Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1
Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden Utan en växthuseffekt skulle jordens medeltemperatur vara ca -18 C Den naturliga växthuseffekten Växthusgaser finns naturligt i atmosfären. De viktigaste är vattenånga och koldioxid. Förstärkt växthuseffekt Utsläppen från användningen av fossila energikällor ökar mängden växthusgaser i atmosfären. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2
Växthuseffekten Naturliga faktorer: Solens aktivitet Jorden omloppsbana Meteoriter Mänskliga/ nskliga/antropogenaantropogena faktorer: Utsläpp av växthusgaserv Partiklar Avskogning Vulkanutbrott Plötsliga naturfenomen Med växthusgaser v + 15 C 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 3
Jorden har blivit varmare Observationer av ökande globala medeltemperaturer, omfattande snö- och issmältning och en höjning av havsytenivån visar otvetydigt på en pågående uppvärmning. (IPCC-AR4) 4
Jorden har blivit varmare Temperatur Havsytenivå Snötäcke 5
Och det är ett verk av människan Den förstärkta växthuseffekten genom utsläpp av växthusgaser har mycket sannolikt orsakat den största delen av de senaste 50 årens ökning av jordens medeltemperatur (IPCC-AR4) 6
Klimatförändring ett verk av människan 7
Det kommer att bli ännu varmare i framtiden Om inte kraftfulla åtgärder vidtas beräknas den globala medeltemperaturen, till år 2100, höjas 1,6 6,9 C jämfört med förindustriell tid, och sedan fortsätta att stiga bortom år 2100 Den globala medeltemperaturen förväntas öka med 1,1 C till år 2100 jämfört med förindustriell tid, även om koncentrationen av växthusgaser i atmosfären skulle frysas på 2000 års nivå 8
Ännu varmare i framtiden 9
Mer om fysisk klimatförändring De flesta förändringarna i det fysiska klimatet sker gradvis, men snabba och abrupta förändringar kan inte uteslutas. Risken för abrupta effekter ökar med uppvärmningen. De fortsatta förändringarna i temperatur, havsnivå och nederbörd kommer, i likhet med dem som redan har observerats, att uppvisa kraftiga regionala variationer. 10
Ökad och minskad nederbörd 11
Extremt väder 12
Konsekvenser för ekosystem och samhälle Klimatförändringarna har redan lett till observerbara effekter Uppkommer såväl gradvis som abrupt Blir fler och mer omfattande ju högre och snabbare temperaturen stiger. Globalt sett kommer de negativa konsekvenserna att överväga. 13
Konsekvenser Konsekvenser varierar kraftigt mellan regionerna, särskilt utsatta är Arktis, delar av Afrika och Asien Särskilda skäl för oro: Risk för - minskad livsmedelsproduktion (vissa områden) - förändringar i vattentillgång (vissa områden) - förluster i biologisk mångfald - översvämningar längs kusterna 14
Farlig klimatpåverkan? 0 0,7* 1 1,1** 2 3 4 5 6 C VATTEN Ökad tillgång på vatten i fuktiga, tropiska områden och på höga breddgrader Minskad tillgång på vatten och ökad torka på mellanbreddgrader och halvtorra låga breddgrader Hundratals miljoner människor exponerade för ökad vattenstress Upp till 30 % av arterna löper ökad risk för utrotning Signifikanta artutrotningar jorden runt EKOSYSTEM Ökad korallblekning Merparten av korallerna blekta Omfattande koralldödlighet Den landbaserade biosfären tenderar att bli en nettokolkälla när: ~15 % ~40 % av ekosystemen påverkas Ökad förändring av artutbredning och risk för skogsbränder Ekosystemsförändringar till följd av en försvagning av den storskaliga, meridionala medelcirkulationen i havet 15
Farlig klimatpåverkan? 0 0,7* 1 1,1** 2 3 4 5 6 C LIVSMEDEL Komplexa, lokalt negativa effekter för mindre markägare, självförsörjande jordbrukare och fiskare Tendenser till minskade spannmålsskördar på låga breddgrader Tendenser till att vissa spannmålsskördar ökar på mellan till höga breddgrader Alla spannmålsskördar minskar på låga breddgrader Spannmålsskördarna minskar i vissa regioner KUSTER Ökade skador från översvämningar och stormar Omkring 30 % av jordens kustnära våtmarker förlorade 2 Miljontals fler människor kan drabbas av kustöversvämningar varje år HÄLSA Ökad belastning till följd av undernäring, diarrésjukdomar, hjärt- och lungsjukdomar samt infektionssjukdomar Ökad sjuklighet och dödlighet till följd av värmeböljor, översvämningar och torka Förändrad utbredningsfördelning av vissa smittbärare av infektionssjukdomar Betydande belastning på hälsovården 16
Ekonomiska konsekvenser för samhället
Mer om konsekvenser Kan förstärkas av andra globala förändringar som pågår samtidigt Klimatförändringarna försvårar möjligheten att möta andra globala utmaningar, som fattigdomsbekämpning. Anpassningsåtgärder är nödvändiga och bör integreras i internationell och nationell samhällsutveckling. Primärt fokus bör dock vara att minska utsläppen. 18
Bedömning av farlig klimatpåverkan Omöjligt och ohållbart att göra en för alla acceptabel gränsdragning mellan ofarlig och farlig klimatpåverkan EU:s tvågradersmål är en rimlig utgångspunkt för utsläppsminskande åtgärder, men det går inte att utesluta att även lägre temperaturökningar ger allvarliga effekter 19
Hur kan vi undvika dessa effekter? Utsläppen har ökat med 70% sedan 1970 Utsläppen kommer fortsätta att öka 20
Hur kan vi undvika dessa förändringar? Temperaturspannet beror påp osäkerheter om klimatkänsligheten 21
IPCC:s viktigaste slutsatser (2007): Det har blivit varmare Vetenskapliga rådet r 2007: Uppvärmningen beror mycket sannolikt på människans utsläpp av växthusgaser. - Högst 2 2 C temperaturökning är r ett rimligt målm Uppvärmningen fortsätter, hur stor den blir För beror r att på nån hur detta snabbt med ochn hur (72 mycket %) vi krävs kan begränsa stabilisering p utsläppen detta med någorlunda sannolikhet vs stabilisering på 400 ppm CO 2 -ekv eller lägre l! För att begränsa uppvärmningen Det inneb till 2 C krävs en stabilisering minst 50 av % växthusgashalten till under 450 ppm CO 2 -ev Det innebär r globala utsläppsreduktioner påp minst 50 % till år r 2050 (relativt 1990). Till 2100 måste m utsläppen vara nära n noll! Det kräver en minskning av växthusgasutsläppen med 50% till år 2050 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 22
23
Nederbörd i Europa 24
Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2008-10-30 25
Klimatförändringen i Sverige 26
- Temperaturen har ökat - Havets nivå har stigit www.smhi.se 27
Klimat- och sårbarhetsutredningen Förväntade förändringar f i korthet: Det blir varmare, framförallt rallt påp vintern och i norr Kalla dagar påverkas p mest Det blir mer nederbörd, rd, framförallt rallt i väster v och i norr Skyfallen blir mer intensiva Glaciärerna smälter Havet stiger Det blir större översvämningsproblem i västra v Sverige Det är r oklart hur det blir med vindar och stormar 28
Klimat- och sårbarhetsutredningen - Risken för översvämningar ras, skred och erosion ökar Riskerna ökar i stora delar av landet Förstärkta insatser är motiverade Ett nytt klimatanpassningsanslag bör inrättas 29
Klimat- och sårbarhetsutredningen - Förutsättningarna för jord- och skogsbruk förbättras Skogstillväxten ökar med 20-40 % Förutsättningarna för jordbruksproduktion förbättras Anpassningsåtgärder krävs för att: minska angrepp från skadegörare och för att bevara biologisk mångfald 30
Klimat- och sårbarhetsutredningen - Östersjön hotas Klimatförändringarna förvärrar dagens situation Marina arter som torsken riskerar att slås ut Arbetet med att minska utsläppen bör intensfieras 31
Klimat- och sårbarhetsutredningen - Vattenkvaliteten försämras Sjöar och vattendrag får högre halter av näringsämnen och humus Dricksvattenreningen måste därför förbättras 32
Klimat- och sårbarhetsutredningen - Värmeböljor och smittspridning ökar Fler och värre värmeböljor ger ökade dödstal Sjukdomar kan spridas mer och nya smittbärare kan komma in i landet Riskökning (%) 0 5 10 15-10 0 10 20 Grader Celsius 33
Klimat- och sårbarhetsutredningen - Mer gynnsam energibalans Vattenkraftpotentialen ökar med 15-20 % Uppvärmningsbehovet minskar med ca 30% Kylbehovet ökar 34
Klimatanpassningsarbetet i Sverige NV har kartlagt pågående aktiviteter 2005 Myndighetsnätverk har startar (www.smhi.se/klimatanpassning) Klimat- och sårbarhetsutredningen drogs igång 2005: Delbetänkande 2006 Slutbetänkande 2007 Forskning om anpassning: 2006 (NV), 2008 (Mistra) Klimatproposition 2008 35
Anpassningsportalen www.smhi.se/klimatanpassning 36
Tack för f r mig! 37
Sveriges koldioxidutsläpp 38
Olika växthusgaser 39
Källor till utsläpp av växthusgaser globalt Avskogning 17% Avfallshantering 3% Energiförsörjning 27% Data för 2004 Totala utsläpp 49 Gton CO 2 e Jordbruk 13% Transport 13% Industri 19% Bostäder och service 8% Källa: IPCC, 2007 40