1. Den människostyrda evolutionen

1 Detaljerad disposition för bok om artificiella kroppsdelar Introduktion Om boken Om samtiden, tekniken och människokroppen Varför den måste skrivas Om Milis och Lotten 1. Den människostyrda evolutionen 1.1 Människokroppen i förändring Drömscenariot vore att få prata med självaste Svante Pääbo, en av världens främsta forskare på genetik, den första som kartlade det mänskliga genomet. Annars intervju med Johan Frostegård, läkare och genetiker som skrivit insiktsfullt och spännande om den mänskliga evolutionen i boken Nästan allt om människan (Karolinska Institutet University Press, 2011) Kort om genernas funktion. Vad händer men människokroppen när vi generation efter generation inte använder vissa av människokroppens företräden? Diskussionen ska utmynna i att evolutionen ständigt pågår och att vi måste skapa en värld där alla får plats. 1.2 Den bioniska kroppen Biometik (obs! ej samma som bionik) är läran om hur man använder sig av processer som finns i naturen och återskapar dem på artificiell väg. Det här är egentligen grunden för alla artificiella kroppsdelar, eftersom det är förlorade funktioner man vill återskapa när man bygger en protes. Men senare i boken kommer vi också att skriva om hur man skapar proteser som är bättre, som kan göra mer saker än våra biologiska kroppar. Intervju med Robert Full (som sysslar med biometik) som forskar på hur naturen löser olika problem. Han har bland annat blivit känd för att han utvecklar maskiner som använder samma

2 teknik som geckoödlor när de klättrar på väggarna. Rent teoretiskt skulle man kunna skapa protesfötter som gör att vi kan gå på väggarna och i taket. www.ted.com/speakers/robert_full.html #Vi försöker härma naturen för att sedan överlista den #Berkley Bionics http://www.eksobionics.com/ Ett stycke om bionik är läran om hur människokroppen koppas samman med tekniken. Den första cyborgen myten om Ikaros Protes utformad så att den påminner om en snäcka.

3 1.3 Central intervju med Caludia Michell Claudia Michell är före detta marinsoldat som förlorade sin högra arm i en motorcykelolycka. Clauda har fått hjälp på ett av världens ledande institut för robotproteser Rehabilitation Institute of Chigago (RIC). Jag tror att Clauda Mitchell är en av de personer som har en protes som styrs av sensorer som är direkt koppade till hennes nervsystem, och inte som det brukar vara, dvs att sensorerna sitter utanpå skinnet. http://www.nextnature.net/2006/12/bionicwoman-2/ Marinkårsoldaten Claudia Mitchell med en bionisk arm. 1.4 Hur påverkar tekniken jaget? Subjektsbegreppet Hur stor del av jaget sitter i upplevelsen av den egna kroppen? # The Egotunnel av Thomas Metzinger (Basic Books, 2009) Var sitter jaget? Vilken betydelse har kroppen för vår uppfattning av jaget? Går det att skapa artificiella jag?

4 2. Den vackra tekniken 2.1.1 När tekniken estetiseras Sci fi-estetik. Inom sience fiction har tekniken alltid upphöjts som ett estetiskt ideal. Tekniken blir en symbol för framtiden och hoppen samtidigt som den blir en symbol för hur tiden går mot ett oundvikligt slut. 2.1.2 Ubiquitous computing Många gånger försöker vi dölja tekniken genom att bygga in den i sådant vi uppfattar som mer naturliga delar av vår tillvaro. Det gäller även proteser, som många gånger har till sin främsta uppgift att dölja avsaknaden av en kroppsdel, snarare än att återskapa en förlorad funktion. När börjar vi framhäva tekniken och de inbyggda maskinerna? Detta ställs i relation till alla de proteser vars främsta syfte är att dölja det faktum att man saknar en kroppsdel. Otto Bock är världens största företag som tillverkar proteser. De proteser som idag är klinisk standard har sett i princip likadana ut i tjugo år. Den viktigaste funktionen är ofta att dölja avsaknaden av en kroppsdel. Proteserna är gjorda av silikon och utformade för att se så naturalistiska ut som möjligt. Men nu har Otto Bock har nu utvecklat prototyper för arm- och benproteser som har ett mer futuristiskt uttryck. Vad kommer att hända med proteserna i framtiden? Kommer de kosmetiska proteserna som idag är klinisk standard, att kompletteras med proteser som bygger på en annan estetik? 2.2 Intervju med konstnären Thomas Broomé Thomas Broomé är konstnär har arbetat med teknik och arbete med teknik och kropp http://www.thomasbroome.se/thomas_broome.htm

5 2.3 Aimee Mullens Central intervju Central intervju med idrottaren och modellen Aimee Mullens som framhäver det faktum att hon saknar underben och använder sig av en mängd fantasifulla proteser http://www.aimeemullins.com/ Aimee Mullins 3. Drivkraften att förändra kroppen 3.1 Kroppen som en arena I alla tider har vi människor använt våra kroppar för att uttrycka oss på olika sätt. Kroppen är en arena för identitetsskapande, för positionering av kön, social grupptillhörighet med mera. 3.1.1 Skönhetsoperationer Vi söker bekräftelse via våra kroppar. Vi vill bli sedda med hjälp av vårt utseende. Varför opererar vi våra kroppar till oigenkännlighet? Groteskt stora läppar, karaktäriserade av de ingrepp de utsatts för är ett skönhetsideal som betyder jag har råd. Men vad händer när mimiken försvinner, när vi opererar oss så att vi förlorar en aspekt av vår kommunikativa förmåga?

6 3.2 Om kroppen som en cyborg 3.2.1 Vad är en cyborg Kort historik, referenser med mera. Jean-Luc Picard från Star Trek: The Next Generation som cyborg. Ett retinaimplantat som hjälpa synskadade att återfå synen. Är den som får ett implantat en cyborg?

7 3.2.2 Cyborgen och politiken, människan och naturen Cyborgen och de möjligheter att förändra kroppen som teknikutvecklingen medför bär vissa politiska implikationer. Det finns både forskare, teoretiker och ideologiska grundade rörelser som anser att tekniken ska ses som en befrielse för grupper i samhället som idag är förtryckta, exempelvis kvinnor. Referenser till Donna Haraway, eller i bästa fall en intervju med henne. Hon är vetenskapsteoretiker och har skrivit om kroppen, naturen och tekniken i flera decennier. Varför är vi inte nöjda med de kroppar vi fötts med, trots att de kanske är mer än funktionella? Konstnären Patricia Piccini samt bilder på hennes verk (kanske). Nature's Little Helpers - Skulptur av Patricia Piccini.

8 Patricia Piccini gör skulpturer på märkliga varelser, en sorts blandningar mellan människor och djur. Donna Haraway skrev förordet till en utställning som Patricia Piccini gjorde 2007. 3.3 Den posthumana människan Transhumanismen är en intellektuell och kulturell rörelse som hyllar eller strävar mot att tekniken ska kunna användas för att utrota allt sådant som leder till mänskligt lidande idag, det vill säga sjukdomar, svält fysiska tillkortakommanden med mera.

9 3.3.1 Centralintervju Kevin Warwick Kevin Warwick professor i cybernetik vid University of Reading, Storbritannien. Kevin Warwicks forskning kretsar kring artificiell intelligens, biomedical engineering och robotik. Han har i flera fall använt sig själv som försöksperson i sina projekt och exempelvis planterat in elektroder på sig själv med ambitionen att själv bli en cyborg. Han bedriver även mer konventionell och mindre spekulativ forskning inom AI och på implantat. http://www.kevinwarwick.com Central intervju med forskaren Kevin Warwick som Transhumanism Professor Kevin Warwick. I annat fall intervju med Anders Sandberg, professor #Anders Sandberg http://en.wikipedia.org/wiki/anders_sandberg

10 3.4 Vem är normal? Diskussion om vad som är noramlitet, vad som är naturligt och vad som är artificiellt. Intervju med den sydafrikanske löpare Oscar Pistorius som trots eller tack vare sina kolfiberproteser kan delta i stora internationella tävlingen på samma villkor som löpare som springer på sina medfödda ben. Den sydafrikanske löparen Oscar Pistorius. 4. Proteser och hjälpmedel Vad är skillnaden mellan att ha en bionisk arm och att använda glasögon? Finns det någon väsentlig skillnad över huvud taget? Och är det någon skillnad på att ha en benprotes som är helt extern och en som man sätter fast med hjälp av inopererade titanskruvar. Kapitlet kommer att fokusera på de många vanliga proteser och implantat som finns att tillgå idag. Många av proteserna har sett likadana ut i flera decennier. Men inom forskningen pågår många pilotprojekt med nya funktioner och material. I kapitlet kommer vi dels att undersöka hur det faktiskt är att leva med implantat och proteser, dels de framsteg som görs på området, men som ännu inte kommer alla tillgodo.

11 4.1 Hörapparater Ett cochleaimplantat är ett hjälpmedel som genom elektrisk stimulering av hörselnerven ger gravt hörselskadade och döva personer möjligheter att uppfatta ljud och tal. Cochleaimplantat är ett alternativ för de personer som får begränsad eller ingen hjälp av en vanlig hörapparat. Veronica Johansson berättade att det finns personer med implantat som identifierar sig så stark med de implantat de fått inopererade att de inte vill byta ut dem när det kommer uppdateringar. Cochleaimplantat - hörapparat som bygger inopererade elektroder i hjärnan. 4.1.1 Jag har ett chip i hjärnan Central intervju med en person, kanske ett barn eller en väldigt ung person som har en bahahörapparat eller ett cochleaimplantat. Hur kan man identifiera sig med tekniken? När blir den en del av sig själv och när känns det som ett par glasögon? 4.2 Proteser 4.2.1 Beskrivning av tekniken. Vi besöker verkstäder och utvecklingslaboratorium. Hur bygger man en protes? Vad är biomedical engineering? Personer att prata med: #Birgitta Rosen på Röda korsets sjukhus

12 4.2.2 Benproteser Nerroly Ramstrand, forskare inom ortopedi som sysslat med hydralisk teknik i benproteser. 4.2.3 Handproteser Vi besöker Handkirutgiska kliniken i Malmö/Lund som även internationellt sett ligger oerhärt långt framme när det handlar om handproteser. Vi intervjuar professor emiritus Göran Lundborg. Pratar med Christian Balkenius http://www.ikaros-project.org/ Konstgjort känsel 4.3 Ortoser Titanskruvar Titan och andra material Att fästa proteser med titansruvar är en svensk uppfinning som, när det kom var revolutionerande för möjligheten att skapa funktionella proteser. Idag kommer en mängd nya material, bland annat tar man fram material som får benet att läka ihop och som sedan tas upp av kroppen. #Rickard Brånemark. Per-Ingvar Brånemark uppfann tekniken att fästa tandimplantat med totanskrivar. Hans son titanskruvar Rickars Brånemark fortsättar att utveckla tekniken för proteser. # Håkan Engqvist, professor i tillämpad materialvetenskap vid Uppsala universitet. Utvecklingen av nya material är en viktig del av forskningen på proteser och aartificiella kroppsdelar. 4.4 Robotarmar och kolfiberben Framtiden för proteserna. Vad kan vi vänta oss? Intervju med forskare på Rehabilitaion Institiue of Chicago (RIC)

13 5.5 Kosmetiska proteser Alla proteser är ju trots allt inte fullproppade med teknik. I många fall handlar det om att försöka återställa ett skadat ansikte. Kanske borde man skriva något om detta också? Chrissy Steltz fick en protes som ersättning för den del av ansiktet hon förlorade vid en olycka. 5. Uppåt framåt Teknologier som förstärker förmågor. Normerna kring kroppen är starka i vår kultur. När är en kropp funktionell och när är en kropp stympad? Transhumanismens dröm om en ny människa med oanade förmågor är eller förblir kanske bara en dröm. Men det finns andra instanser med starka motiv att omskapa människokroppen för att förmå den att nå nya nivåer Motiven för att skapa en människa med och överträffa det vi trodde var möjligt. 5.1 Hal Den japanska forskaren Yoshiyuki Sankai från uiversitetet i Tsukuba har utvecklat en robotdräkt, ett så kallat exosklett som kommer att användas i rehabiliteringen av personer med skador efter stroke eller olika typer av förlamningar. Kring Hal bilades företaget Cyberdyne som nu har en filial i Sverige och ett samarbete mellan Cyberdyne och Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken vid Danderyds sjukhus. Jörgen Borg (Danderyd) Yoshinquri Sankai

14 Robotdräkten HAL som används vid rehabilitering av strokepatienter. 5.2 HULC Om HAL som beskrev i kapitlet innan är en teknik som hjälper individer med nedsatta förmågor att rehabiliteras och kunna återgå till ett liv som liknar det de hade tidigare så kan samma teknik också användas i militära syften. Human Universal Load Carrier HULC skapar soldater som kan gå lägre, bära tyngre och så vidare. 5.3 Implantat i hjärnan 5.3.1 Implantatens mörka historia

15 5.4 Hjärninplantat som bot Runt om i världen forskar man just nu på hur invasiva implantat i hjärnan ska kunna användas för att bota personer med olika psykiatriska åkommor så som tvångssyndrom. Detta är en metod att hjälpa svårt sjuka människor. Men metoden väcker också etiska frågeställningar. #Veronica Johansson 5.5 Implantatens möjlighet att förbättra våra kognitiva förmågor Implantaten i hjärnan har en mörk historia. Finns det en risk att implantaten i framtiden kommer att användas för att skapa supermänniskor? Jämför med hur tekniken från HAL kan användas för att skapa supersoldater. Intervjuer på forskare om vad vi kan göra i framtiden. Är det en utopi? 5.6 Eventuellt case eller central intervju med person som har hjärnimplantat. Hur känns det att veta att man har något i hjärnan som påverkar hur man tänker och känner? 6. Upplevelser av kroppen och hjärnan i en skål 6.1 Hur fungerar hjärnan 6.2 Hjärnan och kroppen Central intervju Henrik Ehrson Central intervju med läkaren och kognitionsforskaren forskaren Henrik Ehreson som gjort försök där hans försökspersoner fick utomkroppsliga upplevelser. http://www.youtube.com/watch?v=zrqhqd7ea8s #Var sitter jaget? #Cotards symdrom psykisk störning där personen tror att han eller hon inte finns eller saknar centrala delar av kroppen såsom hjärnan eller skelettet.

16 6.3 Hjärnan kopplad till olika maskiner Malin Åberg Björnsdotter programmerare transhumanist Malin Åberg är har doktorerat på avhandling om maskinell inlärning och mönsterigenkänning av hjärnaktivitet med medicinska tillämpningar. Hon jobbar med att utveckla programvaror som används för att få exempelvis ryggmärgsskadade personer att kunna styra föremål utanför kroppen med hjälp av tanken, det vill säga genom att aktivera olika centra i hjärnan. Det finns kända exempel på personer som är helkroppsförlamade och som genom sensorer inopererade i hjärnan lärt sig styra en datormus. Hur långt har den forskningen kommit idag? 6.5 Hjärnan i skålen Hilary Putnam, matematiker och filosof. Skrev boken Reason, Truth, and History (Cambridge University Press, 1981) formulerade han det scenario som senare lade grunden till Matrixfilmerna, dvs att individernas kroppar befinner sig i en sorts bad eller lösning och att alla intryck som kommer till hjärnan kontrolleras av en dator. #Tekniken som en total del av kroppen. #Kan man leva utan kropp? 6.6 Att göra nya kroppsdelar 6.6.1 Att odla organ. Om man kan odla nya organ kan man kanske odla nya kroppsdelar? Urinblåsa odlad i laboratorium.

17 6.6.2 Regenererande material Material som används för att sätta fast proteser med som sedan omvandlas till kroppseget material 6.7 Artificiell livmoder Kommer vi att kunna odla människor i framtiden? 7. Robotiken att bygga en människa 7.2 Liten ordlista Robot: En intelligent mekaniskt eller virtuellt föremål som kan utföra uppgifter. Robotar kan vara autonome, det vill säga att de agerar på egen hand, semi- autonoma eller fjärrstyrda. Android: Robot eller en syntetisk organism som utformats för att se människolik ut. Humanoid: Robot med tydligt människolika företräden, exempelvis arm- eller benliknande objekt, men där kravet på ett naturalistiskt människoutseende är lägre. Geminoid: Flera kända robotforskare har tillverkat robotkopior av sig själva eller andra kända personer. Dessa brukar kallas geminoider efter det grekiska ordet för tvilling. Professor Hiroshi Ishiguro från Intelligent Robotics Laboratory, Graduate School of Engineering Science vid Osaka University, Japan och hans geminoid.

18 7.2Central intervju med Danica Kragic, professor i robotologi Labbet är fullt av prylar. Leksaker, muggar, mjölkförpackningar. Och golvet är täckt av markeringar och små tejpbitar. Här bedriver professor Danica Krigic sin forskning. Prylarna, det är sådant vi hittar i våra hem. Danica är professor i robotoligi på Kungliga teknikska högskolan, KTH i Stockholm och föreståndare för förskarlabbet Centrum för autonoma system. Hennes forskargrupp på KTH arbetar med att utveckla hushållsrobotar. Maskiner som ska kunna hjälpa till med disken, plocka upp saker från golvet eller hålla oss människor sällskap och svara på frågor på frågor om ditten och datten. Men det är en diger uppgifte hon och hennes kolleger har framför sig. För hur bygger man en robot som vet hur hårt den ska hålla i en tallrik för att inte tappa den men utan att ha sönder den? Det handlar om att skapa system maskiner som kan kombinera informationen från en massa olika intryck och sedan tolka den rätt, säger Danica som sjölv är expert på datorseende. Robotarna heter Goofy, Dumbo och Ninni. Än så länge uppvisar de mycket rudimentära funktioner. De lär sig basala saker som att hålla ett glas utan att spräcka det, att ta sig från en punkt till en annan utan att köra på bollen och klädhögen som ligger på golvet eller att plocka ta upp en av flera muggar som står bredvid varandra på ett bord. Vi har redan idag svårt att erbjuda funktionshindrade och äldre allt det de behöver, ska vi i framtiden kunna ta hand om alla som behöver det måste vi ta robotarna och tekniken till hjälp, säger Danica Kragic. Kanske kan man få hjälp att gå på toan när man vill istället för att behöva vänta på att någon ska komma från hemtjänsten. Eller bara plocka upp något som ramlat eller hämta ett glas vatten, säger Danica. Robotarna rör sig på hjul. De ser snare ut att höra hemma på ett industrigolv än i en hemmiljö. Men man kan ändå se att de har något som påminner om en människa. Ett ansikte, två armar. Sensorererna, det är robotarnas sinnen, säger Danica. Precis som vi människor karlägger robotarna omgivningen. Två kameror blir ögon med stereoseende. Kontaktsensorer i de extremiteter som fungerar som händer ger känsel. Mikrofonerna är robotens öron. Rörelsesensorer göra att den vet hur långt det är till väggen. Den plockar in information om sin omgivning och tolkar den. Precis som vi människor.

19 - Men robotarnas stora tillkortakommande är att den inte kan glömma, säger Danica. Det svåra är att få den att förbise sådant den inte behöver och att bara använda sig av information som den kan använda. Den stora utmaningen är att lära dem sålla. Att utveckla maskiner som kan utföra uppgifter på egen hand, ta rätt beslut, veta hur var och när den ska använda sina olika färdigheter kräver nästan någon form av mänskliga egenskaper. Ofta talar man om artificiella intelligenser. Men i vilket avseende är robotarna intelligenta? - Intelligensen handlar om att roboten ska kunna interagera med människan på ett sätt som människan förväntar sig, att människan inte ska behöva bli förvånad över vad roboten kan eller inte kan, säger Danica. Den ska förstå sig på oss människor, då blir den intelligent. När en människa håller upp ett föremål och säger ta den här ska roboten kunna koppla samman dialogen men människans gester och ögonrörelser. En hushållsrobot ska inte bara kunna diska, den ska även hämta information om hur vi vill att den ska diska just vår disk. - Robotarna måste kunna lära sig av oss, säger Danica. Att ha en robot som utför allt det där tråkiga vi själva inte har lust att göra låter som en dröm. En annan vikig funktion hos de robotar man forskar på är som sällskap. Companions kallas det på engelska. Någon man kan ställa frågor till, som kan leta rätt på och läsa upp ett recept eller svara på vem som regisserade Ailien 3. En sorts social assistent. När populärkulturen och science fiction-litetraturen sysselsätter sig med robotar är det ofta samma typ av frågeställningar som dryftas. När människan tillverkar robotar till sin avbild blir vi skräckslagna. Enligt den klassiska Frankenstien-logiken försöker människan återskapa formeln för allt mänskligt, men åstadkommer istället ett monster. De robotar vi ser på film, de som vi inte kan skilja från en människa, som replikanterna i Bladerunner som tillslut utvecklar ett eget känsloregister, de finns inte, kanske kommer de aldrig att finnas, säger Danica. Men trots att forskarna inte försöker göra människor kräver utvecklingen av robotarna ändå den allra djupaste kunskapen och förståelsen för det mänskliga. En treåring ser skillnad på en bild av en vit, hårig katt och en vit hårig hundvalp. Men det finns ingen dator som gör det än. Datorerna lär sig utifrån sannolikhet. Det är större chans att en kopp uppträder på en bild tillsammans med ett bord än tillsammans med en häst.

20 I robotens huvud handlar allt om matematik och statistik. Än har vi inte algoritmer som gör att en robot, med synen kan tolka omgivningen på samma intuitiva sätt som vi människor. Människan hjälper roboten att lära instrumentellt. Människan visar relationer mellan objekt för roboten. Men det handlar inte om att man härmar människans intelligens. Det är snarare en sorts övervakad inlärning Människans samröre med robotar väcker frågor om hur vi organiserar vårt samhälle. Idag oroar sig många människor för att tekniken leder till social isolering, att hushållsroboten ersätter mänskliga kontakter. Danica berättar hur provocerade människor blir när hon föreslår att man kanske borde överväga att ersätta en hund som är ensam hemma åtta timmar om dagen med ett elektroniskt husdjur i framtiden. En maskin som inte har förmågan att uppleva lidande på det sätt biologiska varelser har. Eller varför inte partners. Har du en fetisch som du har svårt att få utlopp för tillsammans med andra människor, kanske för att det i grunden kan skada folk, varför inte använda robotar? Vore det inte fantastiskt om vi kunde få bort prostitutionen helt? Frågar hon sig retoriskt. Jag vill inte att de produkterna som kommer i framtiden ska främja beteenden som i grund och botten handlar om att skada människor, även om det är robotarna som utsätts. Jag vill inte att tekniken ska höja acceptansen för exempelvis pedofili. Men kan det lösa ett problem som redan finns så är det ju bra. Så hur pass lika oss själva kommer de här robotarna att vara? Vi människor tänker ju själva, men absolut inte okorrelerat till omgivningen. Vi är så påverkade av allt vi möter i våra liv, information, möten med människor, propaganda, medier, livsomständigheter. Vår fria vilja fungerar ju bara utifrån de ramar som satts åt oss. Samma sak är det med robotarna. De är fria inom de ramar vi givit dem. Men kommer en robot någonsin att kunna känna sig levande? - Kunskapen om människan är egentligen det absolut viktigaste för oss när det kommer till robotforskningen. För att kunna skapa robotar till våra avbilder måste vi kartlägga den mänskliga hjärnan i detalj, hur den sorterar och organiserar informationen och framförallt hur den glömmer saker. Den kartläggningen tror jag att vi kommer att kunna göra så småningom.

21 Vi utvecklar vi maskiner och forskningen kräver grundläggande kunskap om människan. Är forskningsprojekt om humanoider egentligen rent självbespeglande? En dag, när vi har kartlagt människan, när vi förstår hjärnan in i minsta detalj och det tror jag att vi skulle kunna göra så kommer vi säkert att kunna återskapa det på artificiell väg. Varför skulle vi inte kunna göra det? Men frågan är om vi verkligen vill det. 7.3 Den mekaniska slaven En dag kommer robotar tveklöst att vara en del av våra vardagsliv. Framtidens robotar är personaliserade, det vill säga de anpassar sig efter ägarens önskemål och behov, antingen det gäller att göra hushållsarbete, utföra tjänster, hjälpa till med personlig hygien eller fungera som en sorts sällskap. Men automatiserade dockor har funnits i människans tjänst i årtusenden. Den hellenistiske vetenskapsmannen Heron från Alexandria redogjorde redan på 100-talet f. Kr för hur mekaniska föremål och dockor skulle kunna konstrueras. Och inte förvånande höll sig japanerna redan på 1600-talet med så kallande karakuri ningyo, en sorts mekaniska dockor som användes bland annat vid teceremonier och på teatrar. De mekaniska dockorna fungerade både som en sort underhållning och som en form av tjänare. De hade ett starkt symbolvärde och ansågs representera olika känslor. Många menar att karakuri ningyo förebådade det starka intresse för robotar som finns i japanska kultur idag. En karakuri ningyo tillsammans med det japanska elektronikföretaget Sonys världsberömda robothund AIBO.

22 Men ordet robot har europeiskt ursprung och kommer från den tjeckiske författaren Karel Capeks pjäs Rossums universella robotar som hade premiär 1921. Det tjeckiska ordet robata betyder slav eller arbetare. De robotar som förekommer i pjäsen är en sorts artificiella men biologiska varelser som fungerar som slavar och som är ganska nöjda med det. Ordet robots ursprung anger på något vis var tonvikten inom robotforskningen ligger idag. De robotar vi utvecklar för mänsklighetens räkning ska smälta in i vårt samhälle och vår tillvaro på människans villkor. De ska vara i vår tjänst. 7.4 Robotiquette HRI, Human Robot Interaction är växande forskningsfält som omfattar allt från neurologi, kognitionsforskning och beteendevetenskap till programmering och mekanik. Men framförallt ägnar sig HRI-forskarna åt att studera hur vi människor reagerar när vi umgås med robotar. Studiet av robotar är i själva verket studiet av människan. Högst på agendan ligger att knäcka koden för hur vi människor beter oss och uppfattar världen. En robot vi uppfattar som irriterande eller störande kommer vi aldrig att acceptera i våra liv. Ska man prata med en robot behöver den bete sig som en människa, gestikulera och vara - ja faktiskt - trevlig. Och det måste ske på ett sätt som vi uppfattar som intuitivt. En assistentrobot som ställer frågan Vad kan jag hjälpa till med? på exakt samma sätt flera gånger dagligen kommer vi att börja reta oss på och så småningom avsky. Det menar forskaren Kerstin Dautenhahn. På School of Computer Science, University of Hertfordshire där Dautenhehn är professor arbetar forskarna med att utveckla en sorts sociala regler för hur robotar ska bete sig för att vi människor accepterar dem. Att bygga robotar som agerar på ett sätt som vi människor uppfattar som socialt intelligent kallar forskarna rätt och slätt för robotiquette. 7.5 Robotar med EQ Människan har alltid varit intresserad av processer som simulerar mänskligt beteende. Men fram till 1980-talet sysselsatte sig robotforskningen i första hand med att försöka återskapa och överträffa den mänskliga hjärnans förmåga att kalkylera och lösa problem. På senare år står det dock klart för forskarna att det finns många andra användningsområden för robotar än att underhålla oss och att spela schack.

23 I projektet Aurora som drivs av bland andra tidigare nämnda Kerstin Dautehahn undersöker man hur barn med autistiska drag kan dra nytta av samvaron med robotar. Den lilla androiden Kaspar blir en lekkamrat som hjälper barnen öva på de sociala förmågor som annars ofta kommer naturligt hos barn som inte befinner sig inom autismspektrat. I leken med Kaspar lär sig barnen sådant som att turas om, att imitera den det leker mer, att ta initiativ i leken och att gemensamt uppmärksamma ett föremål eller en företeelse. Motivet för projektet är inte att utveckla en robot som ska ersätta familjens, vänners eller lärarens roll. Men medan människovärlden ofta ter sig oförutsägbar för barn med autism agerar robotar på maskiners mer förutsägbara vis, något som kan upplevas som betryggande för ett barn med autism. Den lilla roboten Kaspar ska hjälpa barn med autism att träna på interaktion. Sienceficionförfattaren Isaac Asimov författade på 1950-talet tre berömda lagar som har fått mycket stort genomslag även inom forskarvärlden när det gäller hur vi bör förhålla oss till utvecklingen av intelligenta maskiner. Det tre lagarna lyder: Första lagen: En robot får inte skada en människa, inte heller, genom passivitet låta en människa komma till skada. Andra lagen: En robot måste lyda order från människor förutom då sådan order står i konflikt med första lagen. Tredje lagen: En robot måste skydda sin egen existens så länge det inte står i konflikt med första och andra lagen.

24 Populärkulturen är dock full av robotar som går till angrepp mot mänskligheten. The Terminator (1984) från filmen med samma namn, M.A.R.K. 13 från filmen Hardware (1990) för att nämna ett par. I framtiden kommer robotarna att var betydligt mer intelligenta än de är idag. Kanske till och med intelligentare än vi människor. Det tror i alla fall robotforskaren David Hanson. För att förhindra framtida katastrofer då robotarna tar över, går till attack mot dem som skapat dem, måste vi redan nu, i samma takt som vi utvecklar robottekniken också utveckla robotarnas empatiska förmågor. Robotar med känslor, helt enkelt. Men hur skapar man en maskin mer EQ? David Hansons företag Hanson Robotics sysslar med att utveckla vad han kallar empatiska robotar. Robotarna ska ge återkoppling på blickar och ansiktsuttryck från den människa den interagerar med. Om roboten befinner sig tillsammans med en grupp människor kan den urskilja enskilda individer i gruppen och titta från person till person. Lilla Zeno finns redan som en kommersiell produkt. Roboten kan röra ansiktet och uttrycka olika känslotillstånd. Den går, står, leker och interagerar med omgivningen. Men David Hanson menar att Zeno är mer än en leksak. Det är en interaktiv kompanjon som hjälper barnet att lära sig och att utvecklas. David Hanson tillsammans med roboten Zeno och sin 18 månader gamla son (som också hener Zeno).

25 7.6 Robotens utseende Utgångspunkten för den robotforskning som bedrivs idag är alltså att robotarna ska kunna bygga relationer med oss människor genom att bete sig på ett sätt som vi som användare kan acceptera. Men de ska inte bara bete sig tilltalande utan även se tilltalande ut. Ett område inom utvecklingen av humanoider är hur de ska utformas för att se så mänskliga ut som möjligt. Men jämna mellanrum lanserar olika forskningslabb runt om i världen ruggigt människolika geminoider och humanoider. Hanson Robotics har gjort en robot som ser ut och pratar som science fictionförfattaren Philip K Dick. Ju mer människolik en robot är, desto större krav ställs också på hur man utformat dess utseenden och funktioner. En av de stora pionjärerna inom robotforskningen, den japanske professorn Masahiro Mori funderade mycket över hur vi förhåller oss till de robotar vi skapar. 1970 myntade Mori begreppet The Uncanny Valley. Mori menade att det finns en kritisk punkt i utvecklingen av robotar och proteser då det naturalistiska utseendet i kombination

26 med dålig funktionalitet gör att vi alienerar oss från objektet snarare än accepterar dem. En robot som ser allt för människolik ut, men som inte beter sig eller fungerar som en människa uppfattas helt enkelt som allt för kuslig uncanny för att vi ska kunna umgås med den obehindrat och den kommer snarare att göra oss illa till mods. Mori förslog därför att man ska inte ska göra robotar helt människolika förrän den dagen man även kan få den att fungera likt en människa. Professor Masahiro Moris schema över The Uncanny Valley Hypotesen om The Uncanny Valley har fått stort inflytande på robotforskningen. Professor Karl F MacDorman vid School of Informatics, Indiana University har intresserat sig för vilken betydelse robotarnas utseende har för hur vi interagerar med dem. Androiden människoroboten - är inte en del av vår naturgivna verklighet, den befinner sig på gränslandet mellan människa och maskin. Det människolika utseendet i kombination med ett robotaktigt beteende blir ett brott mot normerna för hur människor ska vara och se ut.

27 Uncanny betyder ungefär kuslig på engelska. Roboten på bilden är förmodligen ett bra exempel på hur en robot som befinner sig i The Uncanny Valley. Hur vi tar till oss androiden beror också på en mängd faktorer hos oss själva. Bland annat på hur väl våra sinnen fungerar, våra egna kognitiva förmågor, om vi sedan tidigare är vana vid androider och vår inställning till teknik i allmämänhet. En äldre eller teknikovan person kan ha svårare att greppa att en android är just en android än en yngre person med stor teknikvana har. Karl MacDorman har gjort flera studier på hur robotens utseende påverkar oss människor. Bland annat har han tittat på hur robotens utseende fungerar för att väcka empati hos oss. När vi utför en handling, exempelvis lyfter en kopp som står på ett bord aktiveras vissa områden i hjärnan. Det är också känt att när en annan person utför en handling medan vi betraktar den, aktiveras motsvarande områden i vår egen hjärna. Det är spegelneuronerna som är aktiva här. I experiment lät Karl MacDorman försökspersoner betrakta en robot som utförde vissa handlingar samtidigt som han mätte vilka områden i försökspersonernas hjärnor som aktiverades. När handlingen utfördes av en android med ett mycket naturalistiskt, mänskligt utseende var aktiviteten i det område som motsvarade androidens handling hjärnan hos försökspersonen betydligt större än när samma handling utfördes av en androiden där man tagit bort det människolika ansiktet. Slutsatsen man kan dra av det här är att vi identifierar oss starkare med människorobotar än med andra robotar.

28 Texter till följande rubriker kommer snart. 7.7 Personaliserade robotar # AI Hubert Dreyfus och hans kritik mot AI-forskningen # Turingtestet- hur vet man att en robot är intelligent? # Angelo Cangelogi forskar på hur smarta robotar ska prata # Hushållsrobotarna #Steven van Rump Giraffen 7.8 Vad ska vi ha dem till? # Cynthia Breazeala berättar om nya användsningsområden för robotiken 7. 9 Kommer vi kunna skapa artificiella människor? # Etiska invändningar Slutet på historien robotarna? Studiet av robotarna är egentligen studiet av oss själva. För att förstå hur vi ska utveckla bra och fungerande robotar i framtiden måste vi knäcka koden om människan.