Slutrapport projektgenomförande - Access and Language Technology (ALT)

Relevanta dokument
Slutrapport projektgenomförande - Storytel AB

WEBBLÄTTLÄST SLUTRAPPORT

Slutrapport projektgenomförande - Aurora Innovation AB

Detta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi.

BasALT ett webbaserat författarstöd för att skriva på enkel svenska

Stöd för webbredaktörer att skapa mer tillgängliga texter. Projektets slutdatum

Slutrapport projektgenomförande - Sportion Media Group AB

Slutrapport projektgenomförande Metamatrix

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning

Slutrapport projektgenomförande - Coachande instruktioner

Naturturism i Uppsala län

Stockholm Ver 1. Slutrapport IT för alla seniorer med funktionsnedsättningar - < SeniorNet Sweden>

Kommunikationsstrategi för teknikförvaltningen

MASTER. Mining and selecting texts for easy reading. Katarina Mühlenbock

Prövning i grundläggande Engelska

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Projektplan: Internwebben

Slutrapport projektgenomförande SDR Tecken AB

Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun

SLL Juridik och upphandling Upphandlingsavdelningen. Kravspecifikation för. PR-tjänster

Examensarbete Verklighetsbaserat utvecklings- och projektarbete - Automationsteknik med mekatronik

SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UNDERVISNING, LÄRANDE OCH LEDARSKAP GRANSKNINGS- INSTRUKTION FÖR LEDA & LÄRA

Frågor och svar om Idéslussar i kommuner utvecklingsprojekt 2016

SASKO, Masterprogram i strategisk kommunikation, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Strategic Communication, 120 credits

Slutrapport projektgenomförande av projektet ResLedaren 2.0 av Autism- och Aspergerförbundet

Utöver projektdirektivet ska en teknisk dokumentation för projektet arbetas fram.

Projektplan för Checklistor i NikITa Uppdrag

GeografIKS. Ett nytt sätt att visualisera komplex information

Metodstöd 2

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Projektdirektiv. Version: 1.0. Projekt: Förstudie Ekonomisystem Ålands kommuner och kommunalförbund

Policy för IKT och digital kompetens i undervisningen på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Ökad användning av öppna audiovisuella lärresurser

OBS! Inga lexikon eller liknande hjälpmedel är tillåtna..

Kommittédirektiv. Översyn av statens insatser för lättläst. Dir. 2012:109. Beslut vid regeringssammanträde den 25 oktober 2012

Sofie Johansson Kokkinakis

BUSR31 är en kurs i företagsekonomi som ges på avancerad nivå. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

SOL ENGA03 V17. Kön. Ålder. Respondents: 49 Answer Count: 22 Answer Frequency: %

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte

Kravnivåer engelska år 8 Godkänt

Utbildningsplan för. Ämne/huvudområde 2 Biologi Engelska Franska Fysik Data- och systemvetenskap Företagsekonomi Geografi

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

Anvisningar till ansökan

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek

LLEN10, Engelska för lärare i åk 4-6, 30,0 högskolepoäng English for teachers in years 4-6, 30.0 higher education credits

APL-plats: Period: 2014, vecka Specialpedagogik 2, 100 poäng

LÄRARPROGRAMMET. Vid LiU. Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR hp 9FR241/9FR hp

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Avancerad nivå Ht 14. Studiehandledning. Vårdpedagogik, AN.

UPPDRAGSGIVARE: Malmö stöd. VÅR REFERENS: Andreas Cederbom DATUM:

Vårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering

Socialt arbete AV, Socialt arbete med familjer och barn, teoretiska perspektiv på intervention och förändring, 7,5 hp

Kronofogden - Automatisering skuldsanering. Datum: Dnr: Komm2018/

Slutrapport projektgenomförande Tor Ghai/TorTalk AB projekt TorTalk

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr:

SUNET:s strategi SUNET:s strategigrupp

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

Kurser i svenska för internationella studenter och forskare

Fördjupad Projektbeskrivning

Anvisningar för ansökan

Information och kriskommunikation

Dokumentation och presentation av ert arbete

Extern kommunikationsstrategi

Pratmakaren. Uppläsning av textremsor med talsyntes. Sandra Derbring, datalingvist Maria Olsson, logoped

Anvisningar för ansökan

Mamut Open Services. Mamut Kunskapsserie. Kom i gång med Mamut Online Survey

Pedagogisk planering i engelska, år 9 WINGS 9, SECTION 1. Crime and Punishment. Klass. Förmåga i fokus

SLL Juridik och upphandling Upphandlingsavdelningen. Kravspecifikation för. Strategisk kommunikationsrådgivning

Uppdaterad Riktlinjer för intranät och extern webbplats

Projektdirektiv. Säker e-post

WEBBKLUSTRING SLUTRAPPORT

NYSKAPANDE ÄLDREVÅRD Ett forskningsprogram

PROGRAMRÅD INTERAKTIONSDESIGN

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SOL ENGK01 V17. Kön. Ålder. Antal respondenter: 15. Antal svar. Svarsfrekvens: 53,33 %

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Offertförfrågan för ny webbplats svenskscenkonst.se samt socialt forum

Lägesrapport DokId:

ÄEND04, Engelska IV, 30 högskolepoäng English IV, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Rollspel baserat på ett verkligt fall för undervisning i Arbetsvetenskap

Anvisningar för ansökan

P R O J E K T : D I C E

Spectrum möte , Sturegatan 2a, Helsingfors. Varför har ert land valt att översätta en viss del av Spectrum?

Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik. Se W:s exjobbssida.

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1

Human Capital Management: investera i medarbetarna och skapa en kultur präglad av kontinuerlig utveckling

*För examensarbeten som skrivs inom ämnena engelska / moderna språk ska examensarbetet skrivas på målspråk

INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN

Projektprocessen. Projektprocess

Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3

Video tutorials som undervisningsverktyg, win-win för lärare och studenter

SASCO, Masterprogram i sociologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Sociology, 120 credits

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Betygskriterier för självständigt arbete på masternivå

NS3043, Språkkonsultprogrammet, kurs 3, 30 hp

Transkript:

Göteborg 2016-10-31 Ver 1.1 Slutrapport projektgenomförande - Access and Language Technology (ALT) Projektet är genomfört inom ramen för Post- och telestyrelsens (PTS) innovationstävling Innovation för alla.

Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Allmän information... 1 3 Sammanfattning... 1 4 Bakgrund... 2 5 Syfte och målgrupp... 3 6 Projektets mål... 4 7 Redogörelse av projektresultatet... 4 7.1 Viktiga insikter... 6 8 Redogörelse av projektets genomförande... 6 8.1 Genomförandeplan/tidplan... 6 8.2 Projektets budget... 7 8.3 Projektets arbetssätt... 8 9 Vad händer nu?... 8 II

1 Inledning I detta dokument rapporteras slutresultatet av projektet Ett datorbaserat verktyg för analys och produktion av lättläst text. Verktyget har sedan fått namnet BasALT, och i dokumentet används detta namn som referens till den färdiga produkten. 2 Allmän information Företag/Organisation: Projektnamn: Författare av detta dokument: Projektets tidplan Access and Language Technology HB Ett datorbaserat verktyg och webbtjänst för analys och produktion av lättläst text Katarina Mühlenbock, projektledare 2013-04-01 2015-12-31 (från datum till datum) 3 Sammanfattning Projektet syftade till att utveckla och pröva ut ett datorbaserat verktyg och webbtjänst för analys och produktion av lättläst text. Projektets målgrupp bestod av informatörer anställda i Sveriges alla kommuner. Slutanvändarna var kommuninnevånare med behov av informationstext som presenterades i lättläst form. Redan från början och även under projektets gång har idén och syftet med projektet mötts med stor entusiasm av projektets målgrupp, kommunchefer, projektets egen referensgrupp och framför allt av personal och projektansvariga vid PTS. Det är vi mycket tacksamma för och det har gjort arbetet för att nå fram till vårt mål betydligt mer positivt. Projektet planerades noga och var genomtänkt på detaljnivå där ett flertal bedömda risker togs i beaktande. Trots det, inträffade en del händelser som vi själva inte varken kunde förutse eller påverka. Detta ledde till att projektet försenades vid ett antal tillfällen. Trots förseningar finns nu ett verktyg och en fungerande webbtjänst för redigering och analys av egenförfattad informationstext. Det är nu möjligt att både importera egen text genom uppladdning eller genom att klistra in den. Analys görs därefter i två steg. Först analyseras texten som helhet och bedömning av dess läsbarhet enligt ett antal läsbarhetsmått som värderar både textens grammatiska struktur och informationstäthet. Därefter får användaren 1

kommentarer om vad värdena visar och får omarbeta texten uppdelad i meningar. Då kan användaren även försäkra sig om att texten på meningsnivå är godtagbar ur läsbarhetssynpunkt. Användaren blir uppmärksammad av programmet om det förekommer långa meningar och svåra ord. Varje steg och varje bedömning i programmets analys sker med språkteknologiska metoder. Dessa metoder och den analysen förekommer i några andra datorprogram som anpassats för svenska språket idag. Detta måste betraktas som något unikt och ett stort framsteg även för oss att programmet fungerar och presterar så som det är tänkt. Då verktyget var klart fick en grupp med 10 informatörer i olika kommuner få pröva webbtjänsten gratis under 4 veckor med tillgång till vårt stöd och respons. Samtidigt tog vi fram produktinformation och säljargument som vi presenterade på företagets hemsida. Då testperioden var slut genomförde endast 2 av de 10 utvalda informatörerna vår utvärderingsenkät trots påminnelser. Vi efterfrågade synpunkter på verktygets innehåll och funktionalitet. Respondenterna gav oss positiv respons på både frågor om innehåll funktion. Det framkom att en av personerna upplevde väntetiden på analys för lång. Detta har vi åtgärdat sedan dess genom att byta till ett annat webbhotell och skriva om all programmeringskod i ett annat programspråk. De slutsatser vi drar av projektets genomförande är att vi hade kunnat överväga en annan målgrupp med mer tid och intresse för svenska språket och vikten av att föra ut begriplig information till en större grupp medborgare. Vi överväger att vända oss till andra potentiella intressenter då situationen i Sverige av många upplevs som ännu mer akut än tidigare att föra ut begriplig information till ännu fler, speciellt med tanke på den ökade flyktingströmmen. Möjliga andra målgrupper förutom kommuner är vård- och omsorgssektorn och myndigheter såsom Migrationsverket, Skatteverket, Försäkringskassan m. fl. 4 Bakgrund En stor del av Sveriges befolkning kan inte tillgodogöra sig information rörande viktiga samhällstjänster eftersom de har nedsatt förmåga att läsa icke anpassad svensk text. Samtidigt ställer samhället stora krav på alla medborgare när det gäller att självständigt inhämta information och att kommunicera med olika myndigheter och företrädare för samhällstjänster via nätet. Fram tills idag har inget stöd funnits för personer som vill skriva lättläst text mer än enklare verktyg för att räkna ord, meningslängd och upptäcka ovanliga ord. Att skriva lättläst är en mycket mer komplex process än så och därför behövs mer komplexa analyser för att upptäcka språkligt avancerade strukturer och svårigheter i en text (Mühlenbock, 2013). I dagens informationssamhälle tenderar texter att skrivas mer och mer kompakt och därför ökar texternas informationstäthet. En informationstät text går inte att bedöma med enkla medel och ytlig analys. I forskning studeras hur vissa språkliga former och omskrivningar gör språket och texten svårtillgänglig för en läsare, speciellt läsare med speciella behov (Christie & Derewianka 2008, af Geijerstam 2006, 2

Nation 2001, Nygård Larsson 2011, Schleppegrell 2004, Lundberg & Reichenberg 2013, Melin & Lange 2000). Referenser: Christie, F., Derewianka, B. (2008). School Discourse. Learning to write across the years of schooling. Continuum Books: London & New York. af Geijerstam, Å. (2006). Att skriva i naturorienterande ämnen i skolan. ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS. Uppsala Universitet. Heimann Mühlenbock, K. (2013). I see what you mean. Assessing readability for specific target groups. Doktorsavhandling. Göteborgs universitet. Lundberg I. & M. Reichenberg (2013). Developing Reading Comprehension Among Students With Mild Intellectual Disabilities: An Intervention Study. Scandinavian Journal of Educational Research, Vol. 57, p. 89-100. Melin, L. & Lange, S. (2000) Att analysera text. Stilanalys med exempel. 3 uppl. Studentlitteratur. Nation, P. (2001). Learning vocabulary in another language. Cambridge: Cambridge University Press. Nygård Larsson (2011) Biologiämnets texter. Doktorsavhandling, Uppsala universitet. 5 Syfte och målgrupp Projektets syfte var att skapa ett hjälpmedel för författare av enkel svensk kommuntext, riktad mot en målgrupp som består av personer med nedsatt läsförmåga. Bland personerna med nedsatt läsförmåga finns dyslektiker, andraspråksinlärare, personer med nedsatt eller förvärvad språkstörning eller intellektuella funktionshinder. För dessa är lättläst informationsmaterial ett bra kompensatoriskt stöd, men det krävs kunskap och verktyg för framställning av sådant material. Verktyget som vi utvecklat är avsett för analys och förenkling av myndighetstext, framför allt från kommunens olika verksamheter. I en kommuns informationsutbud förekommer text med ord som kan vara ovanliga och rör många olika ämnen, från förskola och skola till byggnation, miljöfrågor och äldrevård. Här är ämnesorden centrala för textens begriplighet, och det krävs stor kunskap om grammatik och vokabulär hos författaren av informationstext. Verktyget BasALT stödjer författaren i detta arbete genom att ge pedagogiska rekommendationer för omarbetning till enkel text. 3

6 Projektets mål Effektmål Författare av lättläst text inom kommun och landsting får ett verktyg för analys av egna texter från ett läsbarhets- och förståelseperspektiv. Personer med nedsatt läsförmåga får texter som är anpassade till deras behov. Nyttoeffekt Underlättar deras arbete. Ger pedagogisk nytta då kommunernas informationsansvariga får stöd i sitt författande av lättläst text. Lässvaga personer får i högre grad möjlighet att tillgodogöra sig information från kommun och landsting. Projektet verkar inkluderande då man uppmärksammar ett specifikt problem inom en bred målgrupp. Resultatmål 1. Att skapa ett datorbaserat författarstöd för analys och produktion av lättläst text. 2. Att upprätta en webbtjänst för författare av lättläst text. 7 Redogörelse av projektresultatet Projektresultatets mål och syfte var att utveckla en fungerande webbtjänst och ett datorbaserat verktyg för analys och produktion av lättläst text. Webbtjänsten och verktyget BasALT finns tillgängligt idag och går att använda med tillgång till lösenord. Även om tjänsten är utvecklad för att producera lättlästa informationstexter till kommuninnevånare så är det är fullt möjligt att använda tjänsten i andra sammanhang än textproduktion med fokus på kommuninformation. Eftersom metoden bygger på att olika egenskaper hos texten analyseras utifrån specifika referensvärden krävs dock tillgång till autentisk text från det tänkta området. Detta ska sedan ligga till grund för att verktyget förses med nya referensvärden, beroende på textens karakteristik. Vi kommer nu att illustrera hur en skribent använder BasALT för att förenkla sin text. Ursprungstexten är hämtad från Göteborgs kommuns hemsida, och lyder: Här finns information om när grundskolans terminer börjar och slutar, samt lovoch studiedagar. Höstlov är vecka 44 och sportlov vecka 7. Påsklovet är också gemensamt för alla skolor. Men vilken vecka det är kan variera, beroende på om det ligger före eller efter påsk. Välj den stadsdel som skolan tillhör för att se just din skolas tider. 4

Skribenten får de nedanstående beskrivning av texten. Då markören förs över staplarna får användaren exakta värden på de olika parametrarna. Fig. 1 Analys av ursprunglig text Nästa steg är att gå vidare till en analys på meningsnivå : Fig 2. Analys på meningsnivå Här arbetar användaren om sin text mening för mening enligt de råd som ges. Efter varje omarbetning ges nya textvärden. Då skribenten är nöjd ser texten ut så här, och värdena enligt Fig 3. Här finns information om när grundskolans terminer börjar och slutar. Det finns också information om lov och studiedagar. Höstlov är vecka 44 och sportlov vecka 7. Påsklovet är också gemensamt för alla skolor. Det kan vara olika veckor. Det beror på om det ligger före eller efter påsk. Välj din stadsdel för att se just din skolas tider. 5

Fig 3. Slutförd textanalys Verktyget finns tillgängligt från vår webbsida www.accesslt.se under fliken BasALT. 7.1 Viktiga insikter Det har varit mycket svårt argumentera för, och målgruppen av beslutsfattare inom kommunen att inse, att en teknisk lösning baserad på vetenskaplig forskning måste implementeras bottom-up, d v s den färdiga programvaran ska bygga på det som är unikt och nyskapande i en metod. Det handlar alltså inte om att använda befintliga färdiga webblösningar för att utföra en trivial process. Vi upptäckte under projektets gång att ett annat företag applicerat den senare metoden för att göra mycket enkla läsbarhetsanalyser i ett väldesignat och genomtänkt gränssnitt, med tekniska funktioner som vi aldrig haft tid att genomföra inom vårt projekt. Det handlar t.ex. om att integrera verktyget i annan programvara för att effektivisera arbetet för skribenterna (episerver och MS Word). Slutsatsen av detta är att vårt forskningsbaserade utvecklingsprojekt har haft svårt att stå sig i konkurrens med en produkt som till det yttre ser elegantare ut och där man redan från början planerat för en teknisk integrering i andra webbpubliceringsverktyg. 8 Redogörelse av projektets genomförande I detta kapitel vill vi ha en redogörelse av hur själva genomförandet av projektet har gått (vad har gått bra och vad har gått mindre bra och förslag på hur man kunde ha undvikit de värsta fallgroparna om man skulle göra om projektet dvs. erfarenheter och insikter). 8.28.1 Genomförandeplan/tidplan Lämna en kort redogörelse för de aktiviteter som du har genomfört i projektet och när under projekttiden de har ägt rum. Jämför med din ursprungliga projektplan och kommentera avvikelser från planen. 6

Under projektets etapp 1 rekryterades en referensgrupp bestående av utvecklare, programmerare och webbredaktör vid en kommuns informationsavdelning. Vi gjorde också en marknadsanalys där vi undersökte hur Sveriges 290 kommuner tillgodosedde invånarnas behov av lättläst samhällsinformation. Alla kommunikationschefer eller kommunchefer fick personliga brev där de tillfrågades om deltagande vid utvärderingen. Responsen var tyvärr dålig, trots påstötningar. Vi hade också kontakt med en underleverantör som skulle sköta återförsäljningen av vår produkt. En projektwebbsida upprättades. Under etapp 2 implementerade vi analysmodulen och designade databasen som skulle ligga till grund för språkanalysen i verktyget BasALT. Referensvärden för språkmodellen avgjordes genom analys av befintliga texter på kommunernas webbsidor. Vi hade regelbundna möten med leverantören av gränssnittsmodulen, som trots detta inte producerade det vi avtalat inom utsatt tid. Också av personliga skäl försköts etappen med en månad. Under etapp 3 stod det klart att underleverantören inte skulle slutföra sitt uppdrag. Vi anlitade en ny programmerare som tyvärr blev tvungen att börja om från början. På grund av tidsförskjutningen tappade vi engagemanget hos både referensgrupp och utvärderare på expert- och slutanvändarnivå. Etapp 4 är slutförd, vilket innebär att vi har en fungerande motor för språkanalysen, ett användarvänligt gränssnitt och ett färdigt verktyg för bearbetning av ordinär text till enkel svenska. Bearbetningen sker interaktivt, d v s användaren skribenten lägger in den text som ska analyseras i verktyget, analysen görs, och skribenten följer de anvisningar som ges för att förbättra och förenkla texten mening för mening. Varje användare ges ett lösenordsbelagt konto, och flera användare inom samma kommun kan se och bearbeta varandras texter. 8.38.2 Projektets budget Etapp Mantimmar Fasta kostn ALT PTS Totalt 1 223 200 70 000 60 264 217 936 278 200 2 735 900 5 000 100 440 640 460 740 900 3 530 100 5 000 80 352 454 748 535 100 4 304 110 5 000 121 644 187 466 309 110 Totalt 1 783 310 85 000 362 700 1 500 610 1 863 310 Vi hade budgeterat 150 000 kr + moms som konsultarvode för vår underleverantör Androtech Consulting KB. Halva arvodet (75 000 kr + moms) förskotterades 2014-03-04. Då leverans inte gjordes krediterades 40 000 kr + moms och återbetalades 2014-10-08. Vi anlitade då en ny konsult (Topic Dataoch Språkbehandling HB) som under tiden 2015-01-05 2015-12-28 arvoderades med 110 000 kr + moms. Totalt uppstod alltså inte någon avvikelse gentemot budget, men projektet åsamkades stor skada på grund av förseningen. 7

8.48.3 Projektets arbetssätt Projektet inleddes med referensgruppsmöten, där vi hade stor hjälp av de personer som ingick. För övrigt har projektgruppen bestått av ALT:s två delägare, där det aktuella projektet varit vårt enda uppdrag. Under projekttiden har vi fått mycket gott stöd av PTS, både i form av kurser, seminarier och råd från vår handläggare. Vi har också haft hjälp av A-Fokus och Anders Ångström, vilket varit värdefullt. Inom det språkteknologiska området har vi förankrat våra resultat hos Institutionen för Datavetenskap vid Linköpings Universitet, som har mångårig erfarenhet av projektarbete inom lättlästområdet. 9 Vad händer nu? Som nämndes tidigare går webbtjänsten och analysverktyget att använda i fler sammanhang än vad som avsetts ursprungligen. Vi har ännu inte lanserat verktyget i form av en kampanj utan snarare fört ut reklam med vår text med säljargument till de kommuner som visat intresse. För att förstärka vår kompetens inom datavetenskap och utöka vårt kontaktnät har vi haft en dialog med andra forskare och företagare i Linköping med tidigare erfarenhet och intresse av lättlästa texter. Vi har spridit resultat om projektet både inom universitetsvärlden, framför allt inom de områden där man satsar på infrastruktur, dvs. att tillgängliggöra och skapa nya resurser i olika former, men också till de kommuner som vi har haft kontakt med. 30 november 2016 kommer vi att presentera vårt projekt på Linköpings universitet i en workshop som handlar om Infrastruktur för att studera begriplighet i text. Workshopen organiseras av projektet SweClarin (sweclarin.se). CLARIN (Common Language Resources and Technology Infrastructure) är ett ESFRI-initiativ som finansieras av EU. En framtida utvecklingsmöjlighet är att använda BasALT inom utbildningssektorn. Det finns ett allt större tryck på skolor och utbildningsinstanser att erbjuda undervisning på alla möjliga nivåer för personer med helt olika bakgrunder framför allt vad gäller språk och utbildningsbakgrund. Med hjälp av ett verktyg som BasALT skulle man i framtiden kunna göra en individuell prövning av texters svårighetsnivå i förhållande till individens egen kunskapsnivå och både välja texter på lämplig svårighetsnivå eller anpassa texter. Liknande satsningar arbetar vi redan idag med i forskningssammanhang. Se projektet Master (Mining and Simplifying texts for easy reading), http://www.ida.liu.se/projects/master/index.en.shtml. I framtiden skulle vi också vilja se att fler myndigheter, företag och andra intressenter som användare av vårt verktyg och webbtjänst. En framtida möjlighet är att integrera verktyget i andra befintliga texthanteringsprogram och att det finns tillgängligt i andra format som t.ex. EpiServer. 8