SAMRÅDSHANDLING Behovsbedömning och avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning med anledning av miljöbedömning av åtgärdsprogram 2018-2021. Med avseende på ämnena 34-45 i bilaga 6 till Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013:19) om klassning och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten samt PFAS i grundvatten Länsstyrelsen Norrbottens län 971 86 Luleå Telefon 010-225 50 00 Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Västmanlands län 871 86 Härnösand 721 86 Västerås Telefon 0611-34 90 00 Telefon 010-224 90 00 1(13) Länsstyrelsen Kalmar län 391 86 Kalmar Telefon 010-223 80 00 Länsstyrelsen Västra Götalands län 403 40 Göteborg Telefon 010-224 40 00
Utgiven av: Författare: Upplaga: Vattenmyndigheterna i samverkan Vattenmyndigheterna i samverkan Digital upplaga 2(13)
Samråd om behovsbedömning och avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning av förslag till åtgärdsprogram 2018-2021 Med avseende på ämnena 34-45 i bilaga 6 till Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten och PFAS i grundvatten Missiv Vattenmyndigheterna i samverkan har genomfört en behovsbedömning och förslag på avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen för förslaget till åtgärdsprogram 2018-2021 för ämnena 34-45 i bilaga 6 till Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten och PFAS i grundvatten. Behovsbedömningen och avgränsningen har gjorts gemensamt för de fem vattendistrikten. Genomförandet av åtgärdsprogrammet kan antas komma att ge upphov till betydande miljöpåverkan enligt 4 förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Miljöbedömning och upprättande av miljökonsekvensbeskrivning krävs därför i enlighet med vad som framgår av miljöbalken med följdlagstiftning. Berörda länsstyrelser, kommuner och centrala myndigheter ges därför tillfälle att yttra sig över behovsbedömningen. Samråd om avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningen, i enlighet med 6 kap 13 miljöbalken, sker samtidigt. Samrådet pågår mellan den 24 maj och den 22 juni 2017. Handlingarna skickas ut till länsstyrelser, kommuner och myndigheter enligt sändlista samt hålls tillgängliga för allmänheten på vattenmyndigheternas webbplats, www.vattenmyndigheterna.se. Samrådet omfattar Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken och 4 förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar ska alla planer och program inom vissa sektorer, till exempel vattenförvaltning, avfallshantering och energi, genomgå en miljöbedömning, om de utarbetas och antas av myndighet, följer enligt lag och om de kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. En betydande miljöpåverkan anses uppstå bland annat om en plan eller ett program anger förutsättningarna för kommande tillstånd av verksamheter och åtgärder som tillståndsprövas enligt miljöbalken. För att uppnå god status för ämnena 34-45 i bilaga 6 till HVMFS 2013:19 krävs ett åtgärdsprogram enligt förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (vattenförvaltningsförordningen), vilket är ett sådant program som avses i 6 kap. 11 miljöbalken och 4 förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar. Åtgärdsprogrammet kommer att antas av en myndighet och vara vägledande vid kommande prövningar av bland annat miljöfarliga verksamheter. Detta gör att vattenmyndigheterna i sin behovsbedömning har bedömt att miljöbedömning av åtgärdsprogrammet ska genomföras och en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. 3(13)
Avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen gällande förslag till åtgärdsprogram 2018-2021 för ämnena 34-45 i bilaga 6 till HVMFS 2013:19 Generella bestämmelser om vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla finns i 6 kap. 12 miljöbalken. I miljökonsekvensbeskrivningen ska den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen kan antas medföra identifieras, beskrivas och bedömas. Rimliga alternativ med hänsyn till planens eller programmets syfte och geografiska räckvidd ska också identifieras, beskrivas och bedömas. Omfattningen och detaljeringsgraden av innehållet ska avgränsas utifrån vad som är rimligt i det enskilda fallet. Enligt 6 kap. 13 miljöbalken ska miljökonsekvensbeskrivningen innehålla de uppgifter som är rimliga med hänsyn till: 1. bedömningsmetoder och aktuell kunskap, 2. planens eller programmets innehåll och detaljeringsgrad, 3. allmänhetens intresse och, 4. att vissa frågor kan bedömas bättre i samband med prövningen av andra planer och program eller i tillståndsprövningen av verksamheter eller åtgärder. I samrådshandlingen beskrivs förslag på de avgränsningar för miljökonsekvensbeskrivningen som ska upprättas och skälen för dessa. Vid bedömning av vad som är rimligt att ta med har de fyra punkterna ovan särskilt beaktats. Lämna synpunkter och svar på frågorna digitalt Vattenmyndigheterna välkomnar synpunkter och kompletterande information från alla. Det är viktigt att få veta om behovsbedömningen och avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen är relevant samt att miljökonsekvensbeskrivningen kommer att innehålla den information som behövs i det kommande samrådet om åtgärdsprogrammet. Dessutom finns det i början på samrådshandlingen frågor som vattenmyndigheterna särskilt vill ha svar på. För att underlätta omhändertagande av synpunkter vill vi att svaret skickas via webbenkät på vattenmyndigheternas webbplats www.vattenmyndigheterna.se eller i digitalt textformat till vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se. Vänligen ange ärendets diarienummer i e-postmeddelandets ämnesrad. Bottenvikens vattendistrikt 537-5724-2017 Bottenhavets vattendistrikt 537-3568-17 Norra Östersjöns vattendistrikt 537-2486-2017-1 Södra Östersjöns vattendistrikt 537-3906-2017-1 Västerhavets vattendistrikt 537-16396-2017 Länsstyrelser och kommuner uppmanas att lämna in ett svar till det vattendistrikt som man huvudsakligen tillhör medan nationella myndigheter lämnar sitt samrådsvar till alla fem vattendistrikt. Vi ser gärna att dina synpunkter struktureras efter samrådshandlingens disposition med tydliga hänvisningar till vilket avsnitt som avses. Synpunkter på samrådsdokumentet ska ha inkommit till Vattenmyndigheten senast den 22 juni 2017. 4(13)
Tillsammans värnar vi vattnets värden! Lisa Lundstedt Mats Walin Irene Bohman Hanna Tornevall Joakim Kruse Vattenvårdsdirektörer i Bottenvikens, Bottenhavets, Norra Östersjöns, Södra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt. 5(13)
Sändlista Havs- och vattenmyndigheten Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning (SGU) Samtliga kommuner Samtliga länsstyrelser 6(13)
Frågor vi gärna vill att du svarar på Vattenmyndigheterna tar gärna emot dina synpunkter på behovsbedömningen och avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningen och önskar att du svarar på nedan frågor: 1. Har Vattenmyndigheten gjort en relevant behovsbedömning enligt 6 kap. 11 första stycket MB och 4-5 förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar? 2. Har positiv och negativ miljöpåverkan och betydande miljöpåverkan beaktas i tillräcklig grad vid behovsbedömningen? 3. Har behovsbedömningen gjorts utifrån relevanta bedömningskriterier i bilaga 4 förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar enligt nedan: a. anger förutsättningarna för verksamheter eller åtgärder när det gäller plats, art, storlek och driftsförhållanden eller genom att fördela resurser, b. har betydelse för andra planers eller programs miljöpåverkan, c. har betydelse för integreringen av miljöaspekter särskilt för att främja en hållbar utveckling, d. innebär miljöproblem som är relevanta för planen eller programmet, eller e. har betydelse för genomförandet av gemenskapens miljölagstiftning. f. sannolikheten, varaktigheten och frekvensen av påverkan och möjligheten att avhjälpa den, g. påverkans totaleffekt, h. påverkans gränsöverskridande art, i. riskerna för människors hälsa eller för miljön, j. påverkans storlek och fysiska omfattning, k. vilken betydelse och sårbarhet som det påverkade området har på grund av intensiv markanvändning, överskridna miljökvalitetsnormer, kulturarvet eller speciella särdrag i naturen, och l. påverkan på områden eller natur som har erkänd nationell, gemenskapseller internationell skyddsstatus. Förordning (2005:356). 4. Har behovsbedömningen i tillräcklig omfattning bedömt betydande positiv och negativ miljöpåverkan i annat land? 5. Är avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och detaljeringsgrad rimlig samt utifrån identifierade betydande positiva och negativa betydande miljöpåverkan? 6. Framgår skälen till avgränsningarna? Inkomna synpunkter kommer att sammanställas i en särskild sammanställning som publiceras på vattenmyndigheternas webbplats. Synpunkterna kommer att beaktas vid utarbetandet av miljökonsekvensbeskrivningen. 7(13)
Bakgrund till samrådet Vattenmyndigheterna beslutade om förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för respektive vattendistrikt för perioden 2016-2021 i december 2016. EU:s dotterdirektiv till vattendirektivet om prioriterade ämnen (Europaparlamentets och Rådets direktiv 2008/105/EG av den 16 december 2008 om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område och ändring och senare upphävande av rådets direktiv 82/176/EEG, 83/513/EEG, 84/156/EEG, 84/491/EEG och 86/280/EEG, samt om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG) uppdaterades med tolv ämnen 2013. Direktivet införlivades i svensk lag genom vattenförvaltningsförordningen där det i 6 kap. 2a står att ett åtgärdsprogram ska tas fram för dessa ämnen senast december 2018 så att ytvattenförekomsterna uppnår en sådan god kemisk ytvattenstatus som enligt direktivet ska ha nåtts i december 2027. Havs- och vattenmyndigheten har föreskrivit gällande klassificering av dessa ämnen i HVMFS 2013:19. Vattenmyndigheterna valde att hantera de nya prioriterade ämnena i ett eget åtgärdsprogram. Problem med höga halter av PFAS-ämnen i grundvatten uppmärksammades under vattenmyndigheternas arbete med kartläggning och analys under 2013. På grund av avsaknad av nationellt riktvärde försköts klassificering, riskbedömning samt beslut om åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer till beslut 2018. Då kunde också uppdraget synkroniseras med kartläggningen av PFOS i ytvatten. Vattenmyndigheten ska fastställa ett åtgärdsprogram för vattendistriktet där det anges vilka åtgärder som behöver genomföras för att miljökvalitetsnormerna för distriktets vattenförekomster ska kunna följas. Vattenmyndighetens åtgärdsprogram omfattar de vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god vattenstatus, och syftar till att dels åtgärda de påverkanskällor som bedöms som betydande, dels förebygga försämringar av vattenstatus. Åtgärdsprogrammet riktar sig till myndigheter och kommuner som ska vidta de åtgärder som behövs. I de flesta fall innebär det att myndigheter och kommuner sedan i sin tur ska ställa krav på andra aktörer, till exempel verksamhetsutövare, att genomföra de fysiska åtgärder som krävs för att följa miljökvalitetsnormerna. Beskrivning av processen för miljöbedömningen av åtgärdsprogrammet Alla planer och program inom vissa sektorer, till exempel vattenförvaltning, ska genomgå en miljöbedömningsprocess om de utarbetas och antas av en myndighet, krävs enligt lag och om de kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, exempelvis om de väsentligt anger förutsättningarna för prövning av efterföljande åtgärder och verksamheter. Åtgärdsprogrammet krävs enligt Miljöbalkens kapitel 6 och är vägledande vid prövningar av bland annat miljöfarlig verksamhet och därför har en miljöbedömning påbörjats. Syftet med miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planer och program så att en hållbar utveckling främjas. Miljöbedömningen ska leda till att relevanta miljöaspekter beaktas i arbetet med planer och program. 8(13)
Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram har som syfte att förbättra miljöförhållanden och bedöms därför huvudsakligen innebära att positiv betydande miljöpåverkan uppstår. Miljöbedömningen ska genomföras även om påverkan bedöms positiv. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram får enligt vattenförvaltningsförordningen enbart rikta sig till myndigheter och kommuner. Åtgärdsprogrammet får inte riktas till verksamhetsutövare och enskilda eller till myndigheter och kommuner som verksamhetsutövare. Programmet innehåller därför enbart administrativa styrmedel. Åtgärdsmyndigheterna genomför åtgärdsprogrammet genom att rikta krav och styrmedel inom sitt ansvarsområde för att fysiska åtgärder vidtas. Detta innebär att åtgärdsprogrammet inte har någon direkt påverkan på den fysiska miljön utan enbart sekundär. Arbetet med att ta fram och förankra åtgärdsprogrammet görs av vattenmyndigheterna tillsammans med åtgärdsmyndigheterna. Ambitionen i miljöbedömningsarbetet är att ha ett väl fungerande utbyte mellan processen för framtagandet av åtgärdsprogrammet, analys av miljönytta av de administrativa åtgärderna och utarbetandet av miljökonsekvensbeskrivningen. Genom obligatoriska samråd garanteras allmänheten, organisationer, myndigheter och andra intressenter insyn i processen och möjlighet att påverka. I det första samrådet som pågår mellan 24 maj till 22 juni 2017, samråder vattenmyndigheterna om behovsbedömningen och avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningen. I det andra samrådet mellan 1 november 2017 till 30 april 2018, som även kungörs för allmänheten, samråder man om åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer och miljökonsekvensbeskrivningen. Synpunkterna från samråden sammanställs i en särskild sammanställning där man också beskriver hur synpunkterna beaktats samt val och ställningstagande som gjorts i miljöbedömningsprocessen. Sammanställningen görs tillgänglig via vattenmyndigheternas webbplats och beaktas av vattendelegationerna vid beslut om åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer senast 22 december 2018. Den miljökonsekvensbeskrivning som upprättas inom ramen för miljöbedömningen ska bland annat garantera att de som beslutar om åtgärdsprogrammet har kännedom om konsekvenserna av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av programmet kan antas medföra. En kvantitativ beskrivning av de olika alternativen i scenarier i miljökonsekvensbeskrivningen används för att kunna utvärdera alternativens betydande miljöpåverkan för att få ett relevant beslutsunderlag. Åtgärdsprogrammet som enbart är administrativt och inte inriktat på fysiska åtgärder bedöms som det enda rimliga alternativet till nollalternativet. Val av fysiska åtgärder görs bäst av respektive åtgärdsmyndighet och utvärderas lämpligast i samband med den beslutsprocessen. Miljöbalken med följdlagstiftning och Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd om miljöbedömning av planer och program (Handbok 2009:1, 2009) främst använts som stöd i miljöbedömningen. Övriga underlag anges som referenser. Erfarenheter från arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen för åtgärdsprogrammet för 2016-2021 har också tagits tillvara. 9(13)
Miljökonsekvensbeskrivningens avgränsningar och rimliga alternativ Innehåll, omfattning och detaljeringsgrad Fem separata miljökonsekvensbeskrivningar kommer upprättas, en för varje vattendistrikt, i samband med samråd om förslag till åtgärdsprogram för 2018-2021 för ämnena 34-45 i bilaga 6 till Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013:19) om klassning och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. Miljökonsekvensbeskrivningen kommer att innehålla en miljöbedömning per vattendistrikt av ämnena 34-45 i bilaga 6 till HVMFS 2013:19 för ytvatten samt PFAS för grundvatten. Bedömningen ska göras på samma vattenförekomstindelning som varit gällande 2009-2016 och på ämnesgrupperingarna tillåtna och förbjudna bekämpningsmedel, dioxiner och dioxinlika föreningar, PFOS och PFAS. Förslaget till åtgärdsprogrammet avser tidsperioden 2018-2021. Bedömning av alternativens betydande miljöpåverkan görs på kort sikt fram till 2021, på medellång sikt fram till 2027 och på lång sikt efter 2027. Detta som en naturlig del av vattenförvaltningens indelningar i förvaltningscykler och olika målår. Underlag kommer hämtas från bedömningar i VISS gjorda 2017 samt förslaget till åtgärdsprogram 2018-2021, och innehåller de avgränsningar som finns i dessa system och dokument. Påverkan kommer att bedömas utifrån befintlig kunskap till exempel från statusklassningar gjorda 2017 enligt HVMFS 2013:19, Kemikalieinspektionens databas Prioriteringsguiden PRIO 1 och Naturvårdsverkets rapport om akvatisk miljögiftsövervakning 2. Vid värdering av detaljeringsgraden ska man vara medveten om att en miljökonsekvensbeskrivning för ett åtgärdsprogram inte ska likställas med en miljökonsekvensbeskrivning för en verksamhet eller åtgärd som kan ha en helt annan detaljeringsgrad i beskrivningen av miljökonsekvenserna för till exempel ett enskilt projekt eller en verksamhet. Miljökonsekvensbeskrivningen kommer inte att bedöma frågor som bedöms bättre i samband med prövningen av andra planer och program eller i tillståndsprövning av verksamheter eller åtgärder. Positiv och negativ betydande miljöpåverkan Den positiva och negativa betydande miljöpåverkan som åtgärdsprogrammet förväntas ge upphov till ska identifieras, beskrivas och bedömas i miljökonsekvensbeskrivningen. Avgränsning av betydande miljöpåverkan föreslås enligt nedan tabell där identifiering av åtgärdsprogrammets miljöpåverkan och betydande miljöpåverkan gjorts enligt följande: + positiv miljöpåverkan 1 http://www.kemi.se/prio-start 2 Naturvårdsverket 2015. Översyn av nationell akvatisk miljögiftsövervakning 2014, Programområden Sötvatten och kust och hav. ISBN 978-91-620-6627-7. 10(13)
++ betydande positiv miljöpåverkan - negativ miljöpåverkan -- betydande negativ miljöpåverkan Tom ruta ingen miljöpåverkan Tabell Bedömning av positiv och negativ miljöpåverkan och betydande miljöpåverkan Sannolik påverkan Varaktig påverkan Gränsöverskri dande påverkan Risker för hälsa och miljö Storlek av påverkan Fysisk omfattning av påverkan Påverkan på skyddade områden med skyddsstatus Tillfälliga effekter Positiva effekter till 2021 Positiva effekter till 2027 Positiva effekter >2027 Negativa effekter till 2021 Biologisk mångfald Befolkning Människors hälsa Djurliv Växtliv Mark Vatten Luft Klimatfaktorer Materiella tillgångar Landskap Bebyggelse Forn-/kulturlämningar Annat kulturarv Miljökvalitetsmål ++ ++ ++ ++ ++ ++ + ++ ++ ++ ++ ++ ++ ++ + ++ + + + + - - - + + + + ++ + ++ + + + + - - - + + + + + + + + + ++ + + ++ ++ ++ ++ ++ ++ + ++ - - - 11(13)
Negativa effekter till 2027 Negativa effekter >2027 Ämnena 34-45 i bilaga 6 till HVMFS 2013:19 är giftiga för vattenlevande organismer och kan medföra långsiktiga faror för akvatiska ekosystem och bedöms därför vara av betydande påverkan för biologisk mångfald, djur- och växtliv. Eftersom växt- och djurliv är mobila bedöms minskad påverkan på dessa kunna medföra en viss positiv miljöpåverkan även i andra länder då arterna förflyttar sig. Det bedöms även vara av betydande miljöpåverkan gällande människors hälsa då dessa ämnen kan leda till allergiframkallande och reproduktionsstörande samt eventuellt cancerframkallande effekter. Eftersom vissa av ämnena transporteras via luft till och från Sverige kan åtgärdsprogrammets förslag gällande gränsöverskridande luftvård leda till positiv miljöpåverkan. Detta gäller till exempel dioxiner som bildas vid bland annat ofullständig förbränning, är mycket persistenta och kan spridas långväga. Minskar vi dessa utsläpp till luft, reducerar vi även nedfallet av dioxinerna till vatten både i Sverige och i andra länder. Det som bedöms som negativ miljöpåverkan, och samtidigt ge effekter på kort sikt, är riskerna vid fysiska åtgärder såsom sanering av förorenade områden då dessa giftiga ämnen kan frigöras till vattenmassan. Däremot bedöms en betydande positiv miljöpåverkan på mark just eftersom åtgärderna föreslås leda till saneringar med inriktning på dessa ämnen. Bedömning har också gjorts att förslagen till åtgärdsprogrammet leder till betydande positiv miljöpåverkan för skyddade områden då åtgärderna minskar risken för att giftiga ämnen sprids till känsligare miljöer. Effekterna bedöms vara varaktiga och som störst på lång sikt då det tar lång tid innan insatta åtgärder eller begränsningar ger resultat i miljön. Vattenmyndigheterna har identifierat följande betydande miljöpåverkan som ska bedömas i miljökonsekvensbeskrivning för de olika alternativen: - Biologisk mångfald - Människans hälsa - Djurliv - Växtliv - Mark - Vatten I miljöbedömningen har positiv påverkan på Sveriges miljökvalitetsmål identifierats. En slutsats av identifieringen är att förslaget till åtgärdsprogram inte kommer leda till en betydande gränsöverskridande negativ eller positiv miljöpåverkan vilket innebär att samråd med grannländer inte behöver genomföras (jfr 6 kap. 15 miljöbalken). Nuvarande miljötillstånd, nollalternativ och rimliga alternativ Nuvarande miljötillstånd för ämnena 34-45 i bilaga 6 till HVMFS 2013:19 kommer att beskrivas som status utifrån statusklassningar i VISS gjorda 2017. 12(13)
Nollalternativet motsvarar den sannolika utvecklingen om förslaget till åtgärdsprogram 2018-2021 inte genomförs och kommer att beskrivas genom en framskrivning av miljötillståndet utifrån statusbedömning 2017 och med det beslutade åtgärdsprogrammet för 2016-2021. Vattenmyndigheterna avser att göra en miljöbedömning av förslaget till åtgärdsprogram 2018-2021 som det enda alternativet utöver nollalternativet. Åtgärdsprogrammet bedöms som det enda rimliga alternativet då det enbart är administrativt och inte inriktat på fysiska åtgärder. Berörda planer och andra program samt kopplingar till närliggande lagstiftningsområden Miljökonsekvensbeskrivningen kommer hierarkiskt och övergripande beskriva hur förslaget till åtgärdsprogram förhåller sig till andra relevanta planer och program samt Sveriges miljökvalitetsmål och eventuella målkonflikter mellan dessa. Åtgärdsprogrammets koppling till närliggande lagstiftningsområde kommer också att beskrivas. Förklaring av termer och begrepp samt referenser Specifika termer och begrepp som förenklar för läsaren kommer att finnas i en ordlista. Miljökonsekvensbeskrivningen kommer även att innehålla en referenslista. 13(13)