Tekniskt PM, Geoteknik och Miljöteknik

Gång- och cykelväg utmed Ryggebolvägen/Skallsjövägen Tekniskt PM, Geoteknik och Miljöteknik VÄGPLAN, 2017-05-12 ÅF -Infrastructure AB

Medverkande: Beställare: Lerums kommun Bagges Torg, Brobacken 1 443 80 Lerum 0302-52 10 00 Hanna Jonsson, projektledare Rebecca Greek, biträdande projektledare Konsult: ÅF-Infrastructure AB Grafiska vägen 2A Box 1551 401 51 Göteborg 010-505 00 00 Foto: Birgitta Björklund, Uppdragsledare Johanna Medin, Geoteknik Ann-Sofie Östlund, Geoteknik & Miljöteknik ÅF-Infrastructure AB, där inget annat anges

Innehåll 1 Objekt 4 2 Syfte och begränsningar 4 3 Utförda undersökningar 4 4 Styrande dokument 4 5 Topografi och områdesbeskrivning 5 6 Miljötekniska förhållanden 5 6.1 Fält och laboratorieresultat... 5 7 Geotekniska förhållanden 6 7.1 Jordlager och jorddjup... 6 7.2 Jordparametrar... 7 7.2.1 Hållfasthetsparametrar... 7 7.2.2 Deformationsparametrar... 8 7.2.3 Övriga parametrar... 8 7.3 Hydrogeologi... 9 7.4 Stabilitets- och sättningsförhållanden... 9 7.5 Omgivningspåverkan... 9 8 Rekommendationer 9 8.1 Miljöteknik... 9 8.2 Geoteknik... 10 3

1 Objekt På uppdrag av Lerums kommun har ÅF Infrastructure AB utfört geotekniska och miljötekniska undersökningar samt utrett förutsättningar inför framtagning av en vägplan för en gång- och cykelväg (GC-väg) längs Ryggebolsvägen/Skallsjövägen. Aktuell sträcka är ca 2,5 km och sträcker sig i väster från Ryggebo åsväg via passagen Ryggbolsvägen/E20 till Höga Bron där Skallsjövägen övergår i Södra vägen. GC-vägen planeras på den norra sidan av vägen. Breddningar av körbanan planeras ställvis i sydlig riktning för att få plats med planerad GC-väg. 2 Syfte och begränsningar Syftet med detta tekniska PM är att utgöra underlag för framtagandet av vägplan för aktuellt objekt. PM:et beskriver förekomsten av föroreningar i jord i anslutning till av Länsstyrelsen identifierade potentiellt förorenade fastigheter och förekomsten av s.k. tjärasfalt. Syftet är också att fastställa de geotekniska förhållandena längs vägsträckan samt att utreda behovet av eventuella förstärkningsåtgärder. 3 Utförda undersökningar Under maj 2016 utförde ÅF Infrastructure AB de geotekniska och miljötekniska undersökningar som utgör projekteringsunderlag för vägplan. Utförda undersökningar redovisas i Markteknisk undersökningsrapport, Geoteknik och Miljöteknik (MUR/Geo och Miljö) daterad 2016-11-04. 4 Styrande dokument SS-EN 1997-1:2005 Dimensionering geokonstruktioner Trafikverkets nationella bilaga TRVFS 2011:12 IEG Rapport 2:2008, Implementeringskommissionen för Europastandarder inom Geoteknik, grunderna i Eurokod 7 IEG Rapport 6:2008, Implementeringskommissionen för Europastandarder inom Geoteknik, Slänter och bankar Trafikverkets Publikation 2013:0667, version 2 TK Geo 13 Riktvärden för förorenad mark. Modellbeskrivning och vägledning. Naturvårdsverket (sep. 2009). Rapport 5976. ISBN: 978-91-620-5976-7. Asfalt och tjärasfalt, daterad 2013-10-01. Miljöförvaltningen Göteborgs Stad. Göteborgs Stad, 2013. Faktablad nr 135. Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1. Naturvårdsverket februari 2010. 4

5 Topografi och områdesbeskrivning Längs sträckan återfinns främst åkermark och tomtmark med enstaka skogspartier och industrifastigheter. Topografin varierar längs sträckan från att i väster ligga kring ca +56 till att i den nordöstliga delen nå ca +100. Partier med branta slänter återfinns på flera platser längs vägsträckan. Slänter mellan ca km 0/020 och 0/060 samt mellan ca km 0/180 och 0/240 har en lutning av ca 1:3. Vid ca km 1/520-1/600 finns slänter på båda sidor av vägen vars lutningar är ca 1:1. Vägsträckan ligger delvis inom Skallsjö grundvattentäkt. 6 Miljötekniska förhållanden Jordprover har uttagits i totalt tre undersökningspunkter (AF18, AF19 och AF28) för miljöteknisk analys. Provpunkterna AF18 och AF19 är lokaliserade där planerad GC-väg gränsar till fastigheter som bedöms potentiellt förorenade. Jordproverna har analyserats på ackrediterat laboratorium med avseende på tungmetaller, aromatiska och alifatiska kolväten, polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och klorerade alifatiska kolväten. I provtagningspunkt AF28 påvisades petroleumlukt i samband med fältarbetena och ett jordprov har analyserats avseende tungmetaller, aromatiska och alifatiska kolväten samt 20 st olika polycykliska aromatiska kolväten (PAH 20). Prov på asfalt har uttagits i tre undersökningspunkter (AF9, AF13ASF och AF24) för att avgöra eventuell förekomst av tjärasfalt. Okulär besiktning har genomförts med vit asfaltsspray och 2 st prover har analyserats på ackrediterat laboratorium med avseende på 16 st olika PAH. 6.1 Fält och laboratorieresultat I de analyserade jordproverna från undersökningspunkterna AF18 och AF19 har inte några halter överskridande KM (känslig markanvändning) eller MÄRR (mindre än ringa risk) påvisats. Vid mätning med PID (Photoionization detector) påvisades förhöjda värden av flyktiga organiska kolväten i provpunkt AF28 (0,5-1,0 meter under markytan). Vid laboratorieanalys av aktuellt jordprov har halter av aromater >C10-C16, PAH-M och PAH-H överskridande MKM (mindre känslig markanvändning) påvisats. Halter av aromater >C16-C35 och PAH- L har i samma prov påvisats överskridande KM (känslig markanvändning) men underskridande MKM. Övriga analyserade parametrar i jordproverna underskrider laboratoriets rapporteringsgränser och/eller Naturvårdsverkets riktvärden. Resultaten av analyserade asfaltsprover visar inte på några halter av summa PAH-16 överskridande 70 ppm PAH (motsvarar 70 mg/kg TS (torrsubstans)) och därmed bedöms asfalten inte vara s.k. tjärasfalt. 5

7 Geotekniska förhållanden 7.1 Jordlager och jorddjup Enligt SGU:s jordartskarta förekommer det i den västliga delen av vägsträckan glacial lera som i östlig riktning övergår i postglacial finsand i anslutning till industrifastigheterna. Ytterligare österut övergår finsanden i isälvssediment, Figur 7-1. N Industrifastigheter Figur 7-1. Utdrag från SGU:s karttjänst. Aktuell vägsträcka är markerad med röd linje. Jorddjupen är enligt SGU:s karttjänst som mäktigast (20-30 m) i den mellersta och i den nordöstra delen av vägsträckan. I den västra delen är jordmäktigheten mindre, mellan 5 och 10 m. Enligt nu utförda undersökningar förekommer inom sträckans västra del från markytan till mellan 0,3 och 0,5 meters djup mullhaltig sand följt av ca 2 till 2,5 m siltig torrskorpelera. Underlagrat torrskorpeleran förekommer siltig lera med inslag av siltskikt. Lerans mäktighet varierar mellan ca 7 och 11 meter. Underlagrat leran återfinns grövre friktionsjord som i sin tur vilar på berg. I undersökningspunkterna AF8, AF9 och AF10 förekommer sand och skikt av siltig lera med en mäktighet om ca 3 till 4 m ovan en lager grövre friktionsjord. I undersökningspunkterna AF11 till och med AF16 ökar mäktigheterna hos den siltiga torrskorpeleran (ca 2-4 m) och den siltiga leran (ca 4-8 m). Emellan undersökningspunkterna AF16 och AF18 6

övergår jordprofilen till att främst utgöras av en grusig sand med inslag av silt. Mäktigheten hos sanden varierar mellan ca 10 och 14 m. 7.2 Jordparametrar 7.2.1 Hållfasthetsparametrar Utvärderad skjuvhållfasthet redovisas i Figur 7-2. Figur 7-2. Utvärderad skjuvhållfasthet. Baserat på CPT-sonderingar samt trycksonderingar i närheten av ca km 1/520 till 1/600 bedöms sanden vara fast lagrad. 7

7.2.2 Deformationsparametrar Sammanvägda härledda värden avseende förkonsolideringstryck baseras på utvärderingar från CONRAD och CRS-försök, Figur 7-3. Figur 7-3. Utvärderat förkonsolideringstryck. 7.2.3 Övriga parametrar Den naturliga vattenkvoten varierar mellan 10 och 37 % i den siltiga torrskorpeleran och i den siltiga leran mellan 29 och 39 %. Konflytgränsen varierar mellan 32 och 56 % där den högre konflytgränsen återfinns ytligt i leran. Densiteten hos den siltiga leran varierar mellan 1,9 och 2,0 t/m 3 där den högre densiteten påvisats mot djupet. Den högsta uppmätta sensitiviteten (S t=40) återfinns på 8 meters djup i undersökningspunkt AF13. 8

7.3 Hydrogeologi Den fria grundvattenytan ligger mellan 0,3 och 3,0 meter under markytan enligt observationer i skruvprovtagningshål. Portrycket i friktionsjorden under leran har i 6 provpunkter mätts genom tryckutjämningsförsök i samband med CPT-sondering. Mätningarna visar att nolltrycksnivån i den västra delen av sträckan ligger på ca +55,2 och i den mellersta delen mellan ca +65,4 och +66,7. I undersökningspunkterna AF3 och AF5 motsvarar uppmätta trycknivåer 1,70 resp. 1,48 meter över markytan. 7.4 Stabilitets- och sättningsförhållanden Generellt föreligger inte några stabilitetsproblem längs sträckan. Inom några delsträckor förekommer dock höjdskillnader som inneburit att stabilitetsförhållandena har kontrollerats. Aktuella delsträckor är ca km 0/020-0/060, 0/180-0/240 samt 1/515-1/630. Inom delsträcka ca km 0/020-0/060 och 0/180-0/240 har tillfredsställande stabilitet påvisats för såväl befintlig, som ny vägutformning. Befintliga slänter mellan ca km 1/515 och 1/630 består av en övre och en nedre slänt. Den globala stabiliteten (stabilitet beräknad med stor glidyta där både den övre och den nedre slänten inkluderas) uppfyller tillfredsställande säkerhet för såväl befintlig som ny vägutformning. Den nedre slänten uppfyller generellt inte tillfredsställande säkerhet för befintlig vägutformning. Ställvis uppfylls inte heller tillfredställande säkerhet hos den övre slänten. Risken för sättningar bedöms som liten med hänsyn till den höga överkonsolideringsgraden hos leran i området. Enligt överslagsberäkning bedöms uppkomna sättningar bli mindre än 1 cm på 40 år och krav på tvärfallsavvikelse enligt TK Geo 13 uppfylls. 7.5 Omgivningspåverkan Närheten till byggnader är begränsad längs sträckan. Risken för påverkan av dessa vid byggnationen bedöms ur ett geotekniskt perspektiv vara liten. I samband med förstärkningsåtgärdande arbete mellan ca km 1/515 och 1/630 kommer trafikframkomligheten behöva begränsas till ett körfält. Vid schaktarbeten bör hänsyn tas till ledningar såsom vatten- och elledningar som återfinns längs sträckan. 8 Rekommendationer 8.1 Miljöteknik Där GC-vägen planeras i anslutning till de industrifastigheter som är klassade som potentiellt förorenade har inte några föroreningar överskridande MÄRR och/eller KM påvisats i de ytliga jordlagren. I provpunkt AF28 har däremot halter avseende aromater >C10-C16, PAH-M och PAH-H påvisats överskridande MKM och aromater >C16-C35 samt PAH-L påvisats överskridande KM men underskridande MKM. Utbredningen av dessa föroreningar bör utredas inför eller i samband med kommande byggskede för att avgöra eventuell masshantering. Samråd ska ske med tillsynsmyndigheten. 9

Det kan inte uteslutas att ytterligare föroreningar i jord och/eller grundvatten kan upptäckas i ett kommande byggskede. Den nu genomförda miljötekniska markundersökningen är översiktlig och omfattar den del av sträckan som ligger nära s.k. riskklassade fastigheter enligt MIFO. Påvisas indikationer på föroreningar i ett kommande byggskede ska aktuell tillsynsmyndighet underrättas enligt Miljöbalken 10 kap. 11. Resultaten från asfaltsprover längs sträckan visar på att asfalten inte är av typen tjärasfalt. Det går dock inte helt att utesluta eventuell förekomst i äldre underliggande asfaltslager eller i anslutning till t.ex. korsningar eller andra vägar. Vid eventuell indikation på förekomst av tjärasfalt i byggskedet ska aktuell tillsynsmyndighet underrättas. 8.2 Geoteknik Längs sträckan mellan ca km 1/515 och 1/630 rekommenderas förstärkningsåtgärder för att slänterna ska uppnå erforderlig stabilitet. Den nedre slänten föreslås förstärkas genom ett L-stöd vid släntkrön och en utflackning av slänten till en lutning av 1:2. Delvis kommer då fyllning behövas vid släntfot. Den övre slänten föreslås förstärkas genom ett L-stöd och fyllning vid släntfot. Slänter består av erosionskänslig jord (sand) och bör utformas på sådant sätt att de inte skadas av erosion. Erosionsskydd kan utformas enligt Trafikverkets tekniska råd för geokonstruktioner (TDOK 2013:0668). Avseende sättningar bedöms inte några förstärkningsåtgärder krävas längs sträckan. 10