Framtidsspaning 2.1 1 Nya former för engagemang Framtidsspaning 2.1 Sep-nov 2012 Författare: Fanny Gustaver fanny.gustaver@ridsport.se 0220-456 29
Innehåll Bakgrund 3 Aktörer/roller 3 Frågeställningar 3 Målsättning 4 Syfte 4 Webbenkät 4 Syfte 4 Utgångspunkt 4 Urval 5 Svarsfrekvens 5 Den unga tävlingsryttaren 6 Tävlingsryttarnas uppfattning om SvRF 7 Engagemang 9 Övriga synpunkter 11 Kvalitativa intervjuer 12 Intervjuer med tävlingsryttare 12 Intervjuer med vuxna ledare 13 Analys 15 Sammanfattning 20 Framtidsspaning 2.1 2
Framtidsspaning 2.1 3 Bakgrund Framtidsspaning 2.1 är ett projekt inom ramen för Hästnäringens Ungdomssatsning (HUS). Satsningen finansieras via Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) genom ett avtal mellan staten och trav-/galoppsporten. Av HNS ekonomiska medel har fem miljoner kronor öronmärkts för ungdomsprojekt inom ridsport, trav, galopp, avel, islands- och brukshästar under 2012. Läs mer på HNS hemsida www.nshorse.se. Framtidsspaning 2.0 har genomförts av Hästnäringens Ungdomssatsning under 2011 och början av 2012. Det är ett gemensamt projekt som omfattar alla deltagande organisationer, däribland Svenska Ridsportförbundet. Inom projektet har man bland annat arrangerat tio framtidsspaningar där hästnäringens framtid diskuterats ur ett ungdomsperspektiv. Våren 2012 presenterades resultatet i en nulägesanalys, gemensam för samtliga organisationer inom HUS. CUS, Svenska Ridsportförbundets Centrala Ungdomssektion, har identifierat en utmaning som man vill prioritera. Utmaningen är att utveckla nya former för engagemang. De nya formerna för engagemang ska framför allt passa unga tävlingsryttare, en grupp som i dagsläget är underrepresenterad när det gäller delaktighet och inflytande. Framtidsspaning 2.1 innebär att arbeta vidare med denna utmaning. Projektet innebär även att arbeta med Utmaning 2: Kartlägg och hämta hem kompetensen, på uppdrag av Svenska Ridsportförbundets Förbundsstyrelse (se separat projektplan). Aktörer/roller Fanny Gustaver CUS/Malin Gustafsson Gisela Löfstrand Projektledare fanny.gustaver@ridsport.se, 0220-456 29 Beställare m.gustafsson@billdalsridklubb.com, 070-526 09 10 Kontaktperson på SvRFs kansli gisela.lofstrand@ridsport.se, 0220-456 39 Frågeställningar Ett inledande mål är att få en tydligare bild av hur nuläget ser ut genom att besvara följande frågeställningar: Hur engagerar sig unga tävlingsryttare i Svenska Ridsportförbundet idag? Vad beror det på att få unga tävlingsryttare är engagerade på central nivå inom SvRF idag? Vad skulle öka intresset? Hur kan SvRF ta vara på och skapa möjligheter för ett ökat engagemang bland unga tävlingsryttare på central nivå inom organisationen? Ovanstående frågeställningar kommer att besvaras med hjälp av telefon-intervjuer, enkäter, personliga möten och övrig research.
Framtidsspaning 2.1 4 Målsättning Målet är att ta reda på hur unga tävlingsryttare vill engagera sig och hur man kan uppmuntra dem att engagera sig. Det är även önskvärt att ta fram en profil på den genomsnittlige unga tävlingsryttaren. Därefter är målet att ta fram ett flertal förslag på hur SvRF kan utveckla engagemangsformer som är anpassade även för unga tävlingsryttare. Förslagen kan utgöra alltifrån snabba insatser som kan genomföras redan under projektperioden (t ex information via webben) till mer omfattande förändringar (t ex ungdomsledarutbildningens struktur). Syfte Syftet med utmaning 1 är att öka tävlande ungdomars inflytande i SvRF. Genom ett ökat engagemang får de större inblick i verksamheten och känner sig mer delaktiga i förbundet. Samtidigt kommer deras kompetens och erfarenhet förbundet till gagn. Webbenkät En webbenkät har genomförts för att få en bild av i vilken utsträckning unga tävlingsryttare engagerar sig i dagsläget samt hur de ser på sina möjligheter att påverka Svenska Ridsportförbundet. Syfte Webbenkätens resultat ska bilda ett underlag för att besvara följande frågor: Hur engagerar sig unga tävlingsryttare i Svenska Ridsportförbundet idag? Vad beror det på att få unga tävlingsryttare är engagerade på central nivå inom SvRF idag? Vad skulle öka intresset? Hur kan SvRF ta vara på och skapa möjligheter för ett ökat engagemang bland unga tävlingsryttare på central nivå inom organisationen? Utgångspunkt Jag har valt att utgå från en modell som beskriver hur man kan påverka människors beteende, eller närmare bestämt deras mentala avstånd till beteendemålet. Mentalt avstånd till beteendemålet Källa: Kommunikationsplanering. En Handbok på vetenskaplig grund. Lars Palm (2011)
Framtidsspaning 2.1 5 Enligt modellen finns det olika anledningar till att målgruppen inte utför ett önskvärt beteende (i det här fallet, engagerar sig i SvRF). Det kan vara så att de inte är medvetna om att man kan engagera sig, att de saknar kunskap om hur man kan engagera sig, att de har en attityd som hindrar dem från att engagera sig, att de saknar intention t ex för att de inte tror att de klarar av att engagera sig eller att de egentligen vill engagera sig men inte kommer sig för. För att veta vilken typ av insatser man bör använda sig av är det nödvändigt att veta var på skalan merparten av målgruppen befinner sig. Därför innehåller enkäten frågor som täcker alla dessa stadier. Urval Populationen, det vill säga gruppen som vi vill säga något om, är tävlande ungdomar till och med 25 års ålder. Kontaktuppgifter hämtades i Tävlingsdatabasen (TDB) där vi drog ut en lista på samtliga användare mellan 13 och 25 år som löst tävlingslicens under 2012. En undre åldersgräns på 13 år tillämpades för att kunna använda lite mer komplexa frågeställningar istället för att behöva anpassa frågorna till yngre barn. Bland dessa kontakter gjordes ett slumpmässigt urval på1000 respondenter som enkäten skickades till. Svarsfrekvens Av de 1000 respondenter som via mail fick enkäten har 364 besvarat samtliga frågor. Det innebär att ett ganska stort antal tävlingsryttare har besvarat enkäten men en svarsfrekvens på 36 procent är ändå för lågt för att resultatet ska vara helt tillförlitligt. Det finns en betydande risk att det finns gemensamma nämnare bland dem som avstått att besvara enkäten. I det här fallet skulle man kunna anta att de som besvarat enkäten har en högre grad av engagemang jämför med de som avstått från att besvara enkäten. Man kan även anta att de som är mest benägna att besvara enkäten har en mer positiv attityd till Ridsportförbundet än de övriga. Därför finns det en risk att de procentsatser som nämns inte är helt korrekta för populationen i sin helhet men resultatet ger ändå en bra bild av på vilket sätt tävlingsryttare engagerar sig, varför de engagerar sig, hur de helst vill utöva inflytande, med mera.
Framtidsspaning 2.1 6 Den unga tävlingsryttaren Hur gammal är du? 22-25 år 11% 13-15 år 27% Är du kvinna eller man? Man 2% 19-21 år 25% Ja, fler än två ponnyer/ hästar 23% Upp till internationella tävlingar 3% Ja, två ponnyer/ hästar 27% Upp till nationella och elittävlingar 25% 16-18 år 37% Har du egen ponny/häst? Nej 11% Vilken nivå tävlar du på? Ja, en ponny/häst 39% Lokala tävlingar 26% Upp till regionala tävlingar 46% Nej, jag har aldrig ridit på ridskola 8% Ja, jag rider på ridskola just nu 12% Kvinna 98% Hur är din(a) häst(ar) uppstallade? På en anläggning som har egen ridklubb 15% Jag eller min familj har en egen gård med stall 44% Annat: 5% Har du ridit på ridskola? I ett inackorderingsstall utan ridklubb 36% Ja, jag har ridit på ridskola tidigare 80% Nej, jag har inte gått den 88% Har du gått SvRFs ungdomsledarkurs? Ja, jag har gått den eller går den just nu 12%
Framtidsspaning 2.1 7 Tävlingsryttarnas uppfattning om SvRF Jag har möjlighet att påverka SvRFs verksamhet om jag vill 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% Håller inte alls med 1 2 3 4 Håller med fullständigt 5 Kan ej ta ställning Detta påstående visar att relativt få tävlingsryttare upplever att de i hög grad har möjlighet att påverka SvRFs verksamhet. 23 procent har valt att sätta en 3:a men bara 11 procent har satt en 4:a eller 5:a. Det allra vanligaste svaret (29 procent) var att de inte kan ta ställning. Det skulle kunna bero på att de aldrig försökt påverka verksamheten eller att de inte känner till SvRF tillräckligt väl. Håller inte alls med 1 Håller med fullständigt 5 Jag vet hur jag ska gå till väga om jag vill påverka SvRFs verksamhet 2 3 4 Kan ej ta ställning 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Här är det vanligaste svaret att de inte alls vet hur de ska gå till väga om de vill påverka SvRFs verksamhet. Det visar att det finns ett behov av mer information om hur unga tävlingsryttare kan utöva inflytande. Jag anser att SvRF är en demokratisk verksamhet som styrs av medlemmarna 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% Håller inte alls med 1 2 3 4 Håller med fullständigt 5 Kan ej ta ställning Det vanligaste svaret är att de ej kan ta ställning vilket tyder på att de inte har någon direkt relation till SvRF och inte känner till hur förbundet styrs.
Framtidsspaning 2.1 8 Jag är intresserad av de beslut som fattas inom SvRF 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Håller inte alls med 1 2 3 4 Håller med fullständigt 5 Kan ej ta ställning Det finns ett stort intresse för de beslut som fattas inom SvRF vilket visar att det borde finnas stora möjligheter att utveckla tävlingsryttarnas delaktighet. Jag skulle vilja vara med och påverka beslut som fattas inom SvRF 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% Håller inte alls med 1 2 3 4 Håller med fullständigt 5 Kan ej ta ställning Viljan att vara med och påverka är inte riktigt lika stor som intresset för de beslut som fattas men det är ändå över 70 procent som har satt 3 eller mer. Det visar också att det finns ett intresse för större delaktighet än vad som är fallet idag. Om man sätter detta påstående i relation till påståendet på föregående sida, Jag vet hur jag ska gå till väga om jag vill påverka SvRFs verksamhet, så ser man att det finns många tävlingsryttare som vill vara med och påverka men som inte vet hur de ska gå till väga. Det är lätt att hitta information om SvRFs verksamhet 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% Håller inte alls med 1 2 3 4 Håller med fullständigt 5 Kan ej ta ställning Detta visar att tävlingsryttarna är relativt nöjda med informationen om SvRF även om det finns möjligheter till förbättring. Det är lite intressant att de ger informationen så pass bra betyg trots att en stor andel angett att de inte vet hur de ska gå till väga om de vill påverka verksamheten. En förklaring skulle kunna vara att de tänkte mer på information om tävlingsverksamheten när de värderade detta påstående.
Framtidsspaning 2.1 9 Engagemang Engagemang i rela/on /ll uppstallning 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% I e/ inackorderingsstall där det inte finns ridklubb Jag eller min familj har en egen gård med stall Uppstallning På en anläggning som har egen ridklubb Ej engagerad Har varit engagerad Detta diagram visar att tävlingsryttarnas typ av uppstallning inte har någon större betydelse för omfattningen på deras engagemang. Med engagemang menas i det här fallet allt från att hjälpa till på klubbens tävlingar till att ha en styrelsepost i CUS. Jag hade en hypotes om att de som hade sin(a) häst(ar) uppstallad(e) på en anläggning med egen klubb skulle vara mer engagerade. Det är visserligen den grupp som engagerar sig allra mest men skillnaderna är så pass små att det inte finns någon anledning att fokusera särskilt på en viss målgrupp i det fortsatta arbetet. Om man sätter engagemanget i relation till huruvida de ridit på ridskola eller inte så blir skillnaderna ännu mindre. De som ridit på ridskola engagerar sig en aning mer än de som inte ridit på ridskola men även den skillnaden är för liten för att ha någon större betydelse i det fortsatta arbetet. Jag har inte tid Jag har inte blivit erbjuden något uppdrag Jag är inte intresserad Jag vet inte vad jag skulle kunna göra Jag har ingen kontakt med den klubb jag tävlar för Jag vill inte vara delaktig i klubben jag tävlar för Jag har inte den kunskap som krävs Jag vill inte vara delaktig i Svenska Ridsportförbundet Annat Anledning att inte engagera sig 0 2 4 6 8 10 12 14 Endast 9 procent har angett att de aldrig engagerat sig i sin klubb eller resten av SvRF. Här finns det dock en betydande risk att siffran är betydligt högre bland de respondenter som inte ville besvara enkäten. Bland de som svarat är den vanligaste förklaringen att de inte har tid. Några få har angett att de inte vill vara delaktiga i den klubb de tävlar för men ingen angav att de avstår på grund av att de inte vill vara delaktiga i SvRF.
Framtidsspaning 2.1 10 Det vanligaste sättet att engagera sig är att hjälpa till vid klubbens tävlingar eller vid andra aktiviteter i klubben. En relativt stor andel (44 procent) har varit med i klubbens ungdomssektion och många har varit med i tävlingssektionen eller haft andra uppdrag i klubben. Här finns det dock en betydande risk att de som haft styrelseuppdrag är överrepresenterade då de antagligen är mer benägna att besvara enkäten jämfört med dem som inte haft den typen av uppdrag. 2 procent har haft uppdrag i sitt distrikt och 1 procent har haft uppdrag på central nivå. Den vanligaste anledningen till att de engagerat sig är att de vill hjälpa till på tävlingar eftersom de själva tävlar. Ett knappt tiotal har skrivit i fritextfältet att de måste hjälpa till på tävlingar om de löser licens i klubben. Kanske är det fler som har liknande överenskommelser men de som valt att kryssa i att de vill hjälpa till tycker sannolikt inte att tvånget är särskilt betungande. Flera har även skrivit i fritextfältet att de tycker det är roligt att hjälpa till. Det näst vanligaste svaret är att det är ett roligt sätt att träffa kompisar. Det kan man ha i åtanke vid fortsatt kommunikation, att det är ett värde som gärna får lyftas fram. Att lära sig mer om hästar och ridning samt att påverka sin ridklubb verkar också vara viktiga motiv, det vill säga sådant som gärna får lyftas fram i kommunikationen. Jag har hjälpt till på klubbens tävlingar Jag har hjälpt till på andra aktiviteter i klubben Jag är (eller har varit) med i klubbens ungdomssektion Jag har (eller har haft) ett annat uppdrag i klubben Jag är (eller har varit) med i klubbens tävlingssektion Jag har (eller har haft) uppdrag i distriktsförbundet Jag har (eller har haft) uppdrag på central nivå, t ex CUS Typ av engagemang Annat: Jag vill hjälpa till med tävlingar eftersom jag själv tävlar Det är ett roligt sätt att träffa kompisar Jag vill lära mig mer om hästar och ridning Jag vill påverka beslut som fattas i min ridklubb Jag vill lära mig mer om ledarskap Det är en bra merit när jag ska söka jobb Jag vill påverka beslut som fattas i SvRF centralt Jag vill lära mig mer om hur man driver en förening Jag vill påverka beslut som fattas i distriktsförbundet Annat: 0 50 100 150 200 250 300 Anledning till engagemnag 0 50 100 150 200 Föredragen kanal för påverkan På frågan hur de skulle gå till väga om de ville påverka SvRFs verksamhet är det klart vanligaste svaret att man vill ta kontakt via internet. Det tyder på att man kanske skulle kunna öka de unga tävlingsryttarnas delaktighet genom att utöka möjligheterna att utöva inflytande via internet. Det näst vanligaste svaret är att man skulle kontakta någon i sin egen klubb så det är även viktigt att företrädarna i klubbstyrelser och liknande inbjuder till dialog. 19 procent är intresserade av av möta förbundets representanter på tävlingsplatser. Jag skulle kontakta SvRF via internet Jag skulle prata med någon i ridklubben som jag tävlar för Jag skulle vilja träffa företrädare för SvRF på tävlingsplatser Jag skulle kontakta SvRF via telefon Jag skulle vilja sitta i en styrelse för att själv vara med och fatta beslut Jag är inte intresserad av att påverka SvRF Jag skulle starta en Facebook-grupp, namninsamlig eller liknande Annat: 0 20 40 60 80 100 120 140 160
Framtidsspaning 2.1 11 Övriga synpunkter I slutet av enkäten fanns ett fritextfält där respondenterna hade möjlighet att framföra övriga synpunkter och önskemål. Nedan följer ett urval av de synpunkter som lämnades. Hej, jag tycker att tävlingslicensen för oss ryttare är lite för dyr. Det är egentligen inte värt 500:- för att få tillgång att vara med på tävlingar tycker jag. Jag tycker att ni gör ett jättebra jobb, fortsätt så som ni gör! :) Nedanstående text syftar till ungdomslandslagen i dressyr: Jag skulle gärna se att de landslagsmönstringar som utlovats i Mellansverige faktiskt skulle genomföras. Tydligare regler på framhoppning och framridning. Det jag ser som viktigast är mer information om HUR man kan påverka, för det har varit ganska oklart i mina ögon. Tycker också att SvRF borde ha större kontroll över hur klubbarna sköts, då jag har erfarenhet av att de inte alltid är demokratiskt styrda. Ulken jag gick på i Dalarna förra veckan var toppen! Hoppas att fler får uppleva detta! Jag tycker det bör bli en mer öppen och demokratisk organisation. Inte toppstyrd som nu utan varje medlem ska lätt kunna vara med och påverka genom exempelvis öppna möten och omröstningar. Gör det även till en attraktivare organisation med spännande träffar, utbildningar och aktiviteter. Då tror jag folk skulle känna ett mervärde av sitt medlemskap, det gör nog tyvärr inte många i dagens läge. TDB borde göra en app så det blir lättare att fixa saker där via telefonen. Även Equipe skulle kunna göra detta! Sv ridsportsförbundet borde nyttja internet bättre och dagens teknik för att nå unga. Jag tycker det är viktigt att SvRF gör mer reklam för sig för att visa vad det är ni faktiskt gör! Jag själv är lite osäker på vad det är och ungdomar borde få mer information om vilka typer av beslut ni tar och vilka områden ni har hand om. Det är lättare att engagera sig om man vet hur och vart man ska vända sig! Tycker ni ska satsa/engagrera er lika mycket på lokalnivå som elitnivå på tävlingar. Det finns många cuper mm på elitnivå men hur många har ni varit med att driva fram på lokalnivå??? Är annars mkt nöjd med nya TDB. :) Att förbundet lyssnar mer på medlemmarna innan de fattar beslut om regeländringar som några gånger blivit helt tokiga. Tänk efter före! Det har blivit mycket dyrt att tävla och det märks på tävlingar, mycket mindre starter. Det kan vara svårt att få kontakt med vissa från SvRF, saker som varit viktiga för mig. Lång tid för beslut m.m. Ungdomsträffar i större omfattning d v s träningar o kurser (t ex mental träning för ryttare) då vi privatryttare med eget stall ofta är ensamma. Flera clinicar med professionella ryttare (t.ex. Lindelöw och Augustsson med Agria som var under hösten).
Framtidsspaning 2.1 12 Kvalitativa intervjuer För att få en djupare förståelse för tävlingsryttarnas situation har det även gjorts telefonintervjuer med ryttare och ledare. Dessa intervjuer har gjorts via telefon och frågorna har varit öppna, det vill säga inga svarsalternativ har givits utan respondenterna har fått svara så fritt som möjligt. Intervjuer med tävlingsryttare Nio aktiva tävlingsryttare har intervjuats. Flera tävlar på elitnivå och de övriga strax under elitnivå. Har du varit engagerad i din klubb eller på annan nivå inom SvRF? Hur? De flesta tävlingsryttare har svarat att de hjälper till på klubbens tävlingar men att de inte har varit engagerade på något annat sätt. Några stycken har varit mer engagerade i sin klubb, t ex inom ungdomssektionen eller genom att de arrangerat aktiviteter för yngre medlemmar. Även om några har fungerat som ledare i sina klubbar så är det ingen som gått SvRFs ungdomsledarkurs. Någon enstaka av de intervjuade har även haft förtroendeuppdrag i DUS och i distriktets tävlingssektionen. Varför/varför inte har du engagerat dig? Något du funderat på? Hur började ditt engagemang? En gemensam nämnare bland de som engagerat sig lite mer är att antingen föräldrar eller tränare är mycket engagerade i föreningen. Dessutom tränar de på föreningens anläggning så föreningen har alltid varit en naturlig del i deras träning och det har varit självklart att engagera sig. Dessa ryttare har även många av sina vänner inom klubben och umgås privat med sina klubbkamrater. De berättar även att det är roligt att få anordna aktiviteter åt dem som är yngre och att det är roligt att få vara delaktig i andras utveckling. Den ryttare som sitter i DUS och tävlingssektionen påbörjade sitt engagemang i klubbens tävlingssektion. Det var intresset för tävling som väckte engagemanget. De som enbart hjälper till på tävlingar har sällan funderat på att engagera sig mer. Några nämner tidsbrist som en anledning, de har fullt upp med sin egen satsning. Känner du att du som tävlingsryttare har möjlighet att påverka SvRF? Det vanligaste svaret är att de inte riktigt vet, eftersom de aldrig försökt att påverka. Några har uppfattningen att det antagligen skulle gå om de försökte. En ryttare har känslan att hon kan påverka inom sin egen gren men inte inom SvRF som helhet. Det fåtal som själva suttit i beslutande organ känner att de haft goda möjligheter att påverka. Får du tillräcklig information? De flesta nämner att de brukar söka information på SvRFs hemsida. Oftast hittar de den information de söker men vissa uppgifter kan vara lite svåra att hitta, till exempel kvalregler och regler kring mästerskap. Flera efterfrågar löpande utskick via e-post med aktuell information om viktiga beslut som är på gång, viktiga beslut som nyligen fattats, saker som diskuteras för tillfället, förändringar i dopningsbestämmelserna och liknande. De påpekar att man i dagsläget själv måste söka efter information och leta på rätt ställe. Med ett regelbundet nyhetsbrev skulle de vara garanterade att de inte missar viktiga frågor. Om de blir uppmärksammade på vad som är på gång får de även möjlighet att komma med synpunkter innan beslut fattas.
Framtidsspaning 2.1 13 Är det någon av de former för påverkan som finns idag som skulle passa dig? Förutom den ryttare som redan sitter i DUS och tävlingssektionen så säger de övriga att de inte har tid för styrelsearbete och att gå på möten. De har fullt upp med sin egen satsning. Kontakter med SvRF vill de kunna sköta hemifrån, via telefon, e-post eller Facebook. Eftersom få har försökt att påverka har kontakterna med SvRF främst rört frågor om deras eget tävlande. De tillvägagångssätt som nämns är att söka på hemsidan efter rätt person, kontakta kommittén, tävlingssektionen eller klubbens styrelse. En ryttare i fälttävlanslandslaget uppskattar de regelbundna träffarna där det ges tillfälle för information och diskussion. Är det någon form för engagemang som du saknar idag? En ryttare önskar att SvRF i högre grad frågade efter medlemmarnas önskemål och uppmuntrade till dialog. En person efterfrågar en tydlig kontaktperson som man kunde höra av sig till med just synpunkter och önskemål om förändringar, en annan föreslår en kontaktperson i varje distrikt. Vissa tror att det skulle kunna fungera att träffa företrädare för SvRF på tävlingsplatser men samtidigt ser de en risk med att man på tävling är alltför fokuserad på sin egen prestation. Något mer du vill tillägga? Endast en person ville tillägga något mer på slutet. Det var att SvRFs tempo är alldeles för långsamt och att sportens utveckling står still. Intervjuer med vuxna ledare Telefonintervjuer har även gjorts med ledare som träffar många unga tävlingsryttare. De som intervjuats är: Tobias Matsson Johan Fyrberg Gunnar Larsson Tina Due-Boje Bobo Lundberg Pether Markne Henrik Lannér Bo Österlund Ordf. Tävlingssektionen Höll i SvRFs framtidsspaning, Talang till topp, med mera Ordf. Hoppkommittén Landslagsledning dressyr UR Landslagsledning dressyr ponny Hoppning Landslagsledare/tränare UR, Junior Hoppning Landslagsledare/tränare UR, Junior Fälttävlan Landslagsledare junior och ponny I vilken utsträckning upplever du att ungdomar som tävlar engagerar sig i SvRF? Alla är överens om att unga tävlingsryttare endast engagerar sig i liten utsträckning. En vanlig förklaring är att tiden är knapp då de ska hinna med skola, hästar och träning. En annan förklaring som flera nämner är att tävlingsryttarna upplever att SvRF har alltför långa beslutsvägar och att de därför inte ids försöka utöva inflytande. En person menar att det som saknas är en gemenskap, en känsla av att vi alla tillhör samma förbund och brinner för samma sak. Ryttarna är helt uppe i sin egen satsning och ser mest SvRF som någon instans där det sitter folk på kontor. Eftersom tävlingsryttarna inte upplever att de har någon relation till SvRF blir de bara arga när de upplever att de påverkas negativt av beslut.
Framtidsspaning 2.1 14 Tobias Matsson påpekar att om en tävlingsryttare väl går med i klubbens ungdomssektion så upptäcker de ofta att det som diskuteras är något helt annat än den ridsport som de själva är intresserade av. Många som engagerar sig har en specifik fråga som de brinner för och bland tävlingsryttare handlar det oftast om tävling. Då är inte ungdomssektionen rätt forum för att jobba med den frågan. Därför är han väldigt glad att de nu fått in en ungdomsrepresentant i Tävlingssektionen. Matsson upplever vidare att Tävlingssektionen får väldigt få synpunkter från medlemmarna. När de nyligen informerade om kommande TR-ändringar på hemsidan blev det visserligen en diskussion med 175 trådar men med tanka på att 26 000 hade kunnat säga sin mening var det väldigt få som tog chansen. En annan respondent anser att klubbarna över lag är dåliga på att ta hand om sina tävlingsryttare, vilket kan vara en bidragande orsak till det låga engagemanget. Många klubbar tar endast kontakt med sina tävlingsryttare i samband med allsvenskan. Kan du se någon gemensam nämnare bland de som väljer att engagera sig? Eftersom alla anser att engagemanget är lågt var det inte så många som kunde svara på denna fråga. De som sett en gemensam nämnare har påpekat att de ryttare som engagerar sig oftast har föräldrar som är mycket engagerade i ridklubben. Dessa familjer har en starkare föreningskultur än många andra familjer som enbart fokuserar på barnets prestation. Finns det ett intresse för att vara delaktig och påverka beslut inom SvRF? De flesta tror att det finns ett visst intresse och att såväl ungdomar som föräldrar har åsikter. Däremot saknas det en kultur för hur man uttrycker sina åsikter och påverkar. De tror också att många tävlingsryttare utgår ifrån att SvRF är en tungrodd organisation och att det inte är någon idé att försöka påverka. Får tävlingsryttarna tillräcklig information om SvRFs verksamhet? Denna fråga hade de svårt att svara på, de vet inte riktigt vilken information ungdomarna får och om det är tillräckligt. En person påpekade att det oftast inte räcker att lägga ut information på hemsidan. Ofta är det nödvändigt med ett mer personligt tilltal, till exempel via e-post. Hur ser du på tävlingsryttarnas möjligheter att vara med och påverka? En person tror att de inte vet hur man påverkar, att de saknar föreningskultur. Då kan det bli så att man löser problem på Facebook istället. Det är också ett problem att tävlingsryttare och deras föräldrar sällan har tid att sitta i styrelser och liknande. Då finns de inte representerade i exempelvis distrikt, där många beslut tas. På stämmorna har distrikt och ridskolor en stark ställning och tävlingsryttarna ser inga större möjligheter att påverka. Respondenten frågar sig om man skulle kunna öppna upp strukturen för att ge tävlingsryttarna större inflytande. En landslagsledare berättar att det finns flera frågor som är mycket viktiga för de tävlande ungdomarna, där de är angelägna om att se en förändring. Trots att frågorna varit uppe i flera olika organ har det ännu inte blivit någon förändring. När ingen förändring sker så känner inte ungdomarna att de blir lyssnade på.
Framtidsspaning 2.1 15 Är det någon form för engagemang som du saknar idag? Gunnar Larsson tror på att arrangera möten på tävlingsplatser där tävlingsryttare och företrädare för SvRF kan mötas. På ett sådant möte skulle man kortfattat och enkelt kunna beskriva hur ryttarna kan framföra sina idéer och hur de kan förändra sin egen situation. Han garanterar att Hoppkommittén kan ställa upp med närvarande representanter om CUS vill anordna sådana möten. Pether Markne tror på att låta ungdomarna träffa SvRFs representanter under trevliga former, till exempel i samband med en middag. Genom att umgås på det sättet inser ungdomarna att de styrande i SvRF är vanliga människor som också brinner för sporten. Han tror att en sådan träff skulle öppna upp väldigt mycket och att det därefter även skulle vara lämpligt med möten på tävlingar. Under maj-augusti 2013 kommer tävlingssektionen hårdsatsa på att få in förslag på hur verksamheten kan förändras. Det kommer bland annat att ske via Häst & Ryttare samt med hjälp av ett enkätverktyg på hemsidan. Under Ridsportforum fick Tobias Matsson dessutom idén att bjuda in unga tävlingsledare till träffar under 2013. När de bjuder in tävlingsryttare får de sällan något vidare gensvar men unga tävlingsledare tror han är en grupp som kan ha intresse och nytta av att bilda ett nätverk. Ett annat förslag är en kontaktperson som tävlingsryttarna kan ta upp sådana här frågor med. Analys De frågeställningar som sattes upp i inledningen (se sidan 3) besvaras nedan med hjälp av resultatet från webbenkäten, telefonintervjuerna och övrig research. Övrig research har bland annat inneburit att studera kommentarer till artiklar om SvRF, trådar på diskussionsforum som rör SvRF samt kommentarer på relevanta Facebook-grupper. Hur engagerar sig unga tävlingsryttare i Svenska Ridsportförbundet idag? Merparten av tävlingsryttarna är engagerade på så sätt att de hjälper till på klubbens tävlingar men det är färre som har förtroendeuppdrag i beslutande organ. Webbenkäten och telefonintervjuerna ger lite motstridiga svar på hur många som varit engagerade i ungdomssektionen. Bland de som svarat på webbenkäten har 159 av 364 varit med i klubbens ungdomssektion, vilket är en relativt hög andel. Telefonintervjuerna ger däremot en bild av att väldigt få är engagerade på det sättet. Sanningen ligger antagligen någonstans mittemellan. De som varit engagerade i ungdomssektionen är antagligen överrepresenterade i den grupp som valt att besvara enkäten. Man kan anta att andelen engagerade är lägre i den grupp som av olika anledningar inte ville besvara enkäten. Sannolikt är det även så att vilken nivå man tävlar på har betydelse för möjligheterna att engagera sig i beslutande organ. De ryttare som intervjuats över telefon och de ungdomar som landslagsledningen möter är till stor del ryttare på elitnivå och de flesta uttrycker att deras sportsliga satsning tar så mycket tid att det finns begränsad tid till övriga engagemang. De som tävlar på lokal och regional nivå borde ha mer tid för övriga engagemang och på så sätt vara en lämplig målgrupp för framtida insatser. Dock är det en stor fördel om även elitryttare engagerar sig i SvRF, inte minst då de är förebilder för övriga tävlingsryttare.
Framtidsspaning 2.1 16 Bland de som besvarat enkäten är det tre stycken, det vill säga knappt en procent, som varit engagerade på central nivå. Dessa tre tävlar på regionala och nationella/elittävlingar. Samtliga har ridit på ridskola men endast en av dem har gått Ungdomsledarkursen. Vad beror det på att få unga tävlingsryttare är engagerade på central nivå inom SvRF idag? Vad skulle öka intresset? Ett av de vanligaste svaren som ges är att ungdomarna inte har tid. Det stämmer säkert i många fall och visar att det finns ett behov av mindre tidskrävande engagemangsformer. Man bör även arbeta med att göra engagemanget i SvRF mer attraktivt, så att fler prioriterar det och tar sig tid. I dagsläget verkar många tävlingsryttare sakna en relation till SvRF, de upplever inte att de får något betydande stöd och ser inte förbundet som en resurs i sin sportsliga satsning. När jag intervjuade Johan Fyrberg frågade jag bland annat om hans erfarenheter från projektet Talang till topp. Han berättade bland annat att deltagarna fått i uppgift att identifiera vilka aktörer som ingår i deras team. Väldigt få nämnde klubben som en aktör i teamet. När han ställer samma fråga till ungdomar som tävlar i friidrott är relationen den omvända, nästan alla nämner klubben som en betydande aktör. För ungdomar som rider på ridskola har klubben ofta en stor betydelse, inte bara genom att driva ridskolan. Man blir även erbjuden att delta i en rad olika aktiviteter och kurser. Tävlingsryttarna upplever inte att de får samma typ av stöd från sina klubbar. I värsta fall finns det risk att man upplever klubben och SvRF som en belastning då man tvingas betala medlemsavgift och licens, kanske har plikt att arbeta ideellt i klubben och eventuellt upplever att SvRF sätter käppar i hjulet genom krångliga regler och byråkrati. Med en sådan inställning är man antagligen inte särkskilt intresserad av att vara delaktig i klubben och förbundet. Om något gör en upprörd är man mer benägen att ta till externa påtryckningsmedel, till exempel Facebook eller namninsamlingar, istället för att utnyttja sina möjligheter till inflytande inom förbundet. Såväl webbenkäten som telefonintervjuerna visar även att många unga tävlingsryttare saknar kunskap om hur de skulle kunna engagera sig. Det hänger antagligen till stor del samman med det faktum att de saknar en personlig relation till SvRF. Eftersom det saknas kontaktytor finns det få tillfällen att förklara vilka möjligheter som finns. För tävlingsryttare finns det ingen naturlig väg in i organisationen. För ungdomar på ridskolor finns det ofta en naturlig väg då de äldre ungdomarna involverar de yngre i ungdomssektion, ledaruppdrag och liknande. Tävlingsryttarna upplever även att det är svårt att hålla sig uppdaterad på vilka beslut som är på gång och vilka frågor som diskuteras för tillfället. Många läser på hemsidan men de upplever att det krävs mycket eget sökande och att de lätt missar saker. Att de inte vet vad som är på gång är också en bidragande orsak till att de har svårt att bidra med synpunkter och påverka kommande beslut. Flera har påpekat att det som engagerar tävlingsryttare framför allt är frågor som rör tävling. Därför är det inte säkert att ungdomssektionen är rätt forum för en tävlingsryttare, eftersom beslut som rör tävling inte fattas där. De beslutande organ som kan intressera en tävlingsryttare är snarare tävlingssektioner och kommittéer men där är det inte lika lätt att komma in som ungdom.
Framtidsspaning 2.1 17 För någon som saknar relation till förbundet och som aldrig engagerat sig i sin klubb eller sitt distrikt är det antagligen ett långt steg att plötsligt ta ett uppdrag på central nivå. Att öka tävlingsryttarnas representation på central nivå är i grunden ett långsiktigt arbete som måste börja med att bygga relationer så att de till att börja med känner sig delaktiga. I dagsläget kan det även vara svårt för unga tävlingsryttare att veta vilka förtroendevalda de ska vända sig till på central nivå. CUS företräder unga men jobbar inte primärt med frågor som rör tävling. Att kontakta de vuxna i Tävlingssektionen kanske man inte vågar som ung. Det som skulle passa bäst är antagligen att kontakta ungdomsrepresentanten i Tävlingssektionen men det är sannolikt få som känner till att det finns en sådan. Om man går tillbaka till modellen för Mentalt avstånd till beteendemålet (se sidan 4) så kan man konstatera att det till stor del finns medvetenhet och intresse. Alla är troligtvis medvetna om att SvRF existerar eftersom de är medlemmar och betalar licens. Det finns även ett intresse då över 80 procent av webbenkätens respondenter satte en trea eller mer på påståendet Jag är intresserad av de beslut som fattas inom SvRF, vilket innebär att de håller med till stor del. Kunskapen om hur man engagerar sig är det sämre med då 34 procent satte en etta (håller inte alls med) och 28 procent satte en tvåa på påståendet Jag vet hur jag ska gå till väga om jag vill påverka SvRFs verksamhet. Ett annat tecken på att kunskapen brister är att nära 30 procent svarade att de inte kan ta ställning till påståendet Jag har möjlighet att påverka SvRFs verksamhet om jag vill. Attityden till SvRF varierar ganska mycket. På påståendet Jag anser att SvRF är en demokratisk organisation som styrs av medlemmarna har 25 procent satt en trea, de som satt en etta eller tvåa (håller inte med) är något fler än de som satt en fyra eller femma (håller med). Tävlingsryttarnas omdömen om SvRF varierar från Ni gör ett jättebra jobb, fortsätt så! till att det är en toppstyrd och trögrörlig organisation. Dessutom är det många som har så dåliga kunskaper att de knappt har någon attityd till SvRF. 30 procent kan inte ta ställning till om SvRF är en demokratisk organisation. En del av de unga tävlingsryttarna har redan medvetenhet och intresse, kunskaper samt en positiv attityd. För att uppmuntra dem att engagera sig kan man fokusera på insatser som skapar intention och handling, till exempel förklara hur just de kan engagera sig och erbjuda dem plats i beslutande organ. För att nå ut till hela gruppen på lång sikt krävs det däremot att man börjar arbeta med att förbättra kunskaper och attityder, först därefter är de mottagliga för insatser som påverkar intention och handlingsutlösning. Hur kan SvRF ta vara på och skapa möjligheter för ett ökat engagemang bland unga tävlingsryttare på central nivå inom organisationen? För att på lång sikt kunna attrahera tävlingsryttare och få dem att vilja vara delaktiga är det nödvändigt att SvRF uppfattas som en resurs i den sportsliga satsningen. Tävlingsryttarna bör känna att klubben/ distriktet/förbundet är ett stöd i deras idrottande. Det är nödvändigt att etablera en känsla av att alla medlemmar gemensamt utgör SvRF och att vi blir starka tillsammans genom förbundet. SvRF bör utgöra ett nätverk där medlemmar kan mötas och lära av varandra en plattform för givande och tagande. Detta arbete bör utföras på samtliga nivåer men från central nivå kan man stötta distrikt och föreningar genom att påbörja arbetet, tipsa om lämpliga arbetssätt och ta fram användbara arbetsverktyg.
Framtidsspaning 2.1 18 Utvecklingsprogram av typen Talang till topp bör bli lika självklara som dagens Ungdomsledarkurser för att även tävlingsryttare ska känna att de får hjälp och stöd i sin utveckling. De flesta ryttare har redan en etablerad kontakt med en tränare men på övriga områden finns det stora möjligheter för SvRF att göra skillnad. Programmet bör därför fokusera på mental träning, tränings- och tävlingsplanering, fysträning, kost, hästens hälsa och hållbarhet, med mera. Det är viktigt att SvRF är en tydlig avsändare, det blir man exempelvis genom att använda profilerat utbildningsmaterial och genom att ledarna uppträder som representanter för SvRF. På så sätt etableras en personlig relation mellan tävlingsryttare och SvRF. Om man låter en fristående tränare hålla i programmet själv är risken stor att deltagarna endast bygger en relation till den tränaren, trots att satsningen möjliggjorts av SvRF. Genom att etablera en kontakt med tävlingsryttarna får man även möjlighet att sprida information om SvRF och om möjligheter till engagemang. Tävlingsryttarna bör också få möjlighet att utvecklas som ledare, så att även de kan dra nytta av den fantastiska plantskola för ledare som ridsporten är. Eftersom få tävlingsryttare går dagens ungdomsledarkurser så skulle det behövas kurser som är mer anpassade för dem. Kurser skulle exempelvis kunna erbjudas ungdomar som genomgått utvecklingsprogrammet så att de får lära sig att coacha andra i mental träning, kost, tävlingsplanering, etc. Ledarutbildningen skulle kunna erbjudas i olika block där man kan välja de kurser som passar en själv bäst. Blocken skulle till exempel kunna vara: Grundläggande ledarskap och självkännedom (kan läsas tillsammans med ungdomar från ridskolor) Coach i mental träning Coach i kost och fysträning Kursledare för Grönt kort Lagledare (t ex för allsvenskan) Föreningskunskap för förtroendevalda (kan läsas tillsammans med ungdomar från ridskolor) Förberedande tränarutbildning (pedagogik) Det är positivt om ungdomar från olika delar av ridsporten kan mötas på vissa kurser men det är även nödvändigt med specificerade kurser för att de ska uppfattas som relevanta. Tränarna är viktiga aktörer i tävlingsryttarnas satsning och de är även viktiga som förebilder. Därför vore det mycket positivt om tränarna i högre grad var engagerade inom SvRF. Det skulle kunna åstadkommas genom att de ges större möjligheter till inflytande, exempelvis genom att delta i expertpaneler/referensgrupper vid behov. Man skulle även kunna uppmuntra tränarna att samarbeta närmare föreningarna, det ger flera fördelar som tillgång till lokaler och kontakt med potentiella elever. Om en tränare är tydligt förknippad med en förening får denne dessutom gratis marknadsföring varje gång en ryttare från den klubben lyckas på tävling. Självklart kan de även involveras i utvecklingsprogrammet så länge inte SvRFs roll försvinner. Undersökningen har även visat att de unga tävlingsryttarna vill ha mer lättillgänglig information. I dagsläget måste de själva leta på hemsidan vilket kan ta tid och de riskerar att missa viktiga nyheter. Jag föreslår ett intranät som kan integreras i TDB. Det innebär att TDB kompletteras med mer aktuell information. Informationen delas upp i olika kategorier och varje användare kan själv ange vilka kategorier
Framtidsspaning 2.1 19 som ska synas i ens nyhets-feed. Exempel på kategorier är allmänna tävlingsnyheter, en kategori för varje gren, dopningsnyheter, en kategori för varje distrikt, och så vidare. Genom att själv välja kategorier får man de nyheter som man själv är intresserad av och slipper leta sig igenom information som känns irrelevant. Här krävs det en intranätsredaktör som kan göra ett kvalificerat urval och plocka fram det som är viktigt i varje kategori. Om man lägger upp för mycket så riskerar de viktiga nyheterna att försvinna i mängden, samtidigt ska mottagarna inte behöva oroa sig för att de missar viktiga nyheter. När man loggar in ska det synas vilka nyheter som är nya och har lagts upp efter att man senast var inloggad. När man anger vilka kategorier man vill se nyheter ifrån ska det även vara möjligt att ange om man vill ha ett regelbundet nyhetsbrev med nyheter i den kategorin. Nyhetsbrevet skulle kunna skickas ut med e-post, förslagsvis en gång per månad. På intranätet ska det även finnas möjlighet att kommentera nyheter och det bör finnas ett forum där användarna själva kan starta diskussioner. Genom att skapa ett internt forum kan man förhoppningsvis flytta en del av de diskussioner som i dagsläget förs på externa webbplatser. I ett internt forum blir förhoppningsvis tonen mer konstruktiv. Förändringar som har stor betydelse för tävlingsryttarna bör aviseras i god tid så att alla ges möjlighet att lämna synpunkter och så att synpunkterna hinner beaktas i beslutsprocessen. Beslutsfattare och tjänstemän får gärna delta i diskussionerna så att det är tydligt att synpunkterna blir lästa och beaktas. När det är möjligt skulle man även kunna anordna omröstningar på intranätet. Det kan även finnas ett behov av en Facebook-sida som riktar sig specifikt till unga tävlingsryttare. Man måste noga avväga i vilken utsträckning man separerar olika typer av medlemmar och i vilken utsträckning man kan skapa gemenskap mellan olika typer av medlemmar. Flera har dock påpekat att tävlingsryttare främst är intresserade av tävlingsfrågor. Därför finns det antagligen ett behov av en sida där tävlingsryttarna hittar just det och inte behöver sålla bland andra ungdomsfrågor som inte engagerar dem lika mycket. Facebook är en bra kanal eftersom merparten av ungdomarna antagligen är inne dagligen. På Facebooksidan kan man lägga upp relevant information som läsarna har möjlighet att kommentera. Om man låter det vara högt i tak skulle det kunna minska behovet av Facebook-grupper som startas för specifika frågor. Eftersom tävlingsryttarna till stor del har ont om tid och bristande kunskaper i föreningskultur skulle en Ombudsman för unga tävlingsryttare vara till nytta. Jag tänker mig en anställd person som kan vara en trovärdig kontaktperson, något som efterfrågats i flera telefonintervjuer. Ombudsmannen ska vara lätt att kontakta och kunna svara på frågor, förklara hur de ska gå till väga för att påverka samt hjälpa ungdomarna att driva de frågor som de tycker är viktiga. En ombudsman med god kunskap om SvRFs organisation kan hjälpa ungdomarna att driva frågorna i rätt instanser och prata med rätt beslutsfattare. Ombudsmannen skulle även kunna ordna omröstningar på (intra)nätet för att ta redan på vilka frågor som är viktigast för tävlande ungdomar och vilka förslag de föredrar. Eftersom få unga tävlingsryttare upplever sig ha tiden att arbeta med regelbundet styrelsearbete skulle man istället kunna arbeta med referensgrupper och liknande konstellationer i högre utsträckning. Många har en specifik fråga som de brinner för och då skulle de kunna vara med i en referensgrupp när just den frågan ska behandlas. Det skulle göra att systemet blir mer flexibelt, man kan engagera sig när man har tid och i just de frågor som man är intresserad av. Det skulle även möjliggöra för fler att vara delaktiga, antalet styrelseplatser är trots allt begränsat.
Framtidsspaning 2.1 20 För att börja närma sig de unga tävlingsryttarna skulle CUS kunna anordna informationsträffar runt om i landet. Träffarna bör kombineras med en intressant föreläsning som lockar tävlingsryttarna, till exempel en känd ryttare som berättar om sitt träningsupplägg, en coach som pratar om mental träning eller en veterinär som pratar om träning ut ett hållbarhetsperspektiv. I samband med föreläsningen kan även en representant (eller flera) från CUS berätta om ungdomsinflytande. Träffen får även gärna innehålla lite mingel som kan bidra till att skapa nya nätverk. På så sätt blir det möjligt att identifiera tävlingsryttare som är intresserade av att engagera sig mer och som skulle kunna rekryteras till olika uppdrag. CUS skulle även kunna satsa på att marknadsföra ungdomsrepresentanter i högre grad. Det är antagligen inte så många tävlingsryttare som känner till att det finns ungdomsrepresentanter i styrelser och tävlingssektioner både på central nivå och i distrikten. Om tävlingsryttarna blir medvetna om att dessa representanter finns får de antagligen en mer påtaglig känsla av att man även kan påverka tävlingsverksamheten som ung. Det vore även en fördel om dessa representanter i högre grad kunde ta emot synpunkter och ha en ständig dialog med övriga tävlingsryttare. CUS skulle kunna stötta de representanter som finns med tips på hur man kan gå till väga för att få en mer aktiv dialog. Om representanterna själva är tävlingsryttare kan de dessutom utgöra goda förebilder som visar att man kan vara engagerad även som tävlingsryttare. CUS kan även besöka tävlingsplatser för att träffa ungdomarna där de är. Där har man möjlighet att ha en öppen dialog, höra vad tävlingsryttarna har för synpunkter och informera om möjligheterna till inflytande. Det är positivt om även representanter för tävlingssektioner eller kommittéer kan medverka. En av dem som svarade på webbenkäten efterfrågade fler cuper och serier för tävlingsryttare på lokal och regional nivå. Jag föreslår därför CUS-cupen (eller DUS-cupen), en cup på LB/LA- eller 110/120-nivå. Cupen skulle enbart vara öppen för ungdomar så att även de som tävlar på denna nivå får en möjlighet att tävla mot jämnåriga. Det skulle kunna passa bra med CUS uppdrag då det är ett sätt att synliggöra och uppmuntra bredden. Man skulle kunna anordna en eller ett par tävlingar i varje distrikt (DUS-cupen) och låta vinnarna i varje distrikt gå vidare till CUS-cupen. Genom att döpa tävlingarna till DUS/CUS blir de tävlande medvetna om att organen finns och blir förhoppningsvis nyfikna på vad det är. Under tävlingen bör det finnas representanter från CUS/DUS på plats. De får utrymme att presentera sig och berätta om verksamheten hos speakern. Dessutom är de prisutdelare och försöker prata med så många som möjligt under dagen. Priserna skulle kunna vara utbildningsstipendium. Cupen skulle ge goda möjligheter att informera om CUS/ DUS, skapa många nya kontaktytor och utöka nätverket bland tävlingsryttare. Sammanfattning Unga tävlingsryttare har förstås mycket gemensamt med vuxna tävlingsryttare och flera av de förslag som presenteras skulle lika gärna kunna gälla samtliga tävlingsryttare. CUS har inte eget mandat att besluta om alla förslag men om styrelsen bedömer att förslagen skulle vara till nytta för de unga tävlingsryttarna så kan CUS utöva påtryckningar i andra organ som Förbundsstyrelsen eller Tävlingssektionen.
Framtidsspaning 2.1 21 Förslagen kan delas in i två olika kategorier, sådana som innebär mer bestående förändringar och ger resultat på lång sikt samt sådana som kan genomföras med kortare varsel och som kan ge snabbare effekt. Förslag på mer bestående förändringar: Utvecklingsprogram Unga tävlingsryttare får stöd i sin satsning och erbjuds utbildning i mental träning, kost, fysträning, hästhälsa, med mera. Ledarutveckling Unga tävlingsryttare erbjuds ledarutbildning för att kunna fungera som lagledare, kursledare för Grönt kort, blivande tränare, med mera. Ökat samarbete med tränare Genom ett ökat samarbete mellan klubbar och tränare ökar tävlingsryttarnas intresse för att engagera sig. Intranät med forum Genom ett intranät som integreras i TDB erbjuds unga tävlingsryttare information om vad som är på gång samtidigt som de får möjlighet att framföra sina åsikter. Nyhetsbrev De unga tävlingsryttarna får möjlighet att prenumerera på regelbundna nyhetsbrev om de frågor som intresserar dem. Ombudsman för unga tävlingsryttare En ombudsman med god kännedom om förbundets instanser kan berätta för ungdomarna hur de kan påverka och kan hjälpa dem att driva sina frågor. Referensgrupper Unga tävlingsryttare har sällan möjlighet att binda upp sig på långvarigt styrelsearbete men genom att ingå i en tillfällig referensgrupper kan de ändå vara delaktiga. Förslag som kan genomföras på kort sikt: Facebook-sida för unga tävlingsryttare Unga tävlingsryttare är främst intresserade av frågor som rör tävling och behöver en plattform där de kan få information och diskutera de frågor som intresserar dem. Informationsträffar CUS kan bjuda in unga tävlingsryttare till lockande föredrag där det även ges information om ungdomsinflytande. Marknadsföra ungdomsrepresentanter Unga tävlingsryttare upplever inte alltid att ungdomssektionerna driver de frågor som intresserar dem, istället bör de göras uppmärksamma på att det finns ungdomsrepresentanter i exempelvis tävlingssektionerna. Besöka tävlingsplatser Genom att besöka tävlingsplatser kan CUS möta de tävlande ungdomarna där de är. CUS/DUS-cupen En tävling där ungdomar i bredden uppmärksammas. Samtidigt skapas kontaktytor mellan CUS/DUS och de unga tävlingsryttarna.