PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde ungdomsråden tillsammans ställa modiga frågor och komma fram till orädda svar. Styrelsen valdes också med ett mandat att hantera Ungdomsstyrelsens utspel om att ungdomsråden inte kunde anses vara ungdomsorganisationer och därför inte längre skulle få bidrag från dem. För att lyckas med detta arbetade styrelsen i två steg. Första steget var att visa på problem och ställa frågor om ungdomsråd, inflytande och organisering. Andra steget var att försöka ge svar och visa på lösningar. När vi använder ordet inflytande syftar vi på hur ungdomar direkt kan påverka politiker och tjänstemän med hjälp av sina rättigheter och de verktyg som finns i kommun, landsting och stat. Vi skiljer det från ungdomars organisering, som handlar om att ungdomar går samman för att driva egen verksamhet och frågor som man har gemensamt. Som ett led i det arbetet skedde många olika saker, som nu är grunden för det här principprogrammet. Nya tag för Sveriges ungdomsråd För att få med sig så många som möjligt i diskussionen tillsattes en utredning, där en rad frågor ställdes om ungdomsråd och ungdomsparlament i broschyren Nya tag för. Frågorna var följande: Hur representativa är ungdomsråd? Vilket mandat har ungdomsråd? Hur självständiga är ungdomsråd? Ungdomsparlament Vilken makt har ett ungdomsparlament? Är det ett rollspel eller på riktigt? Varför kallas det ett parlament? 2(18)

Frågorna har diskuterats på olika sätt ute i organisationen och svar från över 50 kommuner och ungdomsråd har inkommit, som på olika sätt förhåller sig till de frågor och problem som lyfts fram i utredningen. På väg mot nya tider 2008 fick stöd från Allmänna arvsfonden för projektet Pepp! En del av projektet var att producera en bok som fick namnet På väg mot nya tider. Boken problematiserade och ifrågasatte många saker med ungdomsråd och lyfte även upp de frågor som togs upp i utredningen. På s träff Ungdomstorget IRL diskuterades den också genom ett seminarium och ett panelsamtal. Ungdomar i demokratin En fråga som dök upp i utredningen var vilken roll ungdomsråd och ungdomsparlament spelade för ungdomars inflytande. Mer eller mindre alla var överens om att ungdomsråd var ett viktigt verktyg för ungdomar att gå samman och förändra sin situation, men många var osäkra på om ungdomsråd och ungdomsparlament var det bästa sättet att ge en hel kommuns ungdomar tillgång till inflytande. För att hitta svar på frågorna och lösningar på problemen släppte Sveriges ungdomsråd en rapport, riktad till vuxna i kommunerna, med namnet Ungdomar i demokratin. I rapporten diskuterade vi bland annat vilka frågor som ungdomar vill påverka, hur ungdomar vill påverka och hur många ungdomar som påverkar. En viktig utgångspunkt var att ta avstamp i forskning kring ungdomspolitik och demokratipolitik. En av rapportens viktigaste slutsatser var att ungdomar ville påverka i samma frågor och på samma sätt som vuxna, men att ungdomar samtidigt påverkar mindre än vuxna. En annan var att det många gånger fanns bättre sätt att arbete med just ungdomars inflytande än ungdomsråd och ungdomsparlament. sboken Under lång tid har det saknats en riktigt bra handbok för ungdomsråd. För att råda bot på det och dessutom titta närmare på ungdomars organisering, så tog styrelsen initiativ till sboken, en handbok av, för och om ungdomsråd. 3(18)

I sboken samlades tips om verksamhet med hur man enklast organiserade och strukturerade upp ungdomsrådet. Många råd fanns också med kring hur man engagerar fler ungdomar och hur man arbetar med saker som lobbying och påverkan, projekt och arrangemang, avtal, marknadsföring och ledarskap. När boken hade skrivits och producerats blev det tydligt vilken viktig roll som ungdomsråd har, genom att vara en organisation där ungdomar kan gå samman och göra de vill, alltifrån att arrangera konserter och festivaler till att påverka kommunen att förändra kollektivtrafiken eller ordna fram fler sommarjobb. Sammanfattning Många rapporter, böcker och frågeställningar har presenterats och diskuterats under året, men trots det har vi sett få handlingar, förändringar och resultat hos kommuner och myndigheter. För att ta frågorna ett steg längre, och fortsätta arbetet med att göra ungdomsråden bättre, bestämde sig styrelsen för att lägga fram ett förslag på principprogram till s årsmöte. I principprogrammet finns två delar, en som bygger på Ungdomar i demokratin och en som bygger på sboken. Varje del avslutas med en sammanfattning i vilken vi presenterar ett antal principer som vi tycker att satsningar på ungdomars inflytande och organisering bör luta sig mot. Precis som tidigare finns Nya tag för och På väg mot nya tider kvar som ett komplement till principprogrammet. 4(18)

2. UNGDOMARS INFLYTANDE Hösten 2009 släppte rapporten Ungdomar i demokratin. Rapporten handlar om hur ungdomar direkt kan påverka politiker och tjänstemän. För att skilja det från ungdomars organisering, som handlar om att ungdomar går samman för att driva egen verksamhet, är det bra att prata om ungdomars inflytande. I den här delen av principprogrammet berättar vi om hur vi som organisation ser på ungdomars inflytande. Vi formulerar också krav på Ungdomsstyrelsen och landets kommuner. En viktig poäng är att kommuner inte borde använda sig av ungdomsråd som ett verktyg för ungdomars inflytande. Det finns många andra former som fungerar bättre och som inte ställer orimliga krav på ungdomsrådet. Vilka frågor är viktiga för ungdomar? Under lång tid har många undersökningar visat att ungdomar bryr sig om ungefär samma frågor som vuxna. Ett exempel på en sådan undersökning kommer från Ungdomsstyrelsens rapport Unga med attityd (se tabeller nedan) som släpptes 2007. I Unga med attityd har man frågat vilka de viktigaste frågorna är för personer mellan 16-29 respektive personer mellan 35-74 år. När man tittar på resultaten ser man några mindre skillnader. Exempelvis är äldre personer något mer intresserade av äldreomsorg och lag och ordning, men annars är skillnaderna mellan de båda grupperna ändå ganska små, ibland obefintliga. Undersökningen visar en viktig sak och det är att ungdomar vill påverka i samma frågor som vuxna. En kommun som vill att fler ungdomar ska kunna påverka, alltså ha inflytande, ska med andra ord inte låta ungdomar påverka i särskilda frågor som vuxna inte påverkar i. Istället ska man låta ungdomar påverka samma frågor som vuxna påverkar. 5(18)

Hur vill ungdomar påverka? Precis som många undersökningar visat att ungdomar vill påverka i samma frågor, har också många undersökningar visat att ungdomar vill påverka på samma sätt som vuxna. Även här går det att ta ett exempel från Ungdomsstyrelsens rapport Unga med attityd från 2007. I Unga med attityd har man frågat vilka sätt att påverka som 16-29-åringar respektive 35-74-åringar har eller skulle kunna tänka sig att använda sig av. När man tittar på resultaten ser man att resultaten även här är väldigt lika för olika åldersgrupper, särskilt när det gäller vad olika åldersgrupper skulle kunna tänka sig att göra för att nå fram till politikerna. 6(18)

En kommun som vill att fler ungdomar ska kunna påverka ska med andra ord inte låta ungdomar påverka på andra sätt än vuxna. Istället ska man låta ungdomar påverka på samma sätt som vuxna. Hur mycket påverkar ungdomar? Trots att ungdomar verkar vilja påverka i samma frågor och på samma sätt som vuxna så visar många undersökningar att ungdomar påverkar något mindre än vuxna. I och för sig är det något som ungdomar har gemensamt med många andra grupper i samhället, som tjänar mindre och har mindre utbildning, men skillnaden är ändå allvarlig. För att få fler ungdomar att påverka politiken, på samma sätt och i samma frågor som vuxna, gäller det att kommuner satsar resurser. Men då är det också viktigt att kommuner satsar resurser på rätt sätt. En kommun som satsar på att ungdomar ska påverka i andra frågor än vuxna eller på andra sätt är enligt statistiken fel ute. En kommun som däremot satsar på att ungdomar ska ta del i samma sammanhang, med samma verktyg och på samma villkor som vuxna är bättre ute. För att satsa rätt är det viktigt att utgå från vilka satsningar som verkligen får effekt. Dessvärre finns det få undersökningar visar på att ungdomsråd eller ungdomsfullmäktige som verktyg för inflytande faktiskt skulle få många fler ungdomar att utöva inflytande över sina kommuner. Snarare är det andra satsningar som ger resultat och då är det viktigt att vi rekommenderar dem. 7(18) I detta principprogram presenterar vi några satsningar som vi rekommenderar till alla kommuner. Hur de enskilda satsningarna sedan ska läggas upp får varje kommun bestämma.

Satsa på kunskap En viktig sak för att få fler ungdomar att påverka på samma sätt som vuxna är att sprida kunskap. En sådan kunskap kan handla om vilka rättigheter ungdomar har att delta i politiken som medborgare. Nu har i och för sig personer under 18 år inte rösträtt eller rätt att kandidera i allmänna val, men alla under 18 år har ändå omfattande rättigheter, som fler borde få lära sig om. Alla ungdomar får begära ut allmänna handlingar, alltså att titta på och tal av det material som finns hos kommunen skriva brev och kontakta politiker och få svar inom tre veckor överklaga beslut, åtminstone med hjälp av sina föräldrar på plats lyssna på kommunfullmäktigemöten lämna medborgarförslag, om det finns medborgarförslag i kommunen. Möjligheterna för ungdomar att påverka på samma sätt som vuxna är alltså stora. Om kommunerna bara satsade mer resurser på att sprida kunskap om dem skulle antagligen antalet ungdomar öka som skrev brev till politiker, överklagade beslut och lämnade medborgarförslag, alla sätt att påverka som vuxna använder! Satsa på föreningslivet Mycket forskning visar på att det krävs kontakter för att kunna påverka. Få ungdomar känner en politiker, inte minst för att det sitter färre personer under 30 år i kommunfullmäktige än andra åldersgrupper som har rösträtt. För att stärka kontakter kan snarare föreningslivet i kommunen vara en sak att satsa på. När fler ungdomar kan gå samman för att förändra sin situation så skapas en gemenskap och en sammanhållning mellan ungdomar som senare går att använda som grund när de vill påverka. En satsning på föreningslivet får inte handla om att ungdomar ska lära sig föreningskunskap eller demokrati i sådana fall får man ordna särskilda kurser eller rollspel för det eller bjuda in till studiebesök i kommunhuset. Men föreningslivet kan vara en möjlighet för vilken yngre person som helst ändra på sin situation. Det kan också vara bra i andra situationer, som tillexempel när det är kommunen som ska påverkas. Få politiker att ge sig ut i samhället Ett gammalt ordspråk säger att om Mohammed inte kan komma till berget så får berget komma till Mohammed. På samma sätt kan det fungera med grupper 8(18)

som påverkar mindre än andra. Om de inte kommer till politikerna då får politikerna komma till dem. Fler politiker borde alltså ge sig ut på skolor, ungdomsgårdar, idrottshallar eller klubblokaler. På plats går det att berätta om den politik som förs och lyssna efter vad väljare och andra tycker, oavsett om de får rösta idag eller kommer att kunna rösta i framtiden. Ett sådant möte, när politiker ger sig ut i samhället, snarare än bjuder in vissa personer till kommunhuset, fungerar oftast bättre. Först och främst får fler ta del av mötet med politikern eller tjänstemannen inte bara dem som ger sig iväg till kommunhuset. För det andra får politikern eller tjänstemännen möta personerna i deras vanliga miljö istället för den miljö där politikern eller tjänstemannen annars vistas. Gör det enklare att påverka En annan sak som fler kommuner borde satsa på är att göra det enklare att påverka. För att göra en sådan satsning direkt mot ungdomar kan det finnas en poäng att exempelvis ha en enklare hemsida, www.kommun.se/ungdom, där man kan läsa mer om kommunen och enkelt kan skicka in förslag till politiker och tjänstemän. En liknande sak är att se till att kommunens växel eller kommunens medborgarkontor tar väl hand om de ungdomar som vill komma i kontakt med politiker och tjänstemän. Naturligtvis ligger också ett ansvar på politiker och tjänstemän när ungdomar väl kontaktar dem. När är man färdig med arbetet? En del personer brukar säga att man aldrig blir färdig med att ge ungdomar mer inflytande. Det är att göra det lite för enkelt för sig, tycker Sveriges ungdomsråd. Målet måste naturligtvis vara att ungdomar ska kunna påverka lika mycket som vuxna och faktiskt påverkar lika mycket. När man nått dit är man färdig. För att kunna komma fram till det gäller det att hela tiden jämföra ungdomar med vuxna. Om man inte jämför finns det en risk att man behandlar ungdomar som en och samma grupp, som i alla lägen styrs av sin ålder. Så enkelt är det inte. En person styrs av många olika saker och ålder är bara en. Att en person under 18 år påverkar mindre än över 54 år kan bero på många saker och där är ålder bara en. 9(18) Om man inte jämför finns också en risk att man gör helt fel bedömningar. Ett exempel kan vara genom att räkna. Om det finns 30 000 invånare i en kommun och 10 procent är mellan 13-19 år, så finns det alltså 3 000 personer

mellan 13-19 år. Om 14 procent av alla medborgare varje år påverkar en politiker, så handlar det om 4 200 personer. Om lika stor andel ungdomar som vuxna då ska ha påverkat så handlar det om 420 personer mellan 13-19 år som ska ha kontaktat en politiker. Först när lika många ungdomar som vuxna påverkar, i samma frågor och på samma sätt, är man alltså framme! Sammanfattning För finns det mycket att tänka på när man diskuterar ungdomars inflytande. En del politiker och tjänstemän har sagt att ungdomsråd och ungdomsparlament är det bästa sättet att arbeta med ungdomars inflytande, men samtidigt så pekar statistiken åt ett annat håll att ungdomsråd och ungdomsparlament snarare är ett sätt för ungdomar att gå samman när de har gemensamma intressen. För landets ungdomsråd och ungdomsparlament behöver det inte vara ett dåligt besked. Naturligtvis måste alla ungdomar kunna påverka i samma frågor och på samma sätt som vuxna. För att kunna göra det ska man inte behöva gå via ett ungdomsråd eller ett ungdomsparlament, utan ska kunna påverka kommunen direkt, precis som alla vuxna kan göra. Om man däremot känner att det inte räcker att påverka kommunen direkt, finns det en poäng att gå samman med andra. Ute i samhället finns en massa organisationer för olika grupper som försöker påverka kommuner, landsting och stat. På samma sätt är det en väldigt bra idé att starta upp ett ungdomsråd eller ett ungdomsparlament för att kunna ordna egen verksamhet och driva frågor gentemot kommunen. Viktigt är bara att ungdomsrådet eller ungdomsparlamentet startas upp av ungdomar själva. En kommun har inte några möjligheter att starta upp organisationer åt ungdomar eller andra grupper, så därför är det viktigt att vi ungdomar själva tar ett ansvar och driver sådana organisationer. Precis som alla andra organisationer förtjänar också ungdomsråd och ungdomsparlament stöd och hjälp från kommunen, i form av pengar och lokaler, så att de ungdomar som vill gå samman har möjlighet att göra det. Principer för ungdomars inflytande Ungdomar vill påverka i samma frågor och på samma sätt som vuxna. 10(18)

Målet med satsningar på ungdomars inflytande ska vara att de ska få samma möjlighet till inflytande som vuxna, varken mer eller mindre. Ålder är bara en av många saker som påverkar en människa. Kommuner måste presentera lösningar som verkligen fungerar för att få fler ungdomar att utöva inflytande. Kommuner ska med pengar och lokaler stödja ungdomsråd och ungdomsparlament eller andra organisationer där ungdomar går samman. 11(18)

3. UNGDOMARS ORGANISERING Inför Ungdomsstyrelsens rikskonferens vintern 2009 släppte sboken, som är den första handboken i sitt slag för ungdomsråd. Boken handlar om hur ungdomar kan gå samman och göra eller driva saker tillsammans. För att skilja det från ungdomars inflytande är det bra att prata om ungdomars organisering. I den här delen av principprogrammen berättar vi om hur vi som organisation ser på ungdomsråd. Vi ställer också krav på Ungdomsstyrelsen och landets kommuner. Vår viktigaste poäng är att ungdomsråd är det allra bästa sättet för ungdomar att gå samman för att förändra sin stad eller sin stadsdel. Med andra ord är ungdomsråd det bästa verktyg som finns för ungdomar som vill organisera sig. Vad är ett ungdomsråd? Ett ungdomsråd eller ett ungdomsparlament är inget annat än en organisation av och för ungdomar i en viss stad eller en viss stadsdel. I ungdomsrådet eller ungdomsparlamentet är det medlemmar från den egna staden eller den egna stadsdelen som ordnar verksamhet eller driver frågor. Det är också i den egna staden eller stadsdelen som all verksamhet sker, för de egna medlemmarna eller för alla andra ungdomar i området. Ett ungdomsråd eller ett ungdomsparlament är alltid öppet för alla som vill vara med. Här kan man lika gärna gå med för att stödja ungdomsrådets arbete som för att själv driva projekt eller egen verksamhet tillsammans med andra. Poängen med ungdomsråd och ungdomsparlament är att göra livet bättre för sig själv och andra. När man lyckats driva igenom en fråga mot kommunen eller konserten man anordnat är slut, då vet man att man gjort något viktigt för sig själv och andra något som gjort livet lite bättre för alla ungdomar i staden eller stadsdelen. 12(18) I en stad eller en stadsdel kan det också finnas olika typer av ungdomsorganisationer. Skillnaden mellan ungdomsråd eller ungdomsparlament och andra ungdomsorganisationer är att ungdomsråd gör sitt bästa för att rikta sig till alla som vill göra något och har alltid någon form

av ungdomspolitiks verksamhet, medan ungdomsorganisationer mer riktar sig till ungdomar som enbart är intresserad av en särskild sak. I ungdomsrådet kan däremot all verksamhet rymmas. På många ställen är det heller inte omöjligt att verksamhet börjar i ett ungdomsråd och senare går vidare till att bli en egen ungdomsorganisation. Vilken verksamhet har ett ungdomsråd? När man går samman ett antal ungdomar för att göra något är det verksamhet som kommer ut av det. har en bred verksamhet som sträcker sig från social och ekonomisk verksamhet till kulturell och politisk. Social verksamhet Social verksamhet är sådan verksamhet som skapar gemenskap och sammanhållning mellan ungdomar i en stad eller en stadsdel. Social verksamhet kan handla om: Film-, spel-, debatt- eller föreläsningskvällar. LAN och andra datoraktiviteter Fester eller disco Internationell verksamhet Anti-rasismverksamhet Idrottsturneringar Ekonomisk verksamhet Ekonomisk verksamhet handlar om sådan verksamhet som ger billigare och bättre produkter till ungdomar i en viss stad eller en viss stadsdel. Ekonomisk verksamhet kan handla om: Rabattkort Caféer Resor Egna tidningar Egna hemsidor Kulturell verksamhet Kulturell verksamhet är sådan verksamhet där ungdomar kan utöva kultur tillsammans eller inför andra ungdomar i en stad eller en stadsdel. 13(18) Kulturell verksamhet kan handla om: Konserter

Festivaler Uppsättningar Utställningar Öppen scen Politisk verksamhet Politisk verksamhet är sådan verksamhet som handlar om att driva igenom viktiga frågor för ungdomar gentemot kommunen eller stadsdelen. Politisk verksamhet kan handla om: Sommarjobb Gratis skolmat Fler ungdomsgårdar Fler kulturhus Kollektivtrafik Bostadsfrågor Upprustade skolor Frågorna kan drivas på många olika sätt, exempelvis genom: Insändare och debattartiklar Namninsamlingar Möten med politiker Kontakter med media Manifestationer Sidor på Facebook Kampanjer av olika slag Hur organiserar sig ungdomsråd? Föreningar medborgare går samman Många ungdomsråd är, har funderat på att bli eller har precis valt att bli föreningar. En förening är den allra vanligaste formen när människor går samman, även ungdomar. Faktum är att det egentligen inte finns några andra former för att gå samman, om man inte vill bli ett företag eller en stiftelse, vilket passar sämre för ungdomar som vill göra något tillsammans. En förening är inget svårt eller krångligt att driva. Enklast är att gå samman ett antal personer, skriva ihop en sida om hur man vill arbeta och vad man vill göra och sedan skriva ned vilka som är medlemmar i föreningen. Har man det sedan på plats är det bara att sätta igång och driva den verksamheten man vill driva. 14(18)

En förening som hunnit lite längre i sitt arbete kan skaffa sig ett organisationsnummer från Skatteverket och ett eget plus- eller bankgiro. Det kan också vara bra att ha ett årsmöte, en styrelse, en valberedning och revisorer, men hur mycket struktur man vill ha bestämmer man själv. Viktigast är att det blir enkelt att göra det man vill och driva så mycket verksamhet som möjligt. En fördel med att vara en förening är att man får ett skydd via föreningsfriheten, som bland annat finns fastslagen i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, i FN:s konvention om barnets rättigheter, i Europakonventionen och i den svenska regeringsformen, som är en av fyra svenska grundlagar. Med föreningsfriheten som grund är det enkelt att visa att det bara är de som är med i ungdomsrådet och ungdomsparlamentet som får bestämma över det, så att ingen utomstående lägger sig i. Organ en del av den kommunala strukturen En del ungdomsråd och ungdomsparlament är formade som ett organ i kommunen. På några platser handlar det om ungdomsråd som fungerar ungefär som pensionärsråd eller handikappråd, alltså som ett slags samråd mellan representanter för ungdomsorganisationerna i kommunen och de kommunala tjänstemännen och politikerna. Men på andra ställen har det handlat om att kommunen på egen hand velat starta upp ungdomsråd och ungdomsparlament som mer haft syfte att organisera ungdomar. En viktig sak är att alla ungdomsråd och ungdomsparlament, precis som andra föreningar och organisationer i kommuner, förtjänar stöd, genom pengar och lokal. Inget ungdomsråd och inga ungdomsparlament förtjänar att ha det svårt för att pengarna inte räcker till eller för att man inte har någonstans att vara. Men bara för att ett ungdomsråd eller ett ungdomsparlament förtjänar stöd så är det, så klart, inte samma sak som att en kommun kan styra vad ett ungdomsråd eller ett ungdomsfullmäktige ska göra eller tycka. En kommun kan inte lösa medlemskap i ungdomsrådet eller ungdomsparlamentet eller kräva att få bli vald till ordförande eller få sitta med i styrelsen. På samma sätt kan kommunen inte starta upp organisationer åt medborgarna, eftersom det är något som medborgarna måste få göra själva. 15(18) På det sättet så rekommenderar alla ungdomsråd och ungdomsparlament att fungera som föreningar. Samma rekommendation går ut till alla kommuner. Är man en kommun och vill visa att man tror på demokrati vilket är en av de viktigaste sakerna en kommun kan visa så är det viktigt att medborgarna får gå samman i de föreningar och organisationer de vill.

Alla sådana föreningar och organisationer ska en kommun stödja, men det viktiga är så klart att föreningarna och organisationerna får fatta sina beslut själva. På det sättet kommer ett ungdomsråd och ett ungdomsparlament oftast längre om det får vara en egen förening, som bestämmer över sig själv och fattar sina egna beslut. Kanske bäst blir det när ungdomsrådet eller ungdomsparlamentet är självständigt men samtidigt har en bra och fungerande kontakt med kommunen. Då visar båda parter att de litar på varandra och att de vill varandra väl. En överenskommelse mellan ungdomsrådet och kommunen är därför alltid bra, för att visa hur samarbetet ska fungera och vilket stöd och vilken hjälp som kommunen kan ge. Vilka medlemmar har ungdomsrådet? En medlem är en person är med i en förening eller en organisation. Precis som alla andra organisationer har ett ungdomsråd eller ett ungdomsparlament medlemmar de som är med i ungdomsrådet och ungdomsparlamentet. Bredvid medlemmar kan det också finnas aktiva, som är ett annat namn på dem som är med och driver själva verksamheten. Har man ett årsmöte eller en styrelse är det viktigt att alla medlemmar, och inte enbart de som varit aktiva under året, kan vara med och påverka. Förutom det kan det så klart också finnas många ungdomar som tar del av verksamheten men som varken är medlemmar eller aktiva, exempelvis om ungdomsrådet arrangerar en festival eller samlar in namn för att förändra något i kommunen eller stadsdelen. Hur man ska ställa sig kring vem som ska bli medlemmar bestämmer alla ungdomsråd och ungdomsparlament själva, men naturligtvis rekommenderar att alla ungdomsråd och ungdomsparlament skaffar sig så många medlemmar som möjligt Sammanfattning För kommer alltid ungdomsråd och ungdomsparlament vara viktiga. Var ska ungdomar annars gå samman för att göra saker ihop och för att påverka tillsammans? Även om ungdomsråd eller ungdomsparlament inte har så stor betydelse som verktyg för ungdomars inflytande, så kommer starka ungdomsråd och ungdomsparlament ändå att behövas och finnas kvar, eftersom ungdomar alltid kommer att vilja ha egna föreningar och organisationer. 16(18)

I en stad eller en stadsdel kommer det också alltid att finnas en poäng att gå samman och göra saker tillsammans, oavsett om det är att driva ett eget café, anordna ett LAN eller samla in namn för att kommunen borde rusta upp skolor eller bygga bättre belysning vid idrottsplatsen. Hur man vill ha sitt ungdomsråd eller ungdomsparlament bestämmer man själv. Men det finns en poäng att gå samman precis som alla andra i samhället gör. tror också att det är precis det alla ungdomar vill. Visst vill man ha stöd och hjälp från kommuner pengar och lokaler behövs, så att man kan överleva och klara sig på egen hand. Men naturligtvis ska man själv få bestämma över sin egen förening eller organisation. Ingen kan alltså säga att ungdomsråd eller ungdomsparlament inte är viktiga. Men man fundera på varför ungdomsråd eller ungdomsparlament finns till. Naturligtvis ska ungdomsråd inte ställa sig i vägen för att ungdomar ska kunna påverka i samma frågor och på samma sätt som vuxna det borde ingen förening eller organisation göra. Men för ungdomar som vill gå samman, där är ungdomsrådet eller ungdomsparlamentet det bästa verktyg, så länge det är ungdomar själva som äger och driver dem. Principer för ungdomars organisering Ungdomars organisering rekommenderas att äga rum i egna föreningar och organisationer. Kommuner och stat ska ge ungdomsråd och ungdomsparlament det stöd och den hjälp de behöver för att kunna överleva. Förenings- och yttrandefrihet gäller även för ungdomsråd och ungdomsparlament. Det är inte möjligt för kommuner, landsting, stat eller andra organisationer att äga eller styra ungdomsråd eller ungdomsparlament som sysslar med ungdomars organisering, utan ungdomar måste äga sina organisationer själva. 17(18)

18(18)