Geografi 19.9.2012 1. a) Vilka exogena processer har inverkat på landskapet på bilderna nedan, och hur har processerna format landskapet? Viktigt att notera att det frågas efter processerna, inte bara en ren bildtolkning: Erosion av glaciärer( u-dal/trågdal), vind, vatten. Transport av material ner mot dalen. Vittring (mekanisk), främst frostsprängning men också solsprängning Massrörelser, jord- och stenskred Förklara hur dessa syns på bilderna. 1 b) Varför har storleken på glaciären förändrats mellan tidpunkterna för fotograferingen? Varmare klimat, sannolikt mindre regn och snö. Glaciären smälter snabbare än vad den växer till. Människans förstärkning av växthuseffekten en trolig orsak. 2. a) Kartan nedan visar fördelningen av nederbörden på jorden. Välj en världsdel (inte Antarktis) och redogör för hur nederbörden fördelas där. Vilka faktorer har inverkat på fördelningen av nederbörden i den världsdel du valt? Beskriv hur nederbörden varierar i olika delar av den kontinent du väljer Behandla orsakerna till att den gör det, t.ex: breddgraderna (ekvatorn, hästbredderna) havsströmmarna (kalla och varma) vindar (bl.a. passader, västvindar, monsunvindar) bergskedjor (olika förhållanden på vind och läsidorna närhet till havet årstidsvariation Ev. också olika nederbördstyper b) Den genomsnittliga nederbördsmängden på jorden uppskattas till cirka 860 mm per år. Arealen på jordens landområden är 149 miljoner km 2 och jordens folkmängd ungefär 7 miljarder. Om det vatten som regnar på jordens landområden skulle fördelas jämnt mellan varje människa på jorden, hur många liter vatten skulle det då räcka till för varje person per dag? En millimeter regn motsvarar en liter vatten per kvadratmeter. Genomsnittlig nederbörd per år: 860 mm, dvs. 860 liter/m 2. Landområden: 149 x 10 6 km 2 Sammanlagd nederbörd över land: 860 liter/m 2 x 149 x10 12 m2 = 128,14 x 10 15 liter. Per invånare: 128,14 x 10 15 liter delat på 7 x10 9 invånare =18,306 x10 6 liter Per dygn: 18,306 x106 liter dividerat med 365 dagar = 50 153 liter/invånare och dygn. Kan ges exakt eller avrundat till ca 50 000 liter/invånare/dygn. Visa hur du räknat, delvis korrekt beräkning kan ge 0,5 1 poäng.
3. Definiera följande befolkningsgeografiska begrepp och ange även vilken måttenhet som används i samband med begreppen a, b, c och d. Svaren framgår direkt ur böckerna. 1p för varje korrekt definition. 4. Bilderna A och B visar två kulturgeografiska modeller. Ge modellerna rubriker och förklara de fenomen som modellerna demonstrerar. Använd geografiska begrepp i ditt svar. A. Direkt diffusion av innovationer Spridningsfenomen, där spridningen av innovationer sker i kontakterna mellan människor (t.ex. sjukdomar, affärsideer). Innovationer sprids oftast från ett centrum mot periferin, först snabbare för att småningom bli långsammare. I mättnadsskedet kommer det inte längre nya användare. B. Centralorters influensområden och deras avgränsning Människor besöker centralorter för att köpa varor och tjänster. Utbudet påverkar centralortens dragningskraft. Kunderna åker till det centrum, där de kan handla billigast, också resekostnaderna och tiden spelar in. När avståndet till centralorten ökar, blir andra centralorter intressanta. Influensområdets gränser kan bestämmas genom att undersöka vart människor tar sig för att handla och utnyttja andra tjänster. Var noga med begreppen. Praktiska exempel kan höja poängen. 5. Stormar längs polarfronten, tornados och tromber samt deras uppkomst och förekomst. Stormar längs polarfronten Oftast = vandrande lågtryck (cykloner). Polarfronten är den zon, kring sextionde breddgraden, där varm, fuktig luft från subtropiska högtrycksområden kolliderar med kall och torr luft från polerna. Den varma luften strömmar upp över den kalla. Polarfronten flyttar sig enligt solens zenitalstånd och skillnader i lufttryck. Lågtrycken rör sig med västvindarna. Corioliseffekten får vindarna att strömma motsols på norra halvklotet och medsols på södra. Varmfront och kallfront. Temperaturskillnaden mellan luftmassorna inverkar Stormarna förstärks av varma vattenytor och kondensation av vattenånga I Finland vindar på minst 21 m/s På mellanbredderna, kraftigast på vintern Trafikstörningar, materiella skador, översvämningar Tornados Småskaliga, kortvariga virvelstormar med stor kraft. När tropiska och/eller maritima luftmassor kolliderar med torr och kall luft
Turbulens kan generera åskmoln (superceller) med nerskjutande mörk virvel på 100 500 m i diameter. Färgen = damm och kondenserad fukt. Hastigheter t.o.m. > 100 m/s. Främst i Mellanvästern (USA, Tornado Alley), över torr mark öppna områden. Också i Australien och områden på motsvarande breddgrader. Främst på våren och sommaren Tromber Liknar tornados men mindre (några tiotal m). Samma uppkomstsätt. Också i Finland t.ex. under varma sensomrar. I Finland t.ex. kring sjöar då kall luft tränger in norrifrån eller över havet. Skogsskador. Uppträder också ofta över havet. Uppkomstsättet är i princip det samma som för tornados. 6. Regionala risker på Island Risker pga naturen: Vulkanisk aktivitet pga mittoceaniska centralryggen i Atlanten. Giftiga gaser och aska kan döda människor och djur. Lavaströmmar kan förstöra bosättning och hamnar. Också möjlighet till geotermisk energi. Askmoln och berg hindrar flygtrafiken som är viktig inom och utom landet. Vulkanutbrott under glaciärer kan förorsaka jökellopp och översvämningar. Jordbävningar, sällan kraftiga. Jordskred. Isberg och stormar Risker pga miljön: Skogarna nedhuggna, överbete vanligt. Tunt växttäcke, vatten och vinderosion. Överfiske hot mot fisk och fiskenäringen. Valfångst. Aluminiumindustrin medför miljöförstörelse. Ökande stormar troliga pga. klimatförändringen. Flera isberg när glaciärerna smälter. Ev. försvagning av Golfströmmen. Risker pga/för mänskligheten Liten befolkning och ensidig produktion sårbar ekonomi. Importberoende. Ekonomiska risker pga bankernas stora risktaganden. Skuldsättning och hjärnflykt. Avfolkning i periferin Fiskekonflikter t.ex. med Storbritannien. Läge i närheten av USA:s och Rysslands intressesfärer. 7. Service och tjänsteutbudet och dess regionala växling i det område du undersökte på kursen i regionstudier. Vilka faktorer har inverkat på lokaliseringen av dessa tjänster? Åskådliggör den regionala variationen av service och tjänstenivån i området med hjälp av en karta. Namnge undersökningsområdet.
Granskningen beror på vilken regionnivå undersökningsområdet har. Användningen av geografiska begrepp viktig. Ta t.ex. upp följande aspekter: Serviceutbudet är koncentrerat till centralorter: olika på olika centralortsnivåer, varierande serviceutbud, centralortshierarki, namnge de största centralorterna. Vilka tjänster erbjuder de olika centralortsnivåerna? Ser du mångsidighet/brist på serviceformer? Regionala växlingar inom service och tjänster i olika delar av området. Vilka naturgeografiska, kulturgeografiska, historiska faktorer inverkar? Tydlig och informativ karta kan ge två poäng. 8. a) Vad är skillnaden mellan geografisk information i rasterformat och geografisk information i vektorformat? Belys ditt svar med illustrationer. Förklara vad rasterformat innebär inom geografisk information. Satellit och flygfotografier är t.ex. datamaterial i rasterformat. Förklara på samma sätt vad vektorformat betyder. På elektroniska terrängkartor är åkrarna exempel på ytor i vektorformat, vägarna beskrivs som linjer och husen som punkter. Vektordata lättare att uppdatera, rastermaterial kräver mindre datorkapacitet. Illustrationen bör innehålla ett exempel på geografisk information i rasterformat med rutor av samma storlek och i vektorformat exempel på områden som avgränsas av linjer och/eller punkter. b) Nämn två exempel på nyheter i tv, tidningar eller andra medier där du sett att GIS material eller GIS metoder använts. Berätta vad nyheterna handlade om och hur GIS utnyttjades i nyheterna. För vardera exemplet ges högst en poäng. +9. Du ska iväg på en resa runt Australien i januari. a) Gör upp en resplan som innefattar både natur och kulturgeografiska resmål i Australien. Beskriv resmålen. Redogör för resmålens sannolika väderförhållanden och motivera ditt svar. Du behöver inte presentera och beskriva din rutt från Finland till Australien och tillbaka. Reseplanen ska innehålla en genomtänkt rutt, mångsidiga resmål med ortnamn och beskrivna med geografiska begrepp. Planen ska beakta möjliga väderförhållanden och risker i januari på södra halvklotet. Naturgeografiska resmål: Berg, meteoritkratrar. Naturområden: Tropisk regnskog och savanner på nordkusten. Subtropisk regnskog. I sydväst hårdbladsvegetation, öknar i inlandet. Vattendrag, havsområden. Endemiska djur, Stora Barriärrevet, Tasmanien. Införda arter, t.ex. dromedarer, dingon, kaniner m.fl. Kulturgeografiska resmål: Odlingsområden, får och boskapshjordar, gruvor, aboriginreservat, aboriginkonst, immigrantkoncentrationer, städer, trafiknät och trafik
Väder: Beskriv väderförhållandena som de är i januari (sommar på södra halvklotet). b) Rita en karta över Australien och rita in din resrutt och dina besöksmål på den. Klar och lättläslig, skala, teckenförklaringar, kompass, snygg. c) Hurdana risker bör du förbereda dig för på din resa? Risker pga naturen: jordbävningar, tsunamis, cykloner, tornados, översvämningar, strömmar, solstrålning, torka, skogsbränder, farliga organismer, sjukdomar. Behandla regionalt! Risker pga miljön: spridning av främmande arter, förorening, trafikolyckor, Risker pga människor: små,hög levnadsstandard och gles bosättning. +10. Förändringarna i skogssektorn i Finland och globalt. Använd materialet nedan i ditt svar. a) Hur har skogssektorns betydelse för Finlands ekonomi förändrats? Diskutera orsaker till förändringen. Skogssektorns betydelse, framför allt massa och pappersindustrin, har minskat under 2000 talet. Den kraftiga tillväxten inom andra sektorer har också minskat skogsekonomins betydelse. Årliga växlingar, t.ex. 90 talets och dagens ekonomiska kris. Faktorer: långa avstånd, höga produktionskostnader, ryska importtullar b) Hurdana regionala förändringar har skett globalt i produktionen och konsumtionen av papper och kartong? Diskutera orsaker till förändringen. Drastisk minskning av tryck och skrivpappersanvändningen i industriländerna, ökning i utvecklingsländerna. Tyngdpunkten förskjutits mot Asien där ekonomin och varuproduktionen växer snabbt. Kina syndromet. Snabbare och billigare att producera virke längre söderut och när tekniken utvecklas kan också kortfibriga träd utnyttjas inom pappersindustrin. Friare världsmarknad, ökad befolkningstillväxt och en höjd levnadsstandard i utvecklingsländerna. Elektronisk information ersätter tryckpapper c) Hurdana möjligheter finns det att ekonomiskt utnyttja skogarna i Finland i framtiden? (2 p.) Den traditionella skogsindustrin kvar men minskar i betydelse. Produktion av bioenergi. Nya specialprodukter, t.ex. kompositkonstruktioner,kemikalier; nanoprodukter,läkemedel och livsmedel. Bär och svamp, jakt, naturturism. Mera träbyggande.
d) Vilken är skogarnas betydelse för klimatförändringen? (2 p.) Kolsänkor: Tar upp stora mängder koldioxid och motverkar ökningen av koldioxidhalten i atmosfären. Mest kol i gamla skogar, kan vara motiv för avverkningsstopp. Utnyttjande av hyggesavfall och stubbar för energiproduktion minskar användning av fossila bränslen men frigör mera koldioxid. Minskande skogsarealer framför allt i tropikerna, hot mot klimat och biodiversitet. Bra analys av diagrammen kan ersätta eventuella brister.