Kräftseminarium 7 mars 2013 Carl-Johan Månsson, fiskerikonsulent
Kräftfisket är viktigt för landsbygden Troligen ett konsumtionsvärde på över 300 miljoner Traditionen, upplevelsen, vattennyttjandet
Flodkräftan Akut hotad Nationellt åtgärdsprogram 1000 vatten totalt i landet. Längre tillbaka 30000 vatten! Hushållningssällskapet gjorde 2012 en kartläggning av förekomstvatten i Kalmar län: drygt 50 sjöar innehåller flodkräfta. Handlar om en halvering på 10 år. Flodkräfta främst i mindre och otillgängliga sjöar. Behov av skyddsområden, inventeringar, information och förvaltningsplaner. Signalkräftan finns i uppskattningsvis 4000 vatten
Grundläggande ekologi Kräftan är beroende av kalk för skaluppbyggnad Boplatser behövs > känslig vid skalbyte Då kräftan tillväxer måste den byta skal: 4-7 gånger första sommaren, 1-3 gånger som vuxen Könsmogna vid runt 3 års ålder Parning på hösten, äggen kläcks nästkommande sommar Tillväxt runt 2-3 cm per sommar
Överlevnad hos kräftor Av 1000 ägg så kläcks 500, av dessa blir 25 yngel vuxna och endast någon kräfta lever mer än 20 år. Överlevnaden från yngel till vuxen kräfta kan vara 1-5 %, högre i dammar.
Skillnader flodkräfta / signalkräfta De har liknande krav på vatten Signalkräftan får fler romkorn och fler yngel Signalkräftan mer känslig för klimatförändringar låg temperatur och låga syrehalter Signalkräftan mer knuten till hårdare bottnar Flodkräftan är mer känslig för mink (och troligen annan predation). Signalkräftan är mer aggressiv och har bättre försvar. Signalkräftorna kan gå djupare
Vilka faktorer är viktiga för ett kräftvatten? Gott om föda (äter både växter och andra vattendjur) God uppvärmning, vattentemperatur över 15 C som medeltemp i tre månader En stor andel grundare bottnar. Ökad stenbotten ger ökade fångster Goda syrehalter, ph runt 7, låga järn och aluminiumhalter Inte alltför grumligt och färgat vatten Låg predation från fisk, fågel
Teorier som hörts kring nedgångar Akut kräftpest Sjukdomar Stress För mycket kräftor Ål Syrebrist Klimatförändringar Kalla vintrar Metallutfällningar Surstötar Gudrun Abborre Gädda Vattenreglering Dålig vattenföring Översvämningar Algblomningar Brist på näring och mat Insektsgift För hårt fiske För lite fiske
Utveckling av ett bestånd Naturliga variationer mellan år betyder mycket!
Allt beror på vad man jämför med Tid 0-30 år
Lagom är ofta bäst, även i naturen +
Olika exempel Jönköpings län signalkräfta 1969-1986 Störst samband till sämre utveckling hade färgtal. Vattnen har blivit mer och mer bruna! Relativt klart vatten!
Temperaturen är viktig Långa vintrar kan innebära att färre yngel klarar sig. Temperaturen under fisket kan innebära att fler/färre större kräftor plockas bort >> påverkar mindre kräftor. Om hösten är mild så kan mindre ej könsmogna kräftor byta skal. Om kallare väder kommer snabbt så klarar sig inte kräftorna.
1000 800 600 400 200 0 Välen 1993-2012 1993 1994 1995 1996 1997 1998 2000 2001 2002 2003 2004 2005 1999 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Antal burar totalt Fångst per bur
Brunifiering Kräftseminarium 7 mars 2013 och syre Syrehalten bör vara minst 5 mg/l Humus i vattnet bidrar till sämre syreupptagning och störningar i romläggning. Det finns exempel på att låga syrehalter inneburit en halvering av fångster åren efter 5-6 mg per liter var det på djup mellan 1-2 m
Även fisken är viktig Kräftorna är känsliga för predation >> speciellt då det är ont om gömslen! Gädda, abborre och ål äter mycket kräftor
Produktion Avkastningen är olika i olika sjöar. Ligger någonstans på 1-10 kräftor per bur. Ett bra kräftvatten kan producera runt två vuxna kräftor per m2 Årlig produktion runt 5-10 kg per hektar i sjöar I bra dammar kan produktionen uppgå till 2000 kg per hektar Runt 3 kräftor per bur är godkänt fiske och bra bestånd! I en större bra kräftsjö finns flera ton med kräftor på botten
8 7 6 5 4 3 2 1 0 Välen 1993-2012 1 9 9 3 1 9 9 4 1 9 9 5 1 9 9 6 1 9 9 7 1 9 9 8 1 9 9 9 2 0 0 0 2 0 0 1 2 0 0 2 2 0 0 3 2 0 0 4 2 2 0 0 7 2 0 0 8 2 0 0 9 0 0 5 2 0 0 6 2 0 1 0 2 0 1 1 2 0 1 2 År Stäng fisket och provfiska!
120 100 80 60 40 uvasjön alsterån 20 0 60 70 80 90 100 110 120 130 140
1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Upptagna kräftor (kg) 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Nimmern Linjär (Nimmern) år kg
Fångst per bur i 10 sjöar 2012 6 5 4 3 2 1 0
Fiska lagom? Exempel: Nimmern 2360 burnätter under 2 månader på 4 ha vatten! >> 50 burar ute i 44 nätter! Reglera fisket till några helger i augusti, september! Använd minimimått på 10 eller 11 cm.
Hur går provfiske till? Minst 50 burar, fiskat i olika områden/djup/bottnar För att jämföra vatten. För att undersöka utveckling. För att undersöka hur stort beståndet är. För att få kunskap om storleksfördelning. Fångstuppgifter viktigt: fångst/ansträngning, alltså antal kräftor per bur. Kan samlas in genom föreningarna.
Från provfiskestandarden Kräftor är känsliga för vattenkemiska och hydrologiska störningar. Förändringar av en kräftpopulations täthet och storleksstruktur kan därför ge information om effekter av olika miljöstörningar eller annan påverkan. Dessutom kan kräftor ha en stark inverkan på både bottenvegetation och övrig bottenfauna, varför kunskap om en kräftpopulations täthet och struktur kan vara mycket viktig för att tolka resultatet från andra biologiska undersökningar.
En bra kräftsjö i inlandet
Lämpliga vatten
I ögon en typisk flodkräftsjö Kräftseminarium 7 mars 2013
Grävda dammar kan ge goda resultat men det är viktigt att hålla koll på vattnet
Öland Kräftseminarium 7 mars har 2013 speciellt goda förutsättningar för flodkräftan
Öland är nu skyddsområde för flodkräfta. Det är därmed förbjudet att saluhålla, sälja, köpa eller transportera okokta kräftor som inte härrör från området, använda fisk som betesfisk i ett annat vatten än det där den fångats, utan desinfektering använda fiskeredskap, båtar, maskiner eller andra föremål som har använts i vatten utanför området, utplantera signalkräfta
Kräftdammar bör ha följande egenskaper Bra ph, syrehalt Flikig i sin form Solbelyst för bra uppvärmning Grundområden God genomströmning (syresättning) Sten, tegelpannor och andra boplatser Utsättning 2-3 kräftor per landmeter Helst ingen fisk, mink och fågel som äter kräftor. Ål, mink, råttor, häger, skrak kan äta mycket God födotillgång >> utfodring kan ske av pellets, säd, potatis, gräs, ärtor mm >> titta så att maten äts upp!
Att utveckla kräftfisket Kräver samordnad förvaltning Vi måste veta hur stora bestånden är Provfiska/samla in fångstuppgifter Mät vatten; järnhalt, aluminium ph, syrehalt Skapa boplatser (sten 10-15 cm är bra) Fler kräftfiskeupplåtelser kan skapas Dammar kan bli kompletterande näring Påverka olika verksamheter i avrinningsområdet. Provfiska fiskbeståndet
Fångstrapportering är viktigt
Kom ihåg Det ska vara roligt att arbeta med kräftor! Stor potential kring kräftturism. Det krävs samordning för att förvalta ett kräftbestånd på ett bra sätt i en sjö. Fångster på 3 kräftor per bur är godkänt! Hur många ansträngningar behöver du göra för att få ihop till en kräftskiva? Sten är bra att ha i vattnet!
Framöver Träff under våren där vi tittar på dammar och vad man kan förbättra. Initiera ett kräftprojek tillsammans: Information Inventeringar (vatten, provfisken) Turism (upplevelsekräftfisken, skivor, marknadsföring mm) Biotopförbättringar (sten, växter mm) Förvaltningsplaner (vård av bestånden)