Notiser Nr 2/2006 Årgång 33 Tema Framtidens arbetsmiljö, strategier och tjänster Yrkes- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro
Innehåll Notiser från Yrkes- och miljömedicinska kliniken är ett informationsblad som kommer ut 2-4 gånger om året. Det vänder sig i första hand till personer som arbetar med arbetsmiljöfrågor och andra frågor som rör samband mellan miljö och hälsa, t.ex. företagshälsovårdens olika personalkategorier, miljöoch hälsoskyddsansvariga i kommuner och länsstyrelser m.fl. I Notiser tar vi upp aktuella och intressanta artiklar, anvisningar om analysmetoder, nya mätinstrument, viktiga utvecklingstendenser, egna erfarenheter etc. Vi lämnar vanligen referenser till våra källor. Vi kan inte stå till tjänst med kopior av återgivna artiklar, dessa kan sökas på exempelvis biblioteket. Yrkes- och miljömedicinska klinikens egna arbeten, som vi ibland refererar till, kan dock erhållas från kliniken. Yrkes- och miljömedicinska kliniken Telefon: 019-602 24 69 019-602 24 59 Fax: 019-12 04 04 E-post: Hemsida: www.orebroll.se/ymk ymk@orebroll.se Adress: Universitetssjukhuset Örebro 701 85 Örebro Ansvarig utgivare: Göran Stridh, verksamhetschef Redaktör: Carl-Göran Ohlson Kontaktperson: Marita Nyström Tema Framtidens arbetsmiljö, strategier och tjänster...4 Notiser Varierande idéer om variation i arbetet Oenighet om begreppet bland forskare...6 Febril jobbsituation Psykologisk stress utlöste feberattacker...6 Ett diagnostiskt andningsproblem Hur skiljer man astma från sensorisk hyperreaktivitet?...7 Stationärt om mobiler? Svårtolkade epidemiologiska resultat...7 Brandman på lutande plan Sifferexcercis inför arbetsprovet... 8 Arbetsrelaterat Stor andel arbetsrelaterade besök i öppen vård...8 Tungmetaller ett lättviktigt begrepp? Vilseledande benämning på vissa metaller... 9 Tjernobyl - strul med strålinformation Hur informerades allmänheten?...9 SAM ett praktikfall Systematiskt arbetsmiljöarbete från ax till limpa...10 SAM bäst underifrån om ledningen leder Lyckat SAM kräver delaktig personal... 11 Instruktörsutbildning i SAM... 11 Kontaktdagar i DUST-regionen...11 Kemikalieinformation Ozon...12 Utbildningar/seminarier Det nya arbetslivet II, tisdag 12 september... 13 Friskt vågat - Hälsan vunnen, torsdag 26 oktober... 14 2
Yrkes- och miljömedicinska kliniken i Örebro 40 år År 2006 är det 40 år sedan Yrkesoch miljömedicinska kliniken i Örebro startade sin verksamhet. Diskussionerna om en yrkesmedicinsk klinik i Örebro startade redan i mitten av 1950-talet men det dröjde till 1963 innan landstinget fattade beslut om inrättande. En överläkartjänst tillsattes 1966 och senare samma år inrättades särskilda lokaler. Personalen bestod förutom av överläkare Lennart Sundell även av yrkeshygieniker Bertil Ekander, laboratorieingenjör Pontus Götell, avdelningsföreståndare Barbro Ström och sekreterare Ulla-Britt Lindgren. Första verksamhetsåret undersöktes ca 300 patienter. Under 1970-talet slöts ett samverkansavtal mellan landstingen i Sörmland, Västmanland, Värmland och Örebro län, med mottagningar i Eskilstuna, Västerås, Karlstad och i Örebro. Antalet anställda på kliniken uppgick vid decenniets slut till 26 personer. De flesta frågor rörde silikos och dammexponering, lösningsmedelsexponering vid skotillverkning och nitroglycerinexponering vid dynamittillverkning. 1980-talet präglades av frågeställningar kring exponering för kemiska och fysikaliska faktorer och under senare halvan började de psykosociala frågorna att föras fram. Från 1980 fanns en särskild småföretagsenhet och senare inrättades en miljömedicinsk enhet. Kliniken fortsatte att växa under 1990-talet och vid millennieskiftet var vi 42 personer anställda. Betydelsen av de ergonomiska och psykosociala frågorna växte men de kemiska och fysikaliska var fortfarande av stor betydelse. Klinikens instrumentpool startades för att Ledare tillhandahålla välfungerande och välkalibrerade instrument till företagshälsovården. Mellan åren 1997-2001 var Arbetslivsinstitutet en samarbetspartner för småföretagsenheten med samarbetsprogrammet Hälsa och utveckling i småföretag. Den tilltagande stressrelaterade ohälsan medförde att ett kompetenscentrum Stressforum startades. Hur ser då framtiden ut? Arbetsmiljöproblemen kommer att finnas kvar trots stora insatser från myndigheternas, företagshälsovårdens och de yrkes- och miljömedicinska enheternas sida. Information och utbildning tenderar att bli ett ännu mer betydelsefullt område. En pigg 40-åring stävar vidare för att förbättra miljön! Göran Stridh Verksamhetschef Patientmottagningar/länsansvariga Adressera remissen till (vanlig konsultationsremiss används) Landstinget i Värmland Överläkare: Carl-Göran Ohlson Yrkeshygieniker: Håkan Westberg Regionmiljösköterska Anne-Marie Porat Yrkes- och miljömedicinska länsenheten Centralsjukhuset 651 85 KARLSTAD Landstinget Västmanland Överläkare: Anders Seldén Yrkeshygieniker: Peter Berg Yrkes- och miljömedicinska filialmottagningen Lungkliniken Centrallasarettet 721 89 VÄSTERÅS Örebro läns landsting Landstinget Sörmland Bitr överläkare: Håkan Löfstedt Överläkare: Lars-Gunnar Gunnarsson Yrkeshygieniker: Katja Hagström Yrkeshygieniker: Lennart Andersson Yrkes- och miljömedicinska kliniken Yrkes- och miljömedicinska filialmottagningen Universitetssjukhuset Örebro Lungkliniken Mälarsjukhuset 701 85 ÖREBRO 631 88 ESKILSTUNA Besök vår hemsida: www.orebroll.se/ymk 3
Tema Framtidens arbetsmiljö, strategier och tjänster Scenarioanalyser används i allt högre utsträckning för att försöka fånga komplexa utvecklingstendenser. När vi spånar om framtiden gör vi ofta en extrapolering av företeelser vi kan se eller ana i nuet. Man förutspår ofta en mer dramatiskt utveckling än vad som sedan blir resultatet eftersom modererande krafter gör att utvecklingen inte går lika snabbt som man trodde. Samtidigt kan små förändringar leda till stora och ibland oanade konsekvenser. Man måste även skilja på PROG- NOS (hur vi tror att det ska bli) och SCENARIER (hur det kan bli). Scenarier hjälper oss att planera och att skapa beredskap men ger till skillnad från prognoser ett flertal möjliga utfall. Arbetslivsinstitutet har med hjälp av konsultföretaget Docere intelligence kommit fram till ett antal möjliga scenarier som kan beskriva hur framtiden för arbetsmiljöarbetet i svenska företag och organisation kan se ut fram till år 2012. Framtidsbilden presenteras i rapporten Framtidens arbetsmiljö 2012, som är en delrapport inom det så kallade FUTURE-projektet (FHV utbildning utveckling reform) med syfte att bland annat modernisera FHV-utbildningarna. Två styrande dimensioner bildar ett s.k. scenariokors (se figur). Arbetet Scenario 1. MEDVIND Scenario 3. KASTVIND Investering Kostnad 1. MEDVIND som innebär att ledningen stöder arbetsmiljöarbetet och arbetar förebyggande, konsekvent och långsiktigt med arbetsmiljöfrågorna. Man anser att det som sker på fritiden är individens ensak. Företagshälsovårdens behöver då behärska områden såsom arbetsmiljöekonomi, arbetsorganisation, ledarskap, traditionellt förebyggande arbetsmiljöarbete men också småföretagsaffärsmannaskap. 2. SIDVIND innebär samma som ovan men även att företagen tar ansvar för hälsoproblem oavsett arbetsrelation. Man tar ett helhetsgrepp på den anställdes livssituation. Scenario 2. SIDVIND Scenario 4. STILTJE Livspusslet Företagshälsovården behöver kunskaper om t.ex. hälsoekonomi samt livsoch karriärplanering för att hjälpa individer att få ihop livspusslet. 3. KASTVIND innebär att företagen har svårt att långsiktigt arbeta med arbetsmiljöfrågorna. Man fokuserar på dagsaktuella problem och tar tag i problemen när de uppkommer. Tyngdpunkten ligger på rehabilitering och att snabbt få folk i arbete igen. Företagshälsovården koncentrerar sig på problemlösning (quick fix) utifrån ett företagsperspektiv, kunskaper om motivation, 4
Tema konflikthantering och samarbetsfrågor, kunskaper om konkreta arbetsmiljöproblem och hur de förstärks av stress och brister i bemanning. 4. STILTJE innebär en utveckling där allt mer ansvar flyttas från samhälle och företag till individen. Människor slits hårt av att försöka få livspusslet att gå ihop. Skillnaderna kan vara stora beroende på hur värdefull man anses vara på arbetsmarknaden. Attraktiv arbetskraft kan få gräddfiler. Arbetsmiljöarbetet är svårt att motivera eftersom effekterna är svåra att bevisa i det totala bruset. Företagen försöker så långt det går att välja bort riskgrupper. Företagshälsovården behöver kunskaper om bl.a. medicinska hälsokontroller, försäkringsfrågor och juridik, stresshantering, livsstilstester och livsstilscoaching. Exempel på möjliga framtidsbilder: Globaliseringen fortsätter med full kraft. Vi måste ständigt bli duktigare för att klara konkurrensen. Det blir svårare att vara borta från arbetet, alla behövs. Ökad social kontroll gör att vi inte lika lätt kan stänga dörren om vårt privatliv. I mät- och kvalitetssamhället ska allt registreras och genomlysas. Det blir också svårare att få ihop livspusslet när tiden för återhämtning krymper. Beroendet av bemanningsföretagen ökar när det blir svårare att finna kvalificerad personal. Ett mångkulturellt samhälle medför att invandrarna uppskattas alltmer på den svenska arbetsmarknaden. När social kompetens efterfrågas i allt högre grad kommer kvinnorna mer till sin rätt i arbetslivet. Gränser suddas ut mellan arbete och fritid, man rör sig mellan flera arbetsplatser, kanske arbetar i flera projekt. Det leder till att sambanden mellan orsak (exponering) och verkan (ohälsa) blir otydliga. Det är också svårt att skilja på ohälsa som har med arbetet att göra och sådant som beror på livsstil och privatliv. Det blir svårt för arbetsplatserna att bena upp vad som är vad i det psykosociala bruset. Man försöker hitta goda arbetsmiljöexempel inom den egna organisationen snarare än att fråga utomstående experter om råd. Ansvaret förskjuts från samhället till arbetsgivare och individer. Det här sättet att presentera möjliga minnen av framtiden gör det lättare att ta ställning till vilken utveckling vi själva önskar. Det är upp till var och en att fundera över vilken utveckling som är trolig och/eller önskvärd. De globala krafterna är starka, men det är ändå möjligt att påverka utvecklingen i den avgränsade värld där vi själva befinner oss. Sten B-Dankvardt Småföretagsenheten (en av de intervjuade i undersökningen!) 5
Notiser Varierande idéer om variation i arbetet I föreskriften Belastningsergonomi AFS 1998:1 sägs att man ska ha variation i arbetet för att förebygga ohälsa. En genomgång av tendenser i tiden tycks peka mot ett arbetsliv i motsatt riktning, mindre variation i arbetslivet: Datorisering, mindre inflytande, tillfälliga anställningar, outsourcing av arbete etc. Det råder knappast någon absolut enighet bland forskare/ experter om olika begrepp som relaterar till variation och inte heller om resultaten från forskning om t.ex. arbetsväxling, paus i arbetet, återhämtning. Det finns således skilda uppfattningar om när arbetsuppgifter är att betrakta som olika. En viktig slutsats är att det finns en variationspotential på samma arbetsuppgift man behöver inte hoppa över till en annan typ av arbete. Referens: Svend Erik Mathiassen, Belastningscentrum, Umeå Litet bidrag från vårmötet i Umeå 26-28 april 2006 Lars-Erik Warg Febril jobbsituation En 39-årig kvinna som jobbade alldeles för mycket på en IT-avdelning drabbades av febertendens. Utredning visade inte någon orsak till feberattackerna, som inträffade efter minsta extra stress på jobbet eller efter fysisk ansträngning. Febern gick ofta upp till 39 grader och hon fick då svårt att sova. I Medline finns många rapporter om råttförsök där man framkallat hypertermi genom att stressa råttorna. När det gäller människa talar man om psykogen feber, psykologisk stressinducerad temperaturhöjning, stresshypertemi m.m. Det finns ett stort antal fallbeskrivningar om detta men också något tiotal artiklar som beskriver fenomenet. Psykologisk stress kan således höja kroppstemperaturen genom en höjning av hjärnans termostat. Detta kan medieras via inflammatoriska substanser (endogena pyrogener) och särskilt prostaglandin E 2 kan produceras genom inverkan av enzymet mpges-1 innanför blodhjärnbarriären. Sambandet mellan psykologisk stress och feberattacker är således mycket väl belagt och det finns ingen anledning att betvivla att patienten hade sådan stress som orsak eftersom annan orsak uteslutits. Som första åtgärd kan rekommenderas att via dagbok kartlägga vilka faktorer som triggar igång febern och även notera andra kopplingar och betingningar eller tankar inför feberstegringen. En behandling måste sedan vara att reducera de utlösande momenten, d.v.s. undvika den stress som triggar igång febern. Kanske kan då en habituering eller desensitisering kunna uppnås genom att kroppen kan vänja sig vid långsam stigande grad av stresspåverkan. Carl-Göran Ohlson 6
Notiser Ett diagnostiskt andningsproblem Astma kan vara svår att skilja från sensorisk hyperreaktivitet (astmaliknande symtom av luftvägsirritanter men utan bronkobstruktion). Spirometri ger vägledning och FEV1/VK < 0,7 eller tillklämd flöde-volymkurva tyder på obstruktivitet. Metakolin/histamininhalation provocerar obstruktivitet hos alla men vid lägre doser hos astmatiker. FEV1-sänkning > 20 % vid låg dos stärker diagnosen och astmatiker har nästan aldrig ett normalt test (hög sensitivitet). Tyvärr kan även enstaka icke-astmatiker vara lika känsliga (vilket betyder lågspecificitet hos testet). Man kan således bara bevisa att det inte är astma med detta test. Torrluftsprovokation under hyperventilation är också en användbar metod för att påvisa bronkiell hyperreaktivitet, särskilt ansträngningsutlöst sådan. NO (kvävemonoxid) i utandningsluft är ett mått på de eosinofila leukocyternas aktivitet, d.v.s. graden av inflammation i luftvägarna, främst vid atopisk/allergisk astma. Testets plats i kliniskt bruk är under utvärdering. Sensorisk hyperreaktivitet är en uteslutningsdiagnos (frånvaro av bronkiell hyperreaktivitet) och kan påvisas med capsaicintest (chili-peppar!). Det enklaste sättet att påvisa arbetsrelaterad astma torde vara PEF-mätning över 2-3 veckor inklusive helger enligt standardiserat protokoll. Billigt, ofarligt men kräver helhjärtad medverkan av patienten. Referens: Incitament 2 2006 och Allergi i Praxis 1 2006 Stationärt om mobiler? Carl-Göran Ohlson Debatten om de eventuella hälsoriskerna med mobiltelefoner har under senare tid tillförts nytt bränsle. Under hösten 2005 rapporterade Lönn m.fl. (1) att man inte fann någon association mellan gliom respektive meningeom och bruk av mobiltelefon oavsett teknologi och brukartid. Hardell och medarbetare (2) fann däremot nyligen att både digitala mobiltelefoner och s.k. DECT gav kraftigt ökade risker för maligna hjärntumörer (framför allt olika typer av gliom), medan Schüz och andra (3) inte observerade några samband mellan gliom respektive meningeom och mobiltelefonanvändning (med reservation för gliom efter mer än tio års mobiltelefoni). Inte heller Hepworth m.fl. kunde finna någon association mellan mobiltelefoni och insjuknande i gliom (4). Alla studier bygger på intervjuer av fall och kontroller, antingen via frågeformulär, personliga möten med strukturerade intervjuer, telefonsamtal eller kombinationer av dessa metoder. Samtidigt observerade Vrijheid m.fl. (5) att friska försökspersoner hade svårigheter att komma ihåg sina mobiltelefonivanor till och med under det senaste halvåret. I ett helt annat sammanhang noterades att betydande segment ur den svenska valmanskåren inte ens kommer ihåg vilket parti man röstade på tre år efter det senaste riksdagsvalet (6). Det svenska cancerregistret redovisar en tämligen stabil 7
Notiser sjuklighet i maligna hjärntumörer över de senaste 35 åren (7), vilket knappast talar för att den under denna tid exploderande användningen av mobiltelefoner spelat någon mätbar roll för sjukdomsutvecklingen. Sannolikt kommer man inte längre med fall-kontrollstudier av mobiltelefonerande och riskerna för hjärntumörer baserade enbart på intervjuer. Det metodologiska problemet med s.k. recall bias, systematiskt minnesfel, är alltför stort. Den hittills enda säkerställda hälsorisken med mobiltelefonerande är samtidig bilkörning (8). Referenser: 1. Am J Epidemiol 2005;161:526-35 2. Int Arch Occup Environ Health 2006 (DOI 10.1007/s00420-006-0088-5) 3. Am J Epidemiol 2006;163:512-20 4. Br Med J 2006;332:883-7 5. Occup Environ Med 2006;63:237-43 6. Dagens Nyheter 2006-04-10. 7. www.sos.se 8. Br Med J 2006;332:865-6 Anders Seldén Brandman på lutande plan Vilken effekt måste en 80 kilo tung brandman kunna utöva med 24 kilos börda på ett lutande plan? Enligt AFS 2005:6, Medicinska kontroller i arbetslivet, krävs att han klarar detta med hastigheten 4,5 km/tim (=1,25 m/sek) i ett motlut av 8 o (stigning med tangens för 8 o =0,14) under 6 minuter. Den effekt som krävs för att promenera i 1,25 m/sek med ett av sina kilon är nästan omöjligt att direkt beräkna p.g.a. svängande armar, friktioner runt leder m.m. men en gissning hamnar runt 0,5 W/kg. Effekten för totalvikten 104 kg=52w eller 5,2 kpm/ sek (omräkningsfaktor 6,12 från W till kpm/minut, d.v.s. 0,1 till kpm/sek). Effekten för totalvikten i motlutet 0,175 m/sek är då 18 kpm/sek eller 180 W. Brandmannens totala effekt torde därför bli 232 W. Det finns ett enklare sätt, tack och lov. Empiriskt har man funnit samband mellan test på rullband och syreförbrukning: 6x1,25 + 108x0,14x1,25 + 3,5 = 30 ml O 2 /minut och kilo med våra värden insatta. För totalvikten blir förbrukningen 3,1 liter/minut. Med Åstrands nomogram erhålls 2,8 liter/ minut vid puls 180, vilket stämmer någorlunda. Nomogrammet ger också effekten i W=225, vilket stämmer ännu lite bättre med vår skattning 232 W. Vilket arbete har vår brandman utfört under sina 6 minuter? 8 352 kpm (motsvarar att lyfta 8 ton en meter eller att klättra med bördan 80 meter på en stege) eller 83 520 Ws vilket omräknat till en elmätare ger endast 0,023 KWh (vilket motsvarar en 60 W glödlampa som lyser i en halvtimme). Carl-Göran Ohlson Arbetsrelaterat Hur stor andel av patientbesöken i öppen vård orsakas av arbetsrelaterade åkommor? Tidigare studier har funnit 11 % (Kopparberg 1985), 10-20 % (Olofström 1986) och 16 % (Örebro 1993). Under en månad noterades 115 yrkesverksamma patienter på en vårdcentral och läkaren fyllde i ett protokoll med uppgifter om besöksorsak, arbetsgivare, yrke, FHV och patientens uppfattning om 8
Notiser arbetsrelation. Läkaren bedömde sedan grad av arbetsrelation. Slutligen klassade projektgruppen fallen som samband eller ej samband med arbetet, i vissa fall efter komplettering över telefon. Ett rimligt säkert samband förelåg i 13 %, d.v.s. i 15 av 115 patientfall, och en svagare arbetsrelation i ytterligare 7 %, 8 fall, sammantaget således i 20 % av patientbesöken. Tillgång till företagshälsovård uppgavs av 75, 69 %. Endast 13 av dessa, 17 %, hade kontaktat sin företagshälsovård för sina besvär, varav 6 bedömde sina besvär som arbetsrelaterade. Av de 23 fallen med arbetssamband hade bara 5 tidigare sökt sin FHV för besvären. Med stor reservation för bedömningens ytlighet antyder resultaten att var 6:e patient i öppen vård har en, i vid bemärkelse, arbetsrelaterad åkomma. Resultatet överensstämmer med ett par andra studiers resultat. Företagshälsovårdens andel av detta panorama borde vara mycket större än det är idag. Carl-Göran Ohlson Tungmetaller ett lättviktigt begrepp? Tungmetaller är ett begrepp, som fått stor spridning i både vetenskapliga sammanhang, bland myndigheter och opinionsbildare, och det omges av en aura av farlighet. Begreppet låter sig dock inte definieras på ett entydigt sätt, och antalet varianter är betydande. Det finns vardera ett flertal definitioner baserade på specifik vikt, på atomvikt, atomnummer, kemiska egenskaper och toxicitet. En arbetsgrupp inom IUPAC (International Union of Pure and Applied Chemistry) gjorde redan år 2002 rent hus med begreppet tungmetaller och konstaterade att det var både meningslöst och vilseledande (1). Vi kommer hädanefter att göra vårt bästa för att utmönstra begreppet tungmetaller ur vår vokabulär, skriftlig såväl som muntlig. Det räcker bra med metaller. Referens: 1. Pure Appl Chem 2002;74:793-807 (tillgänglig på http://www.iupac.org/publications/ pac/2002/pdf/7405x0793.pdf) Anders Seldén Tjernobyl - strul med strålinformation Statens Strålskyddsinstitut, SSI, ägnar ett helt nummer av sin tidning åt ett tema om Tjernobylolyckan för 20 år sedan, den 28 april 1986. Alla som minns dessa spännande dagar av nutidshistoria, kommer säkert också ihåg mängden information och vilken roll media kom att spela. Inte minst berodde detta på att man inledningsvis trodde att det hade inträffat en olycka vid kärnkraftverket i Forsmark. Sverige var ett av de länder som drabbades av olyckan, ca 5 procent av det cesium som frigjordes från den skadade reaktorn föll ner över landet. Temanumret innehåller 20 bidrag, även med utblick till Ukraina och de nordiska grannländerna. Många av bidragen är skrivna av dem som var med och hade en direkt personlig erfarenhet. En av dessa var Gunnar Bengtsson som 1986 var generaldirektör vid Statens Strålskyddsinstitut. I slutet av artikeln skriver han: [Men] beredskapen 1986 hade inte varit så god om vi inte hade övat, övat, övat och det finns inga genvägar i framtiden. Öva, öva, öva!. I ett annat av bidragen redovisar Birgitta Åhman konsekvenserna för rennäringen då man kunde uppmäta höga halter av cesium-137 i renköttet. Det första dygnets mätningar är i fokus i ett bidrag av Robert 9
Notiser Finck. I sina två bidrag tar Pål Andersson och Lynn Hubbard upp den nuvarande miljöövervakningen och beredskapen i Sverige. En av de viktigaste erfarenheterna från Tjernobylkatastrofen är hur viktig samhällets kommunikation i krissituationer är. I början upplevde många informationen som myndigheterna gav som virrig och undermålig. Kommunikationsfrågan skriver Britt Ekman om i sitt bidrag. I temanumret finns också hänvisningar till kurser våren 2006 som hålls i SSI:s regi och som handlar om strålskydd. Referens: Strålskyddsnytt nr 1, 2006 Lars-Erik Warg SAM ett praktikfall Många frågar sig, hur ska vi få fart på arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöfrågorna har en tendens att uppfattas som något mindre viktigt, något man sköter vid sidan av den ordinarie verksamheten. Arbetsmiljöarbete är att arbeta med ständiga förbättringar för att få bort risker som kan orsaka ohälsa, att rätta till bristande rutiner och irritationsmoment. I Landstinget Västmanland är det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) i hög grad levande. En av de drivande i arbetsmiljöarbetet är Dan Söderberg, miljösamordnare på Division Diagnostik, Kirurgi och Medicin. Jag fick möjlighet att följa med när Dan introducerade SAM på en klinik vid Centrallasarettet i Västerås. Chefer och fackliga företrädare har tidigare fått grundläggande SAM-utbildning. Arbetsmiljöarbetet har fungerat som det normalt gör. Ledningen har tagit tag i problemen efterhand. Nu vänder man på steken och börjar underifrån. Dan Söderberg träffar all personal och frågar - Vad är arbetsmiljö? Svaren skiftar alltifrån lokaler och arbetskamrater till luften vi andas. Dan fortsätter med att förklara arbetsmiljöbegreppet och exemplifierar med frisk- och riskfaktorer i verksamheten. Vissa faktorer kan vara både frisk- och riskfaktorer, förkortat (F)RISK. Exempelvis kan fungerande datasystem hjälpa och underlätta men när det krånglar ökar stressen och irritationen. Under knappt en timma går Dan sedan igenom hur arbetsmiljöarbetet ska fungera inom Divisionen och vilket ansvar man har som anställd och som arbetsgivare. 10
Notiser All personal (men inte cheferna) ska tycka till om arbetsmiljön. Ni som individer, vilka risker och brister ser ni? frågar Dan och poängterar att man inte får planka av varandras svar. Samtliga får en vecka på sig att fylla i Arbetsmiljöverkets blad för riskbedömning. Blanketterna fylls i anonymt och läggs i låda. Dan Söderberg sammanställer svaren och 1-2 veckor senare träffas man på nytt för att i mixade grupper diskutera hur allvarliga riskerna är och hur snabbt man behöver åtgärda. Man får en god bild av vad som behöver förbättras i verksamheten. Personalen får även möjlighet att föreslå åtgärder. Underlaget överlämnas till arbetsledningen som utifrån riskernas allvarlighetsgrad sedan vidtar åtgärder. När klinikerna inte själva kan ta beslut eller saknar resurser flyttas frågan högre upp i organisationen för beslut. Resultatet blir EN TRYGG OCH SÄKER ARBETS- MILJÖ och engagerad personal som ser att arbetsmiljöfrågorna tas på allvar. Frågor om SAM-metoden besvaras av Dan Söderberg, tfn 021-17 57 42. Sten B-Dankvardt Text och foto SAM bäst underifrån om ledningen leder Enligt AFS 2001:1 ska Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Arbetsmiljöfrågorna ska integreras och hanteras löpande, faror eller risker ska uppmärksammas och åtgärdas, resultatet av åtgärderna ska följas upp. SAM får inte bli en sidovagn. I tre kommuners äldreomsorg infördes rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbetet i verksamheten helt enligt arbetsmiljöföreskrifterna. Trots detta blev resultaten inte bestående. Ledningen menade att man saknade underlag och resurser för att kunna genomföra åtgärder och misslyckades med att integrera SAM i verksamhetens allmänna rutiner. Mot bakgrund av resultaten prövades nya rutiner inom en annan del av äldreomsorgen med syfte att göra medarbetarna mer delaktiga i planeringen. Resultaten visade att personalen kan behöva bättre kunskaper i ekonomi, arbetsmiljö, personal- och kvalitetsfrågor för att kunna medverka fullt ut. Erfarenheter pekar på att ett hållbart förändringsarbete ska byggas underifrån med stöd uppifrån. Arbetstagarnas kunskaper, delaktighet och engagemang är viktiga förutsättningar. Organisationen måste ha en helhetssyn och rutiner som integrerar arbetsmiljöfrågorna på alla nivåer. Referens: Hansson J. Design of organizational procedures for working environment management. Luleå tekniska universitet Sten B-Dankvardt Nästa Instruktörsutbildning i SAM Hur man startar och driver Systematiskt Arbets-Miljöarbete (SAMarbete) är torsdag 31 augusti 2006. Läs mer på klinikens hemsida www.orebroll.se/ymk Kontaktdagar i DUST-regionen Boka in kontaktdagarna hösten 2006. Tisdag 3/10 Eskilstuna Torsdag 5/10 Örebro Tisdag 10/10 Karlstad Torsdag 12/10 Västerås Aktuella föreläsningar som rör arbetsliv och hälsa. Inbjudan kommer!! Kontaktperson: Anne-Marie Porat, tfn 019-602 24 58 anne-marie.porat@orebroll.se 11
Kemikalieinformation Ozon Förekomst Ozon är vid rumstemperatur en färglös, starkt oxiderande gas med mycket karaktäristisk elektrisk lukt som kan kännas vid så låg koncentration som 20 μg/m 3. Luktsinnet vänjer sig snabbt vid lukten (ca 15 min) så vid kontinuerlig exponering försvinner luktförnimmelsen av ozonet. Ozon övergår till syrgas med en halveringstid på ca tre dagar vid rumstemperatur. Beroende på var i atmosfären ozonet finns kallar man det för stratosfäriskt ozon eller marknära ozon. Det stratosfäriska ozonet bildas när solens strålar omvandlar syre till ozon som i sin tur absorberar UV-B strålning från solen. Ozonskiktet i stratosfären fungerar som ett UV-filter för jorden. Utsläpp av CFC-gaser (klorfluorkarboner) till atmosfären har gjort att ozonlagret förtunnats. Marknära ozon bildas bland annat genom reaktioner mellan kväveoxider eller kolväten och solljus. Ozon bildas också av syret i luften vid elektriska urladdningar (åska). I arbetsmiljön kan ozon bildas vid bland annat svetsning. Ozon kan användas för t.ex. blekning och vattenrening (1,2). Effekter på hälsa och miljö Marknära ozon har negativa effekter både på hälsa och på miljö. Växter är känsliga för ozon, redan vid 50 μg/m 3 dagtid under sommarhalvåret tar de känsligaste växterna skada. Genomsnittsvärdena för sommarhalvåret är 60-80 μg/m 3 med de högsta värdena i mellersta och södra Sverige. Produktionsbortfallet i jordbruket p.g.a. ozonskador värderas till mer än en miljard kronor per år (2). Hälsoeffekter av ozon fås huvudsakligen i andningsvägarna. Hosta, andningssvårigheter och nedsatt lungfunktion har noterats efter yrkesmässig exponering. Lungödem och bronkit har förekommit efter mycket höga exponeringar (3). Analysmetoder Ozon i luft kan mätas genom provtagning på filter som är impregnerade med nitrit. Nitriten oxideras av ozonet till nitrat. Mängden av nitrit som oxiderats till nitrat bestäms med jonkromatografi (4). Det finns även direktvisande instrument för ozonmätning. Gränsvärden Inom arbetsmiljön finns två gränsvärden för ozon. Nivågränsvärde 0,2 mg/m 3 och takgränsvärde 0,6 mg/m 3 (5). WHOs riktvärde för omgivningsluft är 120 μg/m 3 för 8 timmar (6). Referenser Sara Axelsson 1. The Merck Index, 11ed 1989. 2. www.naturvardsverket.se 3. Vetenskapligt underlag för hygieniska gränsvärden 8. Arbete och Hälsa 1987:38 161-167. 4. Ozone in Workplace Atmospheres, OSHA metod 214. 5. Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar. AFS 2005:17, Arbetsmiljöverket 2005. 6. Air Quality Guidelines for Europe 2nd edition, WHO Regional Publications, European Series, No. 91, 7.2 Ozone, 2000. 12
Utbildningar Inbjudan Det nya arbetslivet II - demokrati, ledarskap, rättvisa och värderingar Tid: Tisdag 12 september 2006, kl 08.30-12.00 Plats: City Konferenscenter (SCB-huset), Hörsal Rex, plan 2 Klostergatan 23, Örebro Målgrupp: Chefer, förtroendevalda och övriga intresserade Om medarbetarskap - reflektioner utifrån föregående seminarium Hur ser 2000-talets arbetsplatser ut? - Demokrati, värderingar och förändrade organisationsformer Hur påverkas individen av detta? Den humanistiska chefen Föreläsare: Kristina Claesson, leg psykolog, specialist i arbetslivets psykologi, Previa, Örebro Gabriel Oxenstierna, docent i psykologi, INSTITUTET FÖR PSYKOSOCIAL MEDICIN, Stockholm John Steinberg, fil dr, författare, Steinbergs Utbildnings AB, Örebro Anmälningsblankett kommer ut på hemsidan vecka 24 www.orebroll.se/stressforum 13
Utbildningar Årets konferens i temaserien Kvinnors arbetsmiljö i vården Friskt vågat Hälsan vunnen Torsdag 26 oktober 2006 Wilandersalen, Universitetssjukhuset Örebro Föreläsare: Lars Björklund, Sigtunastiftelsen Britta Ryttberg, Kardiologen, USÖ Bosse Angelöw, Nova Futura Arrangör: Paraplygruppen, Yrkes- och miljömedicinska kliniken Pris: 1 150 kr exkl moms. I priset ingår konferensmaterial, lunch och kaffe För mer information: Birgitta Klaesson telefon: 019-602 24 62, e -post: birgitta.klaesson@orebroll.se Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 701 85 Örebro www.orebroll.se/ymk 14
Personal Tfn: 019-602 24 69. Fax: 019-12 04 04. E-post: ymk@orebroll.se Namn Befattning Telefon E-post Andersson Kjell Överläkare 019-602 24 71 kjell.andersson@orebroll.se Andersson Lena Kemist 019-602 39 36 lena.andersson4@orebroll.se Andersson Lennart Yrkeshygieniker 019-602 24 85 lennart.andersson@orebroll.se Arvidsson Helena Biomedicinsk analytiker 019-602 39 36 helena.arvidsson@orebroll.se Aslaksen Wenche Utvecklingssekreterare 019-602 24 53 wenche.aslaksen@orebroll.se Axelsson Sara Kemist 019-602 24 61 sara.axelsson@orebroll.se B-Dankvardt Sten Verksamhetsansvarig 019-602 24 65 sten.b-dankvardt@orebroll.se Berg Krister Avdelningschef 019-602 35 94 krister.berg@orebroll.se Berg Peter Yrkeshygieniker 019-602 24 89 peter.berg@orebroll.se Bergström Bernt Laboratorieingenjör 019-602 24 32 bernt.bergstrom@orebroll.se Boersma Katja Psykolog 019-602 24 19 katja.boersma@orebroll.se Bryngelsson Ing-Liss Forskningsassistent 019-602 24 70 ing-liss.bryngelsson@orebroll.se Duberg Cecilia Psykolog 019-602 36 07 cecilia.duberg@orebroll.se Egelrud Liselott Analytisk kemist 019-602 24 88 liselott.egelrud@orebroll.se Fagerlund Inger Forskningsassistent 019-602 24 95 inger.fagerlund@orebroll.se Gritsko Nina Underläkare 019-602 24 81 nina.gritsko@orebroll.se Gunnarsson Lars-Gunnar Överläkare 019-602 24 08 lars-gunnar.gunnarsson@orebroll.se Hagström Katja Yrkeshygieniker 019-602 24 92 Föräldraledig Isaksson Britt-Marie Biomedicinsk analytiker 019-602 24 75 britt-marie.isaksson@orebroll.se Johansson Jessica Biomedicinsk analytiker 019-602 24 86 jessica.johansson@orebroll.se Karlsson Leif Instrumenttekniker 019-602 24 80 leif.karlsson2@orebroll.se Keloushani Anahita Underläkare 019-602 24 67 anahita.keloushani@orebroll.se Klaesson Birgitta Klinikassistent 019-602 24 62 birgitta.klaesson@orebroll.se Lindblom Karin Psykolog 019-602 35 84 karin.lindblom@orebroll.se Loodh Sofia Enhetschef, 019-602 24 64 sofia.loodh@orebroll.se regionmiljösköterska Lundholm Cecilia Statistiker 019-602 24 58 cecilia.lundholm@orebroll.se Löfstedt Håkan Bitr överläkare 019-602 24 76 hakan.lofstedt@orebroll.se Norberg Carin Kemiingenjör 019-602 35 91 carin.norberg@orebroll.se Nyström Anita Assistent 019-602 24 90 anita.nystrom@orebroll.se Nyström Marita Läkarsekreterare 019-602 24 69 marita.nystrom@orebroll.se Ohlson Carl-Göran Överläkare 019-602 24 68 carl-goran.ohlson@orebroll.se Overmeer Thomas Sjukgymnast 019-602 24 79 thomas.overmeer@orebroll.se Porat Anne-Marie Regionmiljösköterska 019-602 24 58 anne-marie.porat@orebroll.se Robertson Sibylla Biomedicinsk analytiker 019-602 35 92 sibylla.robertson@orebroll.se Seldén Anders Överläkare 019-602 24 94 anders.selden@orebroll.se Stridh Göran Verksamhetschef 019-602 35 88 goran.stridh@orebroll.se Söderqvist Christina Läkarsekreterare 019-602 24 59 christina.soderqvist@orebroll.se Warg Lars-Erik Docent i psykologi 019-602 24 83 lars-erik.warg@orebroll.se Westberg Håkan Laboratoriechef 019-602 24 93 hakan.westberg@orebroll.se Vihlborg Per Underläkare 019-602 24 82 per.vihlborg@orebroll.se Viklund Lisbet Biomedicinsk analytiker 019-602 24 87 lisbet.viklund@orebroll.se 15
Bergslagens Grafiska AB, 0581-838 80, 2006 341 321 Trycksak 16