Rapport 2010:1 Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar Kohortanalyser Linköping augusti 2010 Kerstin Aronsson Madeleine Borgstedt-Risberg Lars Walter www.lio.se/fhvc
Innehållsförteckning BAKGRUND...- 3 - SYFTE...- 4 - DELMÅL...- 4 - MATERIAL OCH METOD...- 5 - SOCIOEKONOMISKT INDEX... - 6 - STUDIEGRUPP 1, BARN FÖDDA ÅR 2000... - 6 - STUDIEGRUPP 2, UNGDOMAR FÖDDA 1987... - 6 - RESULTAT...- 7 - GRUPP 1. BARN FÖDDA ÅR 2000... - 7 - Karies...- 8 - Socioekonomisk kartläggning...- 9 - Byte av bostad...- 10 - GRUPP 2. UNGDOMAR FÖDDA ÅR 1987... - 11 - Karies...- 12 - Socioekonomisk kartläggning...- 13 - Byte av bostad...- 14 - DISKUSSION...- 15 - SLUTSATSER...- 16 - REFERENSER...- 17 - - 1 -
- 2 -
Bakgrund Karies är en folksjukdom som drabbar en stor del av den svenska befolkningen. Karies orsakar problem för den enskilde individen i form av infektioner, tandvärk, störningar i bettutveckling och tuggfunktion. Grav karies påverkar också utseendet, vilket kan upplevas som socialt handikappande. Omfattande kariesskador innebär höga vårdkostnader för samhället och vårdgivarna inom den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården. Barn- och ungdomstandvård utförs både av folktandvården och privattandvården. Tandhälsan och kariessjukdomens utbredning hos barn och ungdomar i Östergötland, följs upp genom årlig rapportering av epidemiologiska data för åldrarna 3, 6, 9, 12, 16 och 19 år. Registreringen utförs vid undersökningstillfället och inrapporteras av alla vårdgivare i Östergötland (Ref.1). Insamlade data sammanställs årligen och visar att tandhälsan stadigt har förbättrats under perioden 1994 2008, men att den är ojämnt fördelad (Ref. 2). Vissa individer utvecklar betydligt mer karies än andra och karies har ett starkt samband med socioekonomiska förhållanden i familjen och omgivningen. Tandhälsouppföljningen visar att: År 2003 var 94 procent av Östergötlands treåringar (födda år 2000) fria från synlig karies i mjölktänderna, (dmft=0). År 2006 hade andelen kariesfria sexåringar, (födda år 2000), sjunkit till 74 procent. Vart femte barn, cirka 830 individer, av dem som tidigare hade till synes friska tänder, hade utvecklat manifest karies under treårsperioden. År 2003 var 76 procent av länets sextonåringar, (födda år 1987), kariesfria i de permanenta tändernas kontaktytor (DFSa=0). År 2006 hade andelen nittonåringar, (födda 1987), med kariesfria kontaktytor sjunkit till 60 procent. Fler än var sjätte, av de tidigare friska ungdomarna, cirka 840 individer, hade utvecklat manifest karies i tändernas kontaktytor under treårsperioden. År 2003 hade 2 procent av sextonåringarna mer än fem karierade eller fyllda kontaktytor, DFSa>5. År 2006 hade andelen nittonåringar med mer än fem karierade eller fyllda kontaktytor, DFSa>5, ökat med 3 procentenheter (cirka 160 individer), till 5 procent. Trots att tandhälsan har förbättrats hos stora delar av befolkningen, så finns det fortfarande ett antal barn och ungdomar, hos vilka omfattande kariesutveckling är ett problem. Avsikten med studien var att ta fram mer kunskap om de grupper som utvecklar karies. - 3 -
Syfte Att identifiera grupper av barn och ungdomar som utvecklar karies, för att kunna rikta anpassade interventionsinsatser till dessa. Delmål Beskrivning och geografisk kartläggning av a) gruppen barn, 3 6 år, som hade kariesfria mjölktänder (dmft=0) år 2003 men utvecklade karies (dmft>0) under perioden 2004 2006. b) gruppen ungdomar, 16 19 år som hade kariesfria kontaktytor i sina permanenta tänder, (DFSa=0), år 2003, men utvecklade karies i kontaktytorna (DFSa>0), under perioden 2004 2006. Beskrivning av gruppen högkariesaktiva ungdomar, 16 19 år, som hade ett till fem kariesangrepp eller fyllningar i tändernas kontaktytor, (DFSa<=5) fram till och med år 2003, och som hade sex eller fler kariesangrepp eller fyllningar (DFSa>5) vid undersökningen år 2006. Förslag till interventionsstrategi. - 4 -
Material och metod För att mäta tandhälsa används, såväl nationellt som internationellt, variabler som fastställts av Världshälsoorganisationen, WHO (Ref 4). D Decayed Karierad tand eller tandyta M Missing Tand eller tandyta som saknas på grund av karies F Filled Tand eller tandyta som har fyllning, utförd på grund av karies T Tooth Tand S Surface Tandyta a approximal Tandyta som gränsar till nästa tand i tandbågen, kontaktyta Variabler som avser mjölktänder skrivs med gemener och variabler som avser permanenta tänder skrivs med versaler. I studien används indexen: dmft: antal mjölktänder som har kariesangrepp, fyllning eller förlorats på grund av karies. DFSa: antal kontaktytor på permanenta tänder, som har kariesangrepp eller fyllning på grund av karies. Uppföljningen av kariesutveckling omfattar barn födda år 2000 och ungdomar födda 1987, som besökt tandvården både 2003 och 2006. Det vill säga de år barnen är 3 respektive 6 år och ungdomarna 16 respektive 19 år. Följande beteckningar används i studien för indelning av studiematerialet. Kariesfri: dmft = 0, både år 2003 och år 2006 DFSa = 0, både år 2003 och år 2006 Kariesutveckling: dmft = 0, år 2003 och deft > 0, år 2006 DFSa = 0, år 2003 och DFSa > 0, år 2006 Högkariesaktiv: DFSa<=5, år 2003 och DFSa>5, år 2006 Övriga: barn och ungdomar som redan hade karies år 2003. Från Masterregistret som är ett system som hanterar personuppgifter från befolkningsregistret valdes alla barn som bodde i Östergötland år 2003 och som är födda år 2000 eller år 1987. Master innehåller bland annat uppgifter om personnummer, namn och adress för personer skrivna i Östergötlands, Jönköping, Kalmar och Kronobergs län. Dessa uppgifter sammanfördes med barnens och ungdomarnas tandhälsodata på individnivå. - 5 -
Socioekonomiskt index Östergötlands nyckelkodsområden har indelats i fem socioekonomiska nivåer, från högsta till lägsta nivå. Indelningen är baserad på andel höginkomsttagare och nyckelkodsområdena fördelar sig med 10, 20, 40, 20 respektive 10 procent till de olika socioekonomiska nivåerna. Den socioekonomiska analysen och kartläggningen finns beskriven i rapporten: A socioeconomic classification of small areas in the county of Östergötland (Ref. 3). Rapporten beskriver bakgrunden och metoden för konstruktionen av det socioekonomiska indexet som utgör grunden för analysen av tandhälsan. Resultaten visar att övriga socioekonomiska variabler som till exempel utbildningsnivå samverkar med indexet samt att det finns tydliga samband mellan indexet, levnadsvanor och hälsa. Studiegrupp 1, barn födda år 2000 a. Urval av de barn, som fanns med i Masterregistret aktuellt år, och som hade inrapporterade tandhälsodata både 2003 som treåringar och 2006 som sexåringar. b. Urval av de barn som var kariesfria, dmft=0, år 2003 och hade utvecklat karies, dmft>0, år 2006. c. Bostadsadress/nyckelkodsområde för studiegruppen togs fram för år 2003, 2006 och 2008. Studiegrupp 2, ungdomar födda 1987 a. Urval av de ungdomar, som fanns med i Masterregistret aktuellt år, och som hade inrapporterade tandhälsodata både 2003 som sextonåringar och 2006 som nittonåringar. b. Urval av de ungdomar som var kariesfria, DFSa=0, år 2003 och hade utvecklat karies, DFSa>0, år 2006. c. Bostadsadress/nyckelkodsområde för studiegruppen togs fram för år 2003, 2006 och 2008. d. Urval av de ungdomar som hade, DFSa<=5, år 2003 och DFSa>5, år 2006. Materialet studerades avseende a. Fördelning av individerna mot den socioekonomiska gruppindelningen i Östergötland 2003, 2006 och 2008. b. Flyttning under perioden 2003 2008-6 -
Resultat Grupp 1. Barn födda år 2000 Av totalt 4 408 barn födda år 2000 fanns 2 262 barn (51,3%) registrerade i Master och Tandhälsoepidemiologi både 2003 och 2006 (tabell 1). Sju barn som var folkbokförda utanför Östergötlands län, men fick tandvård i Östergötland och hade epidemiologisk registrering både 2003 och 2006 togs med i materialet. I studiegrupp 1 inkluderades därmed 2 269 barn, av dessa var 1 107 flickor (49 %) och 1 162 pojkar (51 %). Tabell 1. Barn födda år 2000, som fanns registrerade i Master respektive Tandhälsoepidemiologi 2003 och/eller 2006. Barn födda 2000 Antal Andel, % Master och Tandepi både 2003 och 2006 2 262 51,3 Master och Tandepi endast 2003 466 10,6 Master och Tandepi endast 2006 1 060 24,0 Master enbart 431 9,8 Tandepi 2003 och 2006, saknas i Master 7 0,2 Tandepi 2003, saknas i Master 4 0,1 Tandepi 2006, saknas i Master 178 4,0 Totalt 4 408 100,0-7 -
Karies I studiegrupp 1 var totalt 57 procent av barnen kariesfria både 2003 och 2006, 17 procent hade utvecklat karies under perioden, och 26 procent hade karies både 2003 och 2006, det vill säga hade utvecklat karies i minst en tand, redan vid tre års ålder. Av dem som utvecklade karies mellan 2003 och 2006 var 46 procent flickor och 54 procent pojkar. Bland flickorna var andelen som var kariesfria både 2003 och 2006 högre än bland pojkarna (figur 1). Flickor Pojkar 100 90 80 70 Andel (%) 60 50 40 30 20 10 0 Kariesfria 2003 och 2006 Kariesfria 2003, karies 2006 Karies 2003 och 2006 Figur 1. Kariesfrekvens i studiegrupp 1, vid 3 respektive 6 års ålder, per kön. - 8 -
Socioekonomisk kartläggning Bostadsadress togs fram för studiegrupp 1, år 2003, 2006 och 2008. Adresserna fördelades efter socioekonomi i fem grupper. I de tre socioekonomiskt mest välbeställda områdena var andelen barn som höll sig kariesfria under åren 2003 till 2006 högre än i områdena med lägre socioekonomi (figur 2). Andelen treåringar som utvecklade karies under treårsperioden 2003 2006 var en av fem i de högsta och mellersta, respektive en av sju i de näst högsta socioekonomiska områdena. I det näst lägsta segmentet var andelen en av fyra, och i det lägsta utvecklade vart tredje barn karies. Det förelåg inga större skillnader i fördelningen på socioekonomisk tillhörighet vid jämförelse 2003, 2006 och 2008. Kariesfria vid 3 och 6 år 2003 Kariesfria vid 3 år, karies vid 6 år 2003 Kariesfria vid 3 och 6 år 2006 Kariesfria vid 3 år, karies vid 6 år 2006 Kariesfria vid 3 och 6 år 2008 Kariesfria vid 3 år, karies vid 6 år 2008 100 90 80 70 Andel (%) 60 50 40 30 20 10 0 Högst socioekonomi Näst högst Mellerst Näst lägst Lägst Figur 2. Bostad år 2003, 2006 och 2008 för studiegrupp 1, efter socioekonomisk indelning - 9 -
Byte av bostad Att byta bostad kan innebära både positiva förändringar och försämringar för barn och ungdomar. Att byta till en större bostad i ett tryggt bostadsområde kan för en familj innebära förbättrad livskvalitet, medan ständiga uppbrott kan skapa otrygghet och brist på kontinuitet i socialt samspel, vård och omsorg. 36 procent av studiegruppen hade bott på samma ställe under åren 2000 2008, och 32 procent hade flyttat en gång. Ett fåtal barn, 21 stycken, hade bytt bostad 7 16 gånger under perioden. Av de kariesfria barnen flyttade 29 procent två eller fler gånger, jämfört med 41 procent för de barn som utvecklade karies under perioden 2003 2006 (figur 3). Andel (%) Inte flyttat Flyttat en gång Flyttat 2 eller flera ggr 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Kariesfria vid 3 och 6 år Kariesfria vid 3 år, karies vid 6 år Figur 3. Jämförelse av flyttningsfrekvens, under perioden 2000 2008, hos kariesfria barn respektive barn som utvecklade karies, i studiegrupp 1-10 -
Grupp 2. Ungdomar födda år 1987 Av totalt 5 587 ungdomar födda 1987 fanns 3 757 ungdomar (67 %) registrerade i Master och Tandhälsoepidemiologi både 2003 och 2006 (tabell 2). 12 ungdomar som var folkbokförda utanför Östergötlands län, men fick tandvård i Östergötland och hade tandhälsodata både 2003 och 2006 inkluderades i materialet. Studiegrupp 2 bestod därmed av 3 769 ungdomar, varav 1 806 var flickor (48 %) och 1 963 var pojkar (52 %). Tabell 2. Ungdomar födda år 1987, som fanns registrerade i Master respektive Tandhälsoepidemiologi 2003 och/eller 2006 Barn födda 1987 Antal Andel, % Master och Tandepi både 2003 och 2006 3 757 67,2 Master och Tandepi endast 2003 552 9,9 Master och Tandepi endast 2006 767 13,7 Master enbart 246 4,4 Tandepi 2003 och 2006, saknas i Master 12 0,2 Tandepi 2003, saknas i Master 10 0,2 Tandepi 2006, saknas i Master 243 4,3 Totalt 5 587 100,0-11 -
Karies I studiegrupp 2 var totalt 57 procent av ungdomarna kariesfria både 2003 och 2006, 16 procent hade utvecklat karies under perioden och 27 procent hade karies både 2003 och 2006. Av dem som utvecklade karies mellan 2003 och 2006 var 45 procent flickor och 55 procent pojkar (figur 4). År 2003 hade 2 procent (57 individer) av sextonåringarna mer än fem karierade eller fyllda sidoytor (DFSa>5). År 2006 hade andelen med mer än fem karierade eller fyllda sidoytor (DFSa>5), ökat med 3 procentenheter (128 individer), till 5 procent (185 individer). Högre andel pojkar än flickor hade hög kariesaktivitet. Flickor Pojkar 100 90 80 70 Andel (%) 60 50 40 30 20 10 0 Kariesfria 2003 och 2006 Kariesfria 2003, karies 2006 Karies 2003 och 2006 Figur 4. Kariesfrekvens i studiegrupp 2, vid 16 respektive 19 års ålder, per kön. - 12 -
Socioekonomisk kartläggning Bostadsadress togs fram för studiegrupp 2, år 2003, 2006 och 2008. Adresserna fördelades efter socioekonomi i fem grupper. De socioekonomiska skillnaderna mellan de kariesfria ungdomarna (16 19 år) och de som utvecklade karies under perioden 2003 2006, var mindre uttalade för ungdomarna än för de yngre barnen (3 6 år). Tandhälsan var något sämre i det lägsta socioekonomiska segmentet, men skillnaderna minskar mellan 2003 och 2008. Kariesfria vid 16 och 19 år 2003 Kariesfria vid 16, karies vid 19 år 2003 Kariesfria vid 16 och 19 år 2006 Kariesfria vid 16, karies vid 19 år 2006 Kariesfria vid 16 och 19 år 2008 Kariesfria vid 16, karies vid 19 år 2008 100 90 80 70 Andel (%) 60 50 40 30 20 10 0 Högst socioekonomi Näst högst Mellerst Näst lägst Lägst Figur 5. Bostad år 2003, 2006 och 2008 för studiegrupp 2, efter socioekonomisk indelning. - 13 -
Byte av bostad I studiegruppen hade 27 procent bott på samma ställe under åren 1997 2008 och 29 procent hade flyttat en gång. Ett mindre antal ungdomar, 66 stycken (2 procent), hade flyttat 7 13 gånger under perioden 1997 2008. Data om bostad och flyttning finns från 1997 då Masterregistret startade. Uppgifter saknas därför för ungdomarnas tio första levnadsår. Av de kariesfria ungdomarna flyttade 44 procent två eller fler gånger under åren 1997 2008, jämfört med 48 procent för de ungdomar som utvecklade karies under perioden 2003 2006. Det föreligger endast marginella skillnader i flyttningsmönster mellan grupperna. Andel (%) Inte flyttat Flyttat en gång Flyttat 2 eller flera ggr 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Kariesfria vid 16 och 19 år Kariesfria vid 16, karies vid 19 år Figur 6. Jämförelse av flyttningsfrekvens i studiegrupp 2, under perioden 1997-2008 Data om flyttning finns tillgängliga från 1997 då ungdomarna var 10 år gamla. Flyttningar under de första tio åren finns därför inte med i sammanställningen. - 14 -
Diskussion Material Under perioden 2003 2006 var andelen barn och ungdomar som fick tandhälsodata registrerade anmärkningsvärt lågt, trots att både tre år och sex år var obligatoriska indikatoråldrar. Studiegrupp 1 utgör därför endast cirka hälften, och studiegrupp 2 två tredjedelar av respektive befolkningsgrupp. Följsamheten till registrering av tandhälsodata har senare förbättrats. Bortfallet har påverkat studiegruppernas representativitet mot respektive befolkningsgrupp. I hela gruppen, födda år 2000, var andelen kariesfria individer 94 procent år 2003 respektive 74 procent år 2006. I studiegrupp 1 var andelen kariesfria 74 procent år 2003 och 57 procent 2006. De barn som ingår i studien hade betydligt sämre tandhälsa än genomsnittet för länet. Det skulle kunna förklaras med att barn med hög kariesrisk, till skillnad från de friska, kallas till undersökning varje år och därför har tandhälsodata registrerade både vid 3 år och vid 6 år. Andelen barn som fick sitt första kariesangrepp under perioden 2003 2006 var 21 procent i hela åldersgruppen och 17 procent studiegruppen. I studiegrupp 2, ungdomar födda 1987, var förhållandet det omvända. I hela åldersgruppen var andelen kariesfria individer 40 procent år 2003 respektive 25 procent år 2006. I studiegrupp 2 var andelen kariesfria 73 procent år 2003 respektive 57 procent 2006. De ungdomar som ingår i studien hade betydligt bättre tandhälsa än genomsnittet för länet. Kanske är de friska ungdomarna mer benägna att besöka tandvården regelbundet? Andelen ungdomar som fick sitt första kariesangrepp under perioden 2003 2006 var 15 procent i hela åldersgruppen och 16 procent i studiegruppen. Bland de högkariesaktiva ungdomarna i studiegrupp 2, var förändringen densamma som i totala materialet för tandepidemiologin 2003 respektive 2006. Socioekonomi I den yngre studiegruppen kunde man se ett samband mellan kariesutveckling och socioekonomiska förhållanden. För denna grupp kan det vara meningsfullt att rikta förebyggande insatser till geografiska områden. Bästa tandhälsan fanns i gruppen med näst högst socioekonomi. För den äldre studiegruppen fanns inga tydliga samband mellan socioekonomi och tandhälsoutveckling. För den äldre studiegruppen skulle det kunna vara mer ändamålsenligt att rikta uppsökande, förebyggande insatser mer till hela åldersgrupper i skola, på arbetsplatser eller i fritidsverksamhet. Byte av bostad I den yngre studiegruppen förelåg ett samband mellan antal flyttar och utveckling av karies. I den äldre studiegruppen var sambanden inte lika tydliga. Där fanns inte heller data för flyttning under de första tio åren av ungdomarnas liv. Det är vanligt att ungdomar i övre tonåren flyttar till eget boende och byter bostadsort för att studera. Detta tycks tillfälligt bryta de samband mellan socioekonomi och tandhälsa som man kan se både hos vuxna och hos yngre barn. Frekvent flyttning ökar risken för att barn hamnar utanför regelbunden tandvård och att de får sämre kontinuitet i vården och frekventa byten av vårdgivare. - 15 -
Slutsatser Studiegrupperna var inte representativa för respektive åldersgrupp. Småbarnen var sjukare och ungdomarna friskare än motsvarande hela befolkningsgrupper i Östergötland. Mer än hälften av barnen och ungdomarna i studiegrupperna behöll tänderna friska under studieperioden. Fler pojkar än flickor utvecklade karies. Högkariesgruppen var liten, (5 procent) jämfört med gruppen som började utveckla karies, (cirka 17 procent) under åren 2004 2006. Det är därför angeläget att tidigt identifiera de barn och ungdomar som riskerar att utveckla karies, för att kunna förebygga och tidigt upptäcka kariesutveckling innan den orsakat allvarlig skada. För förskolebarn fanns tydliga socioekonomiska samband med kariesutveckling. Barnen som utvecklade karies flyttade oftare än de kariesfria barnen, vilket försämrar möjligheterna till kontinuitet i de individuella tandvårdskontakterna. För dessa grupper kan strategier med geografiskt/socioekonomiskt inriktad intervention mot karies vara lämpliga. Studien visade att för ungdomarna, födda 1987, är de socioekonomiska sambanden med tandhälsa mindre uttalade. I Master saknas bostadsdata för tiden före 1997. För ungdomarna beskriver bostadsdata i studien därför endast de senaste tio åren. Inga skillnader mellan ungdomarna med friska tänder, och gruppen med kariesutveckling kunde identifieras avseende flyttning. Förebyggande insatser för hela befolkningsgruppen kan vara en effektiv strategi för att nå ungdomarna i sin dagliga miljö, till exempel i skola (gymnasier, universitet och högskolor), på arbetsplatser och i fritidsaktiviteter. - 16 -
Referenser 1. Aronsson, K. Eriksson. Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland, 1994-2008. Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland, 2009. www.lio.se/fhvc 2. Aronsson, K. Eriksson, E. Walter, L. Aldin, C; Socioekonomi och tandhälsa. Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 2006. Rapport 2007:9 Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland, 2007 ISSN1401-5048 3. Eriksson, E., Walter, L., A socioeconomic classification of small areas in the county of Östergötland. Report 2008:2. Folkhälsovetenskapligt centrum Landstinget i Östergötland. www.lio.se/fhvc 4. WHO; Index for cariesprevalence. http://www.whocollab.od.mah.se/expl/methods.html - 17 -
Folkhälsovetenskapligt centrum i Östergötland Landstinget i Östergötland S:t Larsgatan 49 B 581 91 Linköping Telefon: 010 103 14 34 E-post: fhvc@lio.se www.lio.se/fhvc ISSN 1401-5048