STOCKHOLMS UNIVERSITET Juridiska institutionen Tentamen i Civilrätt A den 6 maj 2015, kl. 9 14 Skrivningen består av fem frågor om sammanlagt 30 poäng. Besvara frågorna på separata svarsark. Rättningen är anonym. Ange bänknummer på varje svarsark, högst upp i högra hörnet. Ange fullständiga uppgifter på det gröna omslagsark som svarsarken ska läggas i. När skrivningen har lämnats till skrivningsvakten är det inte möjligt att ta tillbaka skrivningen, utan denna kommer att rättas och betygsättas. När en tentamen lämnas in blank, dvs. utan att studenten har skrivit något tentamenssvar, kommer detta rapporteras i fastreg som ett underkänt resultat. Examinatorer: Marcus Radetzki (fråga 1), Jori Munukka (fråga 2; huvudansvarig för examinationen), Alexander Besher (fråga 3), Konrad Lundberg (fråga 4) och Sanna Thorslund (5). För att skrivningen ska rättas måste obligatoriska moment i Civilrätt A/Civilrätt 2 ha fullgjorts. Poäng för promemoria och rättsfallskoncentrat sammanläggs med poängen på tentamen. För godkänt resultat vid tentamen krävs att poäng uppnås på samtliga frågor. Noll poäng på någon fråga innebär underkänt resultat. Skriv tydligt och tänk på att en svårläst handstil kan påverka bedömningen av din tentamen. Examinationsregler: Alternativ 4. All kurslitteratur är tillåten, författningssamling eller lagbok, egna utskrifter av författningar och rättsfall upptagna i seminariematerialet, rättsfallssamling i förmögenhetsrätt volym 1 och 2, utskrifter av stencilerna om kommission och mäklare från kurshemsidan, samt seminarieinstruktionerna. I det tillåtna materialet är över- och understrykningar och handskrivna anteckningar tillåtna. Resultatet meddelas genom FastReg. Närmare anvisningar framgår av hemsidan för Civilrätt A. LYCKA TILL!
Fråga 1 (MR) En gång för länge sedan blev en 15-årig flicka bjuden på en bit choklad av en kamrat. Flickan, som hade kraftig nötallergi, bad då att få se på förpackningen för att därigenom säkerställa att hon kunde äta chokladen utan risk. På förpackningen kallades produkten för mjölkchoklad. Då mjölkchoklad normalt sett inte innehåller nötter åt flickan av chokladen. Det visade sig emellertid snart att chokladen var tillverkad av nötter. Flickan insjuknade och avled så småningom av den allergiska reaktionen. De efterlevande krävde skadestånd av chokladtillverkaren. Denne försvarade sig med att det på förpackningens baksida funnits en innehållsdeklaration varav framgick att chokladen var tillverkad av nötter. Bedöm de efterlevandes möjligheter att erhålla skadestånd från chokladens tillverkare. Du ombeds också diskutera storleken på ett eventuellt skadestånd och huruvida detta möjligen skulle kunna bli föremål för jämkning. Det är viktigt att din analys är fullständig och väl strukturerad. Samtidigt skall den emellertid vara kortfattad. Ditt svar får inte överstiga två sidor (dvs. ett ark). Denna sidbegränsning gäller ENDAST denna fråga (fråga 1). Text därutöver läses ej av examinator.
Fråga 2 (JM) a) K.A Ramel överväger att tatuera sig, vilket han tycker passar särskilt bra då årets strandoch badsäsong är i antågande. Han besöker Tures Tatuering och Maskering AB i Fruängen för att köpa en sådan tjänst. Någon betalning erläggs inte vid det aktuella tillfället, utan han får en faktura. Det dröjer inte många dagar innan färgstyrkan i tatueringen börjar avta. Han besöker företaget i syfte att företaget på nytt ska färglägga tatueringen. Företaget medger att färgbeständigheten blivit så undermålig att tjänsten inte är till nytta om inte ny pigmentering tillförs inom kort. Anledningen är fel i en pigmentleverans. Företaget kräver dock att Ramel ska betala fakturan innan ny färgläggning sker. Ramel invänder att de varken skriftligen eller muntligen överenskommit om något avtalsvillkor som reglerar frågan. Företaget anför då följande: i) Av företagets betalningsvillkor följer att avhjälpande av fel endast kan ske om tjänsten är betald. Betalningsvillkoren framgår av fakturan. Ramel känner nu till villkoren, och är bunden av dessa. Betalningsvillkoren återfinns i företagets broschyr, som alltid finns synligt utlagd i väntrummet på receptionsdisk, på besöksbord och i tidningsställ och kunderna förväntas ha läst villkoren innan beställning sker. ii) Betalningsvillkoren är brukliga i branschen. iii) Skyldigheten att betala för tjänsten inträder när tjänsten är slutförd, och tjänsten är nu slutförd. Företaget har detentionsrätt för fortsatta arbeten. Bedöm och motivera huruvida Ramel är betalningsskyldig för tjänsten innan avhjälpande skett. (3 p.) b) K.A. Ramel kände sig utmattad av allt käbblande med tatueringsföretaget, varför han bestämde sig för att resa till Australien för att se på koalor i de storslagna naturlandskapen. Han besökte resebyrån Aspudden Researrangörer HB:s butik för att beställa en resa. Väl på plats redogjorde företagets försäljare för vilka resealternativ som fanns och vilka flygbolag som han skulle kunna flyga med. Ramel bestämde sig för att flyga med ett bolag vid namn Koalification Airlines (KoAir). Försäljaren beställde resan enligt Ramels önskemål och gav honom betalningsanstånd med en månad. Försäljaren gav Ramel resedokumenten. På dessa angavs KoAir som transportföretag och Ramel som kund. Resebyrån betalade dock KoAir för den beställda resan för att garantera en flygstol och för att garantera biljettpriset. Ramel kände sig mycket nöjd. Ett par dagar efter avtalets ingående ställde KoAir in all sin flygverksamhet till följd av insolvens. Ramel kände sig mycket besviken, och avsåg nu att inte betala för den beställda resan. Resebyrån väckte därför talan mot Ramel och yrkade att han skulle betala företaget för de utlägg som resebyrån hade haft för resan. Resebyrån gjorde gällande att bolaget agerat enbart som förmedlare för KoAir och inte som part i reseavtalet, varför resebyrån inte
kunde lastas för att flygverksamheten ställdes in. Ramel anförde att resebyrån genom sitt agerande blivit avtalspart i förhållande till honom när han köpte resan och att han då inte behöver betala för en prestation som inte utförts. Diskutera vilka som är parter i reseavtalet. Vilken betydelse skulle det ha å ena sidan om resebyrån skulle ha varit part i reseavtalet, och å andra sidan om resebyrån endast skulle ha agerat som förmedlare? Bortse i ditt svar från kreditgivaransvar. (3 p.)
Fråga 3 (AB) MöbelDesign AB är ett stort och välrenommerat företag som ägnar sig åt direktförsäljning till såväl konsumenter som andra företag på den skandinaviska marknaden. Företaget värdesätter design och importerar och säljer enbart möbler, inredningsdetaljer och belysning av högsta kvalitet. MöbelDesign AB har ingått ett avtal om köp av exklusiva taklampor från säljaren DanishDesign A/S i Köpenhamn. För avtalet gäller enligt parternas överenskommelse den svenska köplagen. Avtalet löper på ett år och för varje kvartal ska ett parti lampor levereras till MöbelDesign AB. Varje parti har ett värde om ca 750 000 kr. Den 30 mars levererar säljarens helägda dotterbolag DanishDesign Transportation det första partiet lampor. Samma dag anländer partiet till MöbelDesigns lager i Stockholm. Varje parti inspekteras noga av kvalitetsansvarig vid MöbelDesign AB. Det visar sig att åtminstone halva partiet lampor är skadade och köparen vägrar betala för just denna del. Säljaren DanishDesign A/S invänder dock att den inte är ansvarig för det inträffade utan att ansvaret för hela partiet lampor åvilat köparen. a) Vad innebär risken för en vara och vad gäller ifråga om avlämnande och riskövergång samt bevisningen härför enligt köplagen? (1 p.) Lamporna är väldigt populära på den skandinaviska marknaden och de oskadade lamporna säljs som smör. Redan vid slutet av april är de slutsålda. 30 juni skulle nästa parti lampor levereras men försenas drygt en månad. MöbelDesign AB har under maj juni tagit emot beställningar/ordrar av sina kunder/återförsäljare av lamporna och lovat att dessa skulle levereras i början av juli. MöbelDesign AB hävdar att bolaget åsamkats en skada om 500 000 kr på grund av säljarens dröjsmål och funderar dessutom på att häva köpet. DanishDesign A/S ber om ursäkt för dröjsmålet, men invänder samtidigt att det inte tänker betala något skadestånd. Anledningen härför är att efterfrågan på lamporna varit så stor att dotterbolaget inte hunnit leverera beställningarna och av den anledningen anlitade en kontraktsmedhjälpare. DanishDesign A/S menar att MöbelDesign AB får kräva kontraktsmedhjälparen istället. Dessutom har ingen reklamation skett avseende förseningen varför säljaren DanishDesign menar att en köpare då inte kan göra gällande varken hävning eller skadestånd enligt köplagen. b) MöbelDesign AB:s jurister är alla på semester och de ringer dig för att fråga vad som gäller köprättsligt gällande säljarens invändningar om dels kravet på neutral reklamation vid dröjsmål, dels om skadeståndsinvändningen. Vad krävs för att dessa påföljder ska kunna göras gällande i detta fall? (2,5 p.) MöbelDesign AB:s VD känner sig orolig. Hon talar med juristerna på bolaget och funderar på att häva det tredje partiet, dels mot bakgrund av historiken av tidigare leveranser, dels mot bakgrund av att hon inom branschen av flera trovärdiga källor hört att DanishDesign A/S har ekonomiska bekymmer.
c) Vilka möjligheter finns för MöbelDesign AB att häva den kommande, tredje leveransen? (1 p.) Strax efter mötet med juristerna bestämmer sig VD:n för att det får vara nog. Samarbetet med DanishDesign AS måste få ett slut. Hon vill istället säga upp avtalet och därmed vill hon inte ha leverans av de två återstående partierna lampor från DanishDesign. Hon skriver därför ett uppsägningsbrev som skickas rekommenderat. DanishDesign svarar per e-post omedelbart efter mottagandet av uppsägningsbrevet att uppsägningen utgör ett kontraktsbrott och att bolaget redan tagit rymd för och planerat att leverera de två återstående lamppartierna. Uppsägningen är oacceptabel menar DanishDesign. VD:n för MöbelDesign tackar för e-postmeddelandet, men vidhåller sin ståndpunkt gällande uppsägningen. Ingenting mer händer. I januari året därpå får MöbelDesign AB ett detaljerat skadeståndskrav uppdelat i olika poster av DanishDesign. VD:n för MöbelDesign AB håller med anledning av detta ett möte med juristerna på bolaget som menar att frågan är svårbedömd. De ringer därför till dig på högtalartelefon och frågar vad som gäller i uppkommen fråga. d) Kan en avtalspart ett halvår efter uppsägning komma med ett dylikt skadeståndskrav? (1,5 p.)
Fråga 4 (KL) Bröderna August och Bengt Efraimsson gör en hel del privata affärer vid sidan av sina anställningar, såväl med varandra som med utomstående, dock utan att det är fråga om näringsverksamhet. I början av januari ska August köpa en ny bil, men eftersom han tillfälligtvis har klen likviditet lånar han 30 000 kr av Bengt. Ett skuldebrev på beloppet upprättas, utan räntebestämmelse men med amorteringsplan: 3 000 kr ska betalas den sista varje månad med början i januari. Skuldebrevet underskrivs av August och omhändertas av Bengt. Sista januari kommer August och Bengt överens om att kvitta bort 6 000 kr av skulden i avräkning på en fordran August har på Bengt i ett helt annat sammanhang. August ordnar därefter så att den sista varje månad 3 000 kr genom autogiro betalas från hans lönekonto till Bengts under februari september, varefter August avbokar fortsatta autogirobetalningar. Under tiden inträffar det, att Bengt slutreglerar en affär han har med brödernas kusin Esmeralda Valkyriadotter. Avräkningen innebär bland annat att Bengt överlåter sin fordran på August till Esmeralda, tecknar överlåtelsen på skuldebrevet och överlämnar det till kusinen. Fordringen värderas i sammanhanget till sitt nominella belopp 30 000 kr eftersom Bengt vid tillfället inte tänker på den tidigare kvittningen och inte har så noga koll på vilka belopp som går in och ut på hans lönekonto, uppger han till Esmeralda att fordringen är obetald. Detta sker i mitten av maj, men August får reda på det först i mitten av september vid ett samtal med Bengt. Sista oktober uppsöker Esmeralda August, visar upp skuldebrevet och kräver betalt med 30 000 kr jämte ränta. Hur mycket kapital och hur mycket ränta är August skyldig att betala vid tillfället? Förklara med lagstöd!
Fråga 5 (ST) För några år sedan startade Jenny Aalto bolaget Jempas Båtar AB. Hon kontaktade kommunen och fick arrendera en bit mark intill vattnet i Mariestad på vilken bolaget uppförde en anspråkslös byggnad. Pengar till bygget lånade bolaget av Kreditbanken och som säkerhet för lånet pantförskrevs byggnaden. I den uppförda byggnaden har Jenny, utöver att ha spelat otaliga banor Candy Crush, sålt en och annan båt. På senare tid har dock affärerna gått ganska trögt och bolaget har successivt närmat sig ruinens brant. Den 1 mars i år lyckades dock Jenny göra ett riktigt kap! Hon hade nämligen hört att den gamle gubben Elvis Ek kommit att ärva sin sons fina Bavaria 36/3 från 1999 värd omkring 600 000 kr. Med vänliga ord, stor list och en hel del whiskey lyckades hon förmå Elvis att sälja båten till bolaget för 100 000 kr. Några veckor senare förstördes båten vid en olycka i samband med en kunds provkörning, men eftersom båten var försäkrad led inte bolaget någon ekonomisk förlust. Försäkringspengarna betalades in på bolagets konto för löpande utgifter den 27 april. Det var den sista affärshändelse som skedde innan bolaget, på egen begäran, den 29 april försattes i konkurs. Vid genomgången av bolagets tillgångar noterar konkursförvaltaren att två av båtarna som står hos bolaget redan är sålda. Den ena, en sportig liten motorbåt, köptes i februari av Bateau AB. Vid köpet avtalade parterna om att båten skulle lämnas kvar hos Jempas Båtar AB till det att Bateau AB lyckats förhandla till sig en båtplats i Mariestads hamn. Den andra båten, en s.k. optimistjolle, menar sig Hedda Hagel ha rätt till. Hon besökte Jempas Båtar AB den 26 april och köpte då jollen till sin son, att ge till honom i födelsedagspresent. Anledningen till att den står kvar hos bolaget är att sonen inte fyller år förrän den 7 maj och hur liten en optimistjolle än är så var hon rädd att sonen skulle få syn på den innan födelsedagen och bad därför att få förvara den hos bolaget i några veckor. Bägge båtar är tillfullo betalda. Din uppgift är att utreda vem som kan göra gällande vad i konkursen och i vilken utsträckning kan de vinna framgång med sina anspråk. Utgå ifrån att alla kända borgenärer vill få ut så mycket som möjligt.