REACT REAKTIVERING AV MILJÖGIFTER FRÅN FIBERHALTIGA SEDIMENT

Relevanta dokument
Mats Tysklind Kemiska institutionen, Umeå universitet

Övervakning av mjukbottenfauna

Spridningsvägar för organiska föroreningar från fibersediment

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen

Biologiska undersökningar vad säger de egentligen?

Marin bottenfauna 2013

Tillämpad forskning med spets visst går det! Och med fördel tillsammans med branschen

Miljömedicinsk bedömning av intag av miljöföroreningar vid bad i sjön Marmen, Sundsvall

Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år Hans Cederwall och Görel Fornander

SafeDrink. Detektion av hälsofarliga ämnen i dricksvatten

Långtidsförändringar av bottenfaunan i Östersjön

Sanering av Oskarshamns hamn. Oskarshamn harbour - The environmental problem. As Cd Cu Pb Zn. dioxins Hifab AB 1

Övervakning av miljögifter i marin och limnisk biota

Biosfär Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten. Lena Svensson marinbiolog Vattenriket

Råd för riskbedömning av kvicksilverförorenade sediment. fokus påförutsättningar för metylkvicksilverbildning

Uppföljning av oljeutsläpp till sjöss. Utredning av alternativ matris till blåmussla

Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i kustområdet mellan När och Östergarn, Gotland år Rapporter om natur och miljö nr 2010:15

Bottenfaunaundersökning i Söderhamnsfjärden

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster Antonia Nyström Sandman

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Hur stort är problemet med mikroplast

Hur påverkar klimatförändringar oss?

Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån

Miljögifter i fisk. Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning

ISOTOPIA. Species specifik isotopspädning för bestämning av gasformiga kvicksilverföreningar. Tom Larsson, Lars Lambertsson och Erik Björn

Marin bottenfauna Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund

Regional variation av miljögifter hos människa

Kvicksilver och cesium i matfisk

Miljömedicinsk riskbedömning inom projektet Fiberbankar i Norrland - Västernorrland

Bo#nar och fria va#enmassan i samspel?

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011

Metaller och miljögifter i Stockholms sediment

Platsspecifik bedömning av skyddet av markmiljön inom förorenade områden resultat från projektet Applicera

Bottenfaunaundersökning norr om Esterön och i inseglingsleden till l{orrköpings hamn 2013

Miljögifter i livsmedel intag och halter

Mikroplaster i svenska ytvatten

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Hur kommer klimatförändringar att påverka Östersjöns ekosystem?

Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer

Verktyg för att bestämma polycykliska aromatiska föreningars tillgänglighet och mobilitet. Anja Enell

Marine biological and oceanographic climate data in Swedish Lifewatch

havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl

Stark ställning i Norr erfarenheter från Marksaneringscenter Norr (MCN) Mats Tysklind

Evaluation of "Tilførselsprogrammet" Programme for monitoring and modelling of contaminant loads and levels in Norwegian marine areas

Övervakning av havsörn Miljögifter, inventering, naturvård & framtiden?

Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen,

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2012 Bilaga 11 BILAGA 11

Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser

Havet. 158 Miljötillståndet. Havet

MILJÖFÖRORENINGAR I MODERSMJÖLK

Dioxiner i fisk från Norrlandskusten vad säger senare års undersökningar. Magnus Karlsson, Trollharen,

Att karaktärisera och åtgärda fiberbankar i Norrland

SATSNINGAR PÅ ÖKAD ÖVERVAKNING AV FARLIGA ÄMNEN

METALLER OCH ORGANISKA FÖRORENINGAR I SEDIMENT FRÅN MÄLAREN

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter

Fortsatt anpassning av övervakning

Marin bottenfauna Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund

BEDÖMNING AV MILJÖKVALITET I GOTLANDS KUST- VATTEN MED UTGÅNGSPUNKT FRÅN MJUKBOTTEN- FAUNANS SAMMANSÄTTNING. Rapporter om natur och miljö nr 2007: 12

Miljögiftssituationens utveckling i Östersjön

Bröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar

Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet. Lunchseminarium 29 januari 2015

Sammanfattning av rapporten

Undersökningar av mikroplast bakgrund, problembeskrivning och resultat från svenska vatten

Genom att pumpa vatten från saltkilen under Göta älv till en badanläggning kan göteborgarnas önskan om att kunna bada mitt i stan uppfyllas.

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research

Renare mark Sarah Josefsson Institutionen för vatten och miljö Sveriges lantbruksuniversitet

Ackrediteringens omfattning Flexibel ackreditering

SGUs arbete med havsplanering

Elisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet. Bra verktyg trots brister

Skydd av hav, exempel Hanöbukten

Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18

Fokus Kvädöfjärden Vad orsakar den försämrade hälsan hos kustfisk? Lars Förlin Biologi och Miljövetenskap Göteborgs Universitet

Förorenade sediment i Viskan vad planeras för åtgärder

Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år 2011

PCB Sammansättning, namngivnig och analys. Magnus Bergknut Kemiska Institutionen Umeå Universitet

Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys

Utredning om naturvärden

KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen

Forskarmöte Umeå - universitetet

Rapport till Naturvårdsverket

Projekt Valdemarsviken

Kan vi ha födobrist i Östersjön trots hög närsaltsbelastning och hur ser effekterna ut? studier med vitmärla

Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna. När och Östergarn, Gotland Rapporter om natur och miljö nr 2012:8

Platsspecifik ekologisk riskbedömning

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT I SÖDRA HAMNEN OCH OCEANHAMNEN I HELSINGBORG

Vad hur påverkas ekosystemen när man slutar kalka?

Kvarlevor från istiden, s k glacialrelikter. Vilka är dom, varifrån kommer dom, var finns dom och vad betyder dom?

MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN

Dagordning hearing om riskklassificering av främmande arter

Ekosystemansatsen exemplet Östersjön

Nedre Ångermanälven 2014

Undersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn

Biologisk utvärdering av kriterier för mudderdeponering

Miljöteknisk undersökning av sediment i ytterområdet. Avrop 1. Rapport nr O-hamn 2011:8. Oskarshamns kommun

Förändrat klimat. Direkta effekter Klimat extremväder. Direkta effekter Klimat extremväder. Hur påverkar klimat hälsan


Transkript:

REACT REAKTIVERING AV MILJÖGIFTER FRÅN FIBERHALTIGA SEDIMENT Mats Tysklind Kemiska institutionen Umeå universitet Mats.tysklind@umu.se Presentation vid workshop Fiberbankar i Norrland, Sundsvall 9-10 Februari, 2017

REACT-PROJEKTET Understanding the possible re-activation of high priority contaminants release from pulp fibre sediments in the northern Baltic Sea (REACT) 7,1 Mkr, Formas 2013 2017 (2018) Ecosystem dynamics in the Baltic Sea in a changing climate Tema 3. Fördelning av miljögifter i marina näringsvävar i ett klimatförändringsperspektiv. 2010-2016, 2017-2020

Perspektiv? Land Kust Utsjö? Kvicksilver Dioxiner HELCOM, 2010 Sundqvist, et al ESPR, 2009 PCBs SGU, 2010 Östersjön hårt belastad av många hög prio föroreningar som tex Dioxiner, PCBs and Hg Problem fisk!

Tidigare forskning dioxiner i sediment Te-Oc PCDD/Fs ng/kg d.w. Sundqvist et al. 2009 och 2010 Ytsediment (top 2 cm)

Miljö fingerprint forensics för källspårning Recent sediment Mixing Mixing Sediment cores

Sundqvist et al. 2009 Källspårning ytsediment visar olika källor olika delar av Östersjön TEQ levels in herring as dots (colored according to: red >6, orange=5 6, yellow=4 5, green=3 4 and blue <3 pg g 1 w.w.) Finns kopplingar mellan nivåer sediment och fisk!

Tidstrender i daterade sediment visar avtagande halter av dioxiner sedan toppnivå 70-80 talet - dock med variationer! Assefa et al., 2013

Trender i sedimentproppar utsjö Dioxinpeak senare! 1994 Sundqvist et al. 2009 Assefa et al., 2013

START REACT vatten- och sedimentprovtagningar 2013 (Utgångpunkt Inventering Lst. Västernorrland och SGU) Lotty UMF, Norrbyn Köpmanholmen - Hg 3 grunda och 3 djupa platser per område för vatten och sediment kemi och biologi (tex bottenfauna)

Umeå Marina Forskningcentrum (UMF) mycket viktig infrastruktur för REACT (jämförelser miljöövervakningsporgram möjligt)

REACT provtagningar 2013

Resultat bentisk fauna fiberhaltiga sediment Antal/m2 1200 1000 800 600 400 200 0 Chironomidae Latin Potamopyrgus antipodarium Saduria entomon Hydrobiidae Monoporeia affinis Gammarus sp. Macoma baltica Mysis relicta Cyanophtalma obscura Marenzelleria spp Nemata (eg. meiofauna) Oligochaeta Oligochaeta Nemata (eg. meiofauna) Marenzelleria spp Mysis relicta Gammarus sp. Monoporeia affinis Saduria entomon Cyanophtalma obscura Macoma baltica Hydrobiidae Potamopyrgus antipodarium Chironomidae Swedish Gråsugga Vitmärla Tångmärla Pungräka Havsborstmask Fåborstmaskar Nematoder Fyrögdslemma sk Östersjömussla Tusensnäckor Tusensnäckor Fjädermygglar ver

Sampling 2014 Övik and Sundsvall - Sediment cores - Bentisk fauna - Zooplankton

Sampling 2015 Kramfors, Köpmanholmen och Övik - Sediment (cores) - Bentisk fauna från Norrbyn - Sediment-vatten utbyte, bioaccumulation flera species, metylering-hg - Experiment vid UMF och Umeå universitet

BIOACCUMULATION EXPERIMENT - POPS Marenzelleria spp Macoma balthica No biota T=28 days Climate controlled room Kramfors Örnsköldsvik Norrbyn (ref) 15

PCB i sediment och biota Norrbyn (ref), Kramfors och Övik Darya Kupryianchyk et al

LogBAF, LogKoc LogBAF, LogKoc LogBAF, LogKoc Sorption vs. bioaccumulation 10 9 8 7 10 9 y = 1,2151x - 0,1794 R² = 0,7177 y 8= 1,0577x + 0,3857 R² = 0,6529 7 6 Kramfors Norrbyn 5 y = 1,6949x - 3,9442 LogB 4 R² = 0,9659 AF 5,0 6,0 7,0 8,0 Log Kow 6 y = 1,1042x + 0,3527 5 R² = 0,572 LogB AF 4 5,0 6,0 Log Kow 7,0 8,0 10 9 8 7 No difference is sorption to sediment OC or biota OC (lipids) in Norrbyn and Kramfors sediment In Ö-vid sediment, sorption to OC in sediment is much higher than to lipids in biota (additional sorption phases in sediment? OC quality?) y = 1,3948x - 0,393 R² = 0,8358 Örnsköldsvik 6 5 y = 1,0485x + 0,2138 LogB R² = 0,5556 AF 4 5,0 6,0 Log Kow 7,0 8,0 Darya Kupryianchyk et al

C PW, pg/ml PORVATTEN VS. ÖVERLIGGANDE VATTEN (FILTRERING) PCB BETYDELSE BIOTILLGÄNGLIGHET? Överliggande vatten (efter 45um filter) 20 Porvattenconcentration PCBs 15 10 5 0 CB28 NOR CB52 CB101 KRA CB118 CB138 ORN CB153 CB180 Sediment Darya Kupryianchyk et al Exempel Örnsköldsvik

Pressmeddelanden från Umeå universitet (2017-02-09) Ny studie klargör vad som styr förekomst av metylkvicksilver i sjöar Bildning av giftigt metylkvicksilver är en nyckelprocess för de miljö- och hälsoproblem som orsakas av kvicksilver. Mekanismerna bakom processen är dock fortfarande inte klarlagda. Ett forskarlag vid Uppsala och Umeå universitet visar nu att bildningen styrs av den molekylära sammansättningen på det organiska materialet i sediment. Studien publiceras i tidskriften Nature Communications.

Pressmeddelanden från Umeå universitet (2017-01-27) Klimatförändring kan leda till mer giftigt kvicksilver i plankton Ett varmare klimat väntas leda till ökad landavrinning och tillförsel av organiskt material till vattenekosystem för stora regioner på norra halvklotet, inklusive Östersjön. Nu visar forskning vid Umeå universitet och SLU att detta kan orsaka upp till sju gånger ökad halt av giftigt metylkvicksilver i djurplankton på grund av ändrad struktur i den akvatiska näringskedjan. Studien publiceras i tidskriften Science Advances. Erik Björn, Umeå universitet Erik.bjorn@umu.se Artikel som skickades ut på mötets e-postlista.

Peak intensity Vilka andra ämnen finns i dessa fiberhaltiga sediment Screening GCxGC-MS GCxGC-MS plot of the diluted sample Example of identified compounds Mixture of larger molecules (petroleum components, lipids, fatty acids...) Christine Gallampois et al

Exampel på identifierade ämnen Examples of identified compounds Gallampois et al

Increase of the molecule size and number of charge within the molecule Drift time (ms) LC-Ion mobility-ms analysis LC-Ion mobility-ms plot of the raw sediment extract Charge state +2 referring to larger compounds like peptides... Charge state +1 referring to small compounds like chemicals m/z (charge to mass ration) Non-target identification of chemicals Christine Gallampois et al

Land Kust Utsjö? Perspektiv stänger vi rätt kranar? Dioxiner Sundqvist, et al ESPR, 2009 PCBs SGU, 2010

TACK MEDARBETARE Umeå universitet Darya Kupryianchyk, Wei Zhu, Sofi Jonsson, Erik Björn, Christine Gallampois, Terry Bidleman, Peter Haglund, Per Liljelind, Channa Yath, Mats Tysklind, Johan Wikner (UMF), Jenny Ask, Agneta Andersson och Henrik Larsson (m fl medarbetare UMF) SLU Ulf Skyllberg, Umeå Helsingsfors universitet Owen Rowe (tidigare även Karin Wiberg, SLU, Uppsala) Ecosystem dynamics in the Baltic Sea in a changing climate Tema 3. Fördelning av miljögifter i näringsväven i ett klimatförändringsperspektiv. 2010-2016. Ny finansiering 2017-2020. Kustzonen i fokus. http://www.umf.umu.se/ecochange