1 START Du kommer att få lära mer om Fairtrade utifrån sex olika områden. Det här är Fairtrade - lila 2 1: DET HÄR ÄR FAIRTRADE Detta är del 1 som berättar om vad Fairtrade är och hur Fairtrade startade. 3 FILM: Hej då fattigdom. 5 min (sve + textad) I denna film berättar odlare och anställda om deras arbets- och livssituationen. Fairtrade Internationals VD Harriet Lamb beskriver hur Fairtrade har tagit plats på den internationella marknaden. Filmen är textad på svenska och ca 5 minuter lång. Om du är uppkopplad fungerar det att se filmen. 4:1 Film från Fairtrade Sverige (2013). Handla Fairtrade-certifierade produkter? Varje gång du väljer Fairtrade-märkt bidrar du till att odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom kan förbättra sina arbets- och levnadsvillkor.
4:2 Vad betyder Fairtrade för dig? Fairtrade är en oberoende certifiering med kriterier för ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling i länder med utbredd fattigdom. Meningarna på bilden visar vad Fairtrade handlar om. 5 Fairtrades vision är en världshandel med rättvisa villkor, där producenter i länder med utbredd fattigdom har möjlighet att skapa sig en trygg och hållbar tillvaro, i vilken de kan utvecklas och bestämma över sin egen framtid. Fairtrades uppdrag är att öka utbudet av och efterfrågan på Fairtrade-märkta produkter, genom att: licensiera Fairtrade-märket till företag, s.k. licenstagare påverka detaljhandeln, återförsäljare och grossister bilda opinion och sprida information 6+ 7 Hur startade Fairtrade? På 70-talet kom Frans Van der Hoff, holländsk missionär som tidigare bott i Chile, till Mexico. Han märkte hur svårt det var för odlarna att sälja sitt kaffe. Under många år hade de varit tvungna att sälja kaffet till rekordlåga priser till s.k. coyotes (mellanhänder). Eftersom odlarna inte hade några andra köpare var de tvungna att sälja till mellanhänderna, till det pris de erbjöd. Frans Van der Hoff samlade i början av 80-talet ett hundratal odlare till ett möte för att tillsammans göra något åt deras situation. De startade kooperativet UCIRI. 7 Mexiko Holland UCIRI kom sedan i kontakt med organisationer för rättvis handel i Nord för att tillsammans råda bot på problemen med många mellanhänder och låga priser. I samarbete med rättvis handelsorganisationer i Holland var UCIRI med och grundade den holländska motsvarigheten till Fairtrade Max Havelaar och blev det första certifierade kooperativet.
8 Mexico - Holland Holland var därmed först ut 1988 med en produktmärkning som garanterade förbättrade produktionsförhållanden. Syftet var att ge odlare med egen mark marknadstillträde och möjlighet att sälja i störres volymer samt att erbjuda konsumenten en vara som garanterar produktion enligt kriterier för rättvis handel. 9 10 Olika certifieringsmärken Efter några år spred sig märkningskonceptet vidare och fler nationella Fairtrade-organisationer skapades, t.ex. tyska Transfair och engelska Fairtrade Foundation. I USA och Kanada skapades Transfair. I Finland Reilu Kauppa och Max Havelaar i Danmark och Frankrike. I Sverige bildades Rättvisemärkt 1996 och den första certifierade produkten kom ut på den svenska marknaden 1997. Fairtrade International, som då kallades FLO, bildades 1997 med syfte att samordna kriterier och kontroll för Fairtrade. En ny internationell produktmärkning var född. Alla olika nationella Fairtrade-organisationer hade verkat självständigt tills FLO bildades. 11 Internationellt märke Allt eftersom tiden gick började man samarbeta allt mer mellan länderna och 2002 kom ett nytt gemensamt internationellt certifieringsmärke. 12 Från Rättvisemärkt till Fairtrade År 2004 gick dåvarande Rättvisemärkt över till det internationella certifieringsmärket som en led i en mer internationell harmonisering. Nästan alla nationella Fairtrade-organisationer har gått över till det internationella certifieringsmärket. Från 2010 användes också det internationella namnet Fairtrade.
13 14 Fairtrade i dag Fairtrade International ansvarar i dag för kriterieutveckling samt för producentstöd genom regionala representanter i producentländerna. 24 nationella Fairtrade-organisationer (de blå på kartan) verkar för att öka utbudet av och efterfrågan på Fairtrade-märkt i respektive land. Producenter finns i 74 länder (de gula och de randiga). I några av de länder där det produceras Fairtrade-certifierade produkter kan man också köpa produkterna.(de randiga länderna) Vi kommer att få lära mer om Fairtrade utifrån sex olika områden. 2. Därför behövs Fairtrade - orange 15 2: DÄRFÖR BEHÖVS FAIRTRADE Detta är del 2 som berättar hur det ser ut i världen, vilka problem som finns och hur Fairtrade kan vara en del av lösningen. 16 FILM: Global inequality 4 min (eng.) Filmen beskriver hur jordens resurser är fördelade. Filmen är på engelska utan svensk text. Om du är uppkopplad fungerar det att se filmen. Filmen kommer från www.therules.com (2013). Längt bak finns en kort sammanfattning på svenska av vad som sägs i filmen. 17: 1 Blir världen bättre? Runt 1,2 miljarder människor på jorden lever i extrem fattigdom och måste klara sig på ca 1,25 dollar per dag. De som drabbas värst är de som bor i de allra fattigaste länderna. Vissa menar att världen aldrig varit så ojämlik som nu och att gapet mellan rik och fattig växer. Andra menar att världen aldrig varit bättre, allt fler människor kan läsa och skriva samt att antalet fattiga minskar.
s1 7:2 18 Framgångar Ca 90 procent av världens barn börjar i skolan, det är sju miljoner fler än 1999 och den högsta siffran sedan UNDP började mäta 1990. Genomsnittlig medellivslängd har sedan 1990 ökat och var år 2010 70 år. Människor har blivit mindre fattiga. Enligt Världsbankens senaste siffror från 2008 har den extrema fattigdomen i världen minskat från 43 procent 1990 till 22 procent 2010. Det betyder att 1,2 miljarder människor lever i extrem fattigdom. Fler barn överlever sin femårsdag, tack vare vaccinering mot t.ex. mässlingen. Tillgången till vatten och sanitet har ökat, vilket i sin tur leder till hälsosammare liv för miljoner människor. Mellan 1990 och 2011 fick 1,9 miljarder människor tillgång till förbättrad sanitet. Under de senaste årtiondena har allt fler länder blivit demokratier och därmed har allt fler personer som kan påverka beslut som rör sitt eget liv ökat. Millenniemål 8 Världens ledare har antagit utmaningen att halvera fattigdomen och hungern samt öka levnadsstandarden i världen till 2015. Millenniemål nummer åtta handlar om att utveckla ett globalt partnerskap mellan rika och fattiga länder genom ökat bistånd, rättvisare handel och lättade skuldbördor. Handel är ofta ett effektivt verktyg för att bekämpa fattigdom och främja välfärdsutveckling. Goda handelsrelationer förebygger även krig och konflikter Därför behövs Fairtrade kompletterade info. FN:s utvecklingsprogram (UNDP) ger årligen ut rapporten Human Development Report där man mäter mänsklig utveckling i världens alla länder. I Blir världen bättre, från UNDP, sammanställs utvecklingen i världen.(källa: Staffan Landin och UNDP, 2012) Utmaningar 57 miljoner barn går inte i skolan. 18 000 barn dör varje dag av orsaker som kunde förhindras. Varje dag dör 800 kvinnor i samband med graviditet eller förlossning. Glädjande är detta sjunkande siffror. Hungern ökar inte längre, men 2012 beräknades drygt 840 miljoner vara kroniskt undernärda, 768 miljoner människor saknar rent vatten. 150 miljoner barn arbetar istället för att gå i skolan, varav ungefär hälften är fast i vad som kalls för den värsta formen av barnarbete. Stora klyftor i världen Klyftan mellan de allra rikaste och de allra fattigaste har ökat de senaste årtiondena. De 20 procent som är fattigast har drygt 2 procent av världens inkomster. De 20 procent som är rikast har däremot 75 procent av världens samlade inkomst att leva på. Vad beror ojämlikheterna på? Till viss del handlar det om naturresurser, geografiska förhållanden, befolkningsstrukturer och industrialiseringsgrad. Men huvudsakligen handlar det om politik, historiskt såväl som nutida, globalt som lokalt, och däribland villkor och förutsättningar för handel. Med dagens teknologi, finansiella resurser och samlade kunskap har vi kapacitet att utrota den extrema fattigdomen, i slutändan handlar det dock mycket om politisk vilja. Fairtrade är en del av lösningen Producenterna som odlar och arbetar med de Fairtrade-certifierade råvarorna är organiserade i totalt 1210 producentorganisationer i 74 länder: 624 i Latinamerika och Karibien, 404 i Afrika och Mellanöstern samt 182 i Asien och Stillahavsområdet.
19 FILMER: Portraits from Cameroon 18 min (eng.) Dark side of chocolate 11 min (eng.) Ingen av filmerna har svensk text. Du måste vara uppkopplad för att se filmerna. Filmen Portraits from Cameroon, av Jan Nimmo (2011). Filmen Dark side of chocolate, av Miki Mistrati och Roberto Romano (2010). Längt bak finns en kort sammanfattning på svenska av vad som sägs i filmerna. 20 Vi kommer att få lära mer om Fairtrade utifrån sex olika områden. Fairtrade i världen - gul 21 3: FAIRTRADE I VÄRLDEN Detta är del 3 som berättar om Fairtrades kriterier, hur de kontrolleras och följs upp av FLOCERT, hur producenterna stöttas av Fairtrade International samt hur en odling kan blir Fairtradecertifierad. 22 Fairtrade International I 24 länder i världen finns nationella Fairtradeorganisationer (Fairtrade Sverige, Fairtrade Danmark m.fl.) som verkar för att öka utbudet av och efterfrågan på Fairtrade-märkt i respektive land. Mer fakta: 12 juni 2013 fick odlare och anställda från producentnätverken hälften av rösterna i Fairtrade Internationals årliga generalförsamling, som bl.a. fattar beslut om frågor som rör medlemskap, budget, nya styrelsemedlemmar och förändringar i stadgarna. 5 regionala marknadsorganisationer. (motsvarande Föreningen för Fairtrade) arbetar för att det inte bara produceras utan också skall kunna säljas. I t. ex Indien och Kenya stöttar man inhemska Fairtrade-odlare att få tillgång till och utveckla den inhemska marknaden. I 3 geografiska områden - producentnätverk samarbetar producenterna i CLAC, (Coordinadora Latinoamericana y del Caribe de Comercio Justo i Latinamerika) Fairtrade Africa och NAP. (The Network of Asian Producers i Asien)
23 Kriterier inom tre huvudområden Fairtrade är en oberoende certifiering med kriterier för ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling i länder med utbredd fattigdom. Fairtrades kriterier utvecklas av Fairtrade International. Kriterierna baseras på FN:s ILOkonventioner för mänskliga rättigheter i arbetslivet samt syftar till ekonomisk utveckling och ökad miljöhänsyn 24 Kärnan är fattigdomsbekämpning Demokratiutveckling: När du väljer en Fairtrade-märkt produkt bidrar du till demokratiutveckling i länder med utbredd fattigdom och möjlighet för odlare och anställda att få ökat inflytande och medbestämmande i sitt arbete och sin vardag. De som jobbar i en Fairtrade-certifierad producentorganisation har möjlighet till inflytande och medbestämmande i frågor som rör verksamheten, t.ex. genom demokratisk organisationsstruktur och obligatoriska årsmöten där alla kan delta i beslut och uttrycka sig fritt. Organisationsrätt: När du väljer en Fairtrademärkt produkt bidrar du till att anställda får ökade möjligheter att organisera sig fackligt. Alla odlare och anställda har rätt att gå med i fackföreningar, att bilda egna fackföreningar och/eller att som grupp förhandla arbetsvillkor direkt med arbetsgivaren. Fackföreningar får fritt träffa och kommunicera med de anställda på arbetsplatsen och arbetsgivaren ska ha regelbundna möten med fackens representanter. Miljöhänsyn: När du väljer en Fairtrade-märkt produkt bidrar du till ökad miljöhänsyn. En Fairtrade-certifierad producentorganisation måste arbeta systematiskt med att minska sin miljöpåverkan och att integrera miljöhänsyn i hela verksamheten. Det handlar t ex om ansvar för grund- och ytvatten, skydd av utrotningshotade arter i området, hänsyn till biologisk mångfald och buffertzoner för att skydda känsliga områden. Som grund för förbjudna kemikalier och bekämpningsmedel finns Prohibited Materials List. Därutöver finns det även ekonomiska incitament att arbeta aktivt med miljöfrågan. Barnarbete: När du väljer en Fairtrade-märkt produkt motverkar du barnarbete. Handeln med Fairtrade-märkta produkter ger högre inkomster och leder indirekt till att barnarbete motverkas så att barnen kan gå i skolan istället för att arbeta. Premien investeras ofta i skolbyggnader och skolmaterial till barn och unga i lokalsamhället. Barn under 15 år får inte anställas som arbetskraft. Diskriminering: Diskriminering pga. kön, ålder, etnicitet, funktionshinder politisk eller religiös övertygelse eller sexuell läggning får ej förekomma. Enligt utvecklingskriterierna ska minoritetsgrupper ges stöd i att få ut mer av Fairtrade, t ex genom att tilldelas ansvarsfulla poster inom organisationen. Förbättrade ekonomiska villkor: Minimipriset sätter en lägstanivå för det pris odlaren/producenten ska få betalt för sin råvara. Minimipriset varierar mellan olika produktgrupper, men ska överstiga världsmarknadspriset och produktionskostnaden. Köparen förbinder sig att betala en Fairtradepremie ett ekonomiskt tillskott till producenten, utöver minimipriset. Premien används till att utveckla lokalsamhället socialt och ekonomiskt, tex i en ny skola, utbildning, nya bostäder, förskolor och hälsovård, eller till investeringar i produktionen. Ibland används premien för att bekosta en omställning till ekologisk produktion/certifiering, vilket ger ett ytterligare högre pris för produkten genom den ekologiska prisdifferentialen. Beslutet för hur premien ska användas tas gemensamt av odlarna. Kriterierna kring ekonomisk utveckling handlar inte enbart om den ekonomiska transaktionen. Grundläggande för Fairtrade-certifieringen är också krav på långsiktiga handelsrelationer och avtal mellan producenten och köparen, vilket ger ekonomisk stabilitet och möjlighet till kontinuerlig kvalitetsoch verksamhetsutveckling.
25 Exempel på förbättrade ekonomiska villkor Minimipriset sätter en lägstanivå för det pris odlaren/producenten ska få betalt för sin råvara. Köparen förbinder sig också att betala en Fairtrade-premie ett ekonomiskt tillskott till producenten, utöver minimipriset. Med minimilön avses lön som ligger i nivå med eller överstiger den lagstadgade minimilönen i respektive land, eller utifrån ett regionalt genomsnitt. Det ska alltid finnas ett skriftligt avtal mellan köparen och den Fairtrade-certifierade producentorganisationen. Producentorganisationen kan begära förfinansiering av köparen. 26 Exempel på hur barnarbete motverkas Handeln med Fairtrade-märkta produkter innebär högre inkomster och en förbättrad familjeekonomi. Detta leder indirekt till att barnarbete motverkas, att barnen kan gå i skolan istället för att arbeta. Premien används ofta till investeringar i skolbyggnader och skolmaterial till barn och unga i lokalsamhället. Tvångs-/slavarbete är förbjudet, liksom anställning av barn under 15 år. Riskfyllda arbetssysslor, t ex hantering av kemikalier, får inte utföras av personer under 18 år. 27 Exempel på hur diskriminering motverkas Diskriminering på grund av kön, ålder, etnicitet, funktionshinder, politisk eller religiös övertygelse eller sexuell läggning får inte förekomma. Minoritetsgrupper ska ges stöd i att få ut mer av Fairtrade, t ex genom att tilldelas ansvarsfulla poster inom organisationen. 28 Exempel på demokratiutveckling. För småskaligt odlande: Det finns krav på demokratisk organisationsstruktur, såsom krav på årsmöten och transparent administration, krav på utvärdering av verksamheten och informationsspridning till medlemmarna. Genom information och utbildning får medlemmarna ökad insyn i styrning och administration. Beslut som rör Fairtrade-premien ska tas på demokratiska grunder. För anställd arbetskraft: Arbetsgivaren är ansvarig för att ledning och anställda på alla nivåer informeras om de rättigheter och skyldigheter som Fairtradecertifieringen innebär.
29 Exempel på organisationsrätt Alla odlare och anställda har rätt att gå med i fackföreningar, att bilda egna fackföreningar och/eller att som grupp förhandla arbetsvillkor direkt med arbetsgivaren. Fackföreningar får fritt träffas och kommunicera med de anställda på arbetsplatsen och arbetsgivaren ska ha regelbundna möten med fackens representanter. 30 Exempel på miljöhänsyn Listan på de förbjudna bekämpningsmedlen (Prohibided material list) finns på Fairtrade Internationals hemsida, under Additional Standards, nummer 3 här: http://www.fairtrade.net/producer_standards0.html?&key=1-4 Producenten måste arbeta systematiskt med att minska sin miljöpåverkan och att integrera miljöhänsyn i hela verksamheten. Det handlar t ex om ansvar för grund- och ytvatten, skydd av utrotningshotade arter i området, hänsyn till biologisk mångfald och buffertzoner för att skydda känsliga områden. En lista för förbjudna kemikalier och bekämpnings-medel finns. En ekologisk certifiering innebär ett ytterligare högre pris för varan, utöver minimipriset och premien och innebär ofta en ökad försäljning, då produkten kan säljas på nya marknader. 31/12 2013 är ca 56 % av alla Fairtrade-märkta produkter i Sverige också ekologiskt certifierade. 31 Regional representant för Fairtrade International Jennifer Mbuvi arbetar med att stötta producenter i Kenya och Tanzania. De arbetar med att stötta producenter inför och efter en kontroll t.ex. 32 Inspektör från Flocert Flocert är ett oberoende kontrollorgan. De ansvarar för inspektion och kontroller genom handelskedjan. Felipe Arango har varit inspektör för Flocert sedan 2003.
33 Handelskedjan kan se olika ut, från producent till konsument beroende på produktgrupp och förädlingsprocess. Fysisk inspektion sker löpande, en gång var 1-3 år. Då kontrolleras kriteriernas efterlevnad samt dokumentation, t.ex. köp- och betalningsdokument. Kvartalsvisa rapporter skickas också löpande till FLOCERT om vad som köpts och sålts från de i handelskedjan som betalar pris och premie till producent. ISO65-ackreditering innebär att ISO65- standard gäller, vilket säkerställer att verksamheten är oberoende och transparent samt att detta kontrolleras av en tredje part. Fakta: Aktörer inom dagligvaruhandeln är såväl stora som små butiker, restauranger och hotell kontrolleras inte av Fairtrade. Förklaring av de olika begreppen i handelskedjan: Producent = plantage eller kooperativ som producerar råvaran. Tyngdpunkten i kriterier och kontroll här. Processor = ett fristående företag som bearbetar/förädlar produkten i det land där varan odlas, t.ex. en sockerkvarn. Exportör = förekommer som handelsaktör i de fall producentorganisationen inte själv har kapacitet att exportera, eller då landets handelsregler kräver. Importör = den aktör/företag som köper in produkten direkt från odlaren /producenten. Tillverkare/förpackare = aktör som förädlar och förpackar produkten, t.ex. ett kafferosteri. Licenstagare är de företag som märker en produkt under sitt varumärke, t.ex. Löfbergs Lila. De betalar 1-2 % av konsumentpriset i licensavgift till Fairtrade (nationellt). Licenstagare inspekteras endast om de även är en del i handelskedjan 34 Hur blir en produkt Fairtrade-certifierad? Producentorganisationen skickar in en ansökan om Fairtrade-certifiering till Flocert, ofta i samverkan med en leverantör eller licenstagare. Om den accepteras genomförs en initial inspektion på plats av en regional inspektör från Flocert. 35 Kontroll Den inledande inspektion utförs av en inspektör från Flocert som kontrollerar att kriterierna är uppfyllda. För att en producentorganisation ska kunna bli certifierad måste kärnkriterierna uppfyllas. Längden på en inspektion, för såväl initial inspektion som uppföljning, varierar beroende på producentorganisationens storlek, uppbyggnad och antalet produkter som säljs. En fullständig inspektion kan ta allt från fyra dagar till sju veckor beroende på producentorganisationens storlek.
36 Utvärdering Därefter skickas en rapport till Flocert för utvärdering och beslut kring huruvida producentorganisationen ska certifieras, eller om det finns något som måste lösas och förbättras innan en certifiering kan ske. Stöd ges i detta arbete. 37 Certifiering Efter att den initiala inspektionen är genomförd och godkänd utfärdas ett beslut om certifiering. Därefter startar en certifieringscykel som innebär årliga kontroller av att kriterierna uppfylls samt krav på gradvisa förbättringar enligt utvecklingskriterierna. Licenstagare av produkten måste ha licensavtal för att få sälja Fairtrade-certifierade produkter. Licenstagaren ansöker om licens via den nationella Fairtrade-organisationen i det land där de vill sälja produkten till en slutkonsument. 38 FILM: Vägen till Fairtrade-märkt bomull (11 min) Film från Fairtrade Frankrike (2013) Filmen är textad på svenska. (Notera att fattigdomsgränsen är 1,25 dollar, det står en annan siffra i texten i början av filmen) Om du är uppkopplad fungerar det att se filmen. 1 För att visa Prezi nummer 2 behöver man klicka på en ny länk. Vi kommer att få lära mer om Fairtrade utifrån sex olika områden. Resultatet av vårt arbete - röd
2 4: RESULTATET AV VÅRT ARBETE Del 4 visar i siffror om hur Fairtrade gör skillnad för odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom. 3 Siffror från 2013-14 Siffrorna som presenteras här finns i rapporten Schyssta bananer del 1, från Fairtrade Sverige 2014. Den finns att ladda ner gratis från www.fairtrade.se 4 Fairtrade-premien från svensk konsumtion Här visas exempel på hur mycket premiepengar som genererats utifrån vad vi i Sverige har konsumerat. Mellan 2008 2013 syns tydligt hur konsumtionen av Fairtrade-märkta produkter ökar, den har mer än fördubblats mellan 2008 2013. 2013 uppgick premien till 34,3 miljoner kronor. (siffror från 31/12-2013) 5 Fairtrade-premien Kort beskrivning av vad Fairtrade-premien är och hur den fungerar.
6 Premiearbete året runt Premiearbetet pågår året runt. Vi ska tillsammans kika lite på hur det går till. 7 Inventera behov 2.2.2 handlar t.ex. om att: Inventera behov. Kriterierna handlar om hur man kan använda premiepengarna. Odlare och anställda föreslår, utifrån de regler som finns för hur man får använd premiepengarna och sina behov, vilka projekt som premien kan investeras i. Premieprojekten bidrar ofta till förbättrad social och ekonomisk utveckling i lokalsamhället, eller investeras i förbättringar av produktionen. 8 Prioritera behov Förslag tas fram av odlarna/de anställda och prioriteringar görs. En del projekt är kortsiktiga, andra mer långsiktiga. Det är vanligt att bygga skolor eller förskolor, köpa sjukförsäkring för anställda och deras familjer, ge lån genom mikrokrediter, köpa in vattentankar, skolmaterial eller att erbjuda olika utbildningar. 9 Projektplanering Inom producentorganisationen sätter odlarna/de anställda samman en grupp som har utbildas i att förvalta och planera satsningen av gemensamma projekt och som gynnar odlarna och lokalsamhället. De får utbildning om Hur Fairtrade Premie-pengarna får användas Hur projekten ska prioriteras Hur man utvecklar ett projektförslag Hur man arbetar med projektgenomförande, uppföljning och utvärdering
10 Årsmöte På årsmötet röstar sedan odlare och anställda på föreslagna projekt och väljer på så sätt demokratiskt hur premien ska användas. 11 Genomförande av projekt Sedan är det dags att genomföra projekten. Några startas upp och andra pågår sedan tidigare i form av fleråriga projekt Fortbildning, vattenförsörjning och sophantering är exempel på några långsiktiga projekt från Oserian Roses i Kenya. (www.oserian.com) 12 Uppföljning och utvärdering Små och stora projekt bokförs och tas med i de löpande revisionerna. Man ska hela tiden kunna kontrollera att premiepengarna har använts så som det är tänkt utifrån kriterierna. 13 Premien är en unik del av priset När du köper ett 500 gram paket Fairtrade-märkt bryggkaffe i butiken kan du vara säker på att producenten har fått minst 11,80 kr, oavsett vad du själv betalar för kaffet. Om kaffet också är ekologiskt, då har producenten fått ytterligare 2,50 för kaffet, utifrån Fairtrades ekologiska prisdifferential. Dessutom har producenten också betalats 1,70 kr i Fairtrade-premie. Allt detta i motsats till ett konventionellt kaffe, där det inte finns några som helst garantier för odlaren rörande betalningen. Vid låga världsmarknadspriser får kaffeodlaren svårt att överleva på sitt arbete. (Obs: Siffrorna rör växelkurs från 2014).
14 Exempel på hur premiepengar använts Kasinthula sockerkooperativ har bland annat använt Fairtrade-premien för att dra in elektricitet till byn Chinangwa i Malawi. 15 Exempel på hur premiepengar använts På St Lucia finns t.ex. runt 550 bananodlare som är organiserade i 12 producentgrupper. Deras Fairtrade-premie för 2012 var 3,6 miljoner Skr. Bilden är tagen från Dennery Primary School där premien t.ex. investerats i en datasal. 16 Exempel på hur premiepengar använts Agrocel Pure & Fair Rice Growers i Indien har använt Fairtrade-premien för att investera i sin produktion. Sex stycken fläktar har köpts in för att rensa riset vilket sparar tid och minskar arbetsbelastningen för producenterna. 17 Exempel på hur premiepengar använts Waridi farm odlar rosor och ligger i Kenya, ca 30 km sydöst om Nairobi. Plantagen har funnits sedan 1987, har varit Fairtrade-certifierad sedan 2003 och har runt 400 anställda. Waridi producerar runt 15 olika rossorter. Bilden visar barn från byn Engelani där Fairtradepremien bland annat har använts till att bygga en brunn. 18 Vi kommer att få lära mer om Fairtrade utifrån sex olika områden. Marknaden och konsumenten - ljusblå
19 5: MARKNADEN OCH KONSUMENTEN Detta är del 5 som berättar om vilka produkter det finns och hur stor försäljningen av Fairtrademärkta produkter är. 20 FILM Fairtrades breda utbud (1,30 min) Film från 2012. Här visas några av de numera ca 2100 Fairtrade-märkta varor som finns i Sverige (siffran på antal produkter som syns i filmen är från 2012). Om du är uppkopplad fungerar det att se filmen. 21 Fairtrade-märkta produkter Det flesta Fairtrade-märkta produkter är livsmedel, men det finns också Blommor, Bomull, Guld, Hudvård, Sportbollar och Trä. På hemsidan kan man fördjupa sig i och läsa mer om: Bakverk, Kakor & kex, Bönor & linser, Desserter & glass, Flingor & müsli, Frukt & grönt, Godis & snacks, Honung, Juice, Kaffe, Kakao & drickchoklad, Kalla drycker, Kryddor & örter, Nötter, Pålägg, Quinoa, Ris, Smaksättning & sås, Socker, Sylt, gelé & marmelad, Torkad frukt, Vegetabilisk olja och Vin. 22 Produktdatabasen I produktdatabasen på hemsidan kan du söka dig till Fairtrades utbud av certifierade produkter. Ibland ställs undrande frågor om badskorna på bilden. Exempelvis så finns Fairtrade-märkta badskor från Ethletics, Fair Flip. 23 Prata mer eller tävla Prata om varorna, dela era favoriter, tipsa om produkter och om var de finns!
23 Hur många produkter på svenska marknaden? Det finns ca 2100 Fairtrade-märkta produkter i Sverige och 75 licenstagare. Dessutom ett ytterligare 70-tal svenska återförsäljare som säljer Fairtrade-märkta produkter på den svenska marknaden. 24 Handel som bekämpar fattigdom Här visas exempel på hur försäljningen av Fairtrade-märkt utvecklas sedan 2007. Under 2013 ökade försäljningen av Fairtrade-märkta varor med 29 % till drygt 2 miljarder kronor. Den stora ökningen under 2013 visar att konsumenter, företag, organisationer och andra aktörer fortsätter att lägga allt större vikt vid konsumtion av etiskt hållbara produkter. 25 Animation 2013 har Fairtrade-märkta bananer i Sverige 9 % av marknadsandelen. Var 10:e banan som säljs i Sverige är alltså Fairtrade-märkt. Siktet för 2014 är att varannan banan ska vara Fairtrade-märkt i slutet av året. Irland, Schweiz och Storbritannien har högst konsumtion av Fairtrade-certifierade varor per person och år. Irland = 35 EURO, Schweiz = 33 EURO, Storbritannien = 24 EURO per person och år. Butikskedjan Sainsbury i Storbritannien säljer t.ex. endast Fairtrade-märkta bananer i sina butiker. 26 Animation För 2013 är siffran för kaffet 7,1 %, dvs. den marknadsandel som Fairtrade-märkt kaffe hade i Sverige 2013.
27 Svenska konsumenter Svenska konsumenter köpte Fairtrade-märkta produkter för i genomsnitt 208 kronor per person under 2013. För 2012 var siffran 164 kronor. 28 FILM: Go further for Fairtrade (1,51 min) Film på engelska från Fairtrade Storbritannien (2013). Om du är uppkopplad fungerar det att se filmen. 29 Vi kommer att få lära mer om Fairtrade utifrån sex olika områden. Fairtrade i Sverige grön 30 6. FAIRTRADE I SVERIGE Detta är del 6 som berättar om hur man kan engagera sig på olika vis som ambassadör. 31 Hur kan man engagera sig som ambassadör? Fairtrade Sverige har drygt 5000 ambassadörer. Här ges exempel på olika påverkansområden det finns att engagera sig i. Ambassadörsutbildningar hålls över hela Sverige och det finns också specifika utbildningar med inriktning på Kyrka för Fairtrade samt Fairtrade och fackliga rättigheter. Mer info finns på www.fairtrade.se
32 66 kommuner i Sverige är Fairtrade City (januari 2015) Tips: På fairtrade.se/fairtradecity/om kan man se på en karta vilka kommuner i Sverige som är Fairtrade City-diplomerade. Fairtrade City är en diplomering till städer som engagerar sig för rättvis handel och etisk konsumtion. Diplomering riktar sig till hela samhället och fokus ligger på lokal samverkan för global utveckling. Här samverkar alltså föreningar, näringsliv och kommunen för Fairtrade och rättvis handel. Antalet ändras ständigt och i maj 2014 finns ca 1500 städer i över 20 länder, t.ex. London, Bryssel, Rom, Wellington, San Fransisco, Oslo, Köpenhamn och Helsingfors. 33 Fairtrade Sveriges medlemsorganisationer Det finns i dag 46 medlemsorganisationer i föreningen för Fairtrade Sverige. De följer en gemensam policy. Medlemsorganisationerna och deras medlemmar har en viktig roll i Fairtrade Sveriges verksamhet och genom medlemmarnas privatkonsumtion. Genom att ställa etiska krav vid inköp av profilmaterial och andra upphandlingar, vid kontorens kaffe- och fruktkonsumtion, konferensbokningar på hotell osv, kan medlemsorganisationerna göra en stor skillnad. 34 Föreningen för Fairtrades medlemsorganisationer har också en viktig roll som folkbildare och arbetar på många olika sätt med utbildning om Fairtrade. Bland annat genom att utbilda ambassadörer och via informationsutskick och aktiviteter. Medlemsorganisationerna är ofta delaktiga i Fairtrade City-styrgrupper runt om i Sveriges och deltar i Fairtrades kampanjer. 35 Marknadsaktiviteter 2015 Här följer de kampanjer som Fairtrade Sverige driver under 2015. I kampanjerna engagerar sig ambassadörer, Fairtrade City-diplomerade kommuner, dagligvaruhandeln, medlemsorganisationer m fl.