Ergonomisk risikovurdering: hvordan gjøre det med æren i behold? Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

Relevanta dokument
Ergonomisk risikovurdering: hvordan gjøre det med æren i behold?

Hur många, hur länge, vilken metod? Tips och tricks om att mäta fysisk belastning

Mätning av fysisk belastning vid montering av oljeseparatorer för dieselfordon

Muskelaktivering i nacke/skuldra vid truckkörning

Arbets- och miljömedicin Lund. Arbetsställningar för huvud, nacke och armar hos byggnadselektriker. Rapport nr 10/2013

Arbets- och miljömedicin Lund

Introduktion till Belastningsergonomisk riskbedömning

forskning pågår Att identifiera ökad risk för värk/smärta vid datorarbete Sammanfattning

MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete

Mätning av fysisk belastning i nacke axlar armar och händer

Guldlocks nya jobb. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

Belastningsergonomiske risikovurderinger teori og praksis

Fysisk och psykosocial exponering varför och hur. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

Seba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten

Belastningsergonomisk riskbedömning Vägledning och metoder

Curriculum Vitae Per Magnus Gunnar Jonsson Personnummer: 52xxxx-xx9x

Variabilitet i exponering. Varför finns den? Hur hanterar vi den? Kan den vara till någon nytta? Ingrid Liljelind Yrkes- och miljömedicin Umeå

Prismatiska glasögon till stor hjälp i tandvården och kanske i andra yrken?

Variation i arbetet vad är det, hur gör man, och är det verkligen så viktigt?

Reliabilitet and validitet för sex observationsmetoder för manuell hantering och repetetivt arbete

Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen

Smärta från nacken hos tandvårdspersonal Går det att undvika?

AMM Syds åtgärdsnivåer för ergonomisk belastning - baserat på tekniska mätningar av exponeringen

Effektiva interventioner mot belastningsbesvär:

Vem skall förbättra ergonomin? Kan några ergonomiska metoder användas av de anställda själva? Motivation?

Organisatoriska förändringar inom offentlig tandvård -

Arbets- och miljömedicin Lund. Är det farligt med ensidigt repetitivt arbete? Kunskapsläget Rapport nr 14/2014

HÄLSOEFFEKTER OCH HELKROPPSVIBRATIONER HELKROPPSVIBRATIONER OCH LÄNDRYGGSSMÄRTA HELKROPPSVIBRATIONER OCH HÄLSOEFFEKTER

Hur kan vi bedöma risk för belastningsskador? - Nya framsteg

Patienthanteringstekniker för att förebygga MSD inom sjukvården

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS

QEC manual. Stående Sittande Vriden. Figur A1. Ryggen är Nästan neutral. Stående Sittande Vriden

Arbets- och miljömedicin Uppsala

QEC. Quick Exposure Check Ett ergonomiskt riskbedömningsinstrument. Pernilla Ericsson Leg. sjukgymnast/belastningsergonom Specialist i ergonomi

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

7.5 Experiment with a single factor having more than two levels

Arbetsbelastning vid städning av hotellrum

S0005M. Stokastiska variabler. Notes. Notes. Notes. Stokastisk variabel (slumpvariabel) (eng: random variable) Mykola Shykula

24/10/2016. Varför ska vi mäta när det finns validerade observationsmetoder? Inledning Behövs tekniska mätmetoder? Metod

Hört och lärt på NES2012

FaR-nätverk VC. 9 oktober

S0005M, Föreläsning 2

Publications (Organized as: Original peer reviewed papers; Thesis, book chapters, proceedings, reports etc; and Abstracts)

KTH, Enheten för ergonomi. Volvo Group Trucks Operations

Arbets- och miljömedicin Lund

AFA frukostseminarium 24/ Jörgen Eklund KTH

Arbets- och miljömedicin Lund

Statistical Quality Control Statistisk kvalitetsstyrning. 7,5 högskolepoäng. Ladok code: 41T05A, Name: Personal number:

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010

Arbets- och miljömedicin Lund. Arbetsmiljö och hälsa hos operationspersonal

ERGONOMI & HUMAN FACTORS SÄLLSKAPET SVERIGE. Göran M Hägg

Analys av Dieselavgaspartiklar/dieselrök

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström

Har EAN-kodens placering någon betydelse för arbetsbelastningen vid kassaarbete?

Publications (Organized as: Original peer reviewed papers; Thesis, book chapters, proceedings, reports etc; and Abstracts)

This exam consists of four problems. The maximum sum of points is 20. The marks 3, 4 and 5 require a minimum

Support for Artist Residencies

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Slide 1

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Variation på jobbet vad säger forskningen?


QEC manual. Stående Sittande Vriden. Figur A1. Ryggen är Nästan neutral. Stående Sittande Vriden

4.3 Stokastiska variabler (slumpmässiga variabler) 4.4 Väntevärde och varians till stokastiska variabler

Pågående metodutveckling för tolkning av film

2. Förklara vad en egenfrekvens är. English: Explain what en eigenfrequency is.

Chapter 2: Random Variables

8.1 General factorial experiments

Det här med levels.?

Forte-FHVmetodik nytt Nya metoder nytta? Nytta dvs ekonomi?

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Evidensgrader för slutsatser

Arbets- och miljömedicin Lund

Provmoment: Forskningsmetod, Salstentamen nr 1 Ladokkod:

Arbets- och miljömedicin Lund

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Illustrerad noggrannhet

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

MULTIPEL IMPUTATION - Ett sätt att hantera problemet med missing data

Arbetslivets betydelse för hälsan

A study of the performance

Arbetsmiljö för doktorander

En guidad tur i kostdjungeln

Kurskod: TAIU06 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TENA 31 May 2016, 8:00-12:00. English Version

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle

Arbets- och miljömedicin Lund

Epidemiologiska data i hälsoriskbedömning Hur kommer epidemiologiska studier in? Maria Feychting

Manuell hantering av handhållna maskiner och verktyg bland verkstadsarbetare

Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM)

School of Management and Economics Reg. No. EHV 2008/220/514 COURSE SYLLABUS. Fundamentals of Business Administration: Management Accounting

Är du lönsam lille vän (och för vem)?! Operationaliseringen av samverkan och dess implikationer för humaniora!

3rd September 2014 Sonali Raut, CA, CISA DGM-Internal Audit, Voltas Ltd.

7.1 Hypotesprövning. Nollhypotes: H 0 : µ = 3.9, Alternativ hypotes: H 1 : µ < 3.9.

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum:

I SKÄRNINGSPUNKTEN AV LEAN, ARBETSMILJÖ OCH PRODUKTIVITET

Arbets- och miljömedicin

Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan?

Metod och teori. Statistik för naturvetare Umeå universitet

Tentamen i matematisk statistik

Transkript:

Ergonomisk risikovurdering: hvordan gjøre det med æren i behold? Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

Riskvärderingar bygger ofta på observationer av fysisk belastning som är * För osystematiska * För begränsade * För osmarta * För dyra

Bättre metoder för riskbedömning Varför är det viktigt? Klokare tolkning av insamlade belastningsdata Självkritik inför ergonomiska undersökningar Bättre resursutnyttjande vid ergonomiska undersökningar Vart kan det leda? Tydligare kvalitetskrav på ergonomisk dokumentation Manualer för kvalitetssäkrad bedömning av belastningsdata Instrument för uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete Trovärdighet

Bra riskbedömning kräver Bra data om belastningar

Vilket mätinstrument ska jag välja

Metoder för belastningsbedömning Objektiva Teknisk mätning Observation Subjektiva Intervju Enkät Dagbok Special Register Pris Enkelhet Trovärdighet Flexibilitet Winkel & Mathiassen, 1994

Systematic evaluation of observational methods assessing biomechanical exposures at work Takala EP, Pehkonen I, Forsman M, Hansson GÅ, Mathiassen SE, Neumann P, Sjøgaard G, Veiersted KB, Westgaard R, Winkel J

Quick Exposure Check David et al., 2008 Observer s Worker s assessment At least one complete work cycle is observed before making the assessment. If a job consists of a variety of tasks, each task can be assessed separately.

Quick Exposure Check David et al., 2008

Strain Index Moore et al., 1995 / 2005 The simplest analysis, described here, occurs when the job involves a single task and the intensities and postures for each hand exertion are approximately equal.

NIOSH lifting equation Waters et al., 1993

NIOSH lifting equation Waters et al., 1993

Vad kom vi fram till? * 30 olika metoder 15 för belastning allmänt 9 för nacke / skuldror / arm 8 för manuell hantering * Stora skillnader i kvantitet och kvalitet av forskningen om enskilda metoders prestanda

Metoder för bedömning av nacke/skulder/arm Metod Samstäm m bättre metod Samband m besvär Samstäm inom obs Samstäm mellan obs Användare HSE UL - - - - P, A(?) RULA Moderat-Låg X - God-Mod? P, F Stetson's checklist - - - Moderat F Keyserling's Cumulative trauma checklist Moderat - - Mod-Låg P, F Ketola's expert tool Moderat-Låg - - Moderat P Strain index (SI) Moderat X God-Mod God-Mod P, F ACGIH HAL Moderat X God Moderat P, F OCRA Moderat X - - P, F Washington state ergonomic rule P; praktiker, ergonomer. F; forskare. A; arbetare - X - Moderat P, A(?)

Metoder för bedömning av manuell hantering Metod Samstäm m bättre metod Samband m besvär Samstäm inom obs Samstäm mellan obs Användare NIOSH Lifting Equation Ej relevant X - - P, F Arbouw Moderat - - - P NZ Code for MH - - - - P ManTRA - - - - P, F(?), A(?) MAC - - God-Mod God-Mod P, A(?) Washington state ergonomic rule Moderat X - Moderat P, A(?) ACGIH Lifting TLV Moderat - - - P BackEST Moderat-Låg - - Moderat F P; praktiker, ergonomer. F; forskare. A; arbetare

Befintliga riskvärderingsinstrument * Tar sällan hänsyn till exponeringens tidsförlopp och då oftast i form av genomsnittsfrekvens * Får problem när olika uppgifter kombineras i ett arbete * Inkluderar sällan bruksanvisning / datainsamlingsprinciper * Fokuserar individen, inte systemet * Är svåra att koppla till produktionsvillkor * Visar endast indirekt på förändringsmöjligheter

Att observera fysisk belastning med hedern i behåll * Systematiska observationsmetoder

Hur säkert är resultatet av min datainsamling

Metoder för belastningsbedömning Objektiva Teknisk mätning Observation Subjektiva Intervju Enkät Dagbok Special Register Pris Enkelhet Trovärdighet Flexibilitet Winkel & Mathiassen, 1994

Metoder för belastningsbedömning Objektiva Teknisk mätning Observation Subjektiva Intervju Enkät Dagbok Special Register Trovärdighet Winkel & Mathiassen, 1994

What s the problem en industriarbetares arbetsdag 100 75 Andel tid då ryggen är böjd mera än 20 registrering 50 25 0 0 registrering 100 200 300 400 500 Minuter

What s the problem 100 90 80 70 60 50 40 30 20 % 95-percentil median 10 5-percentil 0 0 5 10 Framåtböjning i ryggen hos industriarbetare %tid över 20

Variabilitet mellan frisörer och arbetsdagar 18 16 14 Tid (procent) med höger överarm över 60 Frisörens medelvärde Enskilda dagar 12 10 8 6 4 2 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 Frisör nr. Wahlström et al., 2010

Variabilitet i belastning inom och mellan individer ger osäkra stickprov (dvs. information som inte är perfekt)

Precision / Information Uttryck för precision av ett estimat av medelbelastning: Varians eller Standarddeviation (SD) s 2 BS/n s +s 2 BD/n s n d Varianskomponenter Antal mätningar (Kvalitet av) information: 1/SD

Mer data ger bättre säkerhet Paquet et al., 2005

Variabilitet i belastning inom och mellan individer ger osäkra stickprov Mer data ger bättre säkerhet

Hur mycket data behöver jag för att nå ett resultat som är tillräckligt säkert

En industriarbetares arbetsdag före en lyckad förändring och efter 100 75 50 Andel tid (procent) med ryggen böjd mera än 20 YES! innan efter Neeej 25 0 0 innan efter 100 200 300 400 500 Minuter

Material 3 industriarbetare 16 videofilmer per person från olika dagar, 3min per film 1 observatör Markering när ländryggen framåtböjd >20 Mathiassen & Paquet, 2010

Lyckade Fördelning interventioner av belastning mot för böjda én person ryggar 100 Övre 1/8 ändrat med: 10% 50% 100 Övre 1/2 ändrat med: 10% 50% % % 80 80 60 60 40 40 20 Innan intervention 20 Innan intervention 0 0 10 20 30 40 50 60 Tid >20 Mathiassen & Paquet, 2010 0 0 10 20 30 40 50 60 Tid >20

1.0 0.9 Sannolikheten att upptäcka att interventionen haft effekt Högsta 1/8 minskat med: 10% 0.8 0.7 0.6 0.5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Antal mätningar före och efter Mathiassen & Paquet, 2010

1.0 0.9 Sannolikheten att upptäcka att interventionen haft effekt Högsta 1/8 minskat med: 10% 0.8 0.7 0.6 ~ 15 minuter 0.5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Antal mätningar före och efter Mathiassen & Paquet, 2010

1.0 0.9 Sannolikheten att upptäcka att interventionen haft effekt Högsta 1/8 minskat med: Högsta 1/2 minskat med: 10% 50% 0.8 0.7 är låg, om inte ändringen är rejäl och man har många mätningar 0.6 0.5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Antal mätningar före och efter Mathiassen & Paquet, 2010

Att observera fysisk belastning med hedern i behåll * Systematiska observationsmetoder * Tillräckligt mycket data för att ge användbar information

Hur fördelar jag ett antal mätningar så att jag får mest möjlig information - Mellan individer, dagar, perioder inom dag

Fördela10 mätdagar mellan10 individer vad är statistiskt mest effektivt Många individer Många dagar per individ Det är lika effektivt

95%PI, %medel Fördelning av mätdagar 40 30 dagar total : 10 Frisörer, armelevation medel: 23 var BS : 14 var BD : 35 20 dagar total : 20 10 0 0 5 10 15 20 antal individer 95%PI: 95% av alla estimat ligger inom detta avstånd från medelvärdet

Hur fördelar jag ett antal mätningar så att jag får mest möjlig information - Mellan individer, dagar, perioder inom dag - Över tid inom dag

Mätningar inom en dag 100 75 60 minuters registrering i ett block Andel tid (procent) med höger arm över 90 registrering 50 25 0 0 registrering 100 200 300 400 500 Minuter

Mätningar inom en dag 100 75 50 60 minuters registrering i två block Andel tid (procent) med höger arm över 90 registrering registrering 25 0 0 100 200 300 400 500 Minuter

Fördela 60 minuters datainsamling under en hel arbetsdag vad är mest effektivt Én lång period Flera korta perioder under dagen Det spelar ingen roll

Datamaterial 23 bilmekaniker 4 hela arbetspass Inklinometri, överarmsvinkel Tid >90 Liv et al., 2011

Relativ varians på medelvärdet Fördelning av mätningar över tid 3.0 2.5 2.0 Blockstorlek 5 15 30 60 Sämre 1.5 1.0 0.5 Teoretisk prestanda s 2 BS/n s +s 2 BD/n s n d +s 2 WD/n s n d n q 0.0 Liv et al., 2011 60 120 240 Total registreringstid (minuter)

Relativ varians på medelvärdet Fördelning av mätningar över tid 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0 Liv et al., 2011 Blockstorlek 5 15 30 60 60 120 240 Total registreringstid (minuter) Sprid ut mätningarna! - särskilt när totaltiden är kort [fixed-interval aningen bättre än random]

Att observera fysisk belastning med hedern i behåll * Systematiska observationsmetoder * Tillräckligt mycket data för att ge användbar information * Smart upplagda mätningar

och mätningar kostar

Metoder för belastningsbedömning Objektiva Teknisk mätning Observation Subjektiva Intervju Enkät Dagbok Special Register Pris Enkelhet Trovärdighet Flexibilitet Winkel & Mathiassen, 1994

Metoder för belastningsbedömning Objektiva Teknisk mätning Observation Subjektiva Intervju Enkät Dagbok Special Register Pris Winkel & Mathiassen, 1994

Vad kostar en studie Č A +Č R +Č E +Č S +Ċ T +Ċ V +Ċ H +Ċ R +Ċ D +Ċ M Administration och möten Rekrytering av studieföretag Inköp av utrustning Utveckling mjukvara Träning av personal Resor till mätställe Hotellövernattningar Rekrytering av mätpersoner Datainsamling Databearbetning Fasta kostnader Rörliga kostnader Trask et al., 2012; Trask et al., 2013

Vad kostar en studie Flygplanslastare, 81 hela dagar, arm- och rygglutning Euro Videoobservation Inklinometri Datainsamling, fasta 17,209 22,228 Datainsamling, rörliga 38,160 44,428 Datainsamling, total 55,369 66,656 Databearbetning, fasta 20,363 24,283 Databearbetning, rörliga 11,070 1,972 Databearbetning, total 31,433 26,255 Total kostnad 86,802 92,912 Trask et al., 2012; Trask et al., 2013

Metoder för belastningsbedömning Objektiva Teknisk mätning Observation Subjektiva Intervju Enkät Dagbok Special Register Pris Trovärdighet Winkel & Mathiassen, 1994

Kostnadseffektivitet: Kvalitén av information vid en viss budget eller Priset för information av en viss kvalitet

Studier som jämför kostnadseffektiviteten av olika sätt att samla in data Armstrong 1995, 1996 Lemasters et al. 1996 Shukla et al. 2005 Rezagholi et al. 2012 Mathiassen et al. 2013 Trask et al. 2014 Rezagholi & Mathiassen, 2010; uppdaterat

Arbetet har filmats på video. Vilket är det smartaste sättet att observera arbetsställningar

Observatörer skiljer sig åt i bedömning

En observatör är inte överens med sig själv

Vad är mest kostnadseffektivt vid observation av arbetsställningar - Observera filmsekvenser Observera stillbilder Det är ingen skillnad

Videoobservation av arbetsställning 5 frisörer Två 30-min videofilmer från olika dagar 4 observatörer Skattad överarmsvinkel 2 repetitioner Rezagholi et al., 2012

Fyra sätt att observera 30 min video 15 utspridda snapshots 120 utspridda snapshots 15 sekvenser à 2 min 120 sekvenser à 15 sek Rezagholi et al., 2012

Varians inom och mellan observatörer* och observationstid per film Varians: 120 sekvenser 15 sekvenser 120 snapshots 15 snapshots Mellan observatörer 43 116 87 244 Inom observatör 149 143 131 290 Arbetstid* (minuter): Observation 73 39 18 2 * 30 min film, andel tid under 15! Spridda snapshots: största variabiliteten, men bästa kostnadseffektiviteten Rezagholi et al., 2012

Hur ska jag prioritera min arbetstid: filma arbetet eller observera de film jag har

Vad är mest kostnadseffektivt vid observation av arbetsställningar - Många videofilmer Många observatörer Många observationer per observatör Det är ingen skillnad

Kostnad vs information Kostnad: C F n d +C O n d n o n r Informationens kvalitet: 1/ s 2 WS/n d +s 2 BO/n o +s 2 WO/n d n o n r Enhetskostnader Varianskomponenter Antal mätningar

Kostnadskalkyl arbetstid C F ; Filmning: Transport och filmning C O ; Observation: Titta och bedöma

Källor till osäkerhet i observationer av arbetsställningar Skillnader mellan observatörer - observatörer bedömer inte arbetsställningar lika Skillnader inom observatör - en enskild observatör är inte konsekvent Biologisk varians - en observerad individ gör olika saker vid olika tidpunkter

Observatörsvarians 5 frisörer Två 30-min videofilmer från olika dagar 4 observatörer 120 snapshots per video Skattad överarmsvinkel Tid >90 och <15 2 repetitioner Mathiassen et al., 2013

Biologisk varians 28 frisörer 4 hela arbetspass Inklinometri, överarmsvinkel Tid >90 och <15 Mathiassen et al., 2013

Varianskomponenter och enhetskostnader %tid <15 Varianskomponenter: Inom frisör s 2 WS 179.6 Mellan observatörer s 2 BO 87.0 Inom observatör s 2 WO 130.6 Enhetskostnader: Filmning, C F 36 Observation, C O 7 Rezagholi et al., 2012

Grytklara ekvationer Kostnad: 36n d +7n d n o n r Informationens kvalitet: 1/ 179.6/n d +87.0/n o +130.6/n d n o n r Mathiassen et al., 2013

Informationens kvalitet (1/SD) 0,20 0.20 Value for the money tid med armen <15 0,15 0.15 0,10 0.10 0,05 0.05 1 2 3 4 5 10 6 7 8 9 12 14 16 18 20 22 # videos 1Obs 1Rep 0,00 0.00 0 200 400 600 800 1000 Kostnad, Mathiassen et al., 2013

Informationens kvalitet (1/SD) 0,20 0.20 Value for the money tid med armen <15 0,15 0.15 4Obs 1Rep 0,10 0.10 1Obs 1Rep 0,05 0.05 0,00 0.00 600 lagt på att 1 observatör bedömer 14 videofilmer én gång ger 36% sämre information 0 200 400 600 800 1000 Kostnad, Mathiassen et al., 2013

Informationens kvalitet (1/SD) 0,20 0.20 Money for the value tid med armen <15 0,15 0.15 4Obs 1Rep 0,10 0.10 1Obs 1Rep 0,05 0.05 0,00 0.00 En information av storleken 0.10 kostar 415% mer om 1 observatör bedömer 23 videofilmer én gång 0 200 400 600 800 1000 Kostnad, Mathiassen et al., 2013

Från jämförelser till optimering För en viss budget, vad är den maximala kvalitén av information som kan uppnås? eller Vid ett visst krav på informationens kvalitet, vilket är den billigaste sättet att nå dit?

Literatur om kostnadseffektiv datainsamling Jämförelser Armstrong 1995, 1996 Lemasters et al. 1996 Shukla et al. 2005 Rezagholi et al. 2012 Mathiassen et al. 2013 Trask et al. 2014 Optimering Spiegelman & Gray 1991 Spiegelman 1994 Stram et al. 1995 Duan & Mage 1997 Allison et al. 1997 Foster & Asztalos 2001 Whitmore et al. 2005 Mathiassen & Bolin 2011 Rezagholi and Mathiassen, 2010; updated

Optimering av kostnadseffektivitet Kostnad: C F n d +C O n d n o n r Informationens kvalitet: 1/ s 2 WS/n d +s 2 BO/n o +s 2 WO/n d n o n r bestäm den kombination (n d,n o,n r ) som,vid en viss total kostnad, ger den bäst möjliga kvalitet av informationen

Att observera fysisk belastning med hedern i behåll * Systematiska observationsmetoder * Tillräckligt mycket data för att ge användbar information * Smart upplagda mätningar * Kostnadseffektiva procedurer för datainsamling

Att observera fysisk belastning med hedern i behåll * Tillräckligt mycket data för att ge användbar information * Individer framför dagar framför mätningar inom dag * Utspridda mätningar i tid * Stillbilder framför filmsekvenser * Fler resurser på själva observationen, färre på underlaget

Shangri-La Tydligare krav på ergonomisk dokumentation, som får ta tid Manualer för kvalitetssäkrad bedömning av belastningsdata Instrument för uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete

Referenser som förekommer i bilderna (1) Hansson G-Å, Arvidsson I, Ohlsson K, Nordander C, Mathiassen SE, Skerfving S, Balogh I: Precision of measurements of physical workload during standardised manual handling. Part II: Inclinometry of head, upper back, neck and upper arms. J Electromyogr Kinesiol 16 (2006): 125-136 Liv P, Mathiassen SE, Svendsen SW: Theoretical and empirical efficiency of sampling strategies for estimating upper arm elevation. Ann Occup Hyg 55 (2011): 436-449 Mathiassen SE, Burdorf A, van der Beek AJ: Statistical power and measurement allocation in ergonomic intervention studies assessing upper trapezius EMG amplitude. A case study of assembly work. J Electromyogr Kinesiol 12 (2002): 27-39 Mathiassen SE, Paquet V: The ability of limited exposure sampling to detect effects of interventions that reduce the occurrence of pronounced trunk inclination. Appl Ergon 41 (2010): 295-304 Mathiassen SE, Liv P, Wahlström J: Cost-efficient measurement strategies for posture observations based on video recordings. Appl Ergon 44 (2013): 609-617 Nordander C, Balogh I, Mathiassen SE, Ohlsson K, Unge J, Skerfving S, Hansson G-Å: Precision of measurements of physical workload during standardised manual handling. Part I: Surface electromyography of m. trapezius, m. infraspinatus and the forearm extensors. J Electromyogr Kinesiol 14 (2004): 443-454 Paquet V, Punnett L, Woskie S, Buchholz B: Reliable exposure assessment strategies for physical ergonomics stressors in construction and other non-routinized work. Ergonomics 48 (2005): 1200-1219

Referenser som förekommer i bilderna (2) Rezagholi M, Mathiassen SE, Liv P: Cost efficiency comparison of four video-based techniques for assessing upper arm postures. Ergonomics 55 (2012): 350-360 Takala EP, Pehkonen I, Forsman M, Hansson G-Å, Mathiassen SE, Neumann WP, Sjøgaard G, Veiersted KB, Westgaard RH, Winkel J: Systematic evaluation of observational methods assessing biomechanical exposures at work. Scand J Work Environ Health 36 (2010): 3-24 Trask C, Mathiassen SE, Wahlström J, Heiden M, Rezagholi M: Data collection costs in industrial environments for three occupational posture exposure assessment methods. BMC Med Res Methodol 12 (2012): 89 Trask C, Mathiassen SE, Jackson JA, Wahlström J: Data processing costs for three posture assessment methods. BMC Med Res Methodol 13 (2013): 124 Trask C, Mathiassen SE, Wahlström J, Forsman M: Cost-efficient assessment of biomechanical exposure in occupational groups, exemplified by posture observation and inclinometry. Scand J Work Environ Health (2014; epub ahead of print; doi: 10.5271/sjweh.3416) Wahlström J, Mathiassen SE, Liv P, Hedlund P, Forsman M, Ahlgren C: Upper arm postures and movements in female hairdressers across four full working days. Ann Occup Hyg 54 (2010): 584-594 Winkel J, Mathiassen SE: Assessment of physical work load in epidemiological studies - concepts, issues and operational considerations. Ergonomics 37 (1994): 979-988

Extra referenser Burdorf A, van der Beek AJ: Exposure assessment strategies for work-related risk factors for musculoskeletal disorders. Scand J Work Environ Health 25 suppl 4 (1999): 25-30 Denis D, Lortie M, Rossignol M: Observation procedures characterizing occupational physical activities: critical review. Int J Occup Safety Ergon 6 (2000): 463-491 Hoozemans MJM, Burdorf A, van der Beek AJ, Frings-Dresen MHW, Mathiassen SE: Group-based measurement strategies in exposure assessment explored by bootstrapping. Scand J Work Environ Health 27 (2001): 125-132 Mathiassen SE, Burdorf A, van der Beek AJ, Hansson G-Å: Efficient one-day sampling of mechanical job exposure data - a study based on upper trapezius activity in cleaners and office workers. Am Ind Hyg Assoc J 64 (2003): 196-211 Mathiassen SE, Wahlström J, Forsman M: Bias and imprecision in posture percentile variables estimated from short exposure samples. BMC Med Res Methodol 12 (2012): 36 Svendsen SW, Mathiassen SE, Bonde JP: Task-based exposure assessment in ergonomic epidemiology - a study of upper arm elevation in the jobs of machinists, car mechanics, and house painters. Occup Environ Med 62 (2005): 18-26 Trask C, Teschke K, Morrison J, Johnson PW, Village J, Koehoorn M: How long is long enough? Evaluating sampling durations for low back EMG assessment. J Occup Environ Hyg 5 (2008): 664-670 van der Beek AJ, Frings-Dresen MHW: Assessment of mechanical exposure in ergonomic epidemiology. Occup Environ Med 55 (1998): 291-299 Winkel J, Mathiassen SE: Assessment of physical work load in epidemiologic studies: concepts, issues and operational considerations. Ergonomics 37 (1994): 979-988

Observationer av fysisk belastning är ofta * För osystematiska * För begränsade * För osmarta * För dyra

Arbetsställningar ändrar sig över tid

Storleken av belastningsvariabilitet s 2 BS s 2 BD s 2 WD Montering; median trapemg (Mathiassen et al. 2002) 148 89 23 Montering; median trapemg (Nordander et al. 2004) Montering; median armelev (Hansson et al. 2006) Frisörer; median armelev (Wahlström et al. 2010) Bilmekaniker; medel armelev (Liv et al. 2011) 0.8 1.4-37 21-14 10-22 9 237

Storleken av belastningsvariabilitet CV BS CV BD CV WD Montering; median trapemg (Mathiassen et al. 2002) 0,24 0,19 0,10 Montering; median trapemg (Nordander et al. 2004) Montering; median armelev (Hansson et al. 2006) Frisörer; median armelev (Wahlström et al. 2010) Bilmekaniker; medel armelev (Liv et al. 2011) 0,15 0,20-0,19 0,14-0,16 0,14-0,16 0,10 0,52 CV: standardavvikelse/medelvärde

Mer data ger bättre säkerhet Paquet et al., 2005

Mer data ger bättre säkerhet Medel: 13,4 Hoozemans et al., 2001

May 12 May 13 May 14 Tre nivåer av variabilitet Mellan individer Mellan dagar inom individ Inom dag inom individ

Variance components and unit costs Time >90 Time <15 Variance components: Between films s 2 WS 3.7 179.6 Between observers s 2 BO 0.0 87.0 Within observer s 2 WO 9.0 130.6 Unit costs: Filming, C F 36 36 Observation, C O 7 7

Bootstrapping När jag tittade ner såg jag att mina stövlar var försedda med ovanligt långa och stadiga stroppar. Jag tog tag i dom med ett fast grepp och drog av all min kraft. Snart hade jag dragit upp mig själv till kanten och kunde träda ut på fasta marken utan vidare bekymmer. Baron von Münchhausen: Sällsamma resor och äventyr till lands och vatten

Expected precision of a group mean: Variance between subject s means ( var + var /n BS BD d +var /n WD d n)/n q s Variance of a subject s mean I.e.: Number of subjects Variance components and Number and allocation of measurements

Investigated measurement strategies Budget up to 1000 1, 2, 3, 4 observers 1, 2, 3, 4 observation repeats per observer Number of videos as allowed by budget

Biologisk varians, observatörsvarians, antal mätningar: Hur stor blir osäkerheten på resultatet? s 2 µ = s 2 WS/n d + s 2 BO/n o + s 2 WO/n d n o n r Varianskomponenter Antal mätningar Effektivitet (prestanda, information): 1/ s 2 µ

Information Information: 1/SD = 1/ s 2 WS/n d +s 2 BO/n o +s 2 WO/n d n o n r Varianskomponenter Antal mätningar

Kostnader för filmning och observation kostnadsfunktion C tot = C F n d + C O n d n o n r Enhetskostnader Antal mätningar

Efficiency Cost and efficiency Time >90 1,6 1.6 1,4 1.4 1,2 1.2 1,0 1.0 0,8 0.8 0,6 0.6 0,4 0.4 1 2 3 4 5 6 7 8 10 9 12 14 16 18 20 22 # videos Obs1Rep1 0,2 0.2 0,0 0.0 0 200 400 600 800 1000 Cost,

Efficiency Cost and efficiency Time >90 1,6 1.6 1,4 1.4 1,2 1.2 1,0 1.0 9 14 Obs1Rep4 9 videos Obs1Rep1 14 videos 0,8 0.8 0,6 0.6 0,4 0.4 0,2 0.2 0,0 0.0 0 200 400 600 800 1000 Cost,

Efficiency Value for the money Time >90 1,6 1.6 1,4 1.4 1,2 1.2 1,0 1.0 0,8 0.8 0,6 0.6 0,4 0.4 0,2 0.2 0,0 0.0 0 200 400 600 800 1000 Cost, Obs1Rep1 Obs1Rep4 Obs2Rep1 Obs2Rep4 Obs4Rep1 Obs4Rep4 Using 600 on having 1 observer look at 14 videos once decreases efficiency by 15%

Efficiency Money for the value Time >90 1,6 1.6 1,4 1.4 1,2 1.2 1,0 1.0 0,8 0.8 0,6 0.6 0,4 0.4 0,2 0.2 0,0 0.0 0 200 400 600 800 1000 Cost, Obs1Rep1 Obs1Rep4 Obs2Rep1 Obs2Rep4 Obs4Rep1 Obs4Rep4 Getting an efficiency of 1.0 by having 1 observer look at 13 videos once increases cost by 46%

Efficiency Value for the money Time <15 0,20 0.20 0,15 0.15 Obs1Rep1 Obs1Rep4 Obs2Rep1 Obs2Rep4 0,10 0.10 Obs4Rep1 Obs4Rep4 0,05 0.05 0,00 0.00 Using 600 on having 1 observer look at 14 videos once decreases efficiency by 36% 0 200 400 600 800 1000 Cost,

Efficiency Budget influences ranking Time <15 0,20 0.20 0,15 0.15 Obs1Rep1 Obs1Rep4 Obs2Rep1 Obs2Rep4 0,10 0.10 Obs4Rep1 Obs4Rep4 0,05 0.05 0,00 0.00 0 200 400 600 800 1000 Cost,

Efficiency Money for the value Time <15 0,20 0.20 0,15 0.15 Obs1Rep1 Obs1Rep4 Obs2Rep1 Obs2Rep4 0,10 0.10 Obs4Rep1 Obs4Rep4 0,05 0.05 0,00 0.00 Getting an efficiency of 0.10 by having 1 observer look at 23 videos once increases cost by 415% 0 200 400 600 800 1000 Cost,

Mätstrategier vad vill vi veta Hur mycket varierar belastning mellan och inom individer i olika yrken Hur väl fungerar olika mätverktyg i olika yrken Hur mycket belastningsdata är nödvändigt för olika syften Hur lägger man bäst upp en mätstrategi i tid Hur väl kan man förutsäga prestandan av olika mätstrategier Vad kostar det att använda olika mätverktyg, och hur mycket information får man för pengarna Går det att uppskatta dyra belastningsdata med billig kunskap om personen eller arbetet