Att använda Bedömningsstöd i taluppfattning i årskurs 1 3 i specialskolan Utgångspunkter För döva elever och elever med hörselnedsättning sker begreppsutveckling inom matematik på liknande sätt som för hörande elever men i en långsammare takt (Foisack, 2003; Heiling, 1995). Vägen till begreppsförståelse varierar jämfört med gruppen hörande elever genom att stegen till förståelse kan vara flera och ta längre tid. Detta gör att döva elever uppnår samma utbildningsmål som hörande elever, men det sker senare under skolgången (Foisack, ibid.). För äldre elever visar Norells studie (1998) att döva elever upplever samma områden i matematik som lätta respektive svåra som hörande elever men att döva elever generellt ligger något lägre resultatmässigt. Enligt Foisack (2003) kan teckenspråkets visuella struktur både vara till hjälp och till hinder vid kunskapsutvecklingen i matematik. Vissa matematiska ord och begrepp ingår i teckenspråket medan andra ord och begrepp saknas. Dessa ord och begrepp behöver läraren då förtydliga med hjälp av till exempel handalfabet, skriftspråk, bilder och/eller laborativt material. Det finns ännu ingen fullständig matematikterminologi för teckenspråk. I Svenskt Teckenspråkslexikon (2008) finns många matematiska begrepp men inte alla. Språk- och matematikutveckling hänger nära ihop. För att kunna utvecklas inom matematik behöver eleven tillgång till ett språk för de matematiska begrepp och symboler som används. Det är också via språket, i interaktion med andra som de kognitiva funktionerna utvecklas. Under det första året i skolan möter de flesta döva elever för första gången svenska som skriftspråk och svenska blir då deras andra språk. Eleverna är i hög grad beroende av undervisning för att lära sig använda svenska. Att både utveckla begreppsförståelse inom teckenspråk och svenska för kunskapsutveckling i matematik ställer höga krav på undervisningen och på eleverna. Eftersom döva elever inte i samma utsträckning som hörande elever har möjlighet till inlärning i informella situationer (Nunes & Moreno, 2002) som exempelvis i lek och spel på raster så kan begreppsutveckling komma att ske i en långsammare takt. Hur materialet kan användas i specialskolan I specialskolan används Bedömningsstöd i årskurs 1 3 i taluppfattning med anvisningar som följer. Förändringarna är gjorda utifrån vad utprövningar i specialskolan med lärare och elever har visat. Materialet är obligatoriskt att använda i årskurs 1. När det gäller årskurs 2 och årskurs 3 är materialet fritt för dig som lärare att använda och det är enbart till bedömningarna av elevernas prestationer i årskurs 1 som det finns särskilda anvisningar. I årskurs 2 och 3 kan dock eleverna behöva längre tid än vad som står angivet i materialet när de genomför uppgifterna. Då materialet prövar progression i taluppfattning kan du som lärare med fördel använda materialet i den takt du önskar och inte främst i den årskurs som det anges i Bedömningsstöd i taluppfattning. För de elever som kommit långt i sin utveckling i matematik kan Bedömningsstöd i taluppfattning användas i specialskolan på samma sätt som i grundskolan. Innan du genomför avstämningen med eleven rekommenderar vi att du läser igenom Lärarinformation för grundskolans material. Obligatoriskt att använda bedömnings stödet i årskurs 1 Muntliga uppgifter för höstterminen i årskurs 1 används vid både höstterminens och vårterminens avstämning i årskurs 1 för specialskolan. För dig som lärare i specialskolan innebär den muntliga bedömningen att du kommunicerar med eleven på det sätt som passar eleven bäst. I specialskolan ger höstens bedömning ett underlag för var eleven befinner sig i sin matematiska utveckling och detta underlag kan ge stöd för din fortsatta undervisning. Utifrån denna bedömning kan du göra en jämförelse av elevens individuella utveckling när du på vårterminen i årskurs 1 genomför en ny bedömning. Att elevens visade kunskaper bedöms vara på lägre nivå under höstens bedömning behöver inte leda till individinriktade stödinsatser. På vårterminen är dock mellannivå den nivå som kan anses vara lägst 1. Kursplanen för matematik i grundskolan finns i avsnitt 3.5. i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. BEDÖMNINGSSTÖD I TALUPPFATTNING. SKOLVERKET 2016. DNR 2016:1087 1
godtagbar för en tillräcklig kunskapsutveckling inom området taluppfattning. Vad gäller skriftliga uppgifter som finns i Bedömningsstöd i taluppfattning har utprövningar i specialskolan visat att det inte fyller den funktion för döva och hörselskadade elever som det avser att göra i grundskolans årskurs 1. För att kunna läsa och förstå skrivet språk behöver eleverna först behärska uttrycken på teckenspråk (Foisack, 2003). Detta innebär att inget skriftligt material ingår vid avstämningen i årskurs 1 i specialskolan. BEDÖMNINGSSTÖD I TALUPPFATTNING. SKOLVERKET 2016. DNR 2016:1087 2
Handledning för genomförande av muntliga uppgifter Innan genomförandet i årskurs 1 Vid både höstterminens och vårterminens avstämning används Muntliga uppgifter för höstterminen i årskurs 1. Eleven får använda sig av bildstöd och/eller visuellt stöd där du anser att det behövs. När föremål ska användas till uppgiften får eleven använda detta material som stöd och även annat laborativt material som du finner lämpligt. Till de muntliga uppgifterna behövs formuläret Muntliga uppgifter för höstterminen i årskurs 1. I formuläret Muntliga uppgifter är den svartmarkerade texten det som läraren ska säga till eleven. Den texten är ett förslag och om eleven inte förstår kan läraren förtydliga genom att använda ord eller begrepp som används i undervisningen. Den kursiva och blå texten riktar sig till läraren. Det kan vara sådant som läraren ska göra, uppmärksamma eller notera. Elevens svar skrivs in på nivåerna i formuläret allteftersom eleven svarar. Tidsåtgång De muntliga uppgifterna genomförs med en elev i taget och beräknas ta cirka 15 30 minuter för varje elev. Om eleven inte orkar genomföra alla muntliga uppgifter vid samma tillfälle går de att dela upp på flera tillfällen. Genomförande Vid genomförandet av de muntliga uppgifterna börjar läraren med uppgifterna på mellannivå. När eleven klarar denna nivå prövas samma område på den högre nivån. Om eleven klarar även den högre nivån kan läraren fortsätta på denna nivå och, vid behov, gå tillbaka till mellannivå. Den elev som visar att hon eller han inte klarar uppgifterna på mellannivå ska i stället få uppgifter på lägre nivå. Vid varje nytt område är det dock viktigt att eleven först ges en chans att svara på uppgifter på mellannivå innan den lägre nivån väljs. Efter genomförandet Efter genomförandet överförs elevens resultat till blanketten Sammanställning muntliga uppgifter. I sista kolumnen finns en ruta för kommentarer där läraren till exempel kan föra in korta noteringar om elevens visade styrkor och svårigheter. Både i formuläret Muntliga uppgifter samt i blanketten Sammanställning muntliga uppgifter visas elevens profil, det vill säga på vilken nivå eleven klarat respektive uppgift. Här blir elevens visade styrkor och svårigheter synliga för läraren. Det är viktigt att i planeringen av den fortsatta undervisningen uppmärksamma varje elevs markering på lägre nivå (L) även om eleven har fått många markeringar på mellannivå (M). Skriftliga uppgifter i årskurs 2 4 I materialet för grundskolans elever ingår också skriftliga uppgifter för vårterminen årskurs 1, höstterminen årskurs 2, vårterminen årskurs 2 samt höstterminen årskurs 3. Som tidigare nämnts är du som lärare i specialskolan fri att använda skriftliga uppgifter i den årskurs du finner lämplig. I de skriftliga uppgifterna återkommer frågor kring taluppfattning men nu ska eleven arbeta individuellt med papper och penna. Det kan vara svårare för eleven att svara på liknande frågeställningar i de skriftliga uppgifterna jämfört med de muntliga uppgifterna. Tidsåtgång Genomförandet kan ske samtidigt med hela klassen eller i mindre grupper. De skriftliga uppgifterna tar cirka 20 40 minuter vid varje avstämning. Även detta material går att dela upp och kan genomföras vid flera tillfällen. Innan genomförandet När nivån på de skriftliga uppgifterna ska väljas ska läraren räkna samman elevens alla nivåmarkeringar av L, M samt H som antecknats på blanketten Sammanställning muntliga uppgifter. De elever som har svarat till övervägande del på lägre nivå i de muntliga uppgifterna bör få skriftliga uppgifter på lägre nivå. De elever som ska genomföra de skriftliga uppgifterna på mellannivå bör ha svarat till övervägande del på mellannivå. För att göra de skriftliga uppgifterna på den högre nivån ska eleven ha klarat i stort sett alla muntliga uppgifter på denna nivå. BEDÖMNINGSSTÖD I TALUPPFATTNING. SKOLVERKET 2016. DNR 2016:1087 3
Notera att alla uppgifter inte alltid prövas på alla nivåer, till exempel gäller detta frågan om antalskonstans och ramsräkning. Detta medför att eleven inte ges möjlighet att svara på högre nivå på alla uppgifter. När eleven ska genomföra de skriftliga uppgifterna på höstterminen i årskurserna 2 och 3 har dessa inte föregåtts av några muntliga uppgifter. Här får läraren själv avgöra, utifrån bedömning och undervisning, vilken nivå på det skriftliga materialet eleven ska få. Vid alla tillfällen gäller att om läraren upptäcker att de skriftliga uppgifterna är för lätta eller för svåra kan eleven få uppgifter på den nivå som passar eleven bäst. Några områden i de skriftliga uppgifterna kan vara utformade annorlunda än vad eleven mött tidigare som till exempel talföljd, tallinje och dela upp tal. Det kan därför vara lämpligt att gå igenom uppgiftens exempel gemensamt innan de skriftliga uppgifterna genomförs. När de skriftliga uppgifterna på högre nivå ska bedömas bör läraren vara medveten om att elevens eventuella felsvar kan bero på att eleven inte tidigare har kommit i kontakt med det matematiska uttrycket för till exempel division. Läraren kan då ställa samma fråga muntligt för att se om eleven klarar uppgiften. Notera i så fall detta i blanketten Sammanställning skriftliga uppgifter för den uppgift det gäller. Blanketten Sammanställning skriftliga uppgifter Hur går vi vidare? kan användas av både elev och lärare. Här är tanken att läraren ska kunna skriva om vad eleven tycker om matematik, elevens styrkor och utvecklingsområden som undervisningen behöver fokusera samt hur lärare och elev ska gå vidare. Efter genomförandet I blanketten Sammanställning skriftliga uppgifter, kan läraren föra in elevens resultat. Här kan läraren upptäcka elevens styrkor men också utvecklingsområden som undervisningen behöver fokusera. Klassens samlade resultat visas också i blanketten. Detta kan bli ett stöd för planeringen av den fortsatta undervisningen både på individ- och gruppnivå. Läraren kan till exempel lyfta de uppgifter gruppen haft svårigheter med, uppgifter där flera elever svarat på lägre nivå eller uppgifter där elever visat missuppfattningar. BEDÖMNINGSSTÖD I TALUPPFATTNING. SKOLVERKET 2016. DNR 2016:1087 4
Referenser Foisack, E. (2003). Döva barns begreppsbildning i matematik. Diss. Lund: Univ., 2003. Malmö. Heiling, K. (1995). Döva barns utveckling: kunskapsnivå och sociala processer. (2. uppl.) Malmö: Pedagogiska punkten. Norell, K. (1998). Döva elevers starka och svaga områden i matematik: en studie av matematikuppgifters innehåll i relation till elevernas prestationsnivå. Stockholm: Lärarhögskolan: PRIM-gruppen Nunes, T. & Moreno, C. (2002). An intervention program for promoting deaf pupils achievement in mathematics. Journal of Deaf Studies and Deaf Education, 7(1), 120-133. Stockholms universitet, Institutionen för lingvistik. (2008) Svenskt Teckenspråkslexikon http://teckensprakslexikon.su.se/kategori/matematik (Hämtad 2016-06-27). BEDÖMNINGSSTÖD I TALUPPFATTNING. SKOLVERKET 2016. DNR 2016:1087 5