Utredning om naturvärden

Transkript

1 BILAGA 1 Utredning om naturvärden Inledning På uppdrag av Lars Nilsson har Ecocom AB genomfört analyser av kända naturvärden på land och i hav som underlag för detaljplanering vid Mädan i Kramfors kommun, Västernorrlands län. Utredningen har genomförts under mars 2014 av Sofia Nygårds, Ecocom. Det övergripande syftet med analysen är att ge en bild av vilka värden som kan påverkas av utbyggnad av fritidsbebyggelse i det område som berörs av förslag till ny detaljplan och därigenom underlätta vidare planering och möjliggöra tidig hänsyn. Analysen av naturvärden syftar vidare till att beskriva och värdera kända kunskapsunderlag för värdefulla terrestra och marina naturmiljöer inom detaljplanområdet och dess närhet samt i omgivande landskap. På detta sätt kan både enskilda områden med höga naturvärden identifieras och detaljplanområdets samlade värde i relation till omgivande landskap kan bedömas. Om detaljplanområdet vid Mädan Detaljplanområdet ligger vid Höga Kusten i Kramfors kommun, ca 1 km öster om Norr- Gavik vid Gaviksfjärden (figur 1). Närmaste tätorter är Nora, drygt 7 km sydväst om området samt Nordingrå, ca 6 km nordost om planområdet. Planområdet berör fastigheterna Mädan 14:1 samt Gavik 9:10 och är ca 4 ha stort. Området utgörs av gles äldre tallskog som delvis är avverkad. Terrängen sluttar ned mot Gaviksfjärden. ECOCOM AB Stortorget Kalmar info@ecocom.se

2 Figur 1. Detaljplanområdets läge i Västernorrlands län, utsnitt ur Sverigekartan Lantmäteriet. Faktaunderlag Vid analysen av naturvärden har ett antal relevanta GIS-skikt studerats. Datamaterialet har hämtats från Länsstyrelsernas GIS-tjänster, Miljödataportalen, Vatteninformationssystem Sverige (VISS) samt från Skogsstyrelsens databas Skogens källa. Uppgifter om rödlistade arter har erhållits från Artdatabanken. Undersökningen var inriktad på förekommande värden inom detaljplanområdet och dess närhet, men data inom ett analysområde av ytterligare 2 km har även kontrollerats i syfte att sätta detaljplanområdets värden i ett landskapsperspektiv. Nedan redovisas analyserade data samt förekomst inom detaljplanområdet och analysområdet (tabell 1). Tabell 1. Faktaunderlag som använts vid analysen. Tabellen visar vilka inventeringar/områdesskydd som finns inom detaljplanområdet samt inom analysområdet, vilket innefattar detaljplanområdet samt ytterligare 2 km. Data Källa Inom detaljplan- området Inom analys- området Avverkningsanmälningar Skogsstyrelsen x x Biotopskydd Skogsstyrelsen Djur- och växtskyddsområden Naturvårdsverket Faktiskt avverkat Skogsstyrelsen x Kustinventering Kramfors kommun x Myrskyddsplan Länsstyrelsen Natura 2000-områden Naturvårdsverket Nationalparker Naturvårdsverket Bevarandeplan för odlingslandskapet Länsstyrelsen x x Naturminnen Länsstyrelsen Naturreservat Naturvårdsverket Naturvärdesobjekt Skogsstyrelsen x Naturvårdsavtal Skogsstyrelsen Naturvårdsobjekt Länsstyrelsen x Naturvårdsområden Naturvårdsverket x x Nyckelbiotoper Skogsstyrelsen x Nyckelbiotoper storbolag Skogsstyrelsen Riksintresse naturvård Länsstyrelsen x x Rödlistade arter Artdatabanken x Skyddade marina områden enligt HELCOM (BSPA-områden) Havs- och vattenmyndigheten Sumpskogar Skogsstyrelsen x Vattenförekomster VISS, Länsstyrelsen x Våtmarksinventeringen Länsstyrelsen Ängs- och betesmarksinventeringen Jordbruksverket x Övervakningsstationer VISS, Länsstyrelsen x Beskrivning av tidigare kända naturvärden De kända naturvärden som förekommer i analysområdet finns redovisade på karta i figur 2 och beskrivs nedan. Naturvärden inom detaljplanområdet Den huvudsakliga delen av detaljplanområdet ligger inom Nordingrå naturvårdsområde. Det avsattes år 1983 för att värna om landskapsbilden. Naturvårdsområden kan inte längre nybildas, men ska enligt miljöbalken numera betraktas som naturreservat. Planområdet ligger i Höga kusten som är ett riksintresse för naturvården. Höga kusten är även utpekat i bevarandeplanen för odlingslandskapets naturoch kulturmiljövärden som ett område med högsta bevarandevärde (Uppsäll & Holmqvist 1993). Dessutom är Höga kusten Utredning om naturvärden vid Mädan Sida 2 av 7

3 utsett till ett Baltic Sea Protected Area (BSPA)-område av HELCOM på grund av sina höga marina naturvärden (Nygård et al. 2011). Båtplatserna i den sydvästra delen av planområdet som ligger vid stranden, berör ett av Länsstyrelsens naturvårdsobjekt - Gaviksfjärden - som har klassats till högsta naturvärde. I Gaviksfjärden pågår regelbunden regional och nationell miljöövervakning och området utgör ett referensområde för övervakningen av Östersjön eftersom det är lokalt opåverkat (Albertsson 2013). Förhållandena i Gaviksfjärden beskrivs närmare under Marina miljöer i nästa avsnitt. Figur 2. Kända naturvärden i analysområdet som omfattar detaljplanområdet samt ytterligare 2 km vid Mädan, Kramfors kommun i Västernorrlands län. Notera att objekt som sträcker sig över hela kartan inte visas. Det gäller riksintresse för naturvård, bevarandeplan för odlingslandskapet samt BSPA-område. Utsnitt ur Terrängkartan Lantmäteriet. Utredning om naturvärden vid Mädan Sida 3 av 7

4 Naturvärden i omgivande landskap Terrestra miljöer Två havsvikar i närheten av detaljplanområdet har utpekats som värdefulla i Kramfors kommuns kustinventering och dessa beskrivs nedan. Svartviken ligger strax norr om planområdet och är ett område på ca 23 ha med högsta naturvärde. Det är en lövdominerad havsvik med en lång grusstrand. Innanför viken ansluter en örtrik, lundartad skog. Kärlväxtfloran är extremt artrik med arter som strandloka, flenört, sandviol, liten fetknopp, stor blåklocka, skogstry, tibast, strandkvanne och hjulmöja (Persson 2005). Den rödlistade arten skuggviol (NT) noterades också under inventeringen. Sandviken ligger söder om planområdet och är en mindre vik på knappt 2 ha med högt naturvärde. Det är en lövdominerad havsvik med sten- och sandstrand och en bäck som mynnar i havet. Viken är påverkad av fritidsbebyggelse, men här finns en rik kärlväxtflora med arter som strandloka, smalfräken, kärrvial, strandvänderot och strutbräken (Persson 2005). En nyckelbiotop, en lövsumpskog med gråal, glasbjörk och sälg, ligger norr om Mädan ungefär 1,8 km norr om detaljplanområdet. Inom 2 km från planområdet förekommer även sex naturvärdesobjekt. Två branter ligger på Brattnäset 1 km öster om planområdet. I den ena branten har doftticka (VU) och stor aspticka (NT) observerats. En ytterligare brant ligger väster om Ryd, drygt 1 km norr om planområdet. På Gaviksskatan drygt 1 km sydväst om planområdet ligger två naturvärdesobjekt med lövrik barrnaturskog och ett med barrskog. Två sumpskogar som ingår i sumpskogsinventeringen ligger inom analysområdet, den ena väster om Helvetesberget 1,3 km nordväst om planområdet, och den andra vid Holsandviken 1,5 km sydväst om planområdet. I Sör-Gavik, 1,6 km väster om planområdet, finns en betesmark som i ängs- och betesmarksinventeringen bedömts vara restaurerbar med anledning av sina floravärden. Marina miljöer - Gaviksfjärden I Gaviksfjärden bedrivs ett flertal nationella och regionala miljöövervakningsprogram. De ekologiska kvalitetsfaktorer som följs upp är mjukbottenfauna, kustlevande fisk, växtplankton samt makrovegetation på grunda bottnar (Albertsson 2013). Dessutom har det gjorts inventeringar av bland annat vegetationsklädda bottnar och kustfåglar. Gaviksfjärden som helhet bedöms ha måttlig ekologisk status utifrån kvalitetsfaktorn växtplankton (VISS 2014a). Under de år som mätningar pågått har det förekommit en tydlig vårblomning med högre tätheter av framförallt kiselalger och dinoflagellater under april-början av juni (Albertsson 2013). Halterna av fosfor har ökat medan halterna av kväve har legat på en relativt oförändrad nivå sedan mätserierna startade, vilket lett till en förändrad balans mellan näringsämnena (Albertsson 2013). Liknande förändringar har också setts i utsjön utanför Gaviksfjärden och i Egentliga Östersjön. När kvoten mellan halterna av fosfor och kväve förändras får kväve en tydligare roll som begränsande ämne vilket kan påverka växtplanktonsamhället (Albertsson 2013). Stora förändringar har skett i mjukbottenfaunasamhället i Gaviksfjärden under övervakningsperioden Bottenfaunans totalabundans har minskat kraftigt från år 2000 och har därefter stannat kvar på låga nivåer, vilket även har skett i Höga kustens utsjö (Albertsson 2013). Minskningarna beror delvis på en krasch av populationen av vitmärla Monoporeia affinis i Bottniska viken (Albertsson 2013). Även artsammansättningen har förändrats, med en etablering av havsborstmasken Marenzelleria spp och en ökning av andelen östersjömussla Macoma baltica. Miljökvalitetsindex för mjukbottenfauna har sjunkit kraftigt sedan 1995, men Gaviksfjärden bedöms ändå ha god status baserat på kvalitetsfaktorn bottenfauna (VISS 2014a). Utredning om naturvärden vid Mädan Sida 4 av 7

5 En övervakningsstation för bottenfauna ligger i Svartviken, knappt 200 m nordost om detaljplanområdet (G16, VISS 2014b). Vid den stationen har de högsta observerade abundanserna varit av vitmärla (medelvärde runt 4000 individer/m , sedan igenomsnitt 400 individer/m 2 ), östersjömussla (medelvärde ca 200 individer/m 2 ), fåbortsmaskar Oligochaeta (drygt 200 individer/m 2 i genomsnitt) och Marenzelleria (knappt 150 individer/m 2 i genomsnitt). Andra arter som observerats är ishavsgråsuggan Saduria entomon, fjädermygglarver Chironomidae samt kräftdjuren Gammarus sp., Neomysis integer, Corophium volutator och Mysis relicta (VISS 2014b). Gaviksfjärden når hög status för makrovegetation (VISS 2014a). Miljöövervakning i det nationella programmet har skett sedan 2007 och även dessförinnan har inventeringar av vegetationsklädda bottnar gjorts, bland annat för regional miljöövervakning (Albertsson 2013). I Gaviksfjärden är brunalger vanligast, speciellt ishavstofs Battersia arctica, Pylaiella/Ectocarpus och blåstång/smaltång Fuscus spp. Ishavstofs förekommer i djupare delar, nedanför 7 meter, medan de andra brunalgerna återfinns på grundare bottnar. Grönalger är vanligast i de övre 3-4 metrarna och där förekommer främst olika arter av Cladophora- /Aegagropila. Resultaten från övervakningsprogrammet och inventeringarna tyder på att blåstång-/smaltångsbestånden, som är habitatbildande och därför viktiga att övervaka, legat på en relativt stabil nivå sedan slutet av 1990-talet (Albertsson 2013). I den regionala miljöövervakningen har en lokal dykinventerats i Svartviken vid den nordöstra stranden, ungefär 800 m från detaljplanområdet. Den bottenprofil som inventerats börjar på 18 meters djup 37 m från stranden. Den är brant och domineras av block (Knautsky et al 2010). Vid 9 meters djup förekom en blandning av trådslick Pylaiella sp., smalskägg Dictyosiphon foeniculaceus och ullsläke Ceramium tenuicorne delvis fastsittande. Från 2,3 m täcktes bottnen till 10 % av Cladophora och täckningsgraden ökade gradvis till 75 % vid djupet 0,5 m. Nära ytan förekom en del Rivularia och ungefär 25 % av bottnen var kal (Knautsky et al 2010). Vad gäller kustfisk har provfiske bedrivits årligen sedan 2004 i Gaviksfjärden. I djupintervallet 0-10 m dominerar abborre med runt 40 % av fångsten viktmässigt och därefter följer mört, strömming, storspigg och sik (Albertsson 2013). Storspigg ökade expansionsartat fram till 2010, medan fångsten av abborre minskade. Därefter ökade antalet abborrar i fångsten igen och över hela perioden finns inga statistiskt säkerställda trender (Albertsson 2013). Detaljplanens möjliga påverkan på omgivande miljöer I detaljplaneområdet förekommer inga särskilda värdefulla terrestra miljöer. Området ingår i Nordingrå naturvårdsområde, men med genomtänkt exploatering bör inte landskapsbilden påverkas negativt av fritidshusbebyggelse. Området är dessutom redan påverkat av skogsbruk med en skogsbilväg och kalavverkade ytor. Skogsbilvägen ligger ca 30 m från stranden längs de sträckor där båtplatser planeras i detaljplanområdet. När det gäller värdefulla landområden utanför detaljplanområdet är det främst de två havsvikarna som kan påverkas av en exploatering. Ingen av dessa kommer att beröras direkt av anläggningsarbeten, men skulle kunna påverkas indirekt av bland annat ökade utsläpp av näringsämnen om inte åtgärder vidtas som motverkar detta. De marina miljöerna i Gaviksfjärden nedanför detaljplanområdet är värdefulla, bland annat eftersom de i stort sett är opåverkade och därför fungerar som referensområden i miljöövervakningen. Inga provtagningar har gjorts vid stranden precis vid detaljplanområdet, men de data som finns från längre in i Svartviken bör kunna gälla även vid detaljplanområdet. Bottenprofilen där är brant och blockrik och makrovegetationen består framförallt av brunoch grönalger. Eftersom detaljplanområdet ligger längre ut i viken kan det vara mer utsatt för vågor än den inventerade lokalen vilket skulle kunna innebära lägre täckningsgrad av makrovegetation. Bottenfaunans artsammansättning i Svartviken liknar sammansättningen i Gaviksfjärden i stort. Utredning om naturvärden vid Mädan Sida 5 av 7

6 Gaviksfjärden har stort utbyte med utsjön i och med sin djupa och exponerade mynning till det öppna havet, och påverkas därmed av näringshalter i Bottenhavet. Både vegetationen och faunan riskerar dock att påverkas negativt av punktutsläpp av fosfor och kväve som avlopp från fritidsbebyggelse skulle kunna innebära. En avloppslösning med god reduktion av dessa två näringsämnen krävs för att motverka negativa effekter på den marina miljön. Slutsats Detaljplanområdet bör kunna utnyttjas för fritidsbebyggelse utan negativa effekter på värdefulla terrestra eller marina naturmiljöer om den avloppslösning som används ger hög reduktion av framförallt näringsämnena kväve och fosfor. VA-utredningen som tillhör detaljplanen föreslår en lösning med ett kemiskt minireningsverk vilket bör vara tillräckligt för att motverka negativa effekter på den värdefulla marina miljön i Gaviksfjärden. Utredning om naturvärden vid Mädan Sida 6 av 7

7 Referenser Albertsson, J Miljöövervakning i Gaviksfjärden, Västernorrlands län - sammanställning och resultatanalys. Rapport 2013:10. Länsstyrelsen Västernorrland, Härnösand Knautsky, H., Wallin, A. & Sagerman, J Regional och nationell miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar i och kring Gaviksfjärden Rapport 2010:25. Länsstyrelsen Västernorrland, Härnösand Nygård, C., Renström, P., Persson, B., Gylling, A., Marklund, B. & Hedlund, I Samverkansplan för BSPA Höga Kusten. Del 1. Länsstyrelsen Västernorrland, Härnösand. Tillgänglig: < nsplan_bspa_h%c3%b6ga_kusten_del+1.pdf> Hämtad Persson, B Kompletterande kustinventering i Kramfors kommun Kramfors kommun Uppsäll, S., & Holmqvist, M Program för bevarande av odlingslandskapets naturoch kulturmiljövärden. Rapport 1993:1. Länsstyrelsen Västernorrland, Härnösand VISS. 2014a. Vattenförekomst Gaviksfjärden SE Vattenmyndigheterna, Länsstyrelserna och Havs- och Vattenmyndigheten. Tillgänglig: < Hämtad VISS. 2014b. Övervakningsstation Gaviksfjärden-Edsätterfjärden G 6 SE Vattenmyndigheterna, Länsstyrelserna och Havs- och Vattenmyndigheten. Tillgänglig: < Hämtad Utredning om naturvärden vid Mädan Sida 7 av 7

8 Marina värden Utpekat naturvårdsobjekt av högsta klass Länsstyrelsen har identifierat ett antal så kallade naturvårdsobjekt i länet, områden som hyser höga naturvärden (klass 1-3). Gaviksfjärden är ett naturvårdsobjekt med allra högsta naturvärde (klass 1). Beskrivande text för naturvårdsobjektet Gaviksfjärden: GAVIKSFJÄRDEN HAR HÖGSTA MARINA VÄRDE. OMRÅDET ÄR VIKTIGT FÖR MILJÖÖVERVAKNINGEN I ÖSTERSJÖN DÅ DET UTGÖR ETT SÅ KALLAT REFERENSOMRÅDE. OMRÅDET HAR EN STOR BIOTOPRIKEDOM OCH ÄVEN EN FÖR OMRÅDET STOR ARTRIKEDOM. LEKOMRÅDEN FÖR FISK SAMT VATTENDRAG MED UPPVANDRANDE FISK (SUNDSTRÖMMEN, RYD-, SÖRLE-, SKIRINGS-, NORRSJÖBÄCKARNA). VIKTIGA OMRÅDEN FÖR FÅGEL (ÖARNA, SÖRLEVIKEN MED MYNNING, FÄLLSVIKEN, VIKEN V OM ÖREN). FLERA STRÄNDER MED HÖGA NATURVÄRDEN. FÖREKOMST AV VÅGSKYDDADE GRUNDA VIKAR, VARAV EN LAGUN (FÄLLSVIKSHAMN). Referensområde för miljöövervakningen Gaviksfjärden utgör ett så kallat referensområde för miljöövervakningen i Östersjön. Det innebär att området ska representera ett opåverkat område som utgör referensområde för miljöövervakningen. Vi bör vara extra försiktiga med verksamhet som riskerar att påverka havet i ett sådant område. Då hela Gaviksfjärden är av allra högsta marina värde och av största vikt för den nationella miljöövervakningen är det extra viktigt med beskrivning av vilken påverkan man förväntar sig på den marina miljön av den tänkta verksamheten. Internationellt utpekat värdefullt marint område Ligger inom det internationella nätverket av värdefulla marina områden i Östersjön, så kallade BSPA-områden (Baltic Sea Protected Area). Se hemsidan för mer information: Utskrivet exemplar av förvaltningsplanen kan fås genom kontakt med mig. Säg till så skickar jag ett ex, annars finns planen att läsa på hemsidan. Ovanstående bör tas i beaktande vid all sorts planering och bedömning av påverkan på den marina miljön i Gaviksfjärden. På följande sida ges mer information kring den kännedom som finns om Svartviken i Gaviksfjärden.

9 Svartviken: Det finns en äldre dykinventering längst in i Svartviken (lokal D13, inventerad 2007 samt 2008). SMHI är nationell datavärd. Det finns även en punkt som har videofilmats i viken, men enbart på ett djup av 15 m. På det djupet och platsen utgjordes botten av sand. Tittar man på den kartering av bottensubstrat som gjorts av SGU så ser det ut att vara sten och block allra närmast land och därefter sand, grus och sten. I mitten av viken ett parti med lera. Längst in i Svartviken finns ett troligt rekryteringsområde för abborre, gädda. Utifrån typ av botten är det även troligt att viken utgör rekryteringsområde för sik. Svartviken strandinventerades 2005 och klassades som allra högsta naturvärde. Beskrivning: Svartviken har allra högsta naturvärde (klass 1). Det är en lövdominerad havsvik med klippor och sten utåt samt sand med grus inåt. Ovanför viken ligger en örtrik, lundartad skog. Svartviken är idag ett helt opåverkat område, ingen exploatering. Kärlväxtfloran är här extremt rik med många speciella arter. Sandviken strandinventerades 2005 och klassades som högt naturvärde. Beskrivning: Sandviken har högt naturvärden (klass 3, Kustinventering 2005). Det är en lövdominerad vik med klippor och block utåt viken samt sten- och sandstrand inåt. Sandviken är ett påverkat område med flera viktiga biotoper; sandstrand och mynnande bäck. Kärlväxtfloran är mycket rik med många speciella arter. Det finns två provfiskelokaler i området som provfiskas årligen. En av dessa (lokal 404) ligger mitt inne i Svartviken och en lokal (307) strax söder om udden Klubben. Resultat från dessa lokaler visar att här finns tånglake, strömming, sik, nors, abborre, storspigg och mört. Källhänvisningar SMHI (nationell datavärd, data finns att ladda ner från deras hemsida) Samverkansplan för BSPA Höga Kusten (finns att ladda ner från kan även fås som utskrivet ex) Kompletterande kustinventering Kramfors kommun Bernt Persson Översiktlig kustinventering Länsstyrelsen Västernorrland. Miljöövervakning i Gaviksfjärden, Västernorrlands län, sammanställning och resultatanalys. Länsstyrelsen Västernorrland Rapport nr 2013:10 //Lotta Nygård,

10 Tillägg till bygglovsansökan för Mädan 14:1, Nordingrå församling. Naturkaraktäristik av strand och det strandnära området Det studerade strandpartiet är 90 m långt. Det avgränsas av en väg, som går nästan parallellt med strandlinjen. Avståndet mellan strand och väg är ca 30m i söder och knappt20m i norr. Strandzonen är enhetlig och domineras av renspolade stenar vars diameter är 2-4 dm. Denna zon är 5-7 m bred. Vegetationen är mycket sparsam. Mellan stenarna växer det bestånd av strandråg (Elymus arinaria). Från strandzonen mot vägen är terrängen brant, med undantag för ett planare parti, ca 20 m brett, i söder. Hela denna del är dominerad av medelålders träd, m långa. Mest frekvent är gråalen, men det finns inslag av gran och glasbjörk. l den norra delen finns två ex. av klibbal {Alnus glutinosa). På det omtalade plana terrängpartiet i söder har ett fältskikt av örter utvecklats, vitsippa, älgört och midsommarblomster. Allmänt kan sägas att det inventerade områdets naturtyp är vanligt förekommande i Höga kustenområdet Nordingrå 23/ L: s;';:z; l Göran Björkroth/ Jägmästare med naturvetenskaplig inriktning