Regionalt underlag för områden av riksintresse för vattenförsörjning - remissversion Jönköpings vattenförsörjningsanläggning, Jönköpings kommun, Jönköpings län Beskrivning av områden av riksintresse för vattenförsörjningsanläggning Jönköping, Jönköpings kommun
Förord Länsstyrelsen fick under 2012-2013 i uppdrag från Havs- och vattenmyndigheten att ta fram regionala underlag för områden av riksintresse för vattenförsörjning. Arbetet har utgått från de riktlinjer som Havs- och vattenmyndigheten tagit fram, Riktlinjer för framtagande av regionala underlag rörande områden av riksintresse för vattenförsörjning. Detta utgör Länsstyrelsen i Jönköpings läns redovisning av uppdraget. Dricksvatten av god kvalitet är en nödvändighet för landets invånare och en grundförutsättning för ett väl fungerande samhälle. Befolknings- och samhällsutveckling samt förestående klimatförändringar innebär en ökande belastning på landets drickvattenresurser och det är därför viktigt att säkerställa att frågan uppmärksammas vid exploateringar och övrig förändrad mark- och vattenanvändning. Att ange områden av riksintresse för vattenförsörjning enligt 3 kap 8 miljöbalken ger ett skydd åt en av våra mest betydelsefulla naturresurser. I rapporten beskrivs områden av riksintresse för den vattenförsörjningsanläggning som förser Jönköping, Habo, Huskvarna med flera orter med dricksvatten. Syftet med rapporten är att beskriva: - vilka områden som utgör riksintresse - vilka värden som utgör riksintresset, motiven till att områdena är av riksintresse - exempel på åtgärder som skulle kunna innebära att utnyttjandet av anläggningen för vattenförsörjningsändamål påtagligt försvåras - var åtgärder skulle kunna påtagligt försvåra utnyttjandet av den anläggning för vattenförsörjningsändamål som riksintresset skyddar (en beskrivning av influensområdet) Ett övergripande syfte med arbetet har varit att skapa en gemensam syn mellan berörda aktörer om hur detta riksintresse ska beskrivas och närmare preciseras. Föreliggande precisering är Länsstyrelsen i Jönköpings läns förslag till vad som utgör riksintresset och hur det ska beaktas. Beskrivningen av riksintresset ska tjäna som underlag för fysisk planering samt vid prövning av nya verksamheter och andra åtgärder. 2
Innehållsförteckning Förord... 2 Innehållsförteckning... 3 Medverkande... 4 Vättern som vattenresurs... 4 Jönköpings vattenförsörjningsanläggning (anläggningen och dess enheter)... 4 Storlek och kapacitet... 5 Motiv för utpekande av riksintresset... 5 Beskrivning av riksintresseområdet (området för anläggningen)... 6 Riksintressets mark- och vattenanspråk... 7 Beskrivning av influensområdet... 9 Influensområdets mark- och vattenanspråk... 10 Tillämpning i fysisk planering, bygglov och prövning av verksamheter m.m.... 12 Förutsättningar för bevarande... 12 Befintliga risker och hot... 13 Framtida risker och hot... 14 Risker och hot lokalt avseende Jönköpings vattenförsörjningsanläggning... 16 Vad innebär att påtagligt försvåra utnyttjandet av anläggningen?... 16 Övriga riksintressen i området... 17 Digitalt material... 17 Ytterligare läsning... 17 3
Medverkande Denna rapport, daterad den 5 april 2013 har tagits fram av Länsstyrelsen i Jönköpings län i samråd med Jönköpings kommun samt övriga berörda länsstyrelser runt Vättern det vill säga Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Östergötlands län samt till viss del Länsstyrelsen i Örebro län. Samtliga kommuner inom riksintressets influensområde (Vätterns avrinningsområde) har även getts möjlighet att lämna synpunkter under arbetets gång. I arbetet har följande personer deltagit från Länsstyrelsen i Jönköpings län samt från Jönköpings kommun. Länsstyrelsen i Jönköpings län - Emma Willaredt, avdelningschef, miljö- och samhällsbyggnadsavdelningen - Karin von Zweigbergk, planarkitekt, samhällsbyggnadsenheten - Martin Wiss, miljöskyddshandläggare, miljöskyddsenheten - Erica Storckenfeldt, beredskapshandläggare, beredskapsenheten - Måns Lindell, vattenhandläggare, vattenenheten - Malin Berglind, klimatanpassningssamordnare, utvecklingsavdelningen Jönköpings kommun - Roger Rohdin, verksamhetschef VA, tekniska kontoret - Marie Ederfors, utredningsingenjör, tekniska kontoret - Nicklas Eriksson, enhetschef VA-verk, tekniska kontoret - Linda Tubbin, översiktsplanerare, stadsbyggnadskontoret Vättern som vattenresurs Vättern är känd för sitt klara och kalla vatten och dessa egenskaper medför att Vättern är mycket lämplig och kostnadseffektiv att utnyttja som så kallad råvattenresurs vid dricksvattenproduktion. Det finns idag 14 allmänna vattenverk som är beroende av Vätterns vatten. Fyra av dessa föreslås ingå i områden som utpekas som riksintresse för vattenförsörjning. De föreslagna riksintressena är Jönköpings vattenförsörjningsanläggning (som innefattar Häggeberg och Brunstorp vattenverk), Råssnäs vattenförsörjningsanläggning (Råssnäs vattenverk) samt Skaraborgsvattens Kommunalförbunds dricksvattenanläggningar (Borgunda vattenverk). Jönköpings vattenförsörjningsanläggning (anläggningen och dess enheter) Jönköpings vattenförsörjningsanläggningen ligger i Jönköpings kommun och försörjer personer inom Jönköpings och Habo kommuner med dricksvatten. I anläggningen ingår vattenverket i Häggeberg och vattenverket i Brunstorp med tillhörande infrastruktur. Då de båda vattenverken är sammankopplade och kan fungera som reserv för varandra, har Läns- 4
styrelsen valt att betrakta de båda vattenverken som tillhörande en anläggning. Huvudman för anläggningen är Jönköpings kommun, tekniska kontoret. Storlek och kapacitet Vattenverket i Häggeberg försörjer normalt ca 92 000 personer med dricksvatten och vattenverket i Brunstorp försörjer normalt ca 28 000 personer, sammantaget ca 130 000 personer. De områden som idag försörjs med dricksvatten från Häggeberg är Jönköping, Habo, Bankeryd, Norrahammar, Barnarp och Taberg. Brunstorps vattenverk försörjer områdena Huskvarna, Tenhult, Kaxholmen, Skärstad, Ölmstad och Tovrida. I Jönköpings kommun finns flera omvandlingsområden som, från att tidigare ha varit fritidshusområden, successivt kommer att omvandlas till permanentboende och därmed kräver kommunal vattenförsörjning. Sådana områden är Axamosjön, Västersjön, Ulftorpssjön, Landsjön och Lovsjön. Enligt Jönköpings kommuns utbyggnadsstrategi ska Jönköpings kommun växa till 150 000 invånare till år 2030. I utbyggnadsstrategin som antogs 2011-12- 22 redovisas ett antal nyexploateringsområden som vid ett genomförande skulle kräva en utbyggnad av det kommunala VA-nätet. Även Habo kommun har ett växande invånarantal. Exempel på nyexploateringsområde som kräver kommunal vattenförsörjning är området Munkaskog i Habo tätort. Häggebergs vattenverk kan under en kortare tid ha en maxkapacitet på 2000 m 3 /timme. Vattenverket i Brunstorp har idag en maxkapacitet på 350 m 3 /timme. För att klarar den kapacitet som anslutningen av omvandlingsområdena samt befolkningsökningen kräver behöver de befintliga vattenverken sannolikt byggas ut. Motiv för utpekande av riksintresset Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram kriterier för att ett område kan utgöra ett område av riksintresse för vattenförsörjningsanläggning. Jönköpings vattenförsörjningsanläggning bedöms som riksintressant då den försörjer ett stort antal, det vill säga mer än 50 000, personer med vatten. Vätterns råvatten är av mycket god kvalitet och har hög försörjningskapacitet. Ytterligare motiv är Vätterns robusthet inför klimatförändringar. Vätterns storlek, djup och kalla vatten gör att täkten har liten risk att påverkas av en ökande temperatur. Den enda rimliga alternativa vattenförsörjningen är Stråkendalen väster om Vättern, som enligt SGU (Sveriges geologiska undersökningar) utgör en grundvattenförekomst av nationellt intresse. Vissa undersökningar har gjorts för att undersöka vattenförekomstens lämplighet för dricksvattenförsörjning, dock inte i syfte att försörja Jönköping med dricksvatten utan i det fallet Mullsjö. Viktiga samhällsfunktioner som försörjs med vatten från Jönköpings vattenförsörjningsanläggning är länssjukhuset Ryhov och övriga vårdinrättningar samt stora livsmedelsindustrier såsom Danish Crown och Arla. Andra viktiga funktioner är försörjning med släckvatten, kylvatten (fjärrkyla) samt rent processvatten som behövs inom känslig industri exempelvispappersindustri. 5
Sammantaget försörjer Vättern idag 2500 000-300 000 personerr med dricksvatten och ytter- ligare anläggningar för vattenförsörjningg är i planeringsstadiet. I framtidenn skulle exempel- vis Vättern kunna utgöra reservvattentäkt åt Örebro, och på längre sikt även utgöra reserv- är vattentäkt åt stora delar av Mälardalen. Att säkra tillgången tilll bra råvatten från Vättern därmed inte enbart av värde för de som försörjs av Jönköpings vattenförsörjningsanlägg- för ning eller övriga anläggningar runt Vättern, utan också av värdee som framtida vattentäkt andraa delar av landet. Vätterns kvalitet och kapacitet som dricksvattentäkt är mycket värde- full. Beskrivning av riksintresseområdet (området för anläggningen) Bankeryd Trånghalla Häggebergs vattenverk E4:an Brunstorps vattenverk Kortebo Strandängen Brunstorp Norrängen Järnvägen Jönköping-Falköping Riksintresset för Jönköpings vattenförsörjningsanläggning består av områdena för de två vattenverken Häggeberg och Brunstorp. Processen för dricksvattenproduktion i de båda vattenverken sker i följande steg: ntagsledning, råvattenpumpstation, filtrering, PH- justering och desinfektion. Anläggningens lokalisering Häggeberg Vattenverket Häggeberg är beläget vid Granbäck norr om Jönköping utmed Kortebovägen, väg 670. Pumpstationen ligger invid stranden medan verket ligger ca 7000 meter från vatt- net. Knappt en kilometer norr om vattenverket ligger Trånghalla och samhället Bankeryd, 6
och en kilometer söderut breder Jönköpings tätort ut sig med befintlig och planerad bebyggelse vid Kortebo och Strandängen. Västerut sluttar terrängen uppåt och består främst av skog medan området mellan vattenverket och Vättern utgörs av åker och gårdsbebyggelse. Skogsområdet väster om vattenverket har höga naturvärden och det finns kommunala planer på att inrätta ett naturreservat i området. I närområdet finns också Eklundshovs koloniområde samt spridda fritidshus utmed Vätterns strand. Öster om vattenverket och parallellt med stranden går, förutom väg 670, även järnvägen mellan Jönköping och Falköping. Häggebergs vattenverk ligger således mellan tättbebyggda områden i söder och norr. Området närmast vattenverket är dock lågexploaterat vilket gör att det finns möjlighet till en framtida utveckling av anläggningen på land. Brunstorp Brunstorp vattenverk är beläget norr om Huskvarna, mellan Vätterns östra kant och E4:an. I söder någon kilometer från vattenverket breder Huskvarnas blandade bostadsbebyggelse ut sig med områden som Brunstorp och Norrängen som sträcker sig ända in till de centrala delarna av Huskvarna. Vattenverket är beläget vid de så kallade östra vätterbranterna som bildar en distinkt kant mot de högt belägna delarna österut från Vättern. Norrut finns endast glesare bostadsbebyggelse i det annars starkt kuperade skogs- och åkerlandskapet. Några kilometer åt nordost breder dock den bördiga Skärstadalen ut sig med Landsjön och samhället Kaxholmen. Den närmaste omgivningen består omväxlande av skog och åkermark samt spridd gårds- och övrig bostadsbebyggelse. Genom landskapet längsmed Vätterns östra sida sträcker sig E4:an endast 50-100 meter från strandkanten. Vattenverket ligger inom en 100 meter smal zon mellan strandkanten och E4:an vilket till viss del begränsar anläggningens utvecklingsmöjligheter. Ytterligare exploatering i samband med utveckling av anläggningen får därmed ske i söder eller norr. Vattenområdet I riksintresset för vattenförsörjning ingår områdena för vattenintag och intagsledningar. Den grundläggande förutsättningen för riksintresset är den i princip obegränsade tillgången till högkvalitativt råvatten från Vättern. Kvaliteten är i stort sett densamma i hela Vättern. Råvattnets goda kvalitet innebär att det idag krävs endast en förhållandevis enkel hantering för att tillhandahålla bra dricksvatten. Kallt vatten är mycket önskvärt vid dricksvattendistribuering då mikrobiell tillväxt är låg vid låga temperaturer. Vätterns djup gör att det även sommartid finns en stor volym vatten som behåller en låg temperatur. De översta 15-20 meterna utgör ett varmare ytskikt medan vattnet från 20 och ner till 128 meters djup har en temperatur på 4-6 grader. De branta stränderna medför att ett stort djup nås på förhållandevis korta avstånd ut från stranden. Riksintressets mark- och vattenanspråk Riksintresseområdet avgränsas på land av området för de befintliga vattenverken samt vad gäller Häggebergs vattenverk även pumpstationen och ledningen från pumpstationen till vattenverkets övriga delar. Riksintresset är även avgränsat med hänsyn till respektive anläggnings framtida utveckling. I vattnet görs ingen fysisk avgränsning av området för intagsledningar och intagspunkter då Vätterns råvatten som helhet är av betydelse för anläggningens funktion, samt för att förhindra att uppgifter om dessa delar av anläggningens lokalisering sprids. Uppgifter om intagsledningar och intagspunkternas lokalisering kan vara 7
känsligt utifrån säkerhetssynpunkt (risk för sabotage). Hela anläggningen, såväl vattenverken som intagsledningar och områden för intagspunkter, ingår dock i riksintresset. För detaljerad information om intagspunkt och ledningar kan kontakt tas med Jönköpings kommun, tekniska kontoret. Områdena för de ledningar som binder ihop de två vattenverken pekas inte ut som riksintresse då en tillämpning av riksintresset inom dessa områden skulle bli svår. Riksintressets avgränsning 8
Beskrivning av influensområdet Influensområde är det område utanför riksintresseområdet inom vilket en verksamhet eller åtgärd riskerar att påverka möjligheten att hållbart utnyttja den anläggning som riksintresseområdet avser att skydda. Det handlar i första hand om åtgärder som påverkar råvattnets kvalitet (se vidare i avsnittet Förutsättningar för bevarande). Då det finns flera vattenförsörjningsanläggningar runt Vättern som är beroende av Vätterns vatten, påverkas dessa samtliga anläggningar av en försämring av råvattnet. Influensområdet är därför detsamma för samtliga anläggningar runt Vättern. En sjö får sitt vatten från nederbörd i avrinningsområdet vilket utgörs av sjöytan och kringliggande mark vars nederbördsmängder rinner via bäckar till sjön. Även grundvattentillförsel sker via djupare marklager. En utgångspunkt för att kunna bedöma inom vilket område en verksamhet skulle kunna påverka Vätterns råvatten, är därför att titta på sjöns avrinningsområde. Vätterns tillrinningsområde, det vill säga markområdet runt Vättern varifrån tillrinning sker, är relativt litet sett till sjöns storlek. Sjöytan utgör ca 1/3 av det totala avrinningsområdet. Det medför att sjön tillförs förhållandevis lite material (humusämnen, silt eller näringsämnen) från omkringliggande marker. De stora grusavlagringar som finns framför allt på Vätterns västra sida filtrerar effektivt det grundvatten som tillförs sjön. Sjöns stora volym gör att det vatten som tillförs sjön stannar i sjön länge innan det avrunnit eller avdunstat. Den teoretiska utbytestiden är ca 60 år. Den långa utbytestiden medför att ämnen som tillförts sjön kan sedimentera och låsas i sedimentlagren, brytas ned via kemiska reaktioner eller biologiska processer eller tas upp i organismer. Sjöns egen förmåga att på detta sätt låsa fast ämnen, medför att vattnet uppvisar låga halter medan sedimenten istället kan ha förhöjda halter. Ur dricksvattensynpunkt är denna egenskap en fördel medan den ur andra synvinklar kan verka negativt. Vissa ämnen tas dock inte om hand på detta sätt genom Vätterns naturliga reningsmekanismer. På grund av vattnets långa omsättningstid är Vättern istället extra känslig för tillförsel av denna typ av ämnen. Ett ämne med lång nedbrytningstid som har tillförts Vättern kommer att stanna kvar i sjön under lång tid. Exempel på sådana ämnen är vissa organiska miljögifter, såsom PCB, som naturligt är svårnedbrytbara. Den relativt lilla mängden tillrinnande vatten i förhållande till sjöns volym gör, tillsammans med förhållandevis branta stränder, att sjöns vattenstånd fluktuerar mycket lite (normalt +/- ca 30 cm). Sjön är därmed inte känslig för snabba vattenståndsförändringar eller översvämningar, något som ytterligare minskar risken för tillförsel av ämnen som påverkar vattenkvaliten. Vätterns storlek, volym och effektiva omblandning medför att utspädningen är mycket stor. Det innebär att det ska till väldigt mycket för att vattnets kvalitet ska påverkas märkbart. Detta har dock hänt, exempelvis under tidigt 1900-tal, då tillförseln av näringsämnen från samhällens avlopp och industrier, medförde att sjön blev synligt övergödd och klarheten mer än halverades. När åtgärder mot näringstillförseln därefter utfördes svarade Vättern förhållandevis snabbt och dess egna reningsmekanismer påskyndade reningen. 9
Många vattentäkter omfattas av vattenskyddsområden som beslutas i enlighet med 7 kap. 21 miljöbalken. Det finns idag inget beslut om vattenskyddsområde för Vättern, men det finns ett färdigt förslag som ska gå ut på remiss. Förslaget innebär att Vättern samt ett markområde på 50 meter från strandkanten och tillrinnande vattendrag utgör vattenskyddsområde. Gränsen är framtagen med hjälp av beräkningar för hur snabbt vattnet från intilliggande vattendrag når Vättern. Utgångspunkten har då varit 24 timmars rinntid. Vid en eventuell olycka utanför vattenskyddsområdet, med exempelvis farligt gods, har man därmed ett dygn på sig att åtgärda utsläppet innan föroreningen når Vättern. Vattenskyddsområdet har utformats utifrån en identifiering och bedömning av vilka risker och hot som finns mot vattenresursen. Dessa rekommendationer kan därför även ligga till grund för att betrakta vattenskyddsområdet som ett influensområde till Vättern. Influensområdets mark- och vattenanspråk Influensområdets avgränsning ska ses som ett hjälpmedel för att bättre kunna bedöma vad som påtagligt skulle kunna försvåra utnyttjandet av de anläggningar som är av riksintresse för vattenförsörjning runt Vättern. För att underlätta bedömningen anges influensområdet i två steg - det område inom vilket det är mer troligt att en verksamhetsetablering eller åtgärd påtagligt skulle kunna försvåra utnyttjandet av anläggningarna, området avgränsas av det föreslagna vattenskyddsområdet (sjöytan samt 50 meter från Vätterns strand och tillrinnande vattendrag, 24 timmars rinntid) - det område inom vilket en åtgärd skulle kunna påtagligt försvåra utnyttjandet av anläggningarna, området avgränsas av Vätterns avrinningsområde (sjöns yta samt tillrinningsområdet) Den del av influensområdet som avgränsas av det föreslagna vattenskyddsområdet berör kommunerna Habo, Hjo, Karlsborg, Askersund, Motala, Vadstena, Ödeshög samt Jönköping. Influensområdet omfattar med sin yttersta gräns, Vätterns avrinningsområde, ca 636 000 hektar. De kommuner som berörs av detta influensområde (avrinningsområdet) är, förutom ovan nämnda kommuner, Mullsjö, Tidaholm, Tibro, Töreboda, Gullspång, Laxå, Hallsberg, Mjölby, Boxholm, Tranås, Aneby, Nässjö samt Vaggeryd. Utöver de vattenförsörjningsanläggningar som pekas ut som riksintressen, enligt 3 kap. 8 andra stycket miljöbalken, finns ytterligare anläggningar för vattenförsörjning runt Vättern. Dessa mindre anläggningar kan sägas omfattas av mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för vattenförsörjning. Även sådana områden ska enligt 3 kap. 8 första stycket miljöbalken så långt möjligt skyddas mot åtgärder. Influensområdet beaktar även dessa områden. 10
Influensområdets avgränsning 11
Tillämpning i fysisk planering, bygglov och prövning av verksamheter m.m. Riksintresse för vattenförsörjning syftar till att säkerställa att hänsyn tas till vattentäkten och de större anläggningar som är beroende av råvattnet för produktion av dricksvatten, vid exempelvis planering och tillståndsgivning. Det är endast i de fall det finns risk för att en åtgärd skulle kunna påverka möjligheten att hållbart utnyttja en vattenförsörjningsanläggning av riksintresse, som frågan behöver utredas vidare. Områdena av riksintresse ska således skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra utnyttjandet av anläggningen. Influensområdets gränser ska ge en signal om att frågan om påverkan på Vätterns vatten kan behöva uppmärksammas. Det finns ingen anledning att ta upp frågan vid bygglovgivning för bostadshus eller planering av bostäder med acceptabla avloppslösningar om det inte ligger intill det avgränsade riksintresseområdet. Däremot är det desto viktigare att ordentligt utreda konsekvenserna då en risk föreligger, exempelvis vid tillståndsgivning av en miljöfarlig verksamhet intill ett vattendrag som rinner ut i Vättern. Ett riktmärke kan vara att alltid behandla frågan om påverkan på riksintresset inom influensområdets innersta zon, inom 50 meter från stränder och vattendrag. Inom det övriga influensområdet görs en bedömning av om frågan behöver behandlas från fall till fall. Det är troligen endast i ett fåtal ärenden som rör stora verksamheter eller åtgärder som frågan behöver behandlas inom influensområdets yttersta zon. Förutsättningar för bevarande Syftet med att peka ut områden för Jönköpings vattenförsörjningsanläggning som riksintresse är att säkerställa att området, vid planläggning och andra myndighetsprövningar, ska skyddas långsiktigt mot sådan påverkan som riskerar att påtagligt försvåra anläggningens funktion för dricksvattenförsörjning. Det är bara när markanvändningen ska ändras som det kan få någon betydelse att ett område är av riksintresse. Pågående markanvändning påverkas inte. Det är också bara vid sådan ändring av markanvändningen som behöver någon form av beslut från en myndighet för att kunna genomföras som riksintresseområdena kan beaktas. Vilka lagar som kräver att hänsyn tas till områden av riksintresse framgår av förordningen om hushållning med markoch vattenområden m.m. Det är alltså den som beslutar som måste ta hänsyn till om ett område är av riksintresse. Om den ändrade markanvändningen skulle innebära att anläggningens funktion påtaglig försvåras är huvudregeln att ändringen inte kan få tillstånd. Förutsättningarna för att de anläggningar som finns runt Vättern ska kunna utnyttjas för dricksvattenförsörjning även långsiktigt, utgår dock även från befintliga förhållanden. Även om samhället genom lagstiftning med mera avser att förhindra påverkan på viktiga samhällsintressen som i detta fall vattenförsörjning, kan det ändå genom vårdslöshet, olyckshändelse eller dålig kunskap om nya kemikalier, ske en påverkan som är svår att förutse. Det är därför angeläget att analysera förutsättningarna och ha detta i åtanke vid planering av verksamheter och andra åtgärder trots ett gott förebyggande arbete till följd av god lagstiftning. 12
Nedan följer exempel på befintliga samt framtida risker och hot men det kan finnas ytterligare aspekter. Befintliga risker och hot Vätterns näringsfattiga karaktär gör att sjöns vattenkvalitet är känslig för utsläpp av näringsämnen, metaller och miljögifter. Sjöns långa omsättningstid på 60 år gör att effekterna av utsläpp kan bli långvariga. Utifrån denna kunskap är det inte bara viktigt att se till en plötslig påverkan, i form av ett exempelvis ett utsläpp, utan även angeläget att se till en mer långsiktig påverkan på vattnet. Föroreningar från väg och järnväg Vättern omges av hårt trafikerade vägar, bland annat väg E4 med ca 30 000 fordon/dygn. E4:an, som löper utmed Vätterns östra strand, är en rekommenderad väg för farligt gods och trafikeras varje dygn av ett stort antal farligt godstransporter. Längs Vätterns södra och sydvästra strand går järnvägen mellan Nässjö och Falköping via Jönköping som också den varje dygn trafikeras av ett stort antal farligt godstransporter. Andra vägar som bör nämnas är väg 195, riksväg 49 samt riksväg 50. En olycka med ett stort kemikalieutsläpp som når Vättern skulle kunna innebära en påverkan på sjöns vattenkvalitet. Det har dock under en längre tid pågått ett kontinuerligt arbete med att vidta åtgärder för att minska risken för olyckor på väg E4. Detta arbete behöver fortskrida för att minimera riskerna. Förutom den plötsliga påverkan som en olycka med farligt gods skulle kunna orsaka, innebär den dagliga trafiken runt Vättern en mer långsiktig påverkan. Vägar som är hårt trafikerade medför utsläpp av föroreningar till exempel bensin, tungmetaller och vägsalter. Då dessa utsläpp sker gradvis utan att några direkta åtgärder vidtas, kan detta ses som ett större hot än en olycka med farligt gods. Föroreningar från miljöfarlig verksamhet samt förorenade områden Inom influensområdet finns ett stort antal miljöfarliga verksamheter. Sjön är recipient för bland annat avloppsreningsverk, pappers- och gruvindustri samt övrig tillverkningsindustri. Utsläpp innehållande närsalter, metaller m.m. sker från dessa verksamheter. Olyckor i form av driftsstörningar, brand eller liknande kan innebära större utsläpp. Totalt finns också 260 identifierade förorenade områden inom Vätterns avrinningsområde, och ett långsiktigt arbete pågår för att åtgärda dessa. Det är osäkert vilka och hur mycket föroreningar som når Vättern från dessa. Därför är det viktigt att arbetet med dessa åtgärder prioriteras utifrån ett vattenförsörjningsperspektiv. Reguljärflyg och försvarets övningsverksamhet Vättern används för närvarande som riskområde för militär verksamhet och utgör ett riksintresseområde för totalförsvaret. Försvaret önskar även utöka sina provskjutningar i Vättern. Så som ammunitionen ser ut i nuläget innebär den mängd bly som tillförs vattnet i och med denna verksamhet, förhöjda halter i en mycket liten utsträckning. Flygningar sker däremot över Vättern både genom försvarets övningsverksamhet samt med reguljära flyg. En olycka med ett flygplan som störtar i Vättern skulle kunna medföra utsläpp som påverkar dricksvattenkvaliteten. 13
Sjöfart Vättern används för färjetrafik mellan Gränna och Visingsö samt för att binda ihop Götakanal mellan Motala och Karlsborg. Vättern trafikeras också av fritidsbåtar. Ett färjehaveri men även en olycka med en fritidsbåt kan medföra utsläpp av olja, bensin eller diesel vilket skulle kunna påverka dricksvattenkvaliteten. Olaglig latrintömning från fritidsbåtar är en annan åtgärd som kan påverka dricksvattnet genom bakteriesperidning. Grumling orsakad av jordbruk, skogsbruk, exploatering m.m. Den främsta anledningen till att Vätterns vatten är så väl lämpat för dricksvatten är att det är så naturligt klart. En mängd olika verksamheter kan påverka vattnets naturligt goda egenskaper genom att orsaka grumling av vattnet. Ett jordbruk med en intensiv odling i sjöns och tillflödenas närområden riskerar att orsaka läckage av närings- och bekämpningsmedel vilket leder till ökade möjligheter till grumlat vatten. Skogsbruk i tillrinningsområdet, inklusive avverkning, markavvattning och skyddsdikning kan orsaka belastning av humusämnen, grumling och igenslamning av grunda bottnar. Även exploatering av strandområdet genom exempelvis anläggning och underhåll av vägar, järnvägar och skogsbilvägar samt trafik och båttrafik, kan orsaka grumling och utsläpp av miljöfarliga ämnen. Verksamheter som sker på botten såsom exempelvis dumpning eller sand- och stenutvinning är ytterligare något som kan medföra grumling. Sammantaget kan dessa verksamheter orsaka en påverkan på vattenkvaliteten på lång sikt. Övrig tillförsel av föroreningar Från urbana miljöer runt Vättern tillförs ständigt föroreningar från dagvatten, avloppsledningar osv. utan att det är någon som kontrollerar detta. Denna typ av diffus tillförsel av föroreningar kan på lång sikt ge påverkan på vattenkvaliteten. Framtida risker och hot Det går inte att ge en fulltäckande bild av eventuella framtida risker för Vättern som dricksvattenresurs. En beskrivning av några eventuella framtida risker kan dock ge ett underlag för vidare analys. Föroreningar från väg och järnväg En ökad belastning av vägarna kan innebära ökade utsläpp av föroreningar jämfört med idag, om inte några åtgärder vidtas. Åtgärder för att minska den långsiktiga påverkan på dricksvattenresursen kan då behöva vidtas. Ökade transporter av farligt gods skulle utan ytterligare åtgärder, också kunna innebära en större risk för ett utsläpp jämfört med idag. Mineralutvinning Gruvverksamhet har funnits i anslutning till Vättern de senaste 150 åren, och det finns planer på ny gruvbrytning i området. Ämnen och mineraler som tidigare inte varit ekonomiskt intressanta att bryta har blivit det på senare tid då de används i tillverkningen av ny teknik. En olycka vid en sådan verksamhet i nära anslutning till Vätterns skulle kunna innebära en påverkan på vattenkvaliteten. Förändrat klimat Vattentemperaturen kommer att öka i ett förändrat klimat, vilket kan medföra en ökad biologisk tillväxt av t.ex. alger och mikroorganismer samt en försvårad rening, men tack vare 14
Vätterns volym och djup bedöms sjön påverkas sakta av dessa temperaturhöjningar i förhållande till andra ytvattentäkter. Vätterns medelvattenstånd sjunker i takt med klimatförändringarna på grund av att avdunstningen ökar mer än tillrinningen. Denna minskning av vattenvolymen bedöms inte påverka kvantitet eller kvalitet på vattnet inom de närmsta 90 åren. Fluktuationerna i vattenståndet ökar eller minskar inte (förblir normalt +/- ca 30 cm) utan extremnivåerna sjunker i takt med medelvattenståndet så risken för tillförsel av ämnen genom översvämning kommer fortsatt vara låg. Vätterns tillrinningsområde är relativt litet sett till sjöns storlek och tillför sjön förhållandevis lite material (humusämnen, silt eller näringsämnen) från omkringliggande marker. Dock kommer regnmängderna i framtiden att öka liksom förekomsten av skyfall vilket ökar risken för tillförsel av ämnen som påverkar vattenkvaliteten. Detta gäller även för bekämpningsmedel, metaller och andra miljögifter samt mikrobiella föroreningar från t.ex. förorenade områden, bräddningar av avloppsledningar, jordbruksmarker, vägar och järnvägar. Ett förändrat klimat kan göra att förändringarna i mark- och vattenanvändningen sker fortare och på ett annat sätt än idag då det skapar nya förutsättningar vad gäller odling, befolkningsutveckling osv. En sådan förändrad markanvändning skulle kunna innebära större påverkan på vattnet. Klimatförändringarna kan även medföra en påskyndad ökad framtida vattentillgång genom ett större bevattningsbehov, förändrade användarmönster (som att man duschar oftare och dricker mer i ett varmare klimat), ökande turistnäring och eventuell ökad befolkningsmängd. Skadliga kemikalier Till följd av vattnets långa omsättningstid i Vättern är sjön extra känslig för tillförseln av ämnen med lång nedbrytningstid. Sådana ämnen kan komma att påverka vattnet under mycket lång tid. Då utvecklingen går fort och det kontinuerligt tillkommer nya ämnen som används inom industrin har vi inte full kunskap om dessa ämnens konsekvenser för bland annat människor. Även om utsläpp av sådana ämnen sker gradvis kan de på sikt få stora konsekvenser dricksvattenkvaliteten. Mikrobiologisk påverkan De senaste åren har utbrott på grund av exempelvis parasiter i dricksvatten ökat. Det är troligt att sådana mikrobiella organismer kan öka i framtiden till följd av ett förändrat klimat med högre temperaturer. Risken för spridning av parasiter ökar också då människor reser i större utsträckning, eftersom parasiterna då kan bäras med från andra platser. Då det är svårt att rena den typen av mikrobiell påverkan på vattnet som exempelvis parasiten Cryptosporidium och bakterien EHEC, kan dessa gå rakt igenom reningsverk och vattenverk. Ett sätt att hantera det hot som parasiter utgör, är bättre behandling av dricks- och avloppsvatten. 15
Risker och hot lokalt avseende Jönköpings vattenförsörjningsanläggning Inom den södra delen av Vättern är järnvägen mellan Nässjö och Falköping och E4:an med ett stort antal farligt godstransporter en av de risker som bör lyftas särskilt. Lokalt sett är det den typen av plötslig påverkan, som en olycka med farligt gods skulle kunna innebära, det som kan innebära den största risken för vattenförsörjningen, beroende på var olyckan inträffar. Åtminstone gäller detta på kort sikt. En annan aspekt som bör lyftas är att exploatering intill vattenverken kan förhindra anläggningarnas möjlighet till utveckling. Det behöver finnas möjlighet för anläggningen att kunna utöka kapaciteten i framtiden, antingen till följd av att fler personer behöver försörjas med vatten eller att det krävs mer avancerad rening. En verksamhet som medför utsläpp till vatten eller luft i närheten av anläggningen kan påverka vattenintag och reningsprocesser. Vattenverken i Jönköpings vattenförsörjningsanläggning har tidigare inte varit i behov av den typ av process som klarar att rena vattnet från mikrobiella organismer. Behovet har ökat de senaste åren och planer finns på att installera sådan rening i båda vattenverken. Ytterligare en aspekt är lokaliseringen av nuvarande och framtida utsläppsledningar för avlopp eller dagvatten. En lokalisering långt ut i sjön kan komma att påverka vattenintagen och innebära att dessa måste få en ny placering. Det kan handla om utsläppsledningar från exempelvis reningsverk och industrier. Mineralbrytning är en fråga som aktualiserats de senaste åren, bland annat finns intresse av brytning i Norra Kärr som utgör riksintresse för värdefulla ämnen och material. Beroende på hur en sådan verksamhet bedrivs och lokaliseras, skulle en olycka kunna påverka dricksvattenkvaliteten. Detta är exempel på åtgärder som kan utgöra ett hot mot vattenförsörjningen men det kan finnas ytterligare aspekter som inte har lyfts här. Samtliga verksamheter eller åtgärder som nämnts i föregående avsnitt kan innebära större risker ju närmre intaget detta sker. Vad innebär att påtagligt försvåra utnyttjandet av anläggningen? Att påtagligt försvåra utnyttjandet av vattenförsörjningsanläggningen kan ske dels genom att själva området för anläggningen påverkas så att det inte kan utnyttjas för anläggningen, dels genom att råvattenkvaliteten försämras så att anläggningen inte kan producera dricksvatten. En försämring av råvattnet medför att det krävs större insatser för att få ett rent dricksvatten till konsumenten. Det försvårar därmed utnyttjandet av vattenförsörjningsanläggningen. Det kan exempelvis handla om att folk blir sjuka då parasiter eller bakterier når dricksvattenkonsumenten eller det kan leda till högre kostnader då ny teknik behöver installeras. En försämring av vattnet kan orsakas av en plötslig påverkan såsom en olycka med farligt gods eller av en mer långsiktig påverkan. Frågan är var gränsen går för att vattnets försämrade kvalitet påtagligt skulle försvåra utnyttjandet av anläggningen. 16
Vattnets kvalitet kan bedömas på olika sätt beroende på vilka aspekter man ser till. Livsmedelsverket hade exempelvis tidigare riktvärden för ett flertal ämnen som angav ett råvattens lämplighet för vattenförsörjning. För Vätterns del skulle det krävas otroliga tillskott av miljögifter, näringsämnen och så vidare för att Livsmedelsverkets tidigare riktvärden inte skulle klaras. Dock bör det vid en bedömning av påverkan på riksintresset vägas in att det idag, tack vare Vättervattnets goda kvalitet och stora kvantitet, endast krävs små och billiga åtgärder för att åstadkomma ett bra dricksvatten. En försämring av vattnet som kräver betydligt mer avancerad rening bör därför kunna bedömas påtagligt försvåra utnyttjandet av anläggningen. Övriga riksintressen i området Om en avvägning måste göras mellan flera oförenliga riksintressen ska det riksintresse som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, ges företräde. Behövs området för en anläggning för totalförsvaret ska försvarsintresset ges företräde. Inom influensområdet finns en rad riksintressen. Inom södra delen av influensområdet kan exempelvis nämnas följande. Vättern med öar och stränder utgör, på grund av sina natur- och kulturvärden, i sin helhet riksintresse för det rörliga friluftslivet enligt 4 kap 2 miljöbalken. Vättern är utpekat som riksintresse för yrkesfiske samt för naturvård enligt 3 kap 5 respektive 6 miljöbalken. Vättern klassas även som Natura 2000-område och är därmed av riksintresse enligt 4 kap 8 miljöbalken. Järnvägen mellan Jönköping och Falköping samt E4:an är anläggningar av riksintresse för kommunikation enligt 3 kap 8 miljöbalken. Vättern berörs också av riksintressen för totalförsvarets anläggningar enligt 3 kap 9 miljöbalken, bland annat för hinderfritt flyg och hinderfritt flygfält. Norra Kärr utgör riksintresse för värdefulla ämnen och material enligt 3 kap 7 miljöbalken. Digitalt material Riksintressena samt influensområdet redovisas även digitalt i GIS-format. Influensområdet redovisas gemensamt för samtliga områden av riksintresse för vattenförsörjning som utnyttjar Vättern som råvattentäkt. Ytterligare läsning Mellan åren 2000 och 2004 gjordes konsekvensklassificeringar av Vättern med tillrinnande vattendrag avseende farligt godsolyckor. I samband med detta togs också prioriteringslistor fram för skyddsåtgärder vid en rad vägsträckor runt om Vättern. Materialet finns att tillgå på Vätternvårdsförbundets webbplats, rapport nr 58, 60, 78 och 85. 17
Rapporten Trafikens miljöbelastning på Vättern utkom 2001. Rapporten finns på Vätternvårdsförbundets webbplats, rapport nr 65. Information om Vätterns biologiska värden och föreliggande hot mot dessa finns i Bevarande plan för Natura 2000 i Vättern, rapport nr 95 som finns på Vätternvårdsförbundets webbplats. Mer information om vad ett förändrat klimat innebär går att läsa i Klimatanalys för Jönköpings län som finns på Länsstyrelsens webbplats samt i Vätternvårdsförbundets rapport nr 110, Reglering av Vättern historiskt, nutid och framtid som finns på Vätternvårdsförbundets webbplats. 18