Kjell, förman Daniel, ledningstekniker Ove, drifttekniker Dan, drifttekniker Jonas, drifttekniker Matz, drifttekniker Lars-Ove, ledningstekniker Klas, ledningstekniker Per-Erik, ledningstekniker roslagsvatten Årsredovisning 2010 Anders, drifttekniker Leif, drifttekniker Hans, elektriker Peter, ledningstekniker Olle, elektriker Thomas, drifttekniker Harry, arbetsledare Roslagsvatten AB Sågvägen 2 184 86 Åkersberga Telefon 08 540 835 00 www.roslagsvatten.se info@roslagsvatten.se
roslagsvatten årsredovisning 2007 Innehåll Mikael Medelberg, vd 3 Avfall ett nytt verksamhetsområde 5 Styrelsen 6 Nya Pärspektiv 8 Bengt Svensson, styrelseordförande 9 Förvaltningsberättelse 11 Årets resultat 18 s resultaträkning 19 s balansräkning 20 Särredovisning koncernens balansräkning 22 s resultaträkning 24 s balansräkning 25 Kassaflödesanalys 27 Noter 28 Revisionsberättelse 36 Granskningsrapport 37 Ett servicebolag i ständig utveckling 39 Produktion: Clinton Agency AB Tryck: Åtta45 Fotograf: Johanna Hanno 2010 Ett nytt affärsområde Den första januari 2010 var det premiär för Roslagsvattens nya affärsområde insamling och omhändertagande av hushållsavfall i Österåkers kommun. En verksamhet som till skillnad från VA har samtliga fastighetsägare som kunder, även fritidsboende. Under året påbörjade vi arbetet med den stora utmaningen avfall, vars verksamhet nästan helt genomförs av upphandlade entreprenörer. I samband med övertagandet har Roslagsvatten tillförts ny kompetens i form av kunniga avfallsingenjörer. Deras kunskap och erfarenhet kommer att gynna hela Roslagsvattens verksamhet, från administration och service till miljöfrågor och utveckling. När det gäller den nya avfallsverksamheten kommer vi att anpassa oss till regionens aktörer för att nå gemensamma stordriftsfördelar. Vi planerar också att införa behovsstyrd hämtning med möjlighet till vägning hos varje kund, samt utsortering av matavfall för biogasproduktion. Mycket arbete återstår innan den nya avfallsverksamheten är i drift och en nyckelfaktor för att lyckas är kommunikation med kunder och entreprenörer. Roslagsvatten växer till nytta för våra kunder och ägarkommuner Roslagsvattens storskaliga drift innebär ekonomiska och administrativa fördelar. Bolaget delar inte ut någon vinst till ägarkommuner, utan ett eventuellt Mikael Medelberg, vd Vd-ord överskott ger istället lägre taxor eller går till nödvändiga investeringar och förbättringar av våra anläggningar. Glädjande nog har Roslagsvattens kommuner sänkt sina taxor jämfört med andra kommuner i landet. Ursprungskommunerna Österåker och Vaxholm med 70 100 positioner jämfört med Sveriges 289 kommuner. Detta har skett trots att Roslagsvatten under denna period genomfört kraftiga investeringar i våra snabbt expanderande ägarkommuner. Med avfallsuppdragen från Österåker 2010 och Vaxholm 2011 kommer Roslagsvattens omsättning att uppgå till drygt 200 mkr. Det är fyra gånger högre jämfört med 2003. Investeringarna kommer att uppgå till cirka 150 mkr vilket är sex gånger mer än 2003. Under samma period har antalet anställda fördubblats, från 36 till 72 heltidstjänster. Forskning & Utveckling Samtliga vd-ord under mina tio år på Roslagsvatten har handlat om utveckling av verksamheten och 2010 utgör inget undantag. Roslagsvatten har sedan bolagets bildande haft ett forsknings- och utvecklingssamarbete med Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet. Vi har infört utvecklingssteg, beställt rapporter, medverkat i institutionens F&U samt adjungerat forskare från institutionen till Roslagsvattens styrelse. Just nu pågår ett forskningsprojekt om vårt partneringprojekt, ekonomi, samverkan, måluppfyllelse etc. 2 3
Vd-ord Avfall I det projektet deltar också MittSverige Vatten. Roslagsvatten bidrar ofta med presentationer om affärsutveckling av VA-branschen vid konferenser och seminarier. Till exempel IWA:s Cities of the Future under temat Sustainable Urban planning and Water Management. 2010 etablerade vi ett kompetensavtal med SIGE, ett Schweiziskt kommunägt VA-bolag med liknande affärsmodell och kompetensbehov som Roslagsvatten. Målsättningen med samarbetet är att nyttja gemensam kompetens, erbjuda utveckling för medarbetare och att ytterligare utveckla affärsmodeller. Roslagsvattens styrelse har hela tiden engagerat sig och givit stöd till bolagets F&U. Detta är något som har varit av stor betydelse vid rekrytering av kompetenta och utvecklingsinriktade medarbetare,»samtliga vd-ord under mina tio år på Roslagsvatten har handlat om utveckling av verksamheten och 2010 utgör inget undantag.«speciellt när vi sökt kompetens utanför den smala monopolverksamhet som alltför ofta kännetecknar VA-branschen. Årets resultat Resultatet 2010 utföll väsentligt bättre än budget. Roslagsvatten redovisade ett positivt resultat efter finansiella poster om 5,1 mkr vilket är 11,9 mkr bättre än budget. Den stora differensen beror till största del på en mycket låg räntenivå samt att ett par stora projekt skjutits framåt i tiden. Den rörliga räntan budgeterades till 3,5 %, snittutfallet under 2010 blev ca 1,9 %. Även verksamheten (frånräknat räntor) gick bättre än budget med lägre personalkostnader och högre intäkter från externa tjänster än vad som var kalkylerat. Avfall ett nytt verksamhetsområde Roslagsvatten har från och med 2010 fått förtroendet av Österåkers kommun att ansvara för hanteringen av kommunens hushållsavfall. Det innebär att det numera är Roslagsvatten som ser till att hushållsavfallet samlas in och tas om hand på ett miljöriktigt sätt. Uppdraget omfattar säck- och kärlavfall, farligt avfall, grovavfall och latrin från hushållen liksom kommunens återvinningscentral och sopmajor. Utöver det ansvarar vi även för hämtning och omhändertagande av slam och fett från enskilda avloppsanläggningar. Det brännbara hushållsavfallet och det insamlade slammet omvandlar vi till energi, men även till drivmedel och växtnäring. Det övriga avfallet materialåtervinns eller deponeras. Under året har arbetet med en ny avfallsplan påbörjats som tar sikte på en hållbar avfallshantering med minskad deponering och ökad materialåtervinning. I samband med övertagandet har vi glädjande nog lyckats sänka taxan för slamhämtning med i genomsnitt 12 % i Österåkers kommun. Detta har åstadkommits tack vare den ökade effektiviteten som en gemensam organisation och upphandling ger. Under kommande år sker en hel del positiva förändringar för hushållen i Österåkers kommun. Bland annat kommer vi att börja samla in matavfall och införa abonnemang för trädgårdsavfall. Vi kommer att förbättra servicen för invånarna genom att hushållen själva kommer att kunna avgöra när de behöver få avfall hämtat och sedan betala därefter. Under 2011 kommer vi att påbörja byggandet av en ny återvinningscentral vid Brännbacken. Foto: Niklas Almesjö / Bildarkivet.se Från 1 januari 2011 har vi nöjet att välkomna Vaxholms avfallshantering in under Roslagsvattens verksamhet. Ansvaret för hämtning av slam och fett från enskilda avloppsanläggningar i Vaxholm har vi haft sedan 1 april 2009. 4 5
Leif Nilsson Suppleant, Knivsta Annicka Hörnsten Blommé Ledamot, Vaxholm Bengt Svensson Styrelseordförande, Österåker Jan-Olof Schill Suppleant, Vaxholm Calle Bergström Suppleant, Österåker Klas Bergström Ledamot, Knivsta Lars Starkerud Ledamot, Österåker Örjan Lid Vice ordförande, Vallentuna 6 7
Nya Pärspektiv Bengt Svensson, styrelseordförande Roslagsvatten med växtkraft för framtiden Bengt Svensson, styrelseordförande Nya Pärspektiv stipendiet som utvecklar Roslagsvatten Efter drygt tre år som styrelseordförande i Roslags- vatten lämnar Bengt Svensson nu över klubban till Börje Löfvén: Börje är att gratulera. Roslagsvatten befinner sig i en spännande och utvecklande tid och jag önskar honom lycka till med uppdraget! Bengt Svensson, styrelseordförande i Roslagsvatten sedan tre år tillbaka, vad är Roslagsvattens styrka som du ser det? Det mest imponerande är nog hur väl organisationen fungerar, personalens kompetens som är i världsklass och den ständiga utvecklingen av verksamheten det har tagit oss dit vi är i dag och det är jag stolt över. Ni har vuxit ordentligt under åren som gått? Absolut. Både vad gäller antalet delägande kommuner och försäljning av våra tjänster. Vi har dessutom utvecklat nya verksamheter då vi tagit över slam- och avfallshanteringen i både Vaxholms och Österåkers kommuner. Och ju mer vi växer desto starkare och attraktivare blir vi. Inte bara som arbetsplats för personer med spetskompetens, utan även för nya kommuner som får ta del av vår expertis, service och krisberedskap. Du nämner krisberedskap, hur fungerar den? Mycket bra. Igen, tack vare vår kompetenta personal som kontinuerligt drillas i krisövningar. En Vi gratulerar Tommy Eriksson, styr- och reglertekniker på Roslagsvatten, som 2011 års vinnare av stipendiet Nya Pärspektiv. Årets tävling engagerade många medarbetare och drygt tio nomineringar inkom till juryn som efter flera uttagningsmöten till slut kom fram till årets pristagare. Juryns motivering: Tommy har med hög kompetens, stor vilja och beslutsamhet initierat en genomgripande modernisering av Roslagsvattens styr- och övervakningsprogram. Från ett utgångsläge med lokala, omoderna och oförenliga tekniska lösningar har Tommy lagt grunden till att kunna styra och övervaka alla Roslagsvattens anläggningar i ett system. Med målsättningen att skapa framförhållning och driftsäkerhet innebär Tommys kvalitetshöjande arbete effektivare drift och påtagliga kostnadsbesparingar. För kunderna innebär det väsentligt ökad säkerhet i leverans och kvalitet såväl vid ordinarie drift som beredskapssituationer. För miljön innebär det färre och mindre bräddningar av avloppsvatten. Stipendiet Nya Pärspektiv, som instiftades vid företagets tidigare styrelseordförande Pär Skåntorps 75-årsdag, är ett utbildningsstipendium på 25 000 kr som delas ut till någon eller några på Roslagsvatten som under lång tid eller med en avgörande enskild insats bidragit med något utöver det vanliga och förväntade till företagets utveckling.»roslagsvatten är en lärande organisation som utnyttjar sina resurser på bästa sätt«8 9
Bengt Svensson, styrelseordförande annan sak som stärkt och förbättrat vår krisberedskap är ett nytt datoriserat system som omedelbart registrerar om det händer något oväntat i processen, till exempel att en pump går sönder i någon av våra anläggningar. Det betyder att vi får en tidig signal om att något är fel och vi kan snabbt åtgärda problemet innan det blir stort. Sedan fortsätter vi även utbyggnaden av rundmatningar av dricksvatten som säkerställer att vi får fram vatten även vid eventuella ledningsbrott eller liknande. Roslagsvatten har mycket på gång verkar det som, kan du berätta om något av alla era projekt? Vi har ett spännande projekt i Svinninge just nu i samarbete med Österåkers kommun och NCC. Det är utbyggnad av vatten, avlopp och vägar i ett stort gemensamt arbete. Genom att samverka i stora produktioner så hittar man tillsammans de bästa lösningarna vad gäller teknik, ekonomi, processer och administration. Det sparar både tid och pengar och alla vinner på det. Framförallt kommunens invånare. Om vi efter Svinninge blickar ut mot världen istället, vad har du för tankar kring vattenproblematiken internationellt? Att ha tillgång till rent vatten är en av mänsklighetens viktigaste frågor. Vatten finns visserligen överallt i världen, men 97% är saltvatten och går inte att använda. Ett lyckat utvecklingsprojekt är Solvatten, en uppfinning från Österåker som gör det möjligt att rena dricksvatten från mikrobiologiska föroreningar med hjälp av solens strålar. Små mikroinsatser som Solvatten kan få väldigt stor betydelse i många delar av världen och det är självklart för oss på Roslagsvatten att stötta projekt som dessa. Vilken miljöfråga är viktigast för oss i Sverige? Östersjön absolut. Östersjöns havsmiljö och våra kustband kring skärgården är mycket känsliga miljöer som påverkas av allt som sker i och omkring havet. Här kommer våra egna handlingar in och påverkar vår närmiljö direkt. När du blickar tillbaka över din tid som styrelseordförande för Roslagsvatten, vad är du då mest nöjd med Bengt? Hmmm, det tål att fundera över, det har hänt så mycket. Men det jag är mest nöjd med är nog att vi vuxit och det ökande intresset från nya kommuner som vill använda sig av våra tjänster, inte bara inom VA utan även av slam- och avfallshantering. Plötsligt skiner Bengt upp och tillägger: Jo, och så är jag särskilt stolt över vår förmåga att ständigt hitta nya och spännande samarbetspartners, såväl nationellt som internationellt. Det gör Roslagsvatten till en lärande organisation som utnyttjar sina resurser på bästa sätt! Till sist, hur ser framtiden ut för Roslagsvatten? Ljus, mycket ljus! Jag ser det som troligt att Roslagsvattens verksamhet så småningom kommer att omfatta hela norra Stockholms län, inte minst i form av fler ägarkommuner men också genom att fler kommuner köper tjänster av oss. Min önskan är också att Roslagsvatten ska fortsätta att ligga i framkant i miljöfrågor bland annat genom att kunna bidra till energiförsörjningen genom omvandling av avfall till miljövänligt drivmedel i form av biogas. Precis när Bengt tackat för sig och är på väg ut genom dörren kommer jag på en sista fråga: Bengt, vad ska du göra nu när ditt uppdrag på Roslagsvatten tar slut? Då får jag mer tid över till ännu ett viktigt uppdrag, att spendera tid med barn och barnbarn. Och kanske blir det fler rundor på golfbanan också! Förvaltningsberättelse Org.nr 556142-2394 Verksamheten Roslagsvatten AB startade 1989 genom att VA-verksamheten i Österåker bolagiserades. 1994 tillkom VA-verksamheten i Vaxholm genom att Vaxholms stad köpte en andel av bolaget från Österåkers kommun och dotterbolagen Österåkersvatten AB och Vaxholmsvatten AB bildades. Från 1/1 2003 ingår VA-verksamheten i Knivsta kommun och från 1/4 2004 ingår VA-verksamheten i Vallentuna kommun enligt samma modell. Roslagsvatten distribuerar dricksvatten och renar avloppsvatten för cirka 73 700 personer i 18 556 (16 825) fastigheter (inklusive industrier och andra kommersiella verksamheter). Huvuddelen av dricksvattnet kommer från Norrvattens kommunalförbund där Österåker, Vaxholm, Vallentuna och Knivsta är medlemmar. Egen produktion av dricksvatten utförs vid två mindre vattenverk, Roslagskulla i Österåker och Lagga i Knivsta. Avloppsvatten renas i 20 avloppsreningsverk av varierande storlek inom de fyra kommunerna. Roslagsvatten sköter drift och underhåll av 126 mil ledningsnät samt 131 pumpstationer. Huvuddelen av Vallentunas avloppsvatten renas vid Käppalaverket på Lidingö. Vallentuna kommun är medlem i Käppalaförbundet. Roslagsvatten sköter dessutom kundservice, avläsning av vattenförbrukning samt debitering av VA-avgifter för 27 941 abonnenter i Täby, Upplands Väsby och Danderyd. Från 2010 har Österåkers kommun givit i upp- 10 11
drag åt Roslagsvatten att vara verksamhetsansvarig för hushållsavfall i kommunen. Under 2010 beslutade Vaxholms stad att ge samma uppdrag från 1/1 2011. Ägarförhållanden och koncernstruktur Aktieägare i Roslagsvatten AB: Andel Österåkers kommun 61,8 % Vaxholms stad 15,6 % Knivsta kommun 10,1 % Vallentuna kommun 10,1 % Täby kommun 1,6 % Danderyds kommun 0,8 % Inom koncernen fanns under året fyra dotterbolag, Österåkersvatten AB, Vaxholmsvatten AB, Vallentunavatten AB och Knivstavatten AB. Dotterbolagen ägs till 99,0 99,9 % av Roslagsvatten AB och resterande 0,1 1,0 % av respektive ägarkommun. Dotterbolagens verksamhet består i att äga och förvalta anläggningstillgångarna i respektive kommun. Styrelsen i dessa bolag ansvarar för taxorna, investeringsbudget och i övriga ärenden som ankommer på huvudman för kommunal VA-verksamhet. Roslagsvatten AB fördelar proportionellt, beroende på verksamhetens omfattning, intäkter och kostnader till varje dotterbolag. Strikt särredovisning sker mellan VA och avfall. Inga anställda finns i dotterbolagen. Ekonomi lån och räntor Verksamheten har gynnats av låga räntor under året. Räntekänsligheten innebär att en ökning av räntorna med en procentenhet på samtliga lån i koncernen skulle öka räntekostnaderna med ca 4 mkr, vilket motsvarar 3,3 % av brukningsavgifterna. Med anledning av det mycket låga ränteläget beslutade styrelserna att handla upp alla nya lån under 2009 och 2010 till. Samtliga lån i Österåkersvatten AB, Vaxholmsvatten AB, Vallentunavatten AB och Knivstavatten AB har kommunal borgen. Ökade krav på verksamheten Roslagsvattens ägarkommuner tillhör de snabbast expanderande kommunerna i landet. Expansionen kräver stora nyinvesteringar i VA-utbyggnad. Ökade krav på verksamheten ställs också genom ny lagstiftning. Ny lag om allmänna vattentjänster (VA-lagen) infördes från 1/1 2007. EU-direktiv och ny vattenförvaltning med ny vattenmyndighet innebär skärpta miljömål för dricksvattenkvalitet och avloppsrening de närmaste åren. Stora investeringar att efterleva nya miljökrav kommer att behövas. Genom att utöka verksamheten till fler kommuner eller med nya uppdrag i nuvarande ägarkommuner och därmed uppnå stordriftfördelar, har Roslagsvatten kunnat säkra kompetensförsörjningen och samtidigt begränsat kostnaderna. Taxorna Brukningstaxorna i Österåker och Vaxholm kommer att öka med 5,0 % från 1/1 2011. I Knivsta minskas taxorna med 5,0 % och i Vallentuna är brukningstaxan oförändrad. Anläggningsavgiften är oförändrad, men kommer att ses över under år 2011. Sannolikt kommer den att öka i takt med fler ofinansierade investeringar och fler omvandlingsområden. Taxan för avfall är oförändrad i Österåker och sänks i Vaxholm med 3,3 % under 2011. Medarbetare Under åren 2003 2010 har Roslagsvattens verksamhet ökat med drygt 170 %. Det gäller antal kommuner, antal kunder, den tekniska anläggningen och ekonomisk verksamhet. Under samma period har antalet anställda ökat med 85 %. Den 1 januari 2010 övertogs hela ansvaret för avfallshanteringen i Österåkers kommun. Detta innebar att 3 avfallsingenjörer bytte arbetsgivare och anställdes på Roslagsvatten. För att integrera nyanställdas kompetens och erfarenheter hos befintlig personal med Roslagsvattens långsiktiga verksamhet, har medarbetarna antagit en gemensam vision: Roslagsvatten skall vara den mest attraktiva VAoch avfallsverksamheten i Norden genom: att åtnjuta ägarnas långsiktiga förtroende att våra kunder uppfattar oss som ständigt tillgängliga och närvarande att våra medarbetare känner arbetsglädje. Roslagsvatten har visat sig vara en mycket attraktiv arbetsgivare vid rekrytering av ny kompetens. Företaget har idag hög kompetens såväl inom teknikområden som inom ekonomi och kundservice. I och med nyrekryteringen har en föryngring skett. Hälften av företagets chefs- och ledningsfunktioner innehas av kvinnor. Sårbarheten vid pensioneringar och andra personalavgångar har minimerats. Samtliga chefer har deltagit i årligen återkommande ledarutbildning. Kvalitet För att säkra arbetsrutiner och kompetens inför den omfattande generationsväxling och expansion företaget stod inför lät Roslagsvatten 2003 kvalitetssäkra sin verksamhet enligt ISO 9001:2008. Kvalitetsmöten hålls varje månad där driftstörningar, förslag från medarbetare och synpunkter från kunder behandlas. Vart tredje år genomför en ackrediterad revisor en grundlig omcertifiering av företagets kvalitetssystem. Under året har våra verksamhetsprocesser för avfallshantering certifierats av ackrediterad revisor. Arbetsmiljö De formella kraven på vår organisation är att vi skall bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Detta arbete kan kräva mycket stora resurser beroende på hur utgångsläget är och vilken ambitionsnivå som ska gälla. Normalt sker insatser i samband med skyddsronder eller på förekommen anledning när något uppdagas. Alltför ofta känns detta som ett relativt trubbigt arbetssätt och engagemanget kunde vara större och samma tendenser kan konstateras hos de flesta liknande organisationer. Sedan 2009 har vi därför prövat ett tematiskt arbetssätt för att förbättra våra anläggningar och arbetsplatser. Arbetssättet innebär att vi går igenom samtliga våra anläggningar med ett speciellt fokus, konstaterar statusen och kompletterar där så behövs. Under året har vi på detta sätt koncentrerat oss på fallrisker och evakuering och lagt ner såväl tid som kostnader för att göra våra arbetsplatser säkrare. Exempel på kompletteringar är förbättrade fallskydd på stegar till vattentornen, komplettering med räcken uppe på vattentornen, stegar och grindar för att ta sig upp ur bassänger, halkplåtar runt öppna bassänger, lyftanordningar för såväl personal som material, bättre gasvarnare och räddningsvästar. Vi har för avsikt att gå vidare under 2011 med ett liknande arbetssätt men med annat tema. Miljöfrågor Under 2010 har Roslagsvatten totalt distribuerat ut 5 196 000 m 3 dricksvatten till abonnenter i Österåker, Vaxholm, Knivsta och Vallentuna. Roslagsvatten har ansvarat för produktionen av 4 100 m 3 dricksvatten i Roslagskulla vattenverk och 2 200 m 3 dricksvatten i Lagga vattenverk. Den odebiterade mängden dricksvatten har under 2010 varit något högre än normalt, och det med anledning av den utförda tryckhöjningen i Vaxholm och Österåker med ett ökat antal vattenläckor som följd. 12 13
För behandling av avloppsvatten har Roslagsvatten 18 avloppsreningsverk i fyra kommuner. Förutom våra egna verk sköter vi även driften av ytterligare 2 stycken. Under år 2010 har Roslagsvatten totalt behandlat ca 5 055 000 m 3 avloppsvatten. Från Vallentuna tätort och Lindholmen har vi avlett 2 340 000 m 3 till Käppalaverket på Lidingö. Sammanlagt har vi vid våra 3 större anläggningar (Margretelund, Knivsta och Blynäs) avlägsnat 879 ton syreförbrukande ämnen (BOD7), 105 ton kväve och 39 ton fosfor. Samtliga reningsverk har uppnått myndigheternas ställda krav på rening. Vid avloppsreningsverken bildas slam som behandlas genom stabilisering/rötning och avvattning på Blynäs, Knivsta och Margretelunds reningsverk. Slammet från våra anläggningar är av mycket god kvalitet och uppfyller gällande villkor för spridning till lantbruk. Det kontrolleras genom analys av tungmetaller, organiska ämnen och växtnäringsämnen. Årets produktion har uppgått till sammanlagt 4 225 (4 437) ton, varav 74 % producerats på Margretelund. Inget slam har deponerats, 45 (32) % har använts till lantbrukspridning, 37 (54) % har använts till deponiåterställning och 18 (14) % till jordtillverkning. Under året har totalt ca 550 000 m 3 gas producerats vid rötning av slammet på Margretelund och Blynäs. Ca 70 % av energin har använts till uppvärmning av reningsverk och processer. Intäkter Intäkterna i koncernen uppgick under 2010 till 194,5 (138,4) mkr varav 113,8 mkr utgjorde brukningsavgifter. Vattenkonsumtionen per abonnent har under året varit 247 m³ (260) m³, vilket är 5 % lägre än år 2009. Av årets intäkter för anläggningsavgifter på 9,6 mkr kommer 5,5 mkr från tidigare år. Resultatet hade blivit 22,8 mkr högre om periodisering inte gjorts. Intäkter från avfallsverksamheten i Österåker står för 27 % av koncernens omsättning år 2010. Inköp och försäljning inom koncernen har under året sålt varor och administrativa tjänster till dotterbolagen för 270,6 (144,2) mkr samt vatteninköp och övriga kostnader för 15,6 (15,1) mkr. Investeringar Investeringarna i koncernen under året har uppgått till 102,0 (89,1) mkr. Detta inkluderar årets ökning/ minskning av pågående arbeten med -12,3 (45,9) mkr. Investeringarna består av nya anläggningar och upprustning av pumpstationer, reningsverk och ledningsnät, samt datorer och kontorsinventarier. Beloppet fördelar sig på Österåker 74,2 (6,1) mkr, Vaxholm 3,8 (1,9) mkr, Knivsta 9,9 (4,5) mkr och Vallentuna med 22,5 (29,9) mkr. s investeringar 3,6 (0,8) mkr omfattar datorer, fordon, verktyg och inventarier. I moderbolaget uppgår årets pågående arbeten till 79,9 (92,2) mkr. Anläggningstillgångarna och framtida behov av investeringar Nyinvesteringar finansieras i huvudsak med hjälp av anläggningsavgifter (anslutningsavgifter). Verksamheten står inför en rad reinvesteringar. Dessa investeringar måste finansieras genom brukningsavgifter. I takt med att verksamheten går in i ett fortvarighetstillstånd och ursprungliga investeringar ersätts, kommer således brukningsavgifterna successivt att behöva ökas. Effekten förstärks av det faktum att anläggningstillgångarnas nyttjandeperiod sträcker sig över lång tid (50 70 år), varför inflation och prisförändringar slår igenom i samband med reinvesteringar. Det uppskattade bruksvärdet kan således förväntas ligga långt över det bokförda värdet. Då VA-verksamheten ej får ta ut mer i avgifter än vad som motsvarar nödvändiga kostnader, finns det ingen möjlighet att successivt generera överskott för finansiering av framtida reinvesteringar. F&U Roslagsvatten deltar i Forskning & Utveckling av VA-branschen. Vi genomför det genom att aktivt medverka och leda för branschen gemensamma F&U-satsningar. Roslagsvatten har under 2010 varit representerade i styrelsen för Svenskt Vatten Utveckling (SVU), KFS branschråd för VA, VASK VA-utveckling i Stockholms län, CEEP branschråd för VA på EU-nivå (Roslagsvatten representerar svenska VA-företag), styrgruppen för teknikprogrammet på Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet. Roslagsvatten är i VA-branschen ledande vad gäller organisationsutveckling, rekrytering, ekonomihantering, prissättning och värdering av vatten och vattentjänster. Händelser av väsentlig betydelse Roslagsvattens ägarkommuner tillhörde 2010 de kommuner som snabbast expanderar i invånarantal och kommersiell verksamhet. Det innebär kraftigt ökande krav på VA-försörjning till nyexploaterade områden och inte minst omvandlingsområden. Roslagsvattens styrelse beslutade om en verksamhetsplan för 2010 som innehåller anläggningsinvesteringar på cirka 91 mkr. Den högsta investeringsnivån hittills i bolagets historia. För att kunna genomföra investeringarna med nödvändig kostnads- och kvalitetskontroll kommer företagets organisation anpassas så att kvalificerade medarbetare helt kan koncentrera sin kompetens på anläggningsinvesteringarna. Roslagsvatten övertog från 1/1 2010 ansvaret för hushållsavfallsverksamheten i Österåkers kommun. Avtal tecknades med BRÅAB om mark för en framtida återvinningscentral. Upphandling av framtida entreprenörer för hämtning, transporter och vidarebehandling av avfall inleddes. Nya avtal skall gälla från 1/1 2012. Tre nya medarbetare, miljöingenjörer från Österåkers kommun, fick anställning på Roslagsvatten i och med avfallsuppdraget. Roslagsvatten har under 2010 erhållit beslut om utökade uppdrag genom ägardirektiv från Vaxholms kommun. Bolaget ansvarar från 1/1 2011 för den kommunala avfallsverksamheten inklusive slamtömning av enskilda avloppsanläggningar. Roslagsvatten har under 2010 genomfört en omorganisation som innebär att två affärsområden inrättats. Tomas Adolphson har utsetts till affärsområdeschef för VA och Anders Lingsten har utsetts till affärsområdeschef för avfall. Transporttjänsten för avloppsslam från enskilda avlopp har tidigare handlats upp enligt LOU och tömning sker i Käppalas tunnel i Upplands Väsby. Det innebär att slammet från Österåker och Vaxholm blir råvara i Käppalas fordonsgasproduktion till SL:s bussar. Roslagsvatten har under året varit projektledare för den partneringproduktion som skall bygga ut VA, kommunala vägar och annan ledningsbunden infrastruktur i Svinninge i Österåker. Roslagsvatten i partnerskap med kommunen och NCC genomför uppdraget som omfattar 1200 fastigheter och investeringar på cirka 300 mkr. Hittills har cirka 200 fastigheter i Svinninge anslutits till 14 15
Roslagsvattens dricksvattenförsörjning och avloppsrening. Den finansiella kris som drabbade planerade investeringar i bostadsbyggande och kommersiella fastigheter under 2009 är över för denna gång. De flesta projekt påverkades momentant med stoppad eller kraftigt minskad utbyggnad av fastigheter. För Roslagsvatten innebar det minskade intäkter från anläggningsavgifter för nybyggda fastigheter. Under 2010 kom dock bostadsbyggandet och speciellt investeringar i ny infrastruktur igång och vi är nu tillbaka på den höga nybyggnadsnivå som rådde före den finansiella krisen. 2010 utsågs medarbetarna på Roslagsvattens laboratorium, Manijeh Riazi, Malin Tångring och Anette Innala, till stipendiater för Nya Pärspektiv. Stipendiet går till medarbetare som gjort en avgörande insats för Roslagsvattens utveckling. Förväntad utveckling Försäljningen i koncernen beräknas bli 198 mkr år 2011. Byggnadsverksamheten förväntas återhämta sig från följderna av den finansiella krisen. Samtliga kommuner inom Roslagsvatten tillhör landets mest expanderande varför investeringar i infrastruktur för vatten, avlopp och vägar inför förväntad framtida befolkningsökning kommer att fortsätta. För 2011 planeras investeringar för 143 mkr, den högsta nivån någonsin för Roslagsvatten AB. Omvandlingsområden som Skarpö, Rindö, Svinninge, Wira, Uthamra, Upprätta-Lingsberg, Sågen, Alsike, Nor m.fl. blir i allt högre grad föremål för permanent boende med krav på investeringar i dricksvatten- och avloppsförsörjning. Kapaciteten i Roslagsvattens största reningsverk, Margretelund (Österåker), är begränsad till 40 000 personer av gällande miljötillstånd. Inom cirka 7 år måste ett nytt eller utbyggt reningsverk stå klart för att möjliggöra fortsatt kommunal expansion. Det innebär att bolaget 2011 kommer att fortsätta processen med nya miljötillstånd för att utöka kapaciteten. Teknikval och kostnader styrs till stor del av miljövillkoren och placering av reningskapaciteten. Ansökan om miljötillstånd att utöka kapaciteten med cirka 40 %, 17 000 personekivalenter, på befintlig plats i Margretelund lämnades in till Länsstyrelsen 2009. Att flytta reningsverket innebär en merkostnad om drygt 200 mkr, jämfört med utbyggnad på befintlig plats. Samma förhållanden och tidplan råder för Blynäs (Vaxholm) reningsverk där kapaciteten med nuvarande tillstånd är begränsad till 8 000 pe. En ansökan om utbyggnad till 13 000 pe inlämnades till Länsstyrelsen under 2010. Knivsta reningsverk har något större outnyttjad kapacitet jämfört med Österåker och Vaxholm varför kapacitetsplanering och miljöprövning beräknas påbörjas 2012. Roslagsvatten och Käppalaförbundet påbörjade under 2007 en gemensam utredning för att utvärdera möjligheten att på sikt ansluta Österåkers och Vaxholms avloppsrening till Käppala reningsverk. I utredningen ingår att föreslå en finansieringslösning som möjliggör projektet jämfört med investeringen att utöka kapaciteten i Margretelund och Blynäs. Motsvarande utredning kommer även att göras för Knivsta reningsverk. En eventuell anslutning till Käppalaförbundet kräver godkännande av samtliga förbundsmedlemmars kommunfullmäktige samt miljötillstånd från länsstyrelsen. Käppala lämnade 2010 in ansökan om miljötillstånd att utöka verksamheten till fler kommuner. Svar från miljömyndigheterna förväntas i slutet av 2011. Intresset från omvärlden för Roslagsvattens verksamhet och bolagsmodell ökar ständigt. En strukturerad och välplanerad utvidgning av verksamheten är möjlig i de fall det gynnar vattenbrukarna inom Roslagsvattens nuvarande verksamhetsområden. Positiva effekter är minskade kostnader på grund av skalfördelar samt säkerställande av kompetens och beredskapsorganisation. Den regionala samordningen av VA-verksamheten fortsätter att utvecklas. Roslagsvatten deltar aktivt i samverkansprojekt med Norrvatten och Käppala, i Teknisk Delegation och Regional beredskap för VA, samt inom VAS-rådet med VA-försörjningsfrågor som berör hela Stockholmsregionen. 16 17
Årets resultat s resultaträkning Förslag till vinstdisposition s fria reserver uppgår till 300 000 kr. Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Koncernbidrag 321 576 kr Årets resultat -21 576 kr 300 000 kr Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till ägarna utdela 300 000 kr. Kkr Not 2010 2009 Rörelsens intäkter m m 1, 2, 20 Brukningsavgifter 113 766 113 352 Anläggningsavgifter 2 9 583 8 039 Avfall 38 464 Externslam 14 076 3 528 Övrig försäljning 18 566 11 465 Aktiverat arbete för egen räkning 4 9 483 9 643 Summa rörelsens intäkter 203 938 146 027 FLERÅRSÖVERSIKT Resultat och ställning - 2010 2009 2008 2007 2006 Omsättning (kkr) 194 455 136 384 124 609 118 162 116 588 Resultat efter fin poster (kkr)* 5 100 4 324-4 378-1 147 2 064 Soliditet (%) 6,0 6,5 6,8 8,4 10,0 Avkastning på totalt kapital (%) 2,0 2,1 1,4 1,4 2,0 Antal heltidstjänster 67 64 65 63 59 Omsättning per anställd (kkr)** 2 902 2 131 1 917 1 876 1 976 Sjukfrånvaro (%) 3,2 2,9 3,6 3,8 3,8 Definitioner framgår av not 25. * VA-verksamhet skall enligt lag (över tid) utföras till självkostnad för VA-abonnenterna. Därför kan tidigare års positiva resultat finansiera de senaste årens underskott. ** Omsättning per anställd varierar med faktureringen av anläggningsavgifter för nya bostadsområden. Rörelsens kostnader Inköp av vatten -15 408-15 098 Övriga externa kostnader 3-109 584-57 382 Personalkostnader 5-46 474-42 959 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar 8-19 850-19 199 Vinst/förlust vid försäljning av anläggningstillgångar -6 63 Överskottsfond pension -107-183 Summa rörelsens kostnader -191 429-134 758 Rörelseresultat 12 509 11 269 Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter och liknande resultatposter 9 214 279 Räntekostnader och liknande resultatposter 10-7 623-7 224 Summa finansiella poster -7 409-6 945 Resultat efter finansiella poster 5 100 4 324 Uppskjuten skatt - 1 227-1 024 Skatt på årets resultat 24-137 -130 Årets resultat 3 736 3 170 18 19
s balansräkning s balansräkning KKR Not TILLGÅNGAR 1 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader, mark och markanläggningar 11 76 696 51 885 Maskiner och andra tekniska anläggningar 12 432 178 365 060 Inventarier 13 5 545 2 987 Pågående arbete 14 80 170 92 509 Summa materiella anläggningstillgångar 594 589 512 441 Finansiella anläggningstillgångar Övriga långfristiga fordringar 15 1 858 1 966 Summa anläggningstillgångar 596 447 514 407 Omsättningstillgångar Varulager Förråd 585 446 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 33 569 23 891 Skattefordringar 735 444 Övriga fordringar 17 072 12 507 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 18 5 167 3 696 Summa kortfristiga fordringar 56 543 40 538 Kassa och bank 36 564 22 074 Summa omsättningstillgångar 93 692 63 058 Summa tillgångar 690 139 577 465 Kkr Not EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 Eget kapital 23 Bundet eget kapital Aktiekapital 3 762 3 762 Överkursfond 304 304 Bundna reserver 36 895 33 459 Summa bundet kapital 40 961 37 525 Fritt eget kapital Fria reserver -3 556-2 990 Årets vinst 3 736 3 170 Summa fritt eget kapital 180 180 Summa eget kapital 41 141 37 705 Avsättningar Avsättningar för uppskjuten skatt 12 869 11 643 Summa avsättningar 12 869 11 643 Långfristiga skulder Lån från kreditinstitut 19 398 710 335 309 Periodiserade anläggningsavgifter 1, 20 157 861 136 047 Lån från Knivsta och Österåkers kommuner 7 802 4 432 Summa långfristiga skulder 564 373 475 788 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 32 164 22 482 Kortfristiga periodiserade anläggningsavgifter 6 492 5 515 Övriga skulder 11 812 10 655 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 21 21 288 13 677 Summa kortfristiga skulder 71 756 52 329 Summa eget kapital och skulder 690 139 577 465 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Inga Inga 20 21
*Särredovisning koncernens balansräkning *Särredovisning koncernens balansräkning Kkr AVFALL VA OSPEC TOTALT TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader, mark och markanläggningar 76 696 76 696 Maskiner och andra tekniska anläggningar 432 178 432 178 Inventarier 5 545 5 545 Pågående arbete 80 170 80 170 Summa materiella anläggningstillgångar 594 589 594 589 Finansiella anläggningstillgångar Övriga långfristiga fordringar 1 858 1 858 Summa anläggningstillgångar 594 589 1 858 596 447 Omsättningstillgångar Varulager Förråd 585 585 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 2 135 31 434 33 569 Skattefordringar 735 735 Övriga fordringar 17 072 17 072 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 5 167 5 167 Summa kortfristiga fordringar 2 135 36 601 17 807 56 543 Kassa och bank 36 564 36 564 Summa omsättningstillgångar 2 135 37 186 54 371 93 692 Summa tillgångar 2 135 631 775 56 229 690 139 *Särredovisning för avfall innehåller både slam från enskilda anläggningar och sophantering för Österåkers kommun. Kkr AVFALL VA OSPEC TOTALT EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital 3 762 3 762 Överkursfond 304 304 Bundna reserver 5 159 31 736 36 895 Summa bundet kapital 5 159 31 736 4 066 40 961 Fritt eget kapital Fria reserver -3 556-3 556 Årets vinst 3 736 3 736 Summa fritt eget kapital 180 180 Summa eget kapital 5 159 31 736 4 246 41 141 Avsättningar Avsättningar för uppskjuten skatt 638 12 231 12 869 Summa avsättningar 638 12 231 12 869 Långfristiga skulder Lån från kreditinstitut 398 710 398 710 Periodiserade anläggningsavgifter 157 861 157 861 Lån från Knivsta och Österåkers kommuner 3 370 4 432 7 802 Summa långfristiga skulder 3 370 561 003 564 373 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 32 164 32 164 Kortfristiga periodiserade anläggningsavgifter 6 492 6 492 Övriga skulder 11 812 11 812 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 21 288 21 288 Summa kortfristiga skulder 27 780 43 976 71 756 Summa eget kapital och skulder 9 167 632 750 48 222 690 139 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Inga Inga Inga Inga *Särredovisning för avfall innehåller både slam från enskilda anläggningar och sophantering för Österåkers kommun. 22 23
s resultaträkning s balansräkning KKR Not 2010 2009 Rörelsens intäkter m m Nettoomsättning 1, 2 273 729 149 058 Rörelsens kostnader Inköp av vatten -15 408-15 098 Utförda entreprenader 4-85 667-32 767 Övriga externa kostnader 3-124 884-57 181 Personalkostnader 5-46 474-42 959 Överskottsfond pensioner -107-183 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar 8-1 141-944 Vinst/förlust vid försäljning av anläggningstillgångar -6 63 Summa rörelsens kostnader -273 687-149 069 KKR Not TILLGÅNGAR 1 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Maskiner och andra tekniska anläggningar 12 76 96 Inventarier 13 5 070 2 311 Pågående arbeten 14 79 870 92 209 Summa materiella anläggningstillgångar 85 016 94 616 Finansiella anläggningstillgångar Övriga långfristiga fordringar 15 1 858 1 965 Aktier i dotterbolag 16 398 398 Summa finansiella anläggningstillgångar 2 256 2 363 Summa anläggningstillgångar 87 272 96 979 Rörelseresultat 42-11 Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter och liknande resultatposter 9 1 36 Räntekostnader och liknande resultatposter 10-43 -25 Summa finansiella poster -42 11 Resultat efter finansiella poster Uppskjuten skatt -114 112 Skatt på årets resultat 136-127 Årets resultat 22-15 Omsättningstillgångar Varulager Förråd 194 216 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 1 453 1 365 Fordringar hos koncernföretag 17 3 374 Skattefordran 566 277 Övriga fordringar 9 581 642 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 18 2 683 2 159 Summa kortfristiga fordringar 14 283 7 817 Kassa och bank Summa omsättningstillgångar 14 477 4 989 Summa tillgångar 101 749 105 012 24 25
s balansräkning Kassaflödesanalys enligt indirekt metod KKR Not EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 Eget kapital 23 Bundet eget kapital Aktiekapital 3 760 3 760 Överkursfond 304 304 Reservfond 752 752 Summa bundet eget kapital 4 816 4 816 Fritt eget kapital Balanserat resultat 322 315 Årets vinst -22-15 Summa fritt eget kapital 300 300 Summa eget kapital 5 116 5 116 Långfristiga skulder Skuld till koncernföretag 22 45 067 51 367 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 32 165 22 482 Utnyttjande av checkkredit 1 240 3 044 Övriga skulder 861 10 604 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 21 17 300 12 399 Summa kortfristiga skulder 51 566 48 529 Summa eget kapital och skulder 101 749 105 012 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Inga Inga KKR Moderbolag Koncern Moderbolag Koncern 2010 2010 2009 2009 Kassaflöde från den löpande verksamheten Resultat efter finansnetto 5 100 4 325 Justeringar för poster som ej ingår i kassflödet: Av- och nedskrivningar 1 141 19 850 944 19 199 Realisationsresultat 6 6-63 -63 Överskottsfond tjänstepensioner 107 107 183 183 Periodiserade anläggningsavgifter 22 790 17 193 Betald skatt -430-434 257 237 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 824 47 419 1 321 41 074 Kassaflöde från förändringar av rörelsekapitalet Ökning/minskning förråd 22-139 18 80 Ökning/minskning kortfristiga fordringar -5 741-15 714 4 643-7 599 Ökning/minskning kortfristiga rörelseskulder 4 840 18 450 9 451 8 413 Kassaflöde från den löpande verksamheten -55 50 016 15 433 41 968 Kassaflöde från investeringsverksamheten Aktieägartillskott 3 370 Förvärv av materiella anläggningstillgångar -101 998-46 864-89 256 Försäljning av anläggningstillgångar 8 459 123 123 Kassaflöde från investeringsverksamheten 8 459-98 628-46 741-89 133 Kassaflöde från finansieringsverksamheten Skuld till koncernföretag -6 300 23 196 Upptagna/amorterade lån 63 402 34 799 Utbetald utdelning -300-300 -300-300 Utnyttjande av checkkredit 1 240 1 240 3 044 3 044 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -5 360 64 342 22 896 37 543 Årets kassaflöde 3 044 12 686-5 368-9 622 Likvida medel vid årets början 25 118 5 368 34 740 Likvida medel vid årets slut 37 804 25 118 26 27
Noter Belopp i kkr Noter Not 1 Redovisningsprinciper Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Principerna är oförändrade i jämförelse med föregående år och anges nedan. Koncernredovisning Koncernredovisningen är upprättad enligt Redovisningsrådets rekommendation nr 1 om koncernredovisning. I koncernredovisningen redovisas inte bokslutsdispositioner och obeskattade reserver. Uppdelning görs i eget kapital och uppskjuten skatteskuld med tillämpning av gällande inkomstskattesats. Från och med år 2000 bokförs koncernbidrag direkt mot eget kapital. Anläggningsavgifter Anläggningsavgifterna skall täcka: avskrivningar på nyinvesteringar i ledningsnät, avskrivningstiden för ledningsnät som är 30-50 år, del av huvudanläggningen, administration (så som fakturering, kommunikation med kund, inspektion m m) och räntekostnader för nyanläggning i ledningsnätet och del av huvudanläggning. Från och med 2001 periodiseras anläggningsavgiften enligt nedanstående. Från 2007 periodiseras även anläggningsavgifter för LTA enligt samma princip. År 1 10 % för administrationskostnader och 1/30 av resterande 90 %. Totalt intäktsförs 13 % år 1. År 2 30 3 % per år intäktsförs. Årets intäkter för anläggningsavgifter redovisade i resultaträkningen uppgår till 9 583 (8 039) kkr. Gemensamma intäkter och kostnader Gemensamma intäkter och kostnader har fördelats på dotterbolagen utifrån olika fördelningsnycklar: Personalkostnader och intäkter efter nedlagd tid för respektive bolag. Rörelsekostnader och intäkter efter dotterbolagets påverkan på moderbolaget. Övriga intäkter och kostnader samt koncernbidrag efter ägarandelar. Resultatet från övriga intäkter och kostnader Resultatet från övriga intäkter och kostnader för konsulttjänster, kundservice, vattenmätarbyten och avläsningar till andra kommuner har gett moderbolaget ett överskott på 1 393 (711) kkr. År % Inventarier Kontorsinventarier 10-20 10-5 IT-utrustning 3 33,3 Fordon 5 20 Maskiner och andra tekniska anläggningar VA-ledningar 15-50 6,6-2,0 LTA-pumpar 11 9,1 Övrigt 10 10 Byggnader 33 3 I samband med att Roslagsvatten AB överlät anläggningstillgångarna till dotterbolaget Österåkersvatten AB har avskrivningsunderlaget ändrats vilket medfört att den planmässiga avskrivningen av VA-anläggningar i Österåkersvatten AB gjorts med 6,9 %. Detta gjordes för att delvis anpassa avskrivningarna till de historiska värdena. Anläggningstillgångar införskaffade från och med 1996 har planmässigt avskrivits med 3,3 %. VA-ledningar införskaffade från 1/1 2003 av Vaxholmsvatten AB, från 1/4 2004 av Vallentunavatten AB och från 1/1 2006 i Knivstavatten AB samt i Österåkersvatten AB från 1/1 2007 skrivs av på 50 år. Avskrivningstiderna för VA-ledningar i Österåkersvatten och Vaxholmsvatten har omprövats. Avskrivningstiderna har inte ändrats. Fordringar Fordringarna upptas till de belopp som efter individuell bedömning beräknas bli betalda. Varulager Varulagret värderas med tillämpning av först in - först utprincipen enligt följande: Råvaror samt köpta hel- och halvfabrikat värderas till anskaffningsvärdet. Färdigvaror är upptagna till det lägsta av beloppen anskaffningsvärdet eller dagsvärdet. Not 2 Rörelsens intäkter 2010 2009 s anläggningsavgifter Periodiserade intäkter från tidigare år 5 353 4 759 Årets periodiserade intäkter 4 230 3 280 Summa 9 583 8 039 s intäkter Utförda entreprenader 85 667 32 767 Övrig försäljning 188 062 116 291 Summa 273 729 149 058 I övrig försäljning ingår debitering från moderbolaget till dotterbolagen för gemensamma kostnader för administration, ledning och utveckling. Not 3 Ersättning till revisorerna I ersättningen ingår även dotterbolagen. 2010 2009 och koncernen Revision Ernst & Young 136 158 Österåkers kommun 30 30 Andra uppdrag än revisionsuppdraget SP 22 Ernst & Young - Summa 188 188 Not 4 Utförda entreprenader har byggt anläggningar åt dotterbolagen. Lönekostnad 9 483 (9 643) kkr samt 85 667 (32 767) kkr materialkostnad. Not 5 Personalkostnader och pensioner Dotterbolagen har ingen personal anställd. 2010 2009 Medelantalet heltidsanställda, med fördelning på kvinnor och män, har uppgått till: och koncernen Kvinnor 24 22 Män 43 42 Totalt för koncernen 67 64 Löner och andra ersättningar har uppgått till: och koncernen Styrelsen och verkställande direktören 1 707 1 738 Övriga anställda 29 009 26 393 Summa 30 716 28 131 Sociala kostnader, pensionskostnader och övriga personalkostnader: Sociala kostnader exkl. pensionskostnader 8 928 8 335 Pensionskostnader 6 024 5 390 Övriga personalkostnader 806 1 103 Summa personalkostnader 46 474 42 959 Varav pensionskostnader avseende VD 491 452 Pensionsutfästelser för personalen betalas månatligen till fristående försäkringsbolag. Enligt anställningskontrakt är VD:s pensionsålder 62 år. Uppsägningstid från bolagets sida är 12 månader och 6 månader från VD:s. Om uppsägning sker från bolaget sida är VD berättigad till lön under uppsägningstiden och avgångsvederlag motsvarande en årslön. Styrelsearvodena för dotterbolagen redovisas även i moderbolaget. Avskrivningar på anläggningstillgångar I resultaträkningen belastas rörelseresultatet med avskrivningar enligt plan från anskaffningstillfället, vilka beräknas på ursprungliga anskaffningsvärden och baseras på tillgångarnas bedömda ekonomiska livslängd, varvid följande procentsatser används. 28 29
Noter Noter Not 6 Upplysningar om sjukfrånvaro Not 8 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Not 10 Räntekostnader och liknande resultatposter Not 12 Maskiner och andra tekniska anläggningar 2010 2009 Sjukfrånvaro för kvinnor 2,9 % 2,4 % Sjukfrånvaro för män 3,4 % 3,2 % Sjukfrånvaro för anställda yngre än 49 år 2,6 % 2,0 % Sjukfrånvaro för anställda äldre än 49 år 3,9 % 3,9 % Sjukfrånvaro för varje ovanstående grupp anges i procent av gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid. Total sjukfrånvaro 3,2 % 2,9 % Långtidssjukfrånvaro 0,1 % 0,1 % Total sjukfrånvaro anges i procent av den anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid. Långtidssjukfrånvaron är den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. Den ordinarie arbetstiden har definierats som arbetstid enligt kollektivavtal eller annat avtal med den anställde. Semesterledighet och tjänstledighet ingår i ordinarie arbetstid. Not 7 Könsfördelning i styrelse och företagsledning 2010 2009 Fördelning mellan män och kvinnor i företagets styrelse: Kvinnor 1 - Män 4 5 Fördelning mellan män och kvinnor i företagsledningen: Kvinnor 3 2 Män 3 4 I fördelningen mellan män och kvinnor i företagets styrelse ingår endast ordinarie och adjungerade ledamöter. För samtliga styrelseledamöter finns en ansvarsförsäkring tecknad. Koncern 2010 2009 2010 2009 Årets avskrivningar fördelas på: Kontorsinventarier 308 283 289 269 IT-utrustning 838 670 633 439 Fordon 172 166 164 159 Maskiner 2 969 3 076 55 76 VA-ledningar 12 834 12 810 Byggnader och markanläggningar 2 729 2 195 Summa 19 850 19 199 1 141 944 Not 9 Ränteintäkter och liknande resultatposter 2010 2009 Ränta på likvida medel 30 43 Ränta på skattekonto 1 2 Ränta på kundfordringar 183 230 Summa 214 275 Influten avskriven fordran 2 Ränta på likvida medel 1 32 Ränta på skattekonto 2 Summa 1 36 2010 2009 Ränta på skattekonto 7 10 Ränta på långfristiga skulder 7 608 7 206 Ränta på leverantörsskulder 8 8 Summa 7 623 7 224 Ränta på skattekonto 5 Ränta på checkkredit 30 17 Ränta på leverantörsskulder 8 8 Summa 43 25 Not 11 Byggnader, mark och markanläggningar Byggnader Ingående anskaffningsvärde 73 349 72 702 Inköp under året 27 540 647 Utgående anskaffningsvärde 100 889 73 349 Ingående avskrivningar enligt plan -22 654-20 462 Årets avskrivningar enligt plan -2 727-2 192 Utgående avskrivningar enligt plan -25 381-22 654 Restvärde 75 508 50 695 Mark och markanläggningar Ingående anskaffningsvärde 1 353 1 353 Utgående anskaffningsvärde 1 353 1 353 Avskrivningar markanläggningar Ingående avskrivningar enligt plan -163-160 Årets avskrivningar enligt plan -2-3 VA-ledningar Ingående anskaffningsvärde 461 013 421 272 Inköp under året 81 408 39 741 Utgående anskaffningsvärde 542 421 461 013 Ingående avskrivningar enligt plan -109 274-96 464 Årets avskrivningar enligt plan -12 834-12 810 Utgående avskrivningar enligt plan -122 108-109 274 Restvärde 420 313 351 739 Maskiner Ingående anskaffningsvärde 48 414 46 927 Inköp under året 1 513 1 487 Utgående anskaffningsvärde 49 927 48 414 Ingående avskrivningar enligt plan -35 093-32 017 Årets avskrivningar enligt plan -2 969-3 076 Utgående avskrivningar enligt plan -38 062-35 093 Restvärde 11 865 13 321 Totalt restvärde maskiner och andra tekniska anläggningar 432 178 365 060 Maskiner och andra tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärde 172 109 Inköp under året 35 63 Utgående anskaffningsvärde 207 172 Ingående avskrivningar enligt plan -76 Årets avskrivningar enligt plan -55-76 Utgående avskrivningar enligt plan -131-76 Restvärde 76 96 Totalt restvärde maskiner och andra tekniska anläggningar 76 96 Utgående avskrivningar enligt plan -165-163 Restvärde 1 188 1 190 Totalt restvärde byggnader, mark och markanläggningar 76 696 51 885 Taxeringsvärde saknas eftersom alla byggnader är klassade som specialenheter. 30 31
Noter Noter Not 13 Inventarier Not 14 Pågående arbeten Not 16 Aktier i dotterbolag Antal Innehav % Kontorsinventarier Ingående anskaffningsvärde 4 555 3 907 Inköp under året 270 648 Kontorsinventarier Ingående anskaffningsvärde 4 352 3 791 Inköp under året 273 561 Pågående arbeten Ingående anskaffningsvärde 92 509 46 559 Årets inköp 96 946 71 721 Österåkersvatten AB (org. nr 556482-7946) Vaxholmsvatten AB (org. nr 556483-2987) 99 99,0 99 99,0 Årets försäljning och utrangering -2 Utgående anskaffningsvärde 4 825 4 555 Ingående avskrivningar enligt plan -2 987-2 704 Årets avskrivningar enligt plan -308-283 Justering för avskrivningar på årets försäljning och utrangering 2 Utgående avskrivningar enligt plan -3 293-2 987 Restvärde 1 532 1 568 IT-utrustning Ingående anskaffningsvärde 9 553 8 864 Årets försäljning och utrangering -2 Utgående anskaffningsvärde 4 623 4 352 Ingående avskrivningar enligt plan -2 946-2 677 Årets avskrivningar enligt plan -289-269 Justering för avskrivningar på årets försäljning och utrangering 3 Utgående avskrivningar enligt plan -3 232-2 946 Restvärde 1 391 1 406 IT-utrustning Ingående anskaffningsvärde 7 450 7 256 Årets aktiveringar -109 285-25 771 Utgående anskaffningsvärde 80 170 92 509 Totalt restvärde pågående arbeten koncernen 80 170 92 509 Pågående arbeten Roslagsvatten AB 1 487 1 884 Österåkersvatten AB 50 263 58 456 Vaxholmsvatten AB 9 499 2 882 Knivstavatten AB 4 702 10 235 Vallentunavatten AB 14 219 19 052 Knivstavatten AB (org. nr 556633-6227) Vallentunavatten AB (org. nr 556655-9836) 999 99,9 999 99,9 Österåkersvatten AB, Vaxholmsvatten AB och Knivstavatten AB har sitt säte i Österåkers kommun och Vallentunavatten AB i Vallentuna kommun. Resultatet för räkenskapsåret 2010 var 51 (50) kkr för Vaxholmsvatten AB, 206 (201) kkr för Österåkersvatten AB, 32 (31) kkr för Knivstavatten AB och 32 (31) kkr för Vallentunavatten AB. Det bundna egna kapitalet uppgick till 120 kkr i samtliga fyra dotterbolag. Inköp under året 3 494 689 Årets försäljning och utrangering -219 Inköp under året 3 491 194 Årets försäljning och utrangering -215 Summa 80 170 92 509 Not 17 Fordringar hos koncernföretag Utgående anskaffningsvärde 12 828 9 553 Ingående avskrivningar enligt plan -8 363-7 698 Årets avskrivningar enligt plan -838-670 Justering för avskrivningar på årets försäljning och utrangering 219 5 Utgående avskrivningar enligt plan -8 982-8 363 Restvärde 3 846 1 190 Fordon Ingående anskaffningsvärde 1 142 1 265 Utgående anskaffningsvärde 10 726 7 450 Ingående avskrivningar enligt plan -6 760-6 326 Årets avskrivningar enligt plan -633-439 Justering för avskrivningar på årets försäljning och utrangering 215 5 Utgående avskrivningar enligt plan -7 178-6 760 Restvärde 3 548 690 Fordon Ingående anskaffningsvärde 1 112 1 235 Pågående arbeten Ingående anskaffningsvärde 92 209 46 259 Inköp under året 96 946 71 721 Årets aktiveringar/försäljning -109 285-25 771 Utgående anskaffningsvärde 79 870 92 209 Totalt restvärde pågående arbeten moderbolaget 79 870 92 209 Knivstavatten AB 3 374 Summa 3 374 Not 18 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Inköp under året 110 Årets försäljning och utrangering -60-123 Inköp under året 80 Årets försäljning och utrangering -60-123 Not 15 Övriga långfristiga fordringar Utgående anskaffningsvärde 1 192 1 142 Ingående avskrivningar enligt plan -913-837 Årets avskrivningar enligt plan -172-166 Justering för avskrivningar på årets försäljning och utrangering 60 90 Utgående anskaffningsvärde 1 132 1 112 Ingående avskrivningar enligt plan -897-828 Årets avskrivningar enligt plan -164-159 Justering för avskrivningar på årets försäljning och utrangering 60 90 och moderbolaget Överskottsfond för pensioner 1 858 1 966 Upplupna intäkter 2 484 1 537 Förutbetald hyra 533 601 Förutbetalda kostnader 2 150 1 558 Summa 5 167 3 696 Utgående avskrivningar enligt plan -1 025-913 Restvärde 167 229 Totalt restvärde inventarier 5 545 2 987 Utgående avskrivningar enligt plan -1 001-897 Restvärde 131 215 Totalt restvärde inventarier 5 070 2 311 Förutbetald hyra 533 601 Förutbetalda kostnader 2 150 1558 Summa 2 683 2 159 32 33
Noter Noter Not 19 Långfristiga skulder 6 st lån finns hos Swedbank. 14 mkr med förfallodatum 15 mkr med 3 mkr med förfallodatum 2 mkr med förfallodatum 8 mkr med 87 mkr med 20 st lån finns hos Nordea. 10 mkr med 5 mkr med 32,1 mkr med 14,5 mkr med 29 mkr med 25,1 mkr med 8 mkr med 7,9 mkr med 4 mkr med 6 mkr med 6 mkr med 5 mkr med förfallodatum 5,8 mkr med 4,7 mkr med 19,2 mkr med 23,0 mkr med 2013-07-20 4,97 % Österåkersvatten AB 2,25 % Österåkersvatten AB 2013-04-25 5,94 % Österåkersvatten AB 2013-06-25 4,90 % Österåkersvatten AB 2,33 % Vaxholmsvatten AB 2,68 % Vallentunavatten AB 2,63 % Österåkersvatten AB 2,63 % Österåkersvatten AB 3,14 % Österåkersvatten AB 3,14 % Österåkersvatten AB 3,14 % Österåkersvatten AB 3,14 % Österåkersvatten AB 2,63 % Vaxholmsvatten AB 2,63 % Vaxholmsvatten AB 2,63 % Vaxholmsvatten AB 3,14 % Vaxholmsvatten AB 3,14 % Vaxholmsvatten AB 2012-06-04 4,58 % Vaxholmsvatten AB 3,14 % Vaxholmsvatten AB 3,14 % Vaxholmsvatten AB 2,62 % Vallentunavatten AB 2,79 % Vallentunavatten AB 10 mkr med 10,6 mkr med 1 st lån finns hos Handelsbanken 28,5 mkr med 3,14 % Knivstavatten AB 2,88 % Knivstavatten AB 2,10 % Vallentunavatten AB Samtliga lån är amorteringsfria. Säkerhet för samtliga lån är ställd genom kommunal borgen. Total låneskuld är 398,7 (335,3) mkr. Beviljad checkräkningskredit uppgår till 10 mkr. Säkerhet ställd genom kommunal borgen av: Österåkers kommun Vallentuna kommun Vaxholms stad 5 mkr 3 mkr 1 mkr Knivsta kommun 1 mkr Not 20 Periodiserade anläggningsavgifter Intäkter från anläggningsavgifter intäktsförs med 3 % per år. Se vidare not 1. Totalt periodiserade anläggningsavgifter (lång och kortfristiga skulder) Österåkersvatten AB 58 314 43 399 Vaxholmsvatten AB 41 810 39 896 Knivstavatten AB 21 672 21 634 Vallentunavatten AB 42 557 36 632 Summa 164 353 141 561 Not 21 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Semesterlöneskuld 2 938 2 566 Arbetsgivaravgifter 839 710 Semesterlöneskuld 2 938 2 566 Arbetsgivaravgifter 839 710 Upplupna löner 429 2 566 Övriga interimsskulder 13 094 6 557 Summa 17 300 12 399 Not 22 Skuld till koncernföretag Österåkersvatten AB 677 31 188 Vaxholmsvatten AB 14 984 11 276 Knivstavatten AB 3 026 Vallentunavatten AB 26 381 8 903 Summa 45 068 51 367 Not 23 Förändring av eget kapital Aktiekapitalet utgörs av 37 600 aktier. Bundet eget kapital Enligt balansräkning föregående år 37 524 34 654 Tillkommer: Ökning reservfond Förskjutning mellan fria och bundna reserver 3 437 2 870 Enligt balansräkning innevarande år 40 961 37 524 Fritt eget kapital Enligt balansräkning föregående år 180 180 Avgår: Överföring till reservfond Utdelning till aktieägare -300-300 Förskjutning mellan fria och bundna reserver -3 437-2 870 Tillkommer: Årets vinst/förlust 3 737 3 170 Enligt balansräkning innevarande år 180 180 Bundet eget kapital Enligt balansräkning föregående år 4 816 4 816 Tillkommer: Ökning reservfond Enligt balansräkning innevarande år 4 816 4 816 Fritt eget kapital Enligt balansräkning föregående år 300 300 Avgår: Överföring till reservfond Utdelning till aktieägare -300-300 Tillkommer: Koncernbidrag inkl skatteeffekt (totalt 436 kkr) 322 315 Årets vinst/förlust -22-15 Enligt balansräkning innevarande år 300 300 Not 24 Skatt på årets resultat Årets skattekostnad 137 130 Summa 137 130 Not 25 Nyckeltalsdefinitioner Soliditet Eget justerat kapital i förhållande till balansomslutningen. Avkastning på totalt kapital Resultat före finansiella kostnader i förhållande till genomsnittlig balansomslutning. Åkersberga 2011-03-22 Bengt Svensson, styrelsens ordförande Örjan Lid, vice ordförande Lars Starkerud Klas Bergström Annicka Hörnsten Blommé Mikael Medelberg, VD Min revisionsberättelse har avgivits 2011-03-23 5,3 mkr med förfallodatum 10 mkr med 2,18 % Knivstavatten AB 3,14 % Knivstavatten AB Upplupna löner 429 2 566 Övriga interimsskulder 17 082 7 835 Summa 21 288 13 677 Magnus Fredmer Auktoriserad revisor 34 35
Revisionsberättelse Till årsstämman i Roslagsvatten AB Org.nr 556142-2394 Granskningsrapport för år 2010 Till årsstämman i Roslagsvatten AB Org.nr 556142-2394 Jag har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Roslagsvatten AB för räkenskaps året 2010. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av min revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att jag planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra mig om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Jag anser att min revision ger mig rimlig grund för mina uttalanden nedan. Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med års redovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets och koncernens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisning ens övriga delar. Jag tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 23 mars 2011 Magnus Fredmer Auktoriserad revisor Vi har granskat bolagets verksamhet under år 2010. Styrelse och vd svarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande bolags ordning, ägardirektiv och beslut samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Lekmannarevisorernas ansvar är att granska verksamhet och kontroll och pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med fullmäktiges uppdrag. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen och god revisionssed i kommunal verksamhet. Det innebär att vi planerat och genomfört granskningen för att i rimlig grad försäkra oss om att bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att bolagets interna kontroll är tillräcklig. Vår granskning har utgått från de direktiv bolagets ägare fattat samt att verksamheten håller sig inom de ramar bolagsordningen anger. Vi anser att vår granskning ger oss en rimlig grund för uttalanden nedan. Vår samlade bedömning är att bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi finner därför inte anledning till anmärkning mot styrelsens ledamöter eller verkställande direktören. Åkersberga den 22 mars 2011 Roger W Larsson Av fullmäktige i Österåker kommun utsedd lekmannarevisorssuppleant Lars Lundqvist Av fullmäktige i Vaxholm kommun utsedd lekmannarevisor Rune Lundin Av fullmäktige i Knivsta kommun utsedd lekmannarevisor Sigrid Olofson Tavakoli Av fullmäktige i Vallentuna kommun utsedd lekmannarevisor 36 37
Roslagsvatten, ett servicebolag i ständig utveckling Roslagsvatten AB är ett kommunägt bolag med säte i Åkersberga. Sedan starten 1989 har omsättningen vuxit med i genomsnitt 19 % per år, antalet ägarkommuner ökat från 1 till 6 och personalen gått från 33 till 72 anställda. Under 2010 har bolaget ansvarat för drift och underhåll av 20 avloppsreningsverk, 1 260 km ledningsnät och 138 pumpstationer samt levererat dricksvatten till 73 700 konsumenter fördelade på 18 556 fastigheter. Utöver planering, projektering och drift i ägarkommunerna har Roslagsvatten dessutom skött kundservice, avläsning av vattenförbrukning samt debitering av VA-avgifter för 27 941 abonnenter i Täby, Danderyd och Upplands Väsby. Knivsta Vallentuna Upplands Väsby Österåker Täby Danderyd Vaxholm +25 % +500 % +100 % Genomsnittlig årlig ökning av omsättning sedan 1989. Ökning av antalet ägarkommuner sedan starten 1989. Ökning av verksamheten sedan 2002.