SPFs program mot ålderism Resultat av medlemsenkät 2014 Lars Nilsson Ansvarig för ålderismprogrammet inom SPF lars.nilsson@spf.se
Sammanfattning Jämfört med 2012 visar den nya medlemsenkäten 2014 följande: Svarsfrekvensen har ökat (61 % till 83 %, 65-74 år). Kunskapen om ordet ålderism har mer än fördubblats (13 % till 28 %, 65-74 år). Andelen som arbetar har ökat (12 % till 17 %, 65-74 år). Intresse för arbete har nära fördubblats (37 % till 58 %, 65-74 år; 24 % till 48 %, 75+). Ålderism är vanlig vid enstaka händelser och vid pensioneringen. Drabbar 50 70%. Ny kunskap: Stor andel äldre underskattar sig själva och anser att de tar jobb från yngre. Nära 40 % anser att de får sämre behandling i sjukvården för att de är gamla. Många ger hjälp i vardagen till anhöriga i en omfattning som är större än hela den samlade svenska hemtjänsten, vilken kostar 40 miljarder kr per år. Detaljer: Under januari 2014 sändes enkätformulär till 1000 slumpmässigt utvalda SPF-medlemmar 65-74 år och motsvarande utskick till 1000 medlemmar 75 år och äldre. Svarsfrekvensen ökade jämfört med 2012, från 61 % till 83 % för 65-74 år, men minskade från 52 % till 44 % för 75+. Kunskapen om vad ordet ålderism betyder hade mer än fördubblats från 13 % till 28 % i gruppen 65-74 år och ökat från 13 % till 16 % i den äldre gruppen. Ålderism upplevs inte i vardagen, men finns som underliggande attityder eller åsikter vilka blir synliga först i relation till enskilda händelser då 18-19 % rapporterat att de drabbats. Ålderism förekom (7-15 %) i samband med pensioneringen: uppmanades att gå i pension i förtid, tvingades sluta på grund av kollektivavtal, mobbades för att sluta arbeta. Andelen arbetade hade ökat tydligt i båda åldersgrupperna, för den yngre gruppen från 12 till 17 %. Intresset för fortsatt arbete ökade i båda åldersgrupperna, i den yngre gruppen från 37 % till 58 % och i den äldre gruppen från 24 % till 48 %, det sista en fördubbling. Eventuell ålderism utövad av de äldre själva undersöktes. Samtidigt som det fanns ett gott självförtroende bland de svarande så fanns också en egen underskattning, en tveksamhet om att klara ett modernt arbetsliv och känsla av att ta jobb från yngre. Problemen med att socialförsäkringen upphör hade drabbat 5-6 % av de svarande på 2014. Andelen 6 % drabbade innebär omkring 63 000 individer i befolkningen 65-74 år. Mer än en tredjedel av de svarande ansåg att äldre får sämre behandling i sjukvården just för att de är gamla. I båda åldergrupperna var det 14-15 % som hjälpte anhöriga eller vänner med vardagsbestyr, i medeltal 7-8 timmar per vecka. Om detta skulle kunna extrapoleras till hela befolkningen 65+ så skulle det betyda en hjälpinsats som är större än den samlade hemtjänsten i landet. Den årliga kostnaden för hemtjänst i Sverige beräknas till 40 miljarder kr per år. En sammanfattning visar att 53 % av de svarande 65-74 år och 68 % i den gruppen 75+ någon gång hade drabbats av ålderism, vilket är 10-20 procentenheter högre än i enkäten 2012. 2
1. Bakgrund och syfte. Ålderism innebär negativa attityder, stereotypa uppfattningar eller diskriminering av äldre. Detta kan göra att den enskilde känner sig illa behandlad, åsidosatt eller kränkt. SPF genomför sedan 2012 ett program för att motverka ålderism. För att kartlägga medlemmarnas uppfattning om den nuvarande situationen, identifiera situationer och områden där ålderism kan tänkas förekomma och uppskatta i vilken grad SPF:s medlemmar drabbats genomfördes en medlemsenkät 2012 och denna upprepades i modifierad form 2014. En rapport med resultaten från enkäten 2012 finns tillgänglig på www.spf.se/alderism. Resultaten från enkäten 2014 redovisas nedan. 2. Metod Under januari 2014 sändes via posten enkätformulär med svarskuvert till 1000 slumpmässigt utvalda SPF-medlemmar 65-74 år och motsvarande utskick till 1000 medlemmar 75 år och äldre. Medlemmarnas svar förelåg en månad senare. De flesta frågor hade endast fasta svarsalternativ vilket underlättar analysen av resultatet. För vissa frågor var de fasta svarsalternativen kompletterade med möjligheten att skriva in fri text. Enkäterna besvarades anonymt. De samlade svaren på samtliga frågor i formulären redovisas i texten nedan och enkätformuläret finns i Bilaga 1. Enkäten 2014 var kortare än den som användes 2012 och var inriktad på de områden där en förändring mellan 2012 och 2014 kunde ha skett. Dessutom hade frågor tillkommit. De avsnitt som avsåg att belysa i vilken grad medlemmarna drabbades av ålderism var identiskai de två enkäterna. Nya avsnitt var medlemmarnas ev. ålderistiska syn på den egna åldersgruppen, deras syn på sjukvården samt i vilken grad medlemmarna hjälper anhöriga eller vänner med vardagssysslor. De avsnitt i 2012 års enkät som berörde hälsa, datoranvändning, utbildning, yrkesbakgrund eller kunskap om den egna kommunen ingick inte. De svarande lämnade ibland frågor obesvarade. För att beräkna andelen (procent) som avgivit ett visst svar användes genomgående siffran för totalantalet insända enkäter som nämnare, istället för antalet som besvarat en viss fråga. Det gör att summan av procentsiffrorna för de olika svarsalternativen ibland inte blir 100. 3. Enkäterna 2012 och 2014 resultat och tolkning. Resultaten av enkäterna har sammanfattats i separata tabeller nedan där jämförelse görs med resultaten från enkäten 2012. 3
3.1 Svarsfrekvens, ålders- och könsfördelning Svarsfrekvensen i gruppen 65-74 år ökade markant jämfört med 2012, från 61 % till 83 %. I den äldre gruppen var däremot svarsfrekvensen lägre 2014 än 2012 (Tabell 1). Det är svårt att tolka varför svarsfrekvensen ökad i den yngre gruppen, men det kan tyda på ett större engagemang bland medlemmarna. Medelåldern för de svarande i den yngre gruppen var 71 år och i den äldre gruppen 81 år (Tabell 1). Jämfört med enkäten 2012 hade de svarandes medelålder ökat något. Bland SPF:s medlemmar 2013 utgör åldersgruppen 65-74 år 42 % och gruppen 75+ 58 %. Tabell 1. Svarsfrekvens, ålders- och könsfördelning 65-74 75+ Svarsfrekvens 61 % 83 % 52 % 44 % Medelålder 69,4 år 71,3 år 80,4 år 80,7 år Kvinnor 58 % 61 % 55 % 55 % Män 42 % 39 % 45 % 45 % Könsfördelningen bland de svarande var relativt lika 2012 och 2014, men andelen kvinnor ökade och män minskade i den yngre gruppen. Enligt medlemsregistret hade SPF i de aktuella åldersgrupperna 61 % kvinnor och 39 % män. Fördelningen bland de svarande stämmer således överens med fördelningen bland medlemmarna. 3.2 Vad betyder ordet ålderism? Ordet ålderism är relativt okänt bland medlemmarna. Tabell 2 visar att i enkäten 2012 var det endast 13 % visste betydelsen. I den yngre gruppen hade kunskapen om ordet mer än fördubblats till 28 % i enkäten 2014 och kunskapen hade även ökat i den äldre gruppen. Kunskapen om ordet är dock fortfarande låg. Den låga kunskapen bör dock inte tolkas som att ordet inte skall användas. Negativa attityder och diskriminering av äldre bör ha ett namn för att kunna kommuniceras och ordet är inte svårt att förstå om det ges en förklaring. Det finns dock ett behov av att föra ut begreppet bland medlemmarna. Det har också skett sedan 2012 vilket förklarar ökningen. Tabell2. Betydelsen av ordet ålderism Vad tror du ordet ålderism betyder? 65-74 75+ Rätt svar 13 % 28 % 13 % 16 % 4
3.3 Bemötande och beteende mot äldre Båda enkäterna innehöll tre frågor för att belysa hur äldre bemöts i samhället på grund av att de är äldre (Tabell 3). Då det gäller de två första frågorna upplevde majoriteten ingen skillnad i bemötandet mot då de var yngre och det positiva övervägde. Svaren är också mycket lika mellan de två enkäterna. En slutsats av detta är att ålderismen är ovanlig i vardagslivet. Då det gäller den tredje frågan i Tabell 3 så svarar 10 19 % att de varit med om händelser som gjort dem arga eller ledsna. Den äldre gruppen var mer utsatt än den yngre. Eftersom skillnaden mellan de två grupperna främst är ålder så är en rimlig slutsats att de händelser som de rapporterar skett just på grund av deras ålder, och att det är fråga om ålderism. Svaren för de två enkäterna likartade. En rimlig slutsats är att ålderism inte upplevs i vardagen, men att den finns som underliggande och osynliga attityder eller åsikter som blir synliga först i relation till enskilda händelser som drabbar människor, och att fler drabbade finns i den äldre än i den yngre gruppen Tabell 3. Bemötande och beteende mot äldre Hur blir du bemött ute i samhället t.ex. på buss, i affärer osv. nu när du är pensionär? 65-74 75+ Gladare/vänligare 6 % 7 % 11 % 13 % Mindre glatt/vänligt 4 % 4 % 4 % 4 % Ingen skillnad 91 % 89 % 84 % 83 % Har Du en allmän känsla av att Din ålder påverkar andras beteende negativt eller positivt när det gäller Dig? Positivt 9 % 10 % 13 % 19 % Negativt 8 % 7 % 6 % 6 % Ingen skillnad 84 % 83 % 79 % 74 % Har du blivit så ovänligt bemött som pensionär att du blivit riktigt ledsen eller arg? Aldrig 83 % 88 % 78 % 82 % Ibland/ofta 10 % 12 % 19 % 18 % 3.4 Pensioneringen. Pensioneringen är en genomgripande livshändelse som påverkar både individen själv och omgivningen. För dem som närmar sig pensionsåldern kan ålderismen blir synlig genom behandlingen på arbetsplatserna. En effekt kan vara att inte själv kunna välja tidpunkten för sin pensionering, utan uppmanas att gå före 67 års ålder. Den första frågan i Tabell 4 avsåg 5
att belysa detta. Majoriteten 84 91 % svarade att de själva valt när de skulle pensioneras, medan och 8 10 % svarade att de blivit uppmanade att gå i pension. Det var ingen skillnad mellan enkäterna 2012 och 2014. Personliga egenskaper och önskemål kan medverka till resultatet, men det bör också tolkas som ålderism, dvs. att personer uppmanas lämna arbetsplatsen för att de ses som för gamla. Den andra frågan i Tabell 4 var tänkt att avslöja ålderism i relation till kollektivavtal. I enkäten 2014 svarade majoriteten (75-83 %) att de inte tvingats gå i pension på grund av kollektivavtalet men 10-15 % ansåg att så var fallet. Svarsfrekvensen var låg i detta avsnitt, särskilt 2012, varför procentsiffrorna inte summerar till 100. Uppenbarligen förekommer det att arbetsgivare med hänvisning till kollektivavtal tvingar personer att sluta arbeta. Detta tolkas som ålderism. Tabell 4. Ålderism i samband med pensioneringen. Valde du själv att gå i pension? 65-74 75+ Ja 89 % 91 % 84 % 89 % Nej, uppmanades 8 % 7 % 10 % 8 % Fanns det på Din arbetsplats kollektivavtal som tvingade dig att sluta din anställning? Ja 4 % 10 % 7 % 15 % Nej 44 % 83 % 64 % 75 % Behandlades du annorlunda än tidigare på din arbetsplats de två sista åren före pensioneringen? Ja 12 % 8 % 6 % 7 % Nej 86 % 89 % 89 % 89 % Fanns det på Din arbetsplats en allmän uppfattning att äldre bör sluta sin anställning redan innan de uppnått sedvanlig pensionsålder? Ja 8% 7 % 5 % 10 % Nej 85 % 88 % 76 % 83 % Ålderismen kan också bli synlig genom annorlunda behandling av dem som närmar sig pensionsåldern. Fråga 3 i Tabell 4 behandlade detta. Resultatet visar att 6 12 % hade drabbats, mest i den yngre gruppen 2012. Vidare hade 8 10 % av medlemmarna (Fråga 4 i Tabell 4) uppmanats att gå i pension, och sannolikt skedde det före 67 års ålder. 6
Tabell 4 visar att den som närmar sig pensionsåldern kan uppmanas att gå i pension, tvingas med hjälp av kollektivavtal, behandlas annorlunda eller kanske mobbas för att gå i pension. Detta är ett beteende som bör uppmärksammas och motarbetas. Det är kränkande för individen och motverkar behovet av att fler i framtiden arbetar längre än till 67 år. 3.5 Arbete efter ordinarie pensionsålder Majoriteten (81 92 %) av de svarande i båda åldersgrupperna hade slutat arbeta, men en betydande andel arbetade deltid och även heltid (Tabell 5). Andelen som arbetade hade ökat tydligt i båda åldersgrupperna mellan 2012 och 2014, för den yngre gruppen från 12 till 17 %. Tabell 5 visar också att de som hade stort eller visst intresse för att fortsätta arbeta också hade ökat i båda åldersgrupperna. I den yngre gruppen ökade intresset från 37 % till 58 % och i den äldre gruppen från 24 % till 48 % således en fördubbling. Det stora intresset borde förbättra möjligheterna att öka andelen arbetande äldre, vilket beskrivs som det mest effektiva sättet att minska ålderismen i arbetsplatserna. Tabell 5. Arbete efter ordinarie pensionsålder Arbetar du fortfarande? 65-74 75+ Nej 87 % 81 % 92 % 86 % Ja, deltid 11 % 16 % 5 % 8 % Ja, heltid 1 % 1 % 1 % 1 % Vilket intresse finns det bland kollegor att fortsätta arbeta efter 67 års ålder? Stort intresse 3 % 3% 4 % 3 % Visst intresse 34 % 55 % 20 % 45 % Inget intresse/vet ej 61 % 36 % 67 % 41 % 3.6 Äldres attityder till sig själva. För att motverka ålderism är det rimligt att i första hand motverka eventuell ålderism bland de äldre själva. De sex påståendena i Tabell 6 är ett försök att undersöka inställningen bland SPF:s medlemmar. Begreppen närande/tärande togs upp i enkäten 2012, medan övriga påståenden i tabellen är nya. 7
Tabell 6. Äldres attityder till sig själva Äldres erfarenhet och kompetens används för lite. 65-74 75+ Instämmer 88 % 89 % Instämmer inte 9 % 8 % Äldre saknar förmåga, roll och värde. 65-74 75+ Instämmer 7 % 10 % Instämmer inte 90 % 88 % Pensionärer är tärande, de kostar mer än det värde de skapar. Pensionäret är närande, de skapar mer värde än de kostar. 65-74 75+ Närande 65 % 63 % 53 % 59 % Tärande 22 % 30 % 24 % 33 % Ökande andel äldre i befolkningen är en börda för samhället. 65-74 75+ Instämmer 45 % 46 % Instämmer inte 55 % 50 % Äldre klarar inte av ett modernt arbetsliv. 65-74 75+ Instämmer 24 % 36 % Instämmer inte 72 % 58 % Pensionärer som fortsätter arbeta hindrar unga från att komma in på arbetsmarknaden. 65-74 75+ Instämmer 41 % 42 % Instämmer inte 56 % 54 % Majoriteten av de svarande anser att äldres erfarenhet och kompetens används för lite. Äldre är därför en outnyttjad resurs. Äldre saknar heller inte förmåga, roll och värde (påstående 2), och de är närande och inte tärande. I samtliga dessa tre fall var skillnaderna små mellan den yngre och den äldre gruppen. Tolkningen kan vara att SPF:s medlemmar har 8
gott självförtroende, de vet sitt värde, de ligger inte andra till last och deras förmåga utnyttjas för lite. Inga ålderistiska inställningar framkommer från de tre första påståendena. Det finns en motsättning mellan svaren på de tre övre och de tre nedre påståendena i Tabell 6. Nära hälften av de svarande från båda åldersgrupperna anser att ökande andel äldre i befolkningen är en börda för samhället (påstående 4). Det antyder att det finns en egen underskattning, att äldre ser sig som underlägsna, vilket är en egen ålderism som kan verka förlamande. Detta går inte ihop med synen på äldre som närande och som en outnyttjad resurs. De pessimistiska argument som finns i samhällsdebatten t.ex. om en framtida äldrebomb kan ha bidragit till inställningen. De två nedersta påståendena i Tabell 6 handlar om arbete. En stor andel av de svarande (24-36 %) anser att äldre inte klarar ett modernt arbetsliv, samtidigt som en ökande majoritet fortfarande arbetar eller har intresse av att arbeta (se Tabell 5). Utvecklingen går mot att fler äldre behöver arbeta längre och att fler äldre behövs i arbetslivet. Därför behöver en anpassning sannolikt ske från två håll: Äldre som vill arbeta tar på sig andra arbetsuppgifter än de hade tidigare och arbetslivet anpassas för att bättre passa de äldres behov. Drygt 40 % instämmer i att äldre tar jobb från yngre (påstående 6). Detta är en felaktig myt. Ekonomin inte är ett nollsummespel. De äldre utför många gånger andra arbetsuppgifter än yngre och därför finns ingen konkurrens. Äldre som stannar kvar i arbete tycks istället skapa nya jobb åt yngre och därmed också ökad ekonomisk ram för samhället. Detta beskrivs i Pensionsåldersutredningen (Se SOU 2013:25). En sammanfattning av resultaten från Tabell 6 är att samtidigt som det finns ett gott självförtroende bland de svarande så finns också en egen underskattning, en tveksamhet om att klara ett modernt arbetsliv och känsla av att ta jobb från yngre. Detta kan kallas en egen ålderism. 3.7 Samhällstjänster, bank, försäkring etc. Flera förmåner i sociallagstiftningen upphör för den som fyller 65 år. Detta kan ses som en kodifiering av ålderismen i lagar och förordningar. Det finns också rapporter i litteraturen om att äldre har haft svårt att få kreditkort, banklån, hyra bostad etc. jämfört med yngre. Frågorna i följande avsnitt var avsedda att visa omfattningen av detta bland de svarande. Problemen med att socialförsäkringen upphör hade drabbat 2 % av de svarande på enkäten 2012 och 6 % respektive 5 % från enkäten 2014. I den yngre gruppen med 6 % drabbade så innebär det omkring 63 300 individer. Möjligen beror ökningen på en strängare bedömning från de som handlägger försäkringsärenden. Omkring en tredjedel av de svarande hade sökt kreditkort, lån eller försökt hyra bil eller bostad. I de flesta fall har deras ansökningar beviljats. Det kan vara andra orsaker än ålderism som ligger bakom avslagen. 9
Tabell 7. Samhällstjänster Vissa sociala förmåner upphör i allmänhet vid 65 år, t.ex. sjukpenning, sjukersättning, särskilt stöd vid funktionshinder, bilstöd, handikappersättning. Har Du råkat ut för något av detta? 65-74 75+ Ja 2 % 6 % 2 % 5 % Nej 94 % 92 % 84 % 90 % Har du som pensionär ansökt om kreditkort, banklån med fullgod säkerhet, köpa eller hyra bostad? 65-74 75+ Ansökt om kreditkort 27 % 29 % Ej beviljat 1 % 2 % Ansökt om banklån 30 % 27 % Ej beviljat 1 % 2 % Köpa eller hyra bostad 19 % 36 % Ej beviljat 1 % 1 % 3.8 Sjukvård Risken att drabbas av kroniska sjukdomar ökar då man blir äldre. Många drabbas dessutom av fler kroniska sjukdomar. Denna multisjuklighet har studerats av en statlig utredning Multipla hälsoproblem bland personer över 60 år (SOU 2010:48). Utredningen sammanfattar: Än så länge är forskningen om multisjuklighet i sin linda. Detta är en form av ålderism och orsaken till att synen på sjukvården inkluderades i enkäten 2014. I båda åldersgrupperna hade 80 % av de svarande sökt sjukvård under senaste året (Tabell 8). Mer än en tredjedel av de svarande anser att äldre får sämre behandling i sjukvården just för att de är gamla, vilket måste tolkas som ålderism. Denna sämre behandling är inte detsamma som bemötande. I enkäten 2012 frågades om bemötande i sjukvården. Endast 1 % av de svarande ansåg att de blev illa bemötta. Den höga graden av misstro mot vården kan hänga ihop med rädsla eller obehag inför sjukvården, men kan också bygga på egen erfarenhet av sämre vård, t.ex. för många mediciner eller olämplig läkemedelsbehandling, som till stor del beror på bristande engagemang för de äldres situation, dvs. ålderism. 10
Utredningen SOU 2010:48 konstaterar: betydelsen av multipla kroniska sjukdomar hos äldre hittills har underskattats. Sjukvården är främst inriktad på akut vård med korta behandlingstider och har prioriterat ner multisjuka äldre patienter. Detta gäller inte bara sjukvårdens organisation utan även den medicinska forskningen. Tabell 8. Sjukvård Har du sökt sjukvård under det senaste året? 65-74 75+ Ja 80 % 80 % Nej 19 % 16 % Tror du att äldre får sämre behandling i sjukvården för att de är för gamla? Ja 39 % 36 % Nej 59 % 61 % 3.9 Omsorg och vård Många äldre gör värdeskapande insatser efter det ordinarie arbetslivet. De svarande i enkäterna var medvetna om detta och ansåg sig själva vara närande och icke tärande (avsnitt 3.6 och Tabell 6). För att kvantifiera de insatser som görs för att hjälpa anhöriga och vänner med vardagssysslor ställdes den första frågan i Tabell 9: Hjälper du en äldre anhörig eller vän med vardagsbestyr så att han/hon inte behöver anlita samhällets tjänster? Ungefär lika många (14-15%) i de två åldersgrupperna svarade ja på frågan. Omfattningen var 7-8 timmar per person och vecka. Om detta resultat skulle kunna extrapoleras (vilket vi inte vet) till hela befolkningen 65+, som under 2013 utgjorde 1,89 miljoner, så skulle det betyda en hjälpinsats som är större än den samlade hemtjänsten i landet. Enligt Socialstyrelsens beräkningar kostar hemtjänsten omkring 40 miljarder kr/år i landet. En rimligt säker slutsats är att värdet av pensionärers hjälpinsatser ligger i den storleksordningen. Den andra frågan i Tabell 9 rör hur man vill bo då man behöver hjälp i vardagen. Majoriteten vill bo kvar hemma med någon form av hjälp. Detta gäller båda åldersgrupperna i båda enkäterna. 11
Tabell 9. Omsorg och vård Hjälper du en äldre anhörig eller vän med vardagsbestyr så att han/hon inte behöver anlita samhällets tjänster? 65-74 75+ Antal Procent Tim/v/person Antal Procent Tim/v/person Ja 119 14 % 7,1 65 15 % 8,3 Nej 696 84 % 353 81 % Om dina vårdbehov blir så stora att du behöver hjälp, vad är då viktigast för dig? 65-74 75+ Bo hemma med hjälp 55 % 51 % 54 % 57 % Flytta till servicelägenhet 33 % 43 % 28 % 36 % Flytta till särskilt boende 6 % 6 % 8 % 8 % 4. Ålderism drabbar mer än hälften av de äldre Inför enkäten 2014 diskuterades olika tänkta utfall i relation till det arbete som gjorts inom ålderismprogrammet. Det bedömdes som sannolikt att andelen som visste betydelsen av ordet ålderism skulle öka jämfört med enkäten 2012. Detta skulle också kunna medföra att andelen svarande som ansåg sig utsatta för ålderism skulle kunna öka. Tabell 10 visar att så också var fallet. Tabell 10. Andel svarande som i olika situationer drabbats av ålderism. Situationer då ålderism kan Andel (%) drabbade av ålderism ha förekommit 2012 65-74 2012 75+ 2014 65-74 2014 75+ I vardagen 0 0 0 0 Enstaka händelser 10 19 12 18 Uppmanades gå i pension 8 10 7 8 På grund av kollektivavtal 4 7 10 15 Behandlades annorlunda 12 6 8 7 Äldre bör sluta i förtid 8 5 7 10 Sociala förmåner upphör 2 2 6 5 Kreditkort, banklån, bostad 0 0 3 5 Summa 44 49 53 68 12
De frågor som redovisas i Tabell 10 var identiska i enkäterna 2012 och 2014. Tabellen visar att andelen drabbade var högre 2014 än 2010 för nästan alla de situationer som enkäten tog upp. I vardagslivet var det fler som var positiva än som var negativa och därför är slutsatsen att de svarande inte drabbats av ålderism i vardagen. Det som rapporteras är istället knutet till identifierbara händelser som gjort medlemmar arga/ledsna, vid pensioneringen, vid tillämpningen av kollektivavtal etc. Samma individer kan ha rapporterat flera orsaker och en korskörning av tabeller visar på omkring 10 % överlappning. Därför bör de olika procenttalen i Tabell 10 kunna adderas utan att det leder till felaktiga tolkningar. Summan blir ett ungefärligt mått på den totala andelen av de svarande som drabbats av ålderism. Denna addition ger 53 % drabbade i den yngre gruppen och 68 % i den äldre gruppen. Dessa andelar är 10-20 procentenheter högre än i enkäten 2012. Procenttalen i Tabell 10 är således något osäkra. De beror på att summeringen introducerar ett visst fel och även på hur de svarande tolkat och rapporterat sina upplevelser. De svarande kan ha uppfattat det som hänt dem mer som ett personligt tillkortakommande än som ålderism. Därför är det troligt att ålderistiska händelser underrapporterats. En rimlig slutsats för 2014 är dock att i den yngre gruppen hade drygt 50 % någon gång drabbats av ålderism och i den äldre gruppen 60-70 % 5. Slutord Resultatet av medlemsenkäten 2014 visar att mer än hälften av SPF:s medlemmar drabbas av ålderism. SPF:s program för att motverka ålderismen är därför angeläget. 13
SPF:s medlemsenkät 2014 Bilaga 1 SPF genomför ett program för att motverka negativa attityder och diskriminering av äldre. Programmet innebär bl.a. en kartläggning av den nuvarande situationen. Därför sänder vi denna enkät till slumpmässigt utvalda medlemmar. Vi hoppas att du vill medverka genom att fylla i enkäten. Tacksam om du sänder ditt svar senast den 31 januari 2014. SPF betalar portot. Kontaktperson: Lars Nilsson. Programansvarig inom SPF. lars.nilsson@spf.se, tel. 08/778 2237 Några uppgifter om dig själv 1. Hemortskommun. 2. Ålder 3. Kön Man 1 Kvinna 2 Attityder till äldre 4. Har du hört ordet ålderism? Ja 1 Nej 2 5. Vad tror du ordet ålderism betyder?.. 6. Hur blir du bemött ute i samhället, t.ex. på buss, i affärer osv. nu när du är pensionär? Gladare och vänligare än när jag var yngre. 1 Mindre glatt och vänligt än när jag var yngre 2 Det är ingen skillnad. 3 7. Har Du en allmän känsla av att Din ålder påverkar andras beteende negativt eller positivt när det gäller Dig. Negativt 1 Positivt 2 Påverkas inte 3 8. Har du blivit så ovänligt bemött som pensionär att du blivit riktigt ledsen eller arg? Aldrig 1 Ja, ganska ofta 2 Vid något tillfälle 3 9. Om det hänt, vilket är ditt värsta minne? Skriv på ett särskilt blad om du har en längre historia. 14
Ta ställning till följande påståenden 10. Ökande andel äldre i befolkningen är en börda för samhället. Instämmer 1 Instämmer inte 2 11. Äldre saknar förmåga, roll och värde. Instämmer 1 Instämmer inte 2 12. Närande och tärande. (Välj 1 eller 2) Pensionärer är tärande, de kostar mer än det värde de skapar. 1 Pensionäret är närande, de skapar mer värde än de kostar. 2 13. Pensionärer som fortsätter arbeta hindrar unga från att komma in på arbetsmarknaden. Instämmer 1 Instämmer inte 2 14. Äldres erfarenhet och kompetens används för lite. Instämmer 1 Instämmer inte 2 15. Äldre klarar inte av ett modernt arbetsliv. Instämmer 1 Instämmer inte 2 Pensioneringen 16. Behandlades du annorlunda än tidigare på din arbetsplats under de två sista åren före pensioneringen? Ja 1 Nej 2 17. Valde du själv att gå i pension? Ja 1 Nej, jag uppmanades 2 18. Fanns det på Din arbetsplats en allmän uppfattning att äldre bör sluta sin anställning redan innan de uppnått sedvanlig pensionsålder. Ja 1 Nej 2 Om Nej, gå till fråga 20 15
19. Vad angavs i så fall som skäl? Skriv på ett särskilt blad om du har en längre historia.. 20. Fanns det på Din arbetsplats kollektivavtal som tvingade dig att sluta din anställning? Ja 1 Nej 2 Arbete efter pensioneringen 21. Arbetar du fortfarande? Slutat arbeta 1 Arbetar deltid 2 Arbetar heltid 3 22. Vilket intresse finns det bland kollegor att fortsätta jobba efter 67 års ålder? Stort intresse 1 Visst intresse 2 Inget intresse 3 Samhällstjänster 23. Vissa sociala förmåner upphör i allmänhet vid 65 år, t.ex. sjukpenning, sjukersättning, särskilt stöd vid funktionshinder, bilstöd, handikappersättning. Har Du råkat ut för något av detta? Ja 1 Nej 2 24a. Har du som pensionär ansökt om kreditkort? Ja 1 Nej 2 Om Nej, gå till fråga 25a 24b. Blev det beviljat? Ja 1 Nej 2 25a. Har du som pensionär och med fullgod säkerhet sökt banklån? Ja 1 Nej 2 Om Nej gå till fråga 26a 25b. Blev det beviljat? Ja 1 Nej 2 26a. Har du som pensionär försökt köpa eller hyra ny bostad? Ja 1 Nej 2 Om Nej gå till fråga 27 26b. Blev det beviljat? 16
Ja 1 Nej 2 27. Har du sökt sjukvård under det senaste året? Ja 1 Nej 2 28. Tror du att äldre får sämre behandling i sjukvården för att de är för gamla? Ja 1 Nej 2 29. Hjälper du en äldre anhörig eller vän med vardagsbestyr så att han/hon inte behöver anlita samhällets tjänster? Ja 1 Nej 2 Om Nej, gå till fråga 29 30. Hur många timmar per vecka hjälper du till? timmar 31. Om dina vårdbehov blir så stora att du behöver hjälp, vad är då viktigast för dig? Skriv på ett särskilt blad om du har en längre historia. Bo hemma med hjälp. 1 Flytta till servicelägenhet 2 Flytta till särskilt boende 3 Annat, vad?... 32. Är det något som du vill tillägga? Skriv på ett särskilt blad om du har en längre historia. Kontrollera att du har svarat på alla frågor. Tack för din medverkan! 17