Kräftor och mångfald
|
|
- Solveig Berglund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kräftor och mångfald monster under ytan, passar bäst i grytan? Här har vi svaret! Ekoll HB Per Nyström
2 Detta tänkte jag ta upp Effekter av kräftor på biodiversitet Vilka arter påverkas av kräftor och varför? Finns det någon skillnad mellan introducerad signal- och inhemsk flodkräfta? Obs! flodkräftan är rödlistad! Här vilar flodkräftan?
3 I magen på en kräfta (vattendrag) IP P Kräfta Odonata Nematoda Hirudinea Isopoda Ephemeroptera Plecoptera Trichoptera Simulidae Chironomidae Alger Makrofyter Detritus Vuxna Yngel Frekvens i magar (% )
4 I magen på en kräfta = Illustrationer: Linda Nyman
5 Här håller vi oss idag Flodkräfta Predatoriska ev. Betare Alger och växter
6 Här håller vi oss idag Signalkräfta Predatoriska ev. Betare Alger och växter
7 Här håller vi oss idag
8 Här håller vi oss idag
9 Experiment har sina fördelar Jamen ja e ju limnolog
10 Experiment har sina fördelar Fy vad kallt
11 Makrofyter Stora effekter på biomassa och artsammansättning pga: Selektiv konsumtion - Föredrar mjuka arter - Arter utan kemiskt försvar (bla inte vattenmöja) - Kransalger absoluta favoriten (smälter 90%)! - Mindre effekter på arter som växer snabbt och som klarar av betning (vattenpest, slingeväxter) 2000 Dammar med g våtvikt/m Fångst/ansträngning
12 Makrofyter Burar med
13 Makrofyter Stora effekter på biomassa och artsammansättning pga: Skadar även växter genom att knipsa av dem Burar med Täckningsgrad (%) A) B) Kontroll Signalkräfta Flytande växtdelar (mg torrvikt) Kontroll Signalkräfta
14 Makrofyter Stora effekter på biomassa och artsammansättning pga: Förhindrar etablering av annars ej konsumerade kraftiga växter genom att konsumera groddplantor (tex kaveldun och vass). Här måste vara kräftor så in i vassen?
15 Makrofyter För kallt inte hungrig 3 Chara spp i 4 dagar g konsumerat (per gram kräfta) 2 1 Signal Flod Temperatur
16 Makrofyter Preferenser = > Effekter Illustrationer: Linda Nyman
17 Evertebrater Stora effekter på biomassa och artsammansättning pga: Ln evertebratbiomassa (mg torrvikt/m 2 ) Selektiv konsumtion - Föredrar långsamma grupper, snäckspecialister! - Mindre direkta effekter på frisimmande grupper Fångst/ansträngning 20 Dammar med
18 Evertebrater Stora effekter på biomassa och artsammansättning pga: Makrofyteliminering (indirekt effekt) - Frisimmande och snabba taxa dominerar i kräftvatten! 25 Antal fångade arter Antal kräftor per m järde 10 vuxna sk/m 2!
19 Evertebrater Burförsök Kontroll Signalkräfta 600 Torrvikt (mg/m 2 ) insekter snäckor iglar insekter 0 Pred. ev Betare Pred. ev Betare
20 Evertebrater 12/m 2 Slutvikt per bassäng (mg torrvikt) Kontroll Flodis Signal Pred. evert Betare
21 Evertebrater Preferenser = > Effekter Illustrationer: Linda Nyman
22 Påväxtalger Ofta positiva effekter på biomassa pga: Kräftor är inte anpassade till att beta mikroalger Täta beständ kan dock beta makroalger! Perifyton biomassa (μg Klorofyll a per cm 2 ) Antalet betare minskar (predation) och ofta är stenar etc i kräftvatten bevuxna med alger Kontroll Flodis Signal Kakelplatta Remsa Plastväxt Remsa
23 Fisk Kräftor äter såväl rom som yngel i akvariemiljö MEN INGA bevis för negativa effekter på naturliga fiskbestånd i Sverige Signalkräfta påverkade inte överlevnad av öringyngel i burförsök (vattendrag) Ingen förändring i fiskfanunan före och efter signal- eller flodkräftförekomst (N=64 vattendrag, studerade under minst 2 år före och 2 år efter, 478 elfisken).
24 Fisk kan däremot vara tvärt om! I sjöar får jag 80% av energin från kräftor 60% kräftor (magar) 47% kräftor (magar) 25% kräftor (magar)
25 Fisk Fångst/mjärde Biomassa av rovfisk (g/m 2 )
26 Amfibier A particularly serious situation has recently arisen for amphibians, namely the introduction of alien species of crayfish to thousands of ponds and lakes in southern Sweden. The best site for H. arborea in northern Europe is now considered at risk (Corbett 1989).
27 Sant eller falskt?
28 Amfibier Kräftor äter såväl rom som larver i akvariemiljö (även paddor) Signalkräftan påverkar överlevnad av lövgrodeyngel (i bassänger) EN experimentell studie visar på negativa effekter på vanlig groda (fram till metamorfos) av signalkräfta
29 Amfibier 25 Grodyngel 25 Metamorfer Skadade (%) Överlevnad (%) Kontroll Signalkräfta 0 Kontroll Signalkräfta
30 Även korrelativa studier indikerar att: Lökgroda, lövgroda och större vattensalamander undviker vatten där kräftbeståndet är tätt ( ingen vegetation) Bara kräftor
31 Amfibier Kräftinplanteringar i småvatten är ett problem av 182 besökta småvatten i Kronoberg år 2007 var 30 kräftvatten otjänliga för större vattensalamander. Kräftor fanns i 4 av 32 fyndlokaler Tätt bestånd av signal- eller flod, ingen vegetation
32 Slutsatser Kräftor kan ha stor påverkan på mångfalden, speciellt i småvatten genom att: - beta ner undervattensvegetation (kransalger) - påverka etablering av strandväxter - predera på långsamma evertebrater (snäckor) - predera/skada grodlarver och genom att störa vuxna djur som befinner sig på botten (lökgroda salamandrar) Signal och flodkräfta har liknande effekter men signalkräftan är glupskare och mer aggresiv
33 Kan vi på något sätt stoppa illegala utsättningar?
34 Medarbetare Anders Nilsson Björn Lardner Christer Brönmark Christina Dahlberg En massa studenter Erik Degerman Erika Nilsson Eva Axelsson Johan Sidenmark Kajsa Åbjörnsson Karin Olsson Linda Birkedal Länsstyrelsen i Kronobergs Län Länsstyrelsen i Skåne Län Marika Stenberg Ola Svensson Patrik Stenroth Vi behöver stor bil Forskningen har huvudsakligen finansierats av SNV, Oscar och Lilly Lamms stiftelse, Ebba och Sven Schwartz stiftelse samt numera av FORMAS
35 Frågor?
Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb
Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,
Vegetationsrika sjöar
Hur viktiga är undervattensväxterna för fisk och småkryp? Tina Kyrkander Vegetationsrika sjöar Hornborgasjön Krankesjön Tåkern Mkt vegetation Mkt fågel 1 Inventering i Vänern många typer av sjöar i en
Våra sötvattenkräftor
F I N A N S I E R A T A V M I L J Ö M I L J A R D E N Våra sötvattenkräftor - spelar de någon roll? Per Nyström och Marika Stenberg, Ekoll HB på uppdrag av Stockholm Vatten, 2008 2 Innehållsförteckning
Kräftseminarium 7 mars 2013
Kräftseminarium 7 mars 2013 Carl-Johan Månsson, fiskerikonsulent Kräftfisket är viktigt för landsbygden Troligen ett konsumtionsvärde på över 300 miljoner Traditionen, upplevelsen, vattennyttjandet Flodkräftan
Nyström, P., Hertonsson, P., Pärlklint, L.-G., & Stenberg, M. (2012) Arbetsberedning för återstående åtgärder i Bråån. På uppdrag av Strabag AB.
2012 Stenberg, M., Nyström, P. & Hertonsson, P.(2012) Verksamhetsberättelse för arbetet med hotade groddjur i Skåne 2012. På uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne. Åbjörnsson, K. & Stenberg, M (2012) Översiktlig
Kräftprovfisket 2005
Information från Länsstyrelsen i Västmanlands län Lantbruks och fiskeenheten 2005-09-19 623-08958-05 Kräftprovfisket 2005 En flodkräfta med pigmentförändringar/skador från Örsundaån Provfisket utfördes
KARTLÄGGNING AV FÖREKOMSTEN AV GRODDJUR PÅ UPSALA GOLFKLUBB 2013
KARTLÄGGNING AV FÖREKOMSTEN AV GRODDJUR PÅ UPSALA GOLFKLUBB 2013 Utförd av: Germán Orizaola, Filosofie Doctor vid Department of Ecology and Genetics. Evolutionary Biology Centre. Uppsala University. Norbyvägen
Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.
Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar. Av Abborre Abborren är en av våra allra vanligaste sötvattenfiskar. Hon-abborren kan väga över 4,5 kilo medan hanarna sällan
Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008
Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Bilaga 6: Salems kommun Rapport 2009:1 Södertörnsekologerna är ett samverkansforum för nio kommuner på Södertörn med omnejd. Rapporten redogör för resultat från
Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån
Elfisken Elfisken genomfördes på tre lokaler i Säveåns huvudfåra och två i Kyllingsån. De undersökta lokalerna är Finnatorp, Hönö, ned dammen vid Sävsjöos, Kyllingsån vid Lilla Landa och Lillån-Kvinnestadsbäcken
Vad behöver vi veta och hur får vi reda på det?
Vad behöver vi veta och hur får vi reda på det? Hur många kräftor som teoretiskt kan finnas i en sjö: (bärande förmåga) Sten - gömslen Näring - födotillgång Predatorer Vattenkvalitet Kräftfångst varierar
Åtgärder för grönfläckig padda vid Landskrona 2013
Åtgärder för grönfläckig padda vid Landskrona 2013 2013-10-07 på uppdrag av Miljöförvaltningen i Landskrona stadsida Åtgärder för grönfläckig padda vid Landskrona 2013 Rapporten är upprättad av: Jan Pröjts.
Hotade groddjur i Skåne
Hotade groddjur i Skåne en enkel information www.m.lst.se Titel: Författare: Copyright: Layout/redigering: Upplaga: Hotade groddjur i Skåne en enkel information anders Hallengren länsstyrelsen i Skåne
Dammar och småvatten. Naturinformation. Rapport 2019:1
Naturinformation Rapport 2019:1 . Park och naturförvaltningen, maj 2019. Rapport: Emil Nilsson Foton och illustrationer: Emil Nilsson Layout: Emil Nilsson Denna rapport bör citeras: i Göteborg 2019.. Rapport
Metapopulation: Almö 142
141 142 Metapopulation: Almö Lokal 80 Läge: Almö, Slättahammar. Beskrivning: Ca 15*30 meter stort, relativt mycket vass i vattnet. Norr om lokalen finns lövskog, söder om sank mark/havsvik och väster om
UPPDRAGSLEDARE. Matilda Elgerud UPPRÄTTAD AV. Matilda Elgerud
2016-06-2929/06/2016 UPPDRAG Groddjursinventering Jakobsberg UPPDRAGSNUMMER 1331648000 UPPDRAGSLEDARE Matilda Elgerud UPPRÄTTAD AV Matilda Elgerud DATUM Uppdragets omfattning och syfte Karlstads kommun
Inventering av groddjur i och vid Skridskodammen i Ystad
Inventering av groddjur i och vid Skridskodammen i Ystad - med rekommendationer inför exploatering av f.d. regementsområdet Marika Stenberg, Pia Hertonsson och Per Nyström, 2014 På uppdrag av Ystad kommun
Groddjur i Segeå. Inventering av nyanlagda dammar inom Segeå-projektet. På uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund
Inventering av nyanlagda dammar inom Segeå-projektet På uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund Inventering av nyanlagda dammar inom Segeå-projektet Ekologgruppen i Landskrona AB december 2005 Rapporten
Massor av kräftforskning till vilken nytta? Per Nyström
Massor av kräftforskning till vilken nytta? Per Nyström Hållbart fiske Min forskning är viktig...åtminstone för mig själv Hållbart fiske Det va bättre förr... Hur gör vi? Vad vet vi? Vad behöver vi ta
Biologiskt datamaterial från småvatten och våtmarker
Biologiskt datamaterial från småvatten och våtmarker - samband mellan miljöfaktorer och evertebratsamhällets utseende 1 Denna kortfattade sammanställning är gjord för att belysa det datamaterial från biologiska
Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult
Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult 2013-05-13 Syfte Syfte har varit att undersöka förekomsten av amfibier i Bengts göl med närområde. Metod Tre besök gjordes 2013 från kl. 17:00 till
Förutsättningar för den större vattensalamandern intill Norrvikens trädgårdar
Förutsättningar för den större vattensalamandern intill Norrvikens trädgårdar Marika Stenberg och Per Nyström, Ekoll HB, 2008-09-26 På uppdrag av Bjäre Naturskyddsförening och Norrvikens trädgårdssällskap
Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de
Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns
Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser)
Lärjeåns trädgårdar Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser) Gunilla Magnusson (Fil. dr. Marin Botanik) och Åsa Rehndell (Fil.mag. Zoology) GM vattenmiljö
Flodkräfta (Astacus astacus) & Signalkräfta (Pacifastacus leniusculus)
Det är främst Badebodaån och Kiasjön som erbjuder bättre förhållanden för kräftor. Här skulle kräftbeståndet kunna öka. En viktig åtgärd är att kommande år provfiska dessa vatten. Artbeskrivning Flod-
Våtmarker i odlingslandskapet effektiv vatten- och naturvård i lantbruket. Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB
Våtmarker i odlingslandskapet effektiv vatten- och naturvård i lantbruket Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB Naturvårdsingenjörerna AB Våtmarker, från rådgivning till färdig våtmark (arbetat i Greppa
Groddjurs- inventering i Kyrksjödammen
Groddjurs- inventering i Kyrksjödammen November 2013 Miljöförvaltningen Groddjursinventering i Kyrksjödammen November 2013 Publikationsnummer: 1 Dnr: 2013 15847 ISBN: - Utgivningsdatum: 2013-11-26 Utgivare:
Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999
Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 - Lägesrapport januari 2000 Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken
Hållbar förvaltning av signalkräfta i Vättern
Hållbar förvaltning av signalkräfta i Vättern 2013-11-28 Anton Halldén Länsfiskekonsulent F län Mål med fiskeriförvaltning Vättern - Att sköta om fiskbestånden och fisket så att det ger en god avkastning
Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån
Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2001 Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån Lund 2002-01-14 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432
havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl
Hur svarar biologin på p åtgärder i en havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl Vattendagarna 2012 Jönköping Susanna Andersson Stefan Tobiasson Jonas Nilsson Plan Projektets bakgrund Utgångsl
Den goda kustmiljön. Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Susanne Baden. Institutionen för Biologi o Miljövetenskap
Den goda kustmiljön Susanne Baden Institutionen för Biologi o Miljövetenskap Hänsynsområdet Vasholmarna Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Alaska digital graphics Livet i grunda kustzonen på
Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Groddjursinventering - Kungsörs kommun 2017
Sida 1 (13) Datum December 2017 Vår handläggare Sofia Peräläinen Kommunekolog Groddjursinventering - Kungsörs kommun 2017 Statliga bidrag till lokala och kommunala naturvårdsprojekt är medfinansiär för
Signalkräfta I sydöstra delen av landet, främst Vättern, Hjälmaren och Vänern Yrkes- och fritidsfiske
Signalkräfta Pacifastacus leniusculus Bild: Lennart Molin UTBREDNINGSOMRÅDE Signalkräftan är en introducerad art från Nordamerika och finns huvudsakligen i Götaland och sydöstra Svealand men genom illegala
Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)
Provfiske Säbyholmbäcken Sid 1 (7) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 6 4 Referenser 7 Sid 2 (7)
Utlåtande angående utformning och planläggning av åtgärder för dammar i området Ödegården, Sotenäs kommun.
1 Utlåtande angående utformning och planläggning av åtgärder för dammar i området Ödegården, Sotenäs kommun. Bakgrund Området Ödegårdens södra del kommer att bebyggas enligt detaljplan 1, och i samband
Effekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån
Effekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån Innehåll 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Material och metoder 4 4 Resultat 6 4.1 Fyleån 6 4.2 Klingavälsån 7 5 Diskussion 9 6 Referenser
Karin Beronius Erkenlaboratoriet. Öppet vatten, fisk
Öppet vatten, fisk Vem har inte suttit i en eka en ljummen sommarkväll och metat eller fiskat med kastspö? Några har kanske till och med testat att pimpla på vintern? Men att lägga nät för att studera
Viva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö
Viva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö Naturskyddsföreningens arbete för havs- och vattenmiljö Rinnande vatten Vattenkraft Havsmiljön Fisk och fiskemetoder + Ren båtbotten Lokal vattenmiljö
KATALOG ÖVER BILDER I SJÖ&ÄLV-PROJEKTET ======================================== A. FOTOGRAFERADE I SVENSKA VATTEN Antal bilder
INGE LENNMARK Dykeri & Undervattensfoto KATALOG ÖVER BILDER I SJÖ&ÄLV-PROJEKTET ======================================== A. FOTOGRAFERADE I SVENSKA VATTEN Antal bilder Kryptogamer 1.086 st, varav Alger
Åtgärdsområde 004 Västerån
Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf
Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun
Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun utförd för Miljö- och stadsbyggnadskontoret, Lysekil Lysekil Thomas Andersson Juni 2008 2 Inledning och metodik Denna rapport
Linda Hassel, Våtmarkskurs 24 sept Naturvärdesbedömning av våtmarker
Linda Hassel, Våtmarkskurs 24 sept 2013 Naturvärdesbedömning av våtmarker Uppdraget 2009 Enkel, standardiserad metod Genomförande ca ½ dag per objekt Ta fram användbara kriterier för uppföljning av biologisk
Hotade limniska smådjur. Ulf Bjelke. Foto: Tommy Karlsson
Hotade limniska smådjur Ulf Bjelke Foto: Tommy Karlsson Grupp Svenskt namn Antal arter i Sverige Antal rödlistade Porifera Svampdjur 3 Cnidaria nässeldjur 5 Turbellaria Virvelmaskar 15 Monogena Monogena
Fiskundersökningar i Rydebäcken 2014
Fiskundersökningar i Helsingborgs kommun Lund 2015-01-28 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 E-post eklov@fiskevard.se www.fiskevard.se
Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF
KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas
Större vattensalamander och andra groddjur i Hovdala naturområde
Större vattensalamander och andra groddjur i Hovdala naturområde En inventering genomförd våren 2008 Johan Ahlén Naturcentrum AB 2008, Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Innehåll Innehåll...2 Inledning...3
En trilogi i två delar
En trilogi i två delar Så har vi gjort Mikael Svensson Grovsortering screening IUCN/SSC Invasive Species Specialist Group (ISSG) Environmental Impact Classification of Alien Taxa (EICAT) Svensk förekomst
INVENTERING AV GRODDJUR KUNGSBACKA GOLFKLUBB HAMRA, SÄRÖ
INVENTERING AV GRODDJUR KUNGSBACKA GOLFKLUBB HAMRA, SÄRÖ INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...1 METOD...1 ARBETSBESKRIVNINGAR...1 RESULTAT...3 HÄNSYN OCH SKÖTSELINFORMATION...5 OBSERVERADE ARTER...6 LITEN
Flodkräftfiskevård i praktiken!
Flodkräftfiskevård i praktiken! Tomas Jansson biolog/limnolog Vatten, kräftor, fisk & naturvård Hushållningssällskapet i Värmland Plantera ut mera kräftor så ordnar det sig!! - Riktigt så enkelt är det
Ivösjökommittén. Förslag till verksamhetsplan för 2016
Ivösjökommittén Förslag till verksamhetsplan för 2016 Ivösjökommittén syfte Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt och hållbart nyttjande
Vill du trängas med smal vattenpest när du ska bada?
Vill du trängas med smal vattenpest när du ska bada? Om invasiva främmande arter ett växande problem där din hjälp behövs. Har du anledning att bry dig om invasiva främmande arter? Stämmer något av följande
PROVFISKE EFTER FLOD- OCH SIGNALKRÄFTA 2005
PROVFISKE EFTER FLOD- OCH SIGNALKRÄFTA 2005 Specialprojekt inom ramen för IKEU Bur med flodkräftor Foto: Per Adolphson Fiskeriverket, Sötvattenslaboratoriet PM 2005-12-07 Patrik Bohman, Bengt-Åke Jansson,
MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST
MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST TILL NYTTA FÖR MÄNNISKA, DJUR OCH NATUR Kids having fun(?) sampling @ Fyleån Creek Glochidia waiting for host-fish MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST Upplägg - Projektet - Syfte - Fyledalen
Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)
Provfiske Kävlingeån Höje å Sid 1 (14) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 12 4 Referenser 14 Sid
Fiskundersökningar i Fyleån 2016
Fiskundersökningar i Fyleån 2016 INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad provfiske 6 4.4 Fiskarter 10 5 Referenser
Kräftodling i dammar
Kräftodling i dammar Förutsättningar för en dammodling 1. Varför dammodling? All odling går ut på att ensidigt gynna den organism man tänker odla. + God kontroll + vattenkvalitet + bottenstruktur + predatorer
Paddvakt - övervakning av Revingefältets stinkpaddor med bevarandeåtgärder Jon Loman Rana Konsult
Paddvakt - övervakning av Revingefältets stinkpaddor med bevarandeåtgärder 2010. Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se 1 Bakgrund Stinkpaddan (Bufo calamita) (även känd som strandpadda), som är en av Sveriges
Fiskundersökningar i Fyleån 2015
Fiskundersökningar i INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad provfiske 6 4.4 Fiskarter 13 5 Referenser 14 2
Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån
BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon
Lärarstöd till exkursion årskurs 1-3
Lärarstöd till exkursion årskurs 1-3 har med stöd av Miljövårdsfond tagit fram ett undervisningsmaterial och lärarstöd till exkursioner till de olika årskurserna: år 1-3, år 4-5, år 7-9 samt till gymnasiet.
Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering
2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg
Fiskundersökningar i Säbyholmsbäcken 2010
Fiskundersökningar i Säbybäckens vänner Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se Hemsida: www.fiskevard.se
Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)
Provfiske Kävlingeån - Bråån 2015 Kävlingeåns Löddeåns fvo Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad
MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST
MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST - Musslor och människor i Fyledalen Kids having fun(?) sampling @ Fyleån Creek Glochidia waiting for host-fish MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST Upplägg - Projektet - Syfte - Fyledalen -
Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson
Språkstart NO Facit NO för nyanlända Hans Persson Levande eller inte? s. 6-7 3. Sortera orden. VÄXTER en ros gräs en ormbunke en mossa ett träd DJUR en katt en ödla en björn en fisk en mask Olika material
Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005
0 FISKERIVERKET 2006-02-10 Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005 Sofia Nilsson Fiskeriverket, 11 FISKERIVERKET 2006-02-10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1
Metod. Sammanfattning av resultat. Beskrivning av de inventerade dammarna
Introduktion Nacka Golfklubb beställde under våren 2014 en inventering av sina småvatten för att förbättra kunskapsläget kring faunan i de på golfbanan belägna småvattnen. Inventeringen utfördes i Juni
Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?
Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000
Nyttor med våtmarker John Strand Hushållningssällskapet Halland
Nyttor med våtmarker John Strand Hushållningssällskapet Halland Vad är en våtmark? Förvånansvärt svårt att definiera Surhål och mygghelvete eller en resurs i samhället Dödträsk Mygghelvete Vattensjuk Great
Storröding i Vättern
Storröding i Vättern Sydsvensk storröding I Vättern lever Sveriges största bestånd av sydsvensk storröding (Salvelinus umbla). Storrödingen isolerades i Vättern när inlandsisen smälte bort. Man kallar
Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun
Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare
havets barnkammare och skafferi
B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Grunda hav s v i k a r Grunda hav s v i k a r havets barnkammare och skafferi Det börjar äntligen bli vår; solen skiner, fåglarna sjunger och
DÄGGDJUR. Utter. Utter
REMIBAR REMIBAR DÄGGDJUR Utter Utter tillhör en grupp djur som kallas mårddjur. Under 1970-talet släpptes det ut mycket miljögifter i naturen och många utterungar dog. Men de senaste 10 åren har antalet
Förslag till riktlinjer. för anläggning och skötsel av dagvattendammar i Varberg och Falkenberg - biologisk mångfald
Förslag till riktlinjer för anläggning och skötsel av dagvattendammar i Varberg och Falkenberg - biologisk mångfald Text, illustration och foto: Peter Nolbrant Mars 2013 Alla fotograferade dammar i rapporten
Paddvakt - övervakning av Revingefältets stinkpaddor med bevarandeåtgärder 2011.
Paddvakt - övervakning av Revingefältets stinkpaddor med bevarandeåtgärder 2011. Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se En hane norr Svarta Hål. Fotot taget 17e maj 2011. 1 Bakgrund Stinkpaddan (Bufo calamita)
Naturvärdesinventering tillhörande området Sapphult
Version 1.00 Projekt 7457 Upprättad 2018-05-22 Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande området Sapphult 1 Sammanfattning En naturvärdesinventering har skett i samband med arbetet inför en detaljplan
Uppföljning av återintroduktion av större vattensalamander i Judarskogen
Uppföljning av återintroduktion av större vattensalamander i Judarskogen Rapport från uppföljning av återintroduktion av större vattensalamander i Judarskogens naturreservat, Bromma, Stockholm. Martina
Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand
Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster
Länsstyrelsen i Skåne
www.m.lst.se Verksamhetsberättelse för arbetet med hotade groddjur i Skåne 2008 Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Copyright: ISBN: Layout: Tryckt: Omslagsbild: Verksamhetsberättelse för
5: Kort sammanställning av kräftprovfisken i samband med harrleken i Vättern och dess tillflöden våren 2009 och 2010
ebfakta är en digital Nr 5: 2012 Kort sammanställning av kräftprovfisken i samband med harrleken i Vättern och dess tillflöden våren 2009 och 2010 VÄTTERNFAKTA utgörs av en digital publikationsserie innehållande
Att anlägga eller restaurera en våtmark
Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se
Golfbanor (dammar) & biologisk mångfald
Golfbanor (dammar) & biologisk mångfald Johan Colding Stefan Lundberg Bakgrund G.b. utgör en markanvändningsform som är bristfälligt utforskad vad gäller dess biologiska värden, både nationellt och internationellt
Groddjursinventering, Torshälla förvaltningsområde
Groddjursinventering, Torshälla förvaltningsområde Naturföretaget 2018 Inventering och rapport: Sara Lundkvist och Johan Kjetselberg Foto: Kvalitetsgranskning: Niina Salmén Datum rapport: 2018-10-15 Version:
Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å
Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432
Kräftpesten kommer till Sverige
Signalkräftan fortsätter att expandera i Sverige Kräftpest som sprids med signalkräftor är alltjämt ett problem för de inhemska flodkräftorna i Sverige. Antalet signalkräftor har ökat successivt i Sverige
Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö
Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Författare: Mia Arvidsson 2012-06-20 Rapport
Kräftodlingens ABC. Handbok för odlare. Per Nyström, Tomas Jansson, Lennart Edsman
Kräftodlingens ABC Handbok för odlare Per Nyström, Tomas Jansson, Lennart Edsman Handbok för odlare Per Nyström, Tomas Jansson, Lennart Edsman maj 2018 E-post till ansvarig författare: lennart.edsman@slu.se
Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp
Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp För översiktlig orientering av läget se figur 4. Figur 5 visar ett område där det finns mycket goda möjligheter att förstärka en befintlig, isolerad lokal med större
Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige
Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Lägesrapport 2015-12-08 Här kommer den 4:e lägesrapporten från forskningsprojektet Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad
Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan
Livets utveckling Livet startades för 3,5 miljarder år sedan 4,5 miljarder år sedan: Inget liv på jorden, inget syre, giftigt luft glödande lava och många aktiva vulkaner åskväder hela tiden 3,5 miljarder
Naturvärdesinventering av våtmark i Älta, WRS
Naturvärdesinventering av våtmark i Älta, WRS Naturföretaget 2017 Inventering: Arvid Löf och Beatrice Lindgren Rapport: Arvid Löf Foto: Arvid Löf Kvalitetsgranskning: Niina Sallmén Datum rapport: 2017-06-22
Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål...
Malmö Naturskola FISKAR Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... 5 1 Abborre Abborren är en av de vanligaste fiskarna i Sverige.
Faktablad om provfisket i Lumparn 2015
Faktablad om provfisket i Lumparn 2015 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick
NY BILD. PEBERHOLM och vattnet omkring
NY BILD PEBERHOLM och vattnet omkring Peberholm kort efter brons öppnande. Foto: Søren Madsen Peberholm år 2014. Foto: Martin Kielland Peberholm Den konstgjorda ön Peber holm länkar samman Öresunds förbindelsens
Fiskundersökningar i Rönne å 2012
Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:
Öring en art med många kostymer
Öring en art med många kostymer Erik Degerman, Sötvattenslaboratoriet Sveriges fiskevattenägareförbunds nationella konferens Norrköping 22-23 november 2017 Foto: Daniel Bergdahl & Hans Schibli Vandringsmöjligheter