 8 641 8 641 Kostnadskompensation 9 532 9 532 Kostnadskompensation 10 485 Strategiska lönesatsningar 731 731 731 Förändringar utanför plan Hyra kök förskolor till tekniska -375-375 -375 Tilläggsbudget lärarlöner, KF 69 700 700 700 Uppsagda lokaler Häradsbäck, till tekniska -140-140 -140 Kompensation för höjd hyra p.g.a. höjd internränta 907 907 907 Kompensation för höjd internränta 74 74 74 Justering för IT-avgift 1 484 1 484 1 484 Hyra förskolor och kapitaltjänst ny skolorganisation 1 580 1 580 1 580, plan 332 599 342 131 352 616 Socialnämnd 2014 261 441 261 441 261 441 Förändringar enligt plan Kostnadskompensation 7 075 7 075 7 075 Kostnadskompensation 7 804 7 804 Kostnadskompensation 8 584 Strategiska lönesatsningar 576 576 576 Förändringar utanför plan Kompensation för höjd hyra p.g.a. höjd internränta 522 522 522 Kompensation för höjd internränta 18 18 18 Justering för IT-avgift -659-659 -659 Buffert 2 000 2 000 2 000 Omställningsanslag 7 000 0 0, plan 277 973 278 777 287 361 Gemensam nämnd för familjerätt 2014 599 599 599 Förändringar enligt plan Kostnadskompensation 16 16 16 Kostnadskompensation 18 18 Kostnadskompensation 20 Strategiska lönesatsningar 8 8 8 Förändringar utanför plan utökning 68 68 68, plan - 691 709 729 Kommunfullmäktiges budgetbeslut 2014-11-26, 145 1. Driftsbudgeten, plan fastställs enligt plan (Kf. 67 och 128/) och för samma som, om inte annat är angivet i planen, med följande ändringar och tillägg: 2. en för skatteprognoser, bidrag och utjämning upp dateras utifrån SKL:sprognos oktober 2014. 2a. Befolkningstalet beräknas öka med 80 invånare för år motsvarande ökade intäkter med 3 200 tkr. justeringar mellan nämnderna 3. Nämnderna (skattefinansierad verksamhet) kompenseras på grund av höjd internränta med 1 842 tkr för ökad kapitaltjänst och 1 857 tkr för höjd internhyra från och med. 4. På grund av förändrad modell för den interna IT-avgiften kompenseras nämnderna från och med med 1 271 tkr. Kommunledningsförvaltningens budget (ITenheten) minskas med motsvarande 1 271 tkr. 5. en för kostenheten (utgångsläge 2014) flyttas från kommunledningsförvaltningen till tekniska förvalt ningen eftersom enheten numera ingår i den organisationen. 6. Från tekniska förvaltningen överförs från och med 3 224 tkr till kommunstyrelsens anslag för strategiska satsningar - bredband - eftersom det bildats ett bolag för bredband. 7. Från utbildningsnämnden överförs från och med 375 tkr till tekniska förvaltningen (kostenheten) för lokalhyra av kök på förskolorna Vitsippan, Tornet och Möckeln. 8. Från utbildningsnämnden överförs 140 tkr från och med till tekniska förvaltningen för uppsagda lokaler i Häradsbäck. Nämnder 9. Kostnadskompensation har fördelats på nämnder/ förvaltningar med: 20 082 tkr 22 136 tkr 24 350 tkr 10. Nämnderna kompenseras för den ökade kostnaden när nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga avskaffas. Nämnd/förvaltning tkr tkr Kommunledningsförvaltning 150 315 Teknisk förvaltning 210 450 Miljö- och byggnämnd 10 25 Kultur- och fritidsnämnd 65 135 Utbildningsnämnd 555 1 200 Socialnämnd 1 460 3 145 Summa 2 450 5 270 11. Kommunledningsförvaltningens budget ökas från och med med 500 tkr för feriearbete. 12. Kommunledningsförvaltningens budget minskas med 10 945 tkr för kollektivtrafik som skatteväxlats med Landstinget Kronoberg/ blivande Region Kronoberg. 13. Tekniska förvaltningens budget minskas med 800 tkr och 600 tkr från och med för Orangeri och Kunskapscentrum Carl von Linné på grund av försäljning. 14. Kultur- och fritidsnämndens budget utökas från och med med 150 tkr till familjefestival. 15. Utbildningsnämndens budget ökas med 1 580 tkr från och med för hyreskostnad för förskolor och kapitaltjänst för ny skolorganisation. 16. Socialnämndens budget utökas med 2 000 tkr i buffert från och med. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utarbeta direktiv för när anslaget får användas. 17. Socialnämndens budget kompenseras tillfälligt med 7 000 tkr under för omställning, i enlighet med socialnämndens äskande i 91 2014-09-16. 18. Respektive nämnds budget efter föreslagna förändringar: Driftsbudget, tkr Politisk organisation 8 206 8 444 8 706 Nämnder Kommunledningsförvaltning 40 301 41 495 43 122 Teknisk förvaltning 65 529 67 710 69 845 Miljö- och byggnämnd 7 639 7 873 8 114 Kultur- och fritidsnämnd 31 498 32 473 33 469 Utbildningsnämnd 333 154 343 331 353 816 Socialnämnd 279 433 281 922 290 506 Gemensam nämnd för familjerätt 691 709 729 - och verksamhetsplan, plan - 56 57 - och verksamhetsplan, plan -

BILAGOR Poster under kommunstyrelsen 19. Till volymförändringar (resursfördelning) för utbildningsnämndens och kostenhetens verksamhet avsätts 1 030 tkr, 4 390 tkr och 8 190 tkr. 20. För expansiv befolkningsprognos avsätts 2 000 tkr, 5 000 tkr och 8 000 tkr. 21. Under avsätts ytterligare 1 100 tkr till lönesatsningar och ledarskapsutveckling. Totala budgeten för strategiska lönesatsningar (inklusive ledarskapsutveckling) fastställs enligt nedan: 2 756 tkr 3 569 tkr 4 433 tkr 22. Anslaget till kommunstyrelsens ordinarie strategiska satsningar utökas med 2 500 tkr till 4 850 tkr, 5 000 tkr och 5 000 tkr. 23. Under avsätts 3 400 tkr till utvecklingspott utifrån fokusområdet Vet. För är anslaget 3 200 tkr och från och med 2 400 tkr. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utarbeta direktiv för anslaget och fördelning till nämnderna. 25. Flyktingbudgeten fastställs till 413 tkr. 26. Anslaget för samfinansiering av gångbro sänks med 800 tkr till 500 tkr på grund av viss justering av tidsplanen. Från och med är anslaget 1 300 tkr. 27. en för pensioner fastställs enligt nedan. 45 800 tkr 46 900 tkr 49 600 tkr Skattesats 28. Skattesatsen för fastställs till 20,96 kr. Beslut har tidigare fattats om skatteväxling med Landstinget Kronoberg/blivande Region Kronoberg på 0,39 kr. Finans och resultat 29. Finansnettot beräknas till - 8 400 tkr, - 12 900 tkr och -18 300 tkr. 30. Årets resultat är ett resultat av ovanstående beslut och beräknas till 6 603 tkr. 24. Intäkt på 6 500 tkr budgeteras för avveckling av Regionförbundet södra Småland (Länstrafiken). Kommunfullmäktiges budgetbeslut -01-26, 12 Revidering av budget beslut 2014-11-26 enligt nedan. justering på grund av minskat statsbidrag från staten vid utebliven höjning av arbetsgivaravgifter för ungdomar 2 081 tkr år och 4 115 tkr år. justering av arbetsgivaravgiften för ungdomar på respektive nämnd totalt 2 450 tkr år och 5 270 tkr år. Skatter, generella bidrag och utjämning uppdateras med faktiskt invånarantal 15 864 och prognos från Sveriges kommuner och Landsting 2014-12-05. Resultatet för kommunen uppgår till 9 097 tkr år, 4 840 tkr år och -4 638 tkr år. - samt internbudget och verksamhetsplan, plan - 58

Bergslagsbild AB Box 500, 343 23 ÄLMHULT Tfn 0476-550 00 info@almhult.se www.almhult.se