Den konstruktion som vanligtvis

FUKT Hur bygger man tätt och minimerar risken för fukt? Plåtanslutningar och val av fönster är viktiga när putssystem väljs. Det går också att putsa på själva isoleringen. Det är dags att materialleverantörer delar med sig av sin kunskap till byggherrar. Rätt utförd anslutning stoppar fukt i fasad Av per karnehed, produktchef, Sto Den konstruktion som vanligtvis används vid byggande av villor, radhus och kedjehus i Sverige idag är lätta konstruktioner med träreglar som bärande stomme. Mellanrummet mellan reglarna fylls med glasull eller stenull. Invändigt monteras en ångbroms av åldringsbeständig plastfolie. Utsida stomme har någon typ av vindspärr, till exempel gipsskiva, spånskiva, cementfiberskiva eller vindpapp. De hus som putsas förses ofta med en putsbärare av EPS eller stenull utanpå denna vindspärr. På senare tid har användningen av putsbärare i form av olika skivmaterial som monteras dränerat och ventilerat utanpå stommen ökat. Det förekommer även småhus med stomme av lättbetong, leca, träullit och andra massiva byggmaterial, men de utgör endast en liten andel av det som byggs. Dessa massiva konstruktioner kan ha kombinationer med isolering utvändigt eller bestå av EPS-block med bärande kärna av betong som gjuts på plats. För flerfamiljshus på tre våningar eller fler dominerar en teknik med bärande betonginnerväggar med kompletterande stålpelare och balkar som bärning. Ytterväggar och icke bärande innerväggar byggs upp av lättreglar i stål eller trä som kläs med pappklädda gipsskivor. Den yttre skivan i ytterväggen består vanligtvis av en 9 mm gipskartongskiva med impregnerad papp, en cementfiberskiva eller en glasfiberklädd gipsskiva. Risker med fukt En annan byggmetod är bärande betongytterväggar med all isolering utanpå stommen. Massiva stommar av murverk FÖRFATTAREN Per Karnehed är civilingenjör väg- och vatten, Chalmers. Han är idag produktchef för Fasadsystem på Sto Scandinavia AB sedan tio år. Innan dess var han bland annat i Tyskland under fyra år och byggde träregelhus med putsade fasader. uppförs i liten omfattning när det gäller högre flerfamiljshus. Oavsett vilken konstruktion som väljs är det mycket viktigt att se till att vatten inte kommer in i konstruktionen när man bygger nytt eller renoverar. Såväl material som byggarbetsplats måste väderskyddas. Det var också en av slutsatserna som SP Sveriges tekniska forskningsinstitut drog av den fuktskadeutredning som de utförde i Hammarby Sjöstad år 2001. De byggnader som studerades hade betongstomme med utfackningsväggar av trä med utvändig kartongklädd gipsskiva, därpå ett putssystem med mekaniskt infäst stenull och stålnät som putsbärare. Utanpå detta applicerades cirka 30 50 kg traditionell puts. Rapporten visar att trästommen och gipsskivan fått omfattande mögel- och rötangrepp bland annat på grund av att fukthalten varit för hög när isolering och puts monterades. Bygg torrt under väderskydd! Några timmars slagregn ger fukt. Foto: Per Karnehed Måste få torka ut Om utsidan av väggen isoleras och putsas för att få en vädertät yttervägg måste man Fortsättning s. 92 P 90 husbyggaren nr 2 B 2008

P Stenullen är blöt 200 mm upp. Foto: Per Karnehed vänta med att applicera den inre isoleringen och plastfolien tills fuktkvoten understiger 18 procent i träreglar eller kartongklädd gips. Där går gränsen för vad man idag anser motsvara relativ fuktighet (RF) på 75 procent, det vill säga risk för mögelpåväxt. Byggfukten torkar inte ut, utan mikrobiologisk påväxt startar. Även vid ventilerade putssystem gäller att inget organiskt material i konstruktionen ska ha högre fuktkvot än 18 procent när skiva och putssystem monteras. För mineraliska byggprodukter som betong, leca och lättbetong krävs att RF understiger 90 procent. Detta under förutsättning att byggmaterialen är rena. Är de mineraliska byggmaterialen nedsmutsade börjar mögelpåväxt vid lägre RF. Konstruktionerna måste helt enkelt torka ut innan de byggs in. Annars finns en reell risk för mikrobiologisk påväxt som kan orsaka sjukahus syndrom hos de boende. Varför fungerar det inte? Att putsa på massiva mineraliska konstruktioner är relativt enkelt. När U-värdet börjar närma sig 0,2 W/m2K händer dock nya saker med putsen och väggen. Den yttre delen blir kall och uttorkningen av den så annars väl fungerande väggkonstruktionen blir bristfällig. Risken är att inträngande vatten torkar ut för långsamt. Bara byggfukt i till exempel en kubikmeter lättbetong uppgår till över 400 liter. Sedan ska nederbörden hållas borta under byggtid och detta sammantaget med låga U-värden gör även detta till riskkonstruktioner ur fuktsynpunkt som kräver detaljerad planering och noggrant övervägande av materialval. Sto rekommenderar idag att ett massivt väggelement impregneras utvändigt innan putsning för att minimera vattenupptagningen i den yttre delen av väggen. Trots hydrofoberade putssystem och vattenavvisande putser mättas putsskiktet efter ett par timmars slagregn och väggen bakom fuktas långsamt upp. Ett bra alternativ när man vill erhålla låga U-värden är att isolera den massiva stommen utvändigt. Detta byggsätt är vanligt i Europa. En massiv stomme av betong, håltegel, lättbetong eller kalksandsten isoleras utvändigt med EPS eller stenull som sedan putsas. Inläckande vatten vid fönster, plåtar och andra anslutningsdetaljer kan till viss del ackumuleras av den mineraliska stommen, men pågår läckaget under längre tid erhålls mögelpåväxt även här då RF överstiger 90 procent. I hus ingår dessutom alltid organiskt material som är känsliga för RF överstigande 75 procent. Goda anslutningsdetaljer och en genomtänkt arkitektur är av högsta prioritet. Här har den långa erfarenheten i Europa med utbildad arbetskraft, kunnig platsledning och detaljerade upphandlingsunderlag gjort att skadefrekvensen är låg. Blöta perioder vanligare Inte heller klimatförändringen kan ha gått läsarna förbi. Längre perioder av fuktigt och blött väder med kraftigare och frekventare slagregn gör att husen utsätts för tilltagande påfrestningar. Många gånger byggs husen idag även på extremt utsatta ställen där vinden får fart och pressar regnet mot väggar och anslutningsdetaljer. Vanligtvis finns även stora fönsterpartier, markiser och balkonger i dessa riktningar eftersom vi vid fint väder vill njuta av utsikten mot vatten och öppna landskap. Förr byggdes många av husen på fast mark med skogen som skydd och vindavledare vid oväder. Isoleringen av väggarna var betydligt sämre än idag och fukt som trängde in torkade oftast ut innan den hann orsaka mögelpåväxt i konstruktionen. Räcker det att bygga torrt Är väggen torr och RF understiger 75 procent finns det fortfarande risk för att vatten tränger in genom otätheter vid anslutningar mot plåtar, terrasser, balkonginfästningar, fönsterbleck, fönster och dörrar. Ställplatsen för fönster är minst 10 mm runt om och denna spalt tä- 92 husbyggaren nr 2 B 2008

För att undvika fukt på putsade fasader bör den yttre isoleringen monteras obruten över bjälklag och runt fönster och dörrar. Foto: Per Karnehed Det är extra viktigt att alla kritiska detaljer, som anslutningar vid fönster vädertätas. Foto: Per Karnehed tas oftast endast med avseende på värmeisoleringen. Förr var detta tillräckligt, men med dagens välisolerade konstruktioner och mekaniska frånluftsvärmesystem måste denna drevning även vara lufttät. Med de metoder som vanligtvis används vid drevning idag, blir det sällan lufttätt. Därför kan en liten spricka vid anslutningsdetaljen mellan fönster och till exempel puts få stora konsekvenser. Samma sak gäller vid anslutningen av puts mot plåtdetaljer. Slagregn mot fasaden mättar putsskiktet på två till fyra timmar. Detta gäller oavsett om det är tjockputs eller tunnputs, mineraliska eller organiska putser. Därefter rinner vatten fritt på ytan och letar sig ned över springor och otätheter. Är konstruktionen av lättreglar av stål eller trä kan vatten inte ackumuleras i stommen utan det blir direkt konsekvenser av inläckande vatten som samlas på ett ställe där mögelsporer kan få fäste. Otäta anslutningar Tänk på att alla plåtar, fönster, dörrar och andra genomföringar i fasaden är infästa i stommen och detta gör att den yttre vindskyddsskivan som skulle leda bort vatten alltid är bruten och inte fungerar som en vattenbarriär. Just vid infästningen är det ibland inte ens en enstegstätning av fasaden. Dessa infästningspunkter kan inte tätas med något på marknaden förekommande fasadmaterial, varken puts, tegel, plåt eller glas. Fogband är ibland svårmonterade och mjukfog har en begränsad livslängd. Finns ett luftläckage inåt vid till exempel drevningen av ett fönster, kan vatten tränga in och orsaka fuktrelaterade mögelskador. Det är till viss del denna process som har lett fram till dagens debatt om odränerade putssystem på träregelväggar. Merparten, kanske 70 procent av skadeorsaken kan dock hänföras till otäta plåtanslutningar, balkonganslutningar, sockelavslut, takfotslösningar och avsaknad av vädertätning mellan puts och anslutande byggdel. Detaljstudera gärna ett fönster och försök göra en tät anslutning mot stommen och ett fönsterbleck. Tänk också på att vid flera aluminiumklädda träfönster kan vatten tränga in mellan träet och aluminiumet. Trots att det handlar om P-märkta fönster. Bara infästningen och utförandet av fönsterblecket kräver ett stort engagemang och fantasi för att erhålla en hyfsat tät anslutning. Spolar man med en vattenslang mot detta fasadparti är risken för inläckande vatten rätt stor. Det är av största vikt att varje projektör och beställare anger hur de vill att vädertätningen ska utföras vid varje detalj. Samtliga leverantörer av putssystem har många olika lösningar och kombinationer av produkter som kan fungera som vädertätning, men valet på hur det ska utföras och se ut måste beslutas från fall till fall. Det räcker alltså inte att bara bygga torrt och i skydd för nederbörd. Detaljer vid genomföringar i fasaden, socklar, takfötter, val av fönster, plåtdetaljer och så vidare har idag en avgörande inverkan på hur fukttålig konstruktionen blir. Utvecklade säkrare system I början på 2000-talet fanns det i USA och Kanada problem med rötskador och mögel i hus med träkonstruktioner. Ett flertal av dessa var med putsad utsida. Skadeorsaken var i 30 procent av fallen läckande fönster, i 30 procent av fallen felaktigt putsutförande och i 40 procent av fallen avsaknad av eller felaktigt utförda plåtarbeten. Slutsatsen i Nordamerika var att det krävs stora insatser för att förhindra vatteninträngning utifrån med de byggmetoder som tillämpades där. Skadorna ledde till en skärpning av detaljredovisningar samt att säkrare system utvecklades. Testmetoder utarbetades och hållbarhet över tid, inverkan av lastdeformationer, jordbävningar, orkaner, typ av fönster, dräneringsförmåga, lufttäthet, vattenavvisning etcetera gicks igenom i flera rapporter. Mer information finns på www.stocorp.com. Riskfylld konstruktion Lättbyggnadstekniken med stål eller träreglar har en stark tradition i Sverige. Denna byggteknik är effektiv och ger låg miljöpåverkan. I Tyskland putsas cirka två miljoner kvadratmeter isolersystem på träre- Fortsättning s. 94 P nr 2 B 2008 husbyggaren 93

Underliggaren snedskärs för att inläckande vatten vid fönster ska kunna dräneras utåt. Foto: Stefan Bergman, Sto Värmebryggor är synliga i fasaden. Foto: Per Karnehed P gelväggar i småhus varje år. Konstruktionen är likvärdig vår svenska med en inre ångbroms, fullisolering mellan bärande träreglar, en yttre gips eller spånskiva samt 50 120 mm putsbärande EPS eller stenull. Detta har pågått sedan 1970- talet. I Sverige har det putsats runt 10 miljoner kvadratmeter på regelkonstruktioner under de senaste 15 åren. Detta byggsätt har sina för- och nackdelar som allt annat. På sista tiden har flera skaderapporter visat på riskerna med denna typ av konstruktion när anslutningsdetaljer och utförande inte görs på rätt sätt. Vad gäller typ av isolering, stenull eller EPS, utanpå en lättregelvägg, redovisar professor Gudni Jóhannesson, KTH, i Bygg och Teknik 8/07, beräkningar som visar att det för en given mängd vatten (500g/m 2 ) tar sju månader att torka utåt genom ett putssystem på stenullsisolering. För samma putssystem på EPS tar det nio månader. Detta visar att det inte går att torka ut fuktiga byggmaterial genom ett putssystem, oavsett stenull eller EPS som putsbärare. Sto kan med 20 års erfarenhet av EPS och stenull som putsbärare i Sverige vidimera att dessa beräkningar också stämmer med verkligheten. Förekommer det felaktiga putsanslutningar med vattenläckage, spelar det ingen roll om putsbäraren är stenull eller EPS. Den bakomliggande stommen torkar inte ut genom något av isoleringsmaterialen. Ser man på förhållandet mellan användningen av EPS och stenull ser vi skillnader beroende på geografi. Av de minst 500 000 kvadratmeter isolersystem som utfördes i Syd-, Mellan- och Västsverige under år 2007 var andelen EPS cirka 80 procent. I Stockholm, Mälardalen och norrut utfördes minst 700 000 kvadratmeter isolersystem varav andelen EPS uppgick till cirka 30 procent. Tjockleken ointressant Inte heller ser vi skillnad på tjocka eller tunna putspåslag eller vattenavvisande eller vattenackumulerande putser. Denna trosföreställning att putstjockleken har avgörande betydelse vid puts på isolering är ogrundad och sedan länge överspelad ute i Europa. Dock lever den kvar och verkar ha fått förnyat bränsle med den uppkomna debatten om riskkonstruktioner på regelväggar här i Sverige. Det är vid putsning på massiva mineraliska stommar eller tegel där putsens vattenmagasinerande och vattenavvisande effekt får betydelse. Oavsett om putsen består av organiska spackelsystem med akrylat som bindemedel eller är traditionellt uppbyggd med kalk och cement som huvudsakligt bindemedel blir båda putssystemen fuktmättade efter cirka 2 4 timmar när de utsätts för slagregn. Vatten rinner sedan fritt på ytan över fönster, dörrar, plåtar och andra anslutningsdetaljer vilket ökar risken för vatteninträngning vid dessa partier. Skillnaden är att ett tunnare putsskikt torkar upp betydligt snabbare än ett tjockare putsskikt när det blivit genomfuktat. Alla skivskarvar, skruvskallar och genomföringar är tätade med vävremsa och tätmembran. Foto: Stefan Bergman, Sto Regelväggens yttersida är fuktsäkrad. Foto: Stefan Bergman, Sto Vattenackumuleringen i ett putsskikt påverkar inte ett putssystem på isolering som monteras på en regelvägg på samma sätt som ett putssystem monterat på massiva stommar. Tränger vatten in i stommen till reglarna rinner det förr eller senare till platser där mögelpåväxt uppstår. Alg- och mögelpåväxt på ytan av en fasad är ett helt annat tema som jag inte kommer att beröra i denna artikel. Ventilerade putssystem på skivmateri- 94 husbyggaren nr 2 B 2008

al är en effektiv väg ur fuktproblematiken. Volymen ventilerade putssystem på skivmaterial uppgick till runt 400 000 kvadratmeter jämt fördelade över landet år 2007. Fuktsäkerheten för ytterväggen ökar men luftspalten håller, med de tjocka isolerskikt som väggen har, i stort samma fukthalt som uteluften. Risken för mögelpåväxt i denna luftspalt är alltså överhängande ju bättre U-värde väggen får. Huruvida en mögelpåväxt i luftspalten är skadlig eller inte kan diskuteras, men ämnet bör i alla fall tas upp. Vidare måste även fasadens totala isolerförmåga vägas in. Belastning ökar Vi bör av flera anledningar isolera husen mer. Ju mer isolering en byggnad har, desto större betydelse har tätheten av klimatskalet. Trots ett gediget och idogt arbete från kunniga personer i detta ämne, möts man ibland av aktörer på byggmarknaden i Sverige med inställningen att lite drag ska det vara, att bygga tätt kan aldrig vara sunt. Även med avseende på fukt och inläckande vatten är det viktigt att ha en lufttät byggnad. Det råder ofta undertryck inomhus med dagens ventilationssystem. Detta gör att fukt och vatten dras in med hjälp av tryckskillnaden mellan inne och ute om det är otätheter i väggen. Här krävs ännu mer utbildning och spridning av goda exempel. Klimatförändringarna innebär att vi får uppleva allt intensivare och längre perioder av regn, vilket gör att belastningen på fasaderna ökar. All isolering utvändigt är bra mot fukt eftersom väggen håller sig Bygget bör vara övertäckt under hela byggprocessen. Foto: Per Karnehed varm. Därför gäller det att ta fram väggsystem som är välisolerade, säkra, ekonomiska, hållbara och miljöriktiga. Här ser vi en möjlighet att använda kunskap inom olika områden och ställa samman den till ett fungerande koncept för lättregelväggar. Om vi ska vända trenden med växthuseffekten krävs drastiskt minskad energiförbrukning för uppvärmning eller kylning av bostäder. I Sverige står denna uppvärmning för 30 40 procent av de totala koldioxidutsläppen. Varje cm isolering utanpå stommen minskar uppvärmningsbehovet och bidrar till en minskning av miljöbelastningen. EPS eller stenull sparar in hundratals gånger sin egen tillverkningsenergi under en byggnads livstid. Det är alltså miljömässigt bra att bygga hus med låga U- värden, gärna med material som har låg energiåtgång vid tillverkning och transport till byggplats. Hur ska vi öka säkerheten vid anslutningar, öka isolertjockleken ytterligare och samtidigt få fuktsäkra konstruktioner? En lösning är att använda ett diffusionsöppet målningssystem som är vattenavvisande och lufttätt och som appliceras utanpå den bärande stommen. Det ska överbrygga alla springor vid öppningar och ansluta helt tätt vid genomföringar i väggen. Därefter muras fasadtegel, monteras en panel eller appliceras ett dränerat isolerat putssystem. Det centrala i denna åtgärd är att man accepterar ett mindre inläckage av vatten till utsida stomme. Öppningar i fasaden för till exempel fönster måste behandlas separat för att säkerställa att vatten leds ut om fönstret eller anslutningen vid fönsterblecket läcker. Vidare är alla skivskarvar, skruvskallar och genomföringar potentiella läckageställen och därför måste hållbarheten av Fortsättning s. 96 P nr 2 B 2008 husbyggaren 95

P tätmembranet säkerställas med vävremsor av olika slag då det förekommer rörelser från fukt och lastdeformationer. Man måste helt enkelt kunna säkerställa att allt vatten som kommer in vid anslutningar mellan puts och andra byggdelar även kommer ut i botten på isolersystemet utan att fukta upp stommen eller den yttre skivan på regelstommen. Att enbart montera isoleringen på distanser från underlaget hjälper inte eftersom inläckande vatten rinner in i konstruktionen vid drevmånen till fönster och dörrar, skivskarvar i den yttre vindskyddsskivan, bjälklagsskarvar och mot den yttre skivan anslutande plåtar. Därför är detta vattenavledande skikt bakom en dränerad isolering så viktigt. Lufttätt skikt tätar Sto Scandinavia har tagit fram en lösning som gör att även bakomliggande vägg skyddas mot fuktläckage från nederbörd. Skivmaterialet utanpå regelstommen samt alla genomföringar, plåtanslutningar, fönsteranslutningar och balkonganslutningar tätas med ett obrutet lufttätt och vattenavvisande skikt innan den yttre putsbäraren monteras. Vattnet dräneras bort bakom putsisoleringen och leds ut över öppningar i fasaden och nere vid mark. Dräneringen säkerställs genom att en 6 8 mm spalt byggs upp bakom putsisoleringen. Testade i full skala Putsisoleringen monteras tät uppe vid takfot och under plåtbleck vilket gör att ingen luftcirkulation som försämrar isolerförmågan uppstår. Såväl stenull som EPS är möjliga som putsbärare. Denna lösning gör det möjligt att ha lättregelväggar och samtidigt få välisolerade konstruktioner med fungerande putssystem. Systemet StoGuard har testats i Sverige av SP Sveriges tekniska forskningsinstitut i Borås inom ramen för det SBUFprojekt som behandlar just odränerade putssystem på träregelväggar. Fönsteranslutningar, plåtanslutningar, markisinfästningar, stuprörssvepinfästningar, balkonganslutningar, rörelsefogar och elskåpsanslutningar testades i full skala. Den yttre målningsbehandlingen på träregelstommen höll helt tätt. Tryckfallet skedde inte som brukligt är vid isolerade putssystem över putssiktet och dess fogband, utan tryckfallet togs helt av systemet. Detta säkerställer att tvåstegstätningen kring alla anslutningar kan utföras med StoGuard system kombinerat med de traditionella vädertätningar som används för putssystemen. Bygg hållbart Några av de viktigaste slutsatser vi dragit när det gäller putssystem är: Bygg torrt under väderskydd. Håll koll på fuktprocessen under byggtiden. Var noga med projektering och identifiera kritiska detaljer som ska kollas upp under byggprocessen. Dessa råd gäller oavsett byggmaterial. En byggnad ska klara de ökade väderbelastningar som den pågående klimatförändringen medför. Huset ska även vara hållbart och robust byggt för att tåla vissa fel under byggtiden samt senare förändringar som eftermontage av lampor, skyltar och markiser. Det finns putssystem på marknaden idag som är ventilerade och dränerade där putsning sker på ett skivmaterial. Plåtanslutningar och val av fönster är viktigt vid dessa typer av system. Dessa ventilerade putssystem är en enkel lösning som ger god säkerhet för bakomliggande vägg. Ett alternativ är putsning på StoGuard Vario eller StoGuard Mineral där väggen bakom putsisoleringen förses med ett lufttätt och vattenavvisande målningsskikt. Därefter monteras en dränerad putsisolering av minst 80 mm tjocklek. Putsskiktet är cirka 10 mm tjockt. Utanpå detta appliceras en genomfärgad silikonhartsputs. Fördelen med att putsa på isolering är att den yttre isoleringen monteras obruten över bjälklag och runt fönster och dörrar där andelen trä, betong eller stål är stor. Det är många löpmeter köldbrygga som hålls varm när den yttre isoleringen monteras. Den bakomliggande väggen blir också varm och torr när ett tjockt, obrutet isoleringsskikt omsluter byggnaden. Lufttätheten för konstruktionen ökar även med ett yttre obrutet skikt som sluter helt tätt vid alla öppningar och genomföringar i väggen. Byggherren har ett stort ansvar för byggnadens miljöpåverkan, hållbarhet och funktion över tid. Vi materialleverantörer bidrar gärna med vår kunskap och erfarenhet för att ta nya grepp när gamla beprövade sanningar inte längre räcker hela vägen fram. Det är en balansgång mellan investeringskostnad, driftsekonomi, säkerhet och miljöpåverkan. Husen ska hålla länge och erbjuda attraktiva miljöer för de boende! D 96 husbyggaren nr 2 B 2008