ÅRSREDOVISNING FORTIFIKATIONSVERKET

ÅRSREDOVISNING 2014

Innehåll 1 GD har ordet 6 2 Resultatredovisning 2.1 Vårt uppdrag 10 2.2 Nystart 11 2.3 Ekonomiskt resultat 15 2.4 Året i siffror 16 2.5 Förvaltningsverksamhet 20 2.5.1 Ekonomiskt resultat av förvaltningsverksamhet 24 2.5.2 Redovisning av prestationer för förvaltningsverksamheten - Drift och planerat underhåll 25 - Investeringar 28 2.6 Uppdragsverksamhet 32 2.6.1 Ekonomiskt resultat av uppdragsverksamhet 34 2.6.2 Redovisning av prestationer för uppdragsverksamheten 35 2.7 Avyttringsverksamhet 38 2.7.1 Ekonomiskt resultat av avyttringsverksamhet 2.7.2 Redovisning av prestationer för avyttringsverksamheten 41 - Avyttringar till följd av försvarsbeslut 1996 44 - Avyttringar till följd av försvarsbeslut 2000 44 - Avyttringar till följd av försvarsbeslut 2004 46 - Avyttringar övnings- och skjutfält 48 - Övriga avslutade försäljningar (ej försvarsbeslut) 50 2.7.3 Avyttring av skjutfält med OXA 52 På omslaget ses Kerstin Ejderstedt, en av Fortifikationsverkets fastighetsjurister i Boden. I bakgrunden syns delar av Kilen Brännberg i Boden som myndigheten förvärvat under året för att Försvarsmakten ska kunna bedriva en mer rationell övningsverksamhet.

2.8 Kostnader för administration 54 2.9 Samverkan med andra myndigheter i syfte att öka civila och militära synergieffekter inom Fortifikationsverkets verksamhetsområde 56 2.10 Nationella miljökvalitetsmål 58 2.11 Arkitektur, formgivning och design 64 2.12 Redovisning av kompetensförsörjning 68 2.13 Redovisning av sjukfrånvaro 73 2.14 Återrapportering av nyckeltal 75 3 Finansiell redovisning 78 3.1 Resultaträkning 80 3.2 Balansräkning 81 3.3 Anslagsredovisning 83 3.4 Finansieringsanalys 84 4 Tilläggsupplysningar och noter 87 5 Sammanställning av väsentliga uppgifter från resultaträkning, balansräkning och anslagsredovisning 99 6 Årsredovisningens undertecknande 100 FOTO Johan Danielsson, Kari Kohvakka, Mic Calvert, Sten Jansin.

6 1. GD HAR ORDET ÅRSREDOVISNING 2014 Nu satsar vi framåt Ett omtumlande år är till ända. Efter regeringens besked vid jul 2013 att Fortifikationsverket blir kvar som myndighet kan man tänka sig att vi pustade ut och återgick till gamla hjulspår. Istället har vi under 2014 arbetat intensivt för att nystarta och effektivisera verksamheten. Vi har arbetat fram en långsiktig strategi och en helt ny organisation som vi sjösatte 1 januari 2015. Vi lever i en orolig omvärld som i mångt och mycket påverkar oss och vår verksamhet. Det säkerhetspolitiska landskapet håller på att förändras och ställer nya krav på Försvarsmakten och dess förmåga. Totalförsvaret ska stärkas. Skyddet av kritisk infrastruktur blir allt viktigare. Här spelar Fortifikationsverket en viktig roll för att bidra med skyddsteknisk kompetens och för att vara en partner för ökad försvarsförmåga. EN UNIK POSITION Vi har en unik position i skärningspunkten mellan statsförvaltningen, försvars- och säkerhetssektorn och fastighetssektorn. En central roll i samhället. Jag är väldigt stolt över Fortifikationsverkets bidrag att försvara något av det allra viktigaste och mest värdefulla vi har nämligen vår frihet, vår demokrati och våra mänskliga rättigheter. LÅNGSIKTIG STRATEGI Ett viktigt arbete som vi genomförde under 2014 var att arbeta fram en långsiktig strategi som bär från nu och fram till 2020. Vi slog fast tre strategiska målbilder som kommer att leda oss i vårt arbete: En partner för ökad försvarsförmåga En hållbar och innovativ fastighetsförvaltare En strategisk fastighetsägare Målbilderna kommer att finnas med oss som en röd tråd i all vår verksamhet och våra beslut. I verksamheten 2015 ska vi bland annat fullfölja digitalisering och visualisering av vår fastighetsinformation, fortsätta med miljöanpassningar och energieffektiviseringar samt fokusera på status, funktionalitet och kontroll av anläggningsbeståndet. Vi ska tydliggöra och samordna verkets kundkontakter och tillsammans med kunderna arbeta med lokaleffektivisering. Vi ska öka fokus på strategisk styrning och arbeta vidare med att ta fram strategiska fastighetsplaner i det öppna beståndet. Med anledning av nystarten kommer vi under året att göra en översyn av driftverksamheten och lägga fast en enhetlig driftstrategi.

1. GD HAR ORDET ÅRSREDOVISNING 2014 7 EN HÅLLBAR FASTIGHETSFÖRVALTARE För Fortifikationsverket är det viktigt att vara en hållbar fastighetsförvaltare i alla dess aspekter. När det gäller miljö och klimat kommer vi bland annat att arbeta med frågor som: Hur påverkar vi miljö och klimat, vilka ekologiska fotavtryck lämnar vi? Hur påverkas vi själva av det förändrade klimatet? Vi kommer bland annat att fortsätta utveckla vår klimatmodell för att analysera risker och anpassa fastighetsbeståndet utifrån lokala klimatförändringar. Nu ser vi framåt och med tillförsikt på framtiden. För våra medarbetare har det har varit en genuin osäkerhet under lång tid och vi får vara ödmjuka inför att allt ännu inte är klart utan att det fortsatt kommer att ta tid innan alla delar sitter på plats. Alla har ett viktigt bidrag att lämna och ett ansvar för att det här blir bra. Nu arbetar vi vidare för att forma de nya effektiva arbetssätten. Det blir en fortsatt intressant resa där jag ser fram emot att samverka med medarbetarna för att skapa framtidens Fortifikationsverk. Vi har fått en unik chans att forma vår egen framtid, en utmaning jag är fullt övertygad om att vi kommer att lyckas göra något riktigt bra utav. Urban Karlström, generaldirektör

Vy över Trängslet Älvdalen, ett av Försvarsmaktens vidsträckta övningsområden.

Resultatredovisning

10 2.1 VÅRT UPPDRAG ÅRSREDOVISNING 2014 En säker värd för en säkrare värld Fortifikationsverket är en av Sveriges största fastighetsägare. Vi har regeringens uppdrag att se till att försvarssektorn har väl fungerande anläggningar, mark och lokaler för sin verksamhet. Det innebär till exempel att sköta drift av stora garnisoner, underhålla mark och byggnader, bygga nytt och bygga om. Ibland handlar det också om att avveckla, avyttra och skapa förutsättningar för ny verksamhet. Fastighetsbeståndet är brett allt från enkla kallförråd till byggnadsminnen och högteknologiska, moderna byggnader. Vi äger kontor, träningsanläggningar, verkstäder, skjutbanor, hamnar, flygplatser, anläggningar under jord och den mark som Försvarsmakten övar på. Numera spelar vi också en roll i det civila för uppbyggnaden av ett robust samhälle och en säkrare värld. En säker värld är också en hållbar värld därför tar vi stort ansvar för miljön. Men också för långsiktigt god ekonomi, för att bevara unika värden, spetskompetens och skapa förutsättningar för människor att trivas och känna sig trygga i tillvaron.

2.2 NYSTART ÅRSREDOVISNING 2014 11 Uppdrag att effektivisera Fortifikationsverket har under flera år varit föremål för regeringens särskilda granskning. I två fristående utredningar har verksamheten granskats, bedömts och jämförts. Regeringens överväganden utmynnade därefter i ett beslut den 18 december 2013 att Fortifikationsverket fortsatt ska utgöra en fristående myndighet med uppdrag att förvalta viss del av statens fastigheter, bland annat för att tillgodose försvarssektorns behov. Regeringen beslutade den 30 januari 2014 att ge Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk i uppdrag att öka samverkan mellan myndigheterna samt öka effektiviteten inom myndigheterna. Utifrån regeringens uppdrag har arbetet bedrivits i tre parallella spår; 1. Total översyn av den egna verksamheten 2. Samordning och samverkan med Statens fastighetsverk 3. Överföring av funktioner till Statens servicecenter (se kap 2.8) Flera aktiviteter har genomförts under 2014 med regeringens uppdrag som grund. Interna och externa analyser av pågående verksamhet Utarbetat och beslutat om en verksamhetsstrategi för perioden 2015-2020 Strategi 2020 Utarbetat och beslutat om en helt ny organisationsstruktur med införande 2015-01-01 Fattat beslut om den nya detaljorganisationen och börjat se över arbetssättet Tillsammans med Statens fastighetsverk inrättat arbetsgrupper med uppdrag att genomlysa möjligheterna till samordning eller ökad samverkan Fört över verkets löneadministrativa hantering till Statens servicecenter (se kap 2.8) Påbörjat lokaleffektiviseringsarbete tillsammans med kund Påbörjat studie med inriktning mot aktivitetsbaserade arbetsplatser såväl som lokalisering tillsammans med andra myndigheter på olika platser i Sverige Utsetts att utgöra pilotmyndighet i Statens servicecenters projekt om e-arkiv Övningsanläggning för strid i bebyggelse, Kvarn.

12 2.2 NYSTART ÅRSREDOVISNING 2014 Total översyn av verksamheten I de analyser av Fortifikationsverkets verksamhet som genomförts under 2014, såväl externa som interna, kan sammanfattningsvis konstateras att det inom verket finns en fungerande verksamhet och kompetens hos personalen men också möjligheter till förbättringsåtgärder. Översynen visade på ett antal verksamhetsområden där verket ur ett effektiviseringsperspektiv bör ta till vara på möjligheter att utveckla verksamhet och kundbemötande, rationalisera arbetsformer och strukturer samt att skapa en kostnadseffektiv organisation. En grundförutsättning är förändrat arbetssätt, ökad grad av samverkan och en mera rationell struktur. Fokus i effektiviseringsarbetet har legat på nedanstående delområden. Fortifikationsverkets organisation och arbetssätt Samverkan med Statens fastighetsverk Ytterligare samverkan med Statens servicecenter Effektivisering av energianvändning Lokalförsörjning tillsammans med kund STRATEGI 2020 Översynen startade med att arbeta fram en ny strategi för Fortifikationsverket, Strategi 2020. Arbetet med att ta fram strategin har involverat hela myndigheten, dels ledningsgruppen och dels en särskild strategigrupp med medarbetare från olika avdelningar. Verkets chefer har gett viktiga synpunkter, informationsoch diskussionsträffar har genomförts inom alla enheter och därtill har en remiss på strategiförslaget gått ut till alla medarbetare. STRATEGI 2020 EN PARTNER FÖR ÖKAD FÖRSVARSFÖRMÅGA Vi ska vara en partner inom försvarsfamiljen och bidra till ökad försvarsförmåga. EN STRATEGISK FASTIGHETSÄGARE Vi ska vara en långsiktig fastighetsägare och utveckla värdet på de fastigheter vi förvaltar. EN HÅLLBAR OCH INNOVATIV FASTIGHETSFÖRVALTARE Vi ska hitta smarta lösningar i vår förvaltning som leder oss och våra kunder mot en hållbar framtid. DNC, Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum i Karlskrona.

2.2 NYSTART ÅRSREDOVISNING 2014 13 Samverkan med Statens fastighetsverk Samordning och samverkan med Statens fastighetsverk inom olika arbetsfält kan skapa mervärde och medföra en effektivare verksamhet för båda myndigheterna. Gemensamt har myndigheterna identifierat ett antal områden för samverkan och under året har det också genomförts aktiviteter. ADMINISTRATIV SAMORDNING SAMT UPPHANDLING OCH INKÖP Statens fastighetsverk köper från och med maj månad tjänsten IT-helpdesk av Fortifikationsverkets servicecenter. Myndigheterna har också genomfört en gemensam upphandling av resebyråtjänst och mobiltelefoner med tillbehör. DOMÄNVERKSAMHET OCH MARK- FÖRVALTNING Den första överenskommelsen om samarbete inom detta område skrevs 2008 och har förlängts flera gånger. Under året skrevs en överenskommelse avseende förvaltning av jordbruksarrenden som gäller för hela 2015. ENERGIEFFEKTIVISERING Myndigheterna deltar i utvecklingsprojekt tillsammans, bland annat med Energimyndigheten avseende upphandling av energitjänster och med Specialfastigheter Sverige AB gällande kravställande på styrning av olika enheter i en fastighet. TRANSAKTIONSVERKSAMHET - KÖP & FÖRSÄLJNING AV FAST EGENDOM Inom detta område pågår arbete för vidare samverkan. SPECIALISTFUNKTIONER, CENTRALA FÖR MYNDIGHETERNA Arbetsgrupper avseende installationsteknik, miljö och energi samt kulturarv och arkitektur har kartlagt möjliga samverkansområden. FÖRVALTNINGS- OCH DRIFTORGANISATION Tre huvudområden har identifierats; utveckling av arbetssätt och processer, gemensamma utbildningar samt inom operativ verksamhet (drift, upphandling och ramavtal, energi samt förvaltning). HR-OMRÅDET Under 2014 har myndigheterna enats om samverkan kring utvecklingsprogram inom ledarskap och projektledarutbildning. Dessutom ett gemensamt traineeprogram, utvecklingsprogram för ledartalanger och gemensamma aktiviteter i syfte att marknadsföra myndigheterna som attraktiva arbetsgivare. SÄKERHET Myndigheterna arbetar nära varandra sedan tidigare genom återkommande samverkansmöten.

14 2.2 NYSTART ÅRSREDOVISNING 2014 Ny organisationsstruktur Den nya organisationen beslutades 9 september och har strukturerats i tre övergripande delar, ledning och uppföljning, operativ verksamhet samt verksamhetsstöd. LEDNING OCH UPPFÖLJNING Ledning och uppföljning avser den strategiska styrningen av Fortifikationsverket. I denna del av organisationen finns en nyinrättad avdelning för strategisk planering och funktioner för kontrollverksamhet, säkerhetsfrågor samt GD stab. Inrättandet av en avdelning för strategisk planering avser att förtydliga kundkontakter på central nivå, samordna dessa kontakter inom verket och ansvara för fastighetsbeståndets värdeutveckling över tiden. Genom att även föra uppgifter för övergripande verksamhetsplanering till denna avdelning, säkerställs att de strategiska frågornas omsätts i årliga verksamhetsuppdrag. OPERATIV VERKSAMHET Operativ verksamhet avser en förvaltningsavdelning indelad i sex regioner med ansvar för förvaltning och drift av såväl öppet som slutet bestånd. Till förvaltningsavdelningen är också en Domänfunktion inordnad. Inom operativ verksamhet finns också en projektavdelning med funktioner för projektledning och investering samt försäljnings- och förädlingsverksamhet. Slutligen omfattar den operativa verksamheten även en Utvecklingsavdelning med funktioner för strategiska utvecklingsprojekt och specialister. VERKSAMHETSSTÖD Verksamhetsstödet organiseras i två separata avdelningar. Avdelningen för verksamhetsstöd omfattar funktioner för ekonomi, upphandling och inköp, Fortifikationsverkets servicecenter, arkiv och registratur samt IT. Avdelningen för HR och kommunikation omfattar separata funktioner för dessa två kompetensområden.

2.3 EKONOMISKT RESULTAT ÅRSREDOVISNING 2014 15 Ekonomiskt resultat RESULTAT PER VERKSAMHET (TKR) VERKSAMHET BUDGET 2014 1 UTFALL 2014 UTFALL 2013 FÖRVALTNING INTÄKTER KOSTNADER 2 444 244-2 406 167 2 407 006-2 362 838 2 450 186-2 378 854 RESULTAT 38 077 44 168 71 332 UPPDRAG INTÄKTER KOSTNADER 758 109-749 079 799 251-793 173 839 785-820 669 RESULTAT 9 030 6 078 19 116 AVYTTRING 2 INTÄKTER 179 300 64 226 179 149 KOSTNADER 3-107 744-113 448-142 751 RESULTAT 71 556-49 222 36 398 TOTAL 118 663 1 024 126 846 Den främsta orsaken till att resultatet är lägre än budgeterat är att försäljningsvolymen var låg, orsakat av färre uppsägningar och att de försäljningsobjekt som finns i försäljningsplanen är komplexa och tidskrävande. Den största enskilda förklaringen till de lägre intäkterna, är att det i budgeten låg en försäljning av övnings- och skjutfält, vilka skulle ingå i en omstruktureringsåtgärd med Sveaskog. Försäljningen fullföljdes inte, vilket innebar en minskad försäljningsintäkt på 85 Mkr. Årets resultat har belastats med 13,1 Mkr för avveckling (lönekostnader och särskild pensionsersättning) avseende uppsagd personal i samband med omorganisationen. Av resultatet för förvaltningsverksamheten på 44,2 Mkr kommer 43,6 Mkr att betalas in till statens centralkonto. Beloppet utgör avkastning på det genomsnittliga myndighetskapitalet om 4,5 procent. I resultatet för avyttringsverksamheten ingår intäkter för försäljningar av fastigheter med 31,2 Mkr. Försäljningarna har gett ett överskott på 26,4 Mkr. Överskott (15,4 Mkr) för försäljningar av övnings- och skjutfält reserveras enligt undantag i regleringsbrevet. Överskottet får användas för bland annat avveckling av fält och metod- och teknikutveckling för hantering av oexploderad ammunition. Överskott för övriga fastighetsförsäljningar (11 Mkr), kommer att betalas in till statens centralkonto. 1 Budget enligt regleringsbrev. 2 Intäkter och kostnader för försäljningsverksamheten har bruttoredovisats för att möjliggöra jämförelser med budget. 3 Av de budgeterade kostnaderna avser 56,3 Mkr avveckling av anläggningar och övnings- och skjutfält, vilka finansieras med balanserade medel enligt regeringsbeslut. I utfallet ingår 42,1 Mkr för avveckling finansierad med balanserade medel.

16 2.4 ÅRET I SIFFROR ÅRSREDOVISNING 2014 2014 Året i siffror En säker värd för en säkrare värld

2.4 ÅRET I SIFFROR ÅRSREDOVISNING 2014 17 Intäkter 3 273 miljoner kronor Bokfört värde anläggningstillgångar 9 836 miljoner kronor Investeringsvolym Bruttoarea m2 3 223 373 1 120 miljoner kronor Energianvändning 406 093 050 kwh Årsarbetskraft 631

Fortifikationsverkets verksamhet innefattar allt från investering, förvaltning och kulturarv till avancerad skyddsteknik, vilket innebär att myndigheten har stor bredd av kompetens bland medarbetarna.

Förvaltningsverksamhet

20 2.5 FÖRVALTNINGSVERKSAMHET ÅRSREDOVISNING 2014 Förvaltningsverksamhet Vårt uppdrag innebär att vi ska vara en partner inom försvarsfamiljen och bidra till ökad försvarsförmåga. Fortifikationsverket är också en långsiktig ägare och utvecklar värdet på de fastigheter som förvaltas. Fortifikationsverket har ett varierat fastighetsbestånd och tar hand om allt från kontorslokaler, verkstäder och enkla kallförråd till flygfält, berganläggningar, stora skjutfält och teknikintensiva byggnader. Vi ansvarar också för olika nyttjanderätter och arrenden för till exempel jordbruk, jakt och fiske. Vi bygger nytt, underhåller, förädlar och avvecklar. Under 2014 har vi arbetat med att skapa en ny organisation för att bättre kunna fullfölja vårt uppdrag. Parallet med löpande drift och planerat underhåll har vi arbetat med energieffektivisering, digitalisering av fastighetsbeståndet samt arbete med lokaleffektivisering. DRIFT OCH PLANERAT UNDERHÅLL Till största delen handlar vår verksamhet om löpande drift och underhåll av mark, byggnader och försvarsanläggningar. Vi förvaltar också ett stort antal byggnader som är klassade som statliga byggnadsminnen. INVESTERING För att anpassa vårt fastighetsbestånd efter kundernas behov och verksamhet driver vi årligen ett stort antal byggprojekt i form av både ny- och ombyggnationer. Fortifikationsverkets utgifter för investeringar var totalt 1 120 Mkr under 2014. HYRESMODELLEN I Sverige skildes fastighetsförvaltningen från försvaret 1994 efter Riksdagsbeslut. Detta för att man på var sitt håll skulle kunna fokusera på sin kärnverksamhet, Fortifikationsverket är experter på fastighetsförvaltning och Försvarsmakten på beredskap, kris och försvar. Staten - det vill säga medborgarna - äger fastigheterna och Fortifikationsverket ansvarar för det långsiktiga ägarperspektivet och förvaltar också fastigheterna. Försvarsmakten och Fortifikationsverket fick i uppdrag att gemensamt komma överens om

2.5 FÖRVALTNINGSVERKSAMHET ÅRSREDOVISNING 2014 21 en modell för hyressättning och det resulterade i Hyresmodell 2006. Hyresmodellen utgår från en hyra baserad på självkostnad. Hyran räknas fram med följande komponenter; en kapitalkostnad för värdet av fastigheten (kan vara byggnader, mark, skog med mera), vår administration som fastighetsförvaltare, planerat underhåll för att bibehålla eller förbättra värdet på fastigheten, media (energi, uppvärmning, vatten med mera) och slutligen själva driften med servicetekniker och en rad andra specialister HYRESGÄSTER Huvuddelen av de förvaltade fastigheterna hyrs ut till Försvarsmakten, som är verkets största kund. Andra kunder inom försvarsområdet är Försvarets materielverk (FMV), Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Försvarets radioanstalt (FRA). Upplåtelseavtal enligt särskild hyresmodell tecknas med dessa kunder. Omsättningen för upplåtelseavtalen uppgick 2014 till 2 064 Mkr (2 071 Mkr). Sedan ett par år tillbaka har omvandlingen av försvarslogistiken pågått och FMV har tagit över stor del av ansvaret för logistikverksamheten, inklusive verkstäder. Kopplat till den förändringen har ett gemensamt arbete genomförts under 2014 avseende framtida upplåtelse av mark, anläggningar och lokaler. Baserat på det arbetet har Fortifikationsverket utarbetat nya upplåtelseavtal där FMV ökar sin förhyrda volym av lokaler från cirka 80 000 BTA till drygt 350 000 BTA (motsvarande volym minskar hos FM). Detta innebär att FMV blir en betydande hyresgäst på merparten av de större garnisonerna och att förutsättningarna för Fortifikationsverket som hyresvärd förändras väsentligt. Från att i princip ha hyrt ut en hel garnison till en hyresgäst till att få två större kunder inom en och samma garnison. Fortifikationsverket hyr även ut lokaler till hyresgäster som inte har upplåtelseavtal enligt den särskilda hyresmodellen, exempelvis till Kustbevakningen, Polisen och Rekryteringsmyndigheten. Fortifikationsverket hyr även ut bostäder, fritidshus med mera till bland annat privatpersoner. Det handlar om fastigheter som inte kan säljas på grund av Försvarsmaktens verksamhet. Omsättningen för uthyrningen uppgick till 154,0 Mkr (145,5 Mkr). Förvaltning av skogsmark för totalförsvarets övnings-, skjut-, test- och provverksamhet genomförs. Omsättningen uppgick till 43,8 Mkr (53,8 Mkr).

22 2.5 FÖRVALTNINGSVERKSAMHET ÅRSREDOVISNING 2014 En effektivare fastighetsförvaltning Flera aktiviteter har genomförts under året i syfte att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar och effektiv fastighetsförvaltning. Här nedan beskrivs vad vi gör gällande energieffektiviseringar samt ett pilotprojekt för strategiska fastighetsplaner och det omfattande digitaliseringsprojektet. STRATEGISKA FASTIGHETSPLANER Under året inleddes ett pilotprojekt där Fortifikationsverket ska ta fram strategiska fastighetsplaner för garnisonsorterna Uppsala och Göteborg. I dem belyses markområdena utifrån ett ansvarsfullt och långsiktigt fastighetsägande. Syftet är att skapa ökad medvetenhet, tydliggöra och sammanställa de faktorer som påverkar värdet för både kunderna och ägaren. Projektet stärker myndigheten i rollen som fastighetsägare och ger en god grund för dialog med kund om effektivisering av lokalanvändningen. ENERGIEFFEKTIVISERINGAR Enligt regeringsuppdraget ska Fortifikationsverket genomföra åtgärder som minskar energianvändningen i våra byggnader med sammanlagt 11 006 MWh fram till den 31 december 2020. Från och med början av 2015 ska vi bland annat rapportera in vår totala energianvändning till regeringen i samband med årsredovisningen. I Fortifikationsverkets nystartsarbete har ett antal områden identifierats där ett utvecklingsarbete bör initieras och energiområdet är ett av dem. En energistrategi har beslutats under 2014 och fokus riktas mot tre områden: Minska energianvändningen Öka andelen förnybar energi Engagera flera intressenter i detta arbete Arbetet med energistrategin har haft en bred ansats med ett utvecklat livscykeltänkande som utgångspunkt. Fortifikationsverket har under 2014 genomfört extra satsning på underhåll i våra byggnader som bidrar till energieffektivisering. Totalt har ungefär 58 Mkr fördelats ut för bland annat utbyte till LED belysning, tilläggsisolering med mera. Utöver detta har beslut tagits om investeringar för energieffektivisering om totalt 11,6 Mkr. STATUSREDOVISNING OCH KONTROLL- PROGRAM Under året har en modell för statusredovisning av anläggningsbeståndet utvecklats och i huvudsak implementerats. Redovisningen syftar till att klarlägga status vad avser skyddsfunktioner och fastighetssystem för enskilda objekt och system av objekt. Återredovisning per objekt och system är nu möjlig att genomföra. Underlaget bildar grund för planering och avvägning av underhållsinsatser och ägarrelaterade investeringar. Vidare skapas grunden för återrapportering till kund för att möjliggöra ett kvalitetssäkrat underlag för kundens insatsorganisationsvärdering. Modellen bygger långsiktigt på information från de kontrollprogram som utvecklas i tre nivåer. Nivå 1 avser driftens löpande egenkontroll, nivå 2 rör förvaltarens ansvar avseende

2.5 FÖRVALTNINGSVERKSAMHET ÅRSREDOVISNING 2014 23 Energieffektiv elevförläggning, Kvarn. egenkontroll och nivå 3 innebär speciella kontroller. Under 2014 har nivå 1 påbörjats med utbildning och implementering i driften. DIGITALISERINGSPROJEKTET Det pågår arbete med att digitalisera myndighetens planritningar och under 2014 har stor del av arbetet utförts. Tidigare har det varit varierad kvalitet på befintliga ritningsunderlag, som omfattar allt från handritade till digitaliserade ritningar. Syftet med projektet är att få en likartad kvalitetsnivå och ett modernt sätt att hantera ritningar på samt att få ut mer information från ritningarna. Projektet kan ses som ett första steg mot en BIM (Building Information Model) i förvaltningsskedet. Digitaliseringen skapar enhetlighet och innebär också en kvalitetsäkring: Exempelvis ger det mot kunderna mer kontroll över vilka ytor som finns och vad det är för typ av ytor.

24 2.5.1 EKONOMISKT RESULTAT AV FÖRVALTNINGSVERKSAMHET ÅRSREDOVISNING 2014 Ekonomiskt resultat förvaltningsverksamhet INTÄKTER OCH KOSTNADER FÖRVALTNINGSVERKSAMHET (TKR) INTÄKTER KOSTNADER RESULTAT BUDGET 2014 2 444 244-2 406 167 38 077 UTFALL 2014 4 2 407 006-2 362 838 44 168 UTFALL 2013 5 2 450 186-2 378 854 71 332 UTFALL 2012 6 2 314 118-2 268 594 45 524 Av resultatet på 44,2 Mkr kommer 43,6 Mkr att inlevereras till statens centralkonto. Beloppet avser avkastning på genomsnittligt myndighetskapital om 4,5 procent. Intäktsförändringen jämfört med budget beror på: Lägre hyresersättning (33 Mkr). Intäkterna för reglerbar media blev 33 Mkr lägre än budgeterat Lägre intäkter för skogsbruk (23 Mkr). Under året har nettoredovisning för avverkning av skog införts vilket ger lägre intäkter och lägre kostnader Lägre intäkter för räntor och övriga ersättningar (4,4 Mkr) Högre intäkter för avslutade direktavskrivna anläggningar (23,2 Mkr) Kostnadsförändringen jämfört med budget beror på: Lägre kostnader för förvaltning av fastigheter (31,2 Mkr). Lägre kostnader för skogsbruk (26 Mkr) Lägre kostnader för räntor och avskrivningar (9,4 Mkr) Högre kostnader för avslutade direktavskrivna anläggningar (23,2 Mkr) 4 Cirka 0,6 Mkr av intäkterna och 82,6 Mkr av kostnaderna är bokförda på huvudkontoret och avser huvudsakligen verksamhet som är gemensam för verksamheterna. 5 Cirka 0,3 Mkr av intäkterna och 79,2 Mkr av kostnaderna är bokförda på huvudkontoret och avser huvudsakligen verksamhet som är gemensam för verksamheterna. 6 Cirka 2 Mkr av intäkterna och 84 Mkr av kostnaderna är bokförda på huvudkontoret och avser huvudsakligen verksamhet som är gemensam för verksamheterna.

2.5.2 REDOVISNING AV PRESTATIONER FÖR FÖRVALTNINGSVERKSAMHET ÅRSREDOVISNING 2014 25 Drift och planerat underhåll Av förvaltningsverksamhetens kostnader på 2 363 Mkr utgör 1 230 Mkr drift och planerat underhåll. Kostnader inom förvaltningsverksamheten som inte redovisas som prestationer är kapitalkostnader (838 Mkr), kostnader för administration (180 Mkr), kostnader för uthyrning av lokaler till hyresgäster utanför försvarssektorn (96 Mkr) och kostnader för förvaltning av skog (19 Mkr). De väsentligaste prestationerna inom fastighetsförvaltning är drift och underhåll av fastigheterna. Nedan redovisas kostnader 7 för dessa prestationer. KOSTNADER FÖR DRIFT Driftkostnaderna omfattar tillsyn och skötsel (inklusive lagstadgade besiktningar), felavhjälpande underhåll samt administration av fastigheter, vård av fordon med mera. I redovisningen ingår även kostnader för förvaltning av objekt som är under försäljning samt kostnader för media. Mediakostnaderna delas upp i reglerbar media och försörjningsmedia. Reglerbar media utgörs av värme, vatten, el, gas, kyla och bränsle. Med försörjningsmedia avses infrastruktur för mottagning, produktion, distribution och efterbehandling av media. KOSTNADER FÖR DRIFT INKLUSIVE MEDIA (TKR) TILLSYN OCH SKÖTSEL FELAVHJÄLPANDE UTFALL 2014 202 499 % 26,1 UTFALL 2013 204 024 % 24,7 UTFALL 2012 200 850 % 24,6 UNDERHÅLL ÖVRIGA DRIFTKOSTNADER 8 DRIFT AV 56 330 45 751 7,3 5,9 57 915 43 795 7,1 5,3 59 406 48 657 7,3 6,0 UPPSAGDA OBJEKT SUMMA DRIFT REGLERBAR MEDIA FÖRSÖRJNINGSMEDIA SUMMA MEDIA 2 233 306 813 331 408 135 979 467 387 0,3 42,8 17,6 2 144 307 878 368 358 145 053 513 411 0,3 44,9 17,7 5 947 314 860 357 799 142 487 500 286 0,7 43,9 17,5 TOTALSUMMA 774 200 100,0 821 289 100,0 815 146 100,0 Kostnaderna för media har minskat med 46 Mkr, vilket till största delen beror på lägre energipriser. 7 Volymer kan inte redovisas för dessa prestationer. 8 I kostnaderna ingår 6,6 Mkr för avveckling av personal inom området.

26 2.5.2 REDOVISNING AV PRESTATIONER FÖR FÖRVALTNINGSVERKSAMHET ÅRSREDOVISNING 2014 KOSTNADER FÖR PLANERAT UNDERHÅLL Planerat underhåll omfattar underhållsåtgärder med en periodicitet om ett år eller längre. Det planerade underhållet syftar till att bevara eller återställa ett objekts värde, funktion och tekniska egenskaper. Det finns ett löpande underhållsbehov av fastighetsbeståndet. Under året har extra underhållsåtgärder genomförts bland annat för att effektivisera energianvändningen. Utbyte av kulvertledningar, upprustning av undercentraler, byte av ventilationsaggregat med återvinning, utbyte av belysning till LED med mera har gjorts under året. KOSTNADER FÖR PLANERAT UNDERHÅLL FÖRDELAT PÅ OBJEKTSTYP (TKR) BYGGNADER BEFÄSTNINGAR VÄGAR OCH PLANER ANORDNINGAR 12 SUMMA UTFALL 2014 9 303 285 85 196 43 844 25 695 458 020 % 66,2 18,6 9,6 5,6 100,0 UTFALL 2013 10 257 201 71 866 32 541 24 027 385 635 % 66,7 18,6 8,4 6,3 100,0 UTFALL 2012 11 249 588 98 626 42 757 24 031 415 002 % 60,1 23,8 10,3 5,8 100,0 PLANERAT UNDERHÅLL PÅ STATLIGA BYGGNADSMINNEN Fortifikationsverket har under året genomfört planerat underhåll på statliga byggnadsminnen och andra kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Upprustning av ett antal byggnader på Marma läger söder om Gävle (2,6 Mkr) Renovering av murverk med mera på Kungsholms fort i Karlskrona (1,4 Mkr) Fönster- och fasadrenovering på Repslagarbanan i Karlskrona (0,5 Mkr) PLANERAT UNDERHÅLL PÅ BYGGNADER Exempel på genomfört planerat underhåll på byggnader: Utbyte av fjärrvärmekulvert på Berga (5,4 Mkr). Åtgärden ger minskade värmeförluster och därmed stor energibesparing Utbyte av ytterfasader inklusive tilläggsisolering och utbyte av fönster i Ronneby (7,4 Mkr). Åtgärderna ger förutom energibesparing bättre ljudnivåer inomhus Renovering av tvätt- och duschrum i byggnader i Göteborg (2,8 Mkr) EXEMPEL PÅ PLANERAT UNDERHÅLL PÅ VÄGAR/PLANER OCH ANORDNINGAR Flygfältsunderhåll på Malmen Linköping (1,7 Mkr) 9 I utfallet ingår 20,3 Mkr i planerat underhåll för statliga byggnadsminnen (SBM). 10 I utfallet ingår 32,6 Mkr i planerat underhåll för statliga byggnadsminnen (SBM). 11 I utfallet ingår 21,2 Mkr i planerat underhåll för statliga byggnadsminnen (SBM). 12 Till anordningar hänförs flygfält, hamnar, kajer, bryggor, vägbelysning med mera.

2.5.2 REDOVISNING AV PRESTATIONER FÖR FÖRVALTNINGSVERKSAMHET ÅRSREDOVISNING 2014 27 Kulturhantverksgruppen i Karlskrona

28 2.5.2 REDOVISNING AV PRESTATIONER FÖR FÖRVALTNINGSVERKSAMHET ÅRSREDOVISNING 2014 Investeringar De flesta byggprojekten initieras av våra kunder. För vår största kund, Försvarsmakten, beror investeringarna ofta på att försvarsverksamheter flyttar eller utvecklas och att de får nya behov av specialanpassade lösningar. Under 2014 har vi byggstartat flera stora projekt. Ett exempel är Ronnebyprojektet som beskrivs i detta kapitel. Bredden på investeringarna är stor, alltifrån anpassning av kaserner för anställda soldater till spolhallar för stridsfordon, miljökulfång på skjutbanor, militärrestauranger, hangarer för helikoptrar och rullbanor på flygfält. UTGIFTER FÖRDELADE PÅ NYBYGGNAD, OMBYGGNAD OCH INKÖP AV FASTIGHETER (MKR) NYBYGGNAD OMBYGGNAD INKÖP AV FASTIGHETER SUMMA UTFALL 2014 388,6 652,5 79,2 1 120,3 % 34,7 58,2 7,1 100,0 UTFALL 2013 329,4 434,8 29,1 793,3 % 41,5 54,8 37,7 100,0 UTFALL 2012 401,3 578,3 27,6 1 007,2 % 39,9 57,4 2,7 100,0 De totala investeringsutgifterna uppgick till 1 120 Mkr vilket är 420 Mkr lägre än investeringsplanen. Orsak är senare byggstart än planerat för några projekt. Exempel på investeringar med senare byggstart är ny- och ombyggnad för Försvarsmaktens specialförband i Karlsborg och flygfältsombyggnad i Karlsborg. EXEMPEL PÅ STÖRRE INVESTERINGS- PROJEKT SOM PÅGÅTT UNDER ÅRET Förvärv av fastighet (mark) i Boden (71,8 Mkr) Projekt som ingår i Ronnebyprojektet (56 Mkr) Nybyggnad av spolhall i Revingehed (33 Mkr) Nybyggnad av ridhus i Stockholm (28,7 Mkr) Ombyggnad av Platta 1 och 8 i Luleå (103,4 Mkr) Om- och tillbyggnad av Silverskjulet i Karlskrona Örlogshamn (35,8 Mkr) Ombyggnad av utbildningshall i Halmstad, flottiljområde (19,4 Mkr) Belysning vid bankant, bana 03-21 i Uppsala (13,8 Mkr) Utsikt mot marinbasen i Karlskrona.

2.5.2 REDOVISNING AV PRESTATIONER FÖR FÖRVALTNINGSVERKSAMHET ÅRSREDOVISNING 2014 29 UTGIFTER FÖR AVSLUTADE INVESTERINGAR FÖRDELADE PÅ NYBYGGNAD, OMBYGGNAD OCH INKÖP AV FASTIGHETER (MKR) UTFALL 2014 % UTFALL 2013 % UTFALL 2012 NYBYGGNAD OMBYGGNAD INKÖP AV FASTIGHETER SUMMA 557,0 575,2 6,5 1 138,7 48,9 50,5 0,6 100,0 339,1 372,7 24,2 736,0 46,1 50,6 3,3 100,0 236,9 448,2 9,4 694,5 Under året avslutades 251 investeringsprojekt till ett värde av 1 139 Mkr 13. Av de avslutade investeringarna var cirka 97 % investeringar för Försvarsmakten. % 34,1 64,5 1,4 100,0 AVSLUTADE ÄGARRELATERADE INVESTERINGAR Av utgifterna för ombyggnad (575,2) avser 146,3 Mkr ägarrelaterade investeringar. De ägarrelaterade investeringarna tillkommer normalt på ägarens initiativ med syfte att uppfylla till exempel miljö- och säkerhetskrav. Investeringarna medför i flera fall energieffektivisering och minskad användning av fossilt bränsle. Exempel på avslutade ägarrelaterade investeringar: Biobränslekonvertering, Muskö (9,1 Mkr) Förstärkning och rensning kajplats 5, Karlskrona Örlogshamnen (7,8 Mkr) Utbyte av värmekulvert, Solna Karlberg (6,4 Mkr) Åtgärder efter inspektion av Generalläkaren, isolering och fönsterbyte, Skillingaryd (5,7 Mkr) Kulvertbyte (värme), Ronneby Kallinge (5,5 Mkr) AVSLUTADE INVESTERINGAR ÖVER 20 MKR AVSLUTADE INVESTERINGAR ÖVER 20 MKR SAMT DERAS ANDEL AV TOTALA ANTALET AVSLUTADE INVESTERINGAR ANTAL ANDEL AV TOTALA ANTALET INVESTERINGAR (%) UTGIFT (MKR) ANDEL AV DE TOTALA UTGIFTERNA (%) ÅR 2014 12 4,8 576,8 50,7 ÅR 2013 4 1,4 223,1 30,3 ÅR 2012 8 3,2 230,8 33,2 13 Summan av utgifterna för avslutade investeringar (1 139 Mkr) inkluderar utgifter på dessa investeringar från tidigare år. Årets investeringsutgifter (1 120 Mkr) innehåller utgifter för år 2014 som avslutas under året och utgifter för investeringar som pågår.

30 2.5.2 REDOVISNING AV PRESTATIONER FÖR FÖRVALTNINGSVERKSAMHET ÅRSREDOVISNING 2014 UTFALL (MKR) FÖR AVSLUTADE INVESTERINGAR ÖVER 20 MKR SKÖVDE NYBYGGNAD AV MOTORSKOLA REGERINGSBESLUT INGÅR I REGERINGSBESLUT 2009-10-15 BERGA, NYBYGGNAD AV MILITÄRRESTAURANG HANINGE REGERINGSBESLUT 2007-10-11 SÅTENÄS OMBYGGNAD AV PLATTA 86 FÖR TP-FLYG REGERINGSBESLUT 2005-06-22 MALMEN, LINKÖPING NYBYGGNAD AV LOGISTIKBYGGNAD REGERINGSBESLUT 2009-10-15 SKÖVDE NYBYGGNAD AV SKÄRMTAK REGERINGSBESLUT 2013-03-07 LULEÅ BANREPARATION REGERINGSBESLUT 2011-02-17 BODEN OMBYGGNAD (ROT) AV KASERN REGERINGSBESLUT 2011-04-14 KARLSKRONA, OM- OCH TILLBYGGNAD AV FÖRRÅD (THOR 2) TILL ÖRLOGS- UTBILDNINGSLOKALER HAMNEN REGERINGSBESLUT 2011-06-22 VISBY TOFTA NYBYGGNAD AV FÖRLÄGGNING REGERINGSBESLUT 2011-04-12 KARLSBORG, ANPASSNING FÖRRÅD FLOTTILJOMRÅDET REGERINGSBESLUT SAKNAS 15 MALMEN, LINKÖPING NYBYGGNAD AV TVÄTTHALL REGERINGSBESLUT SAKNAS 16 OMBYGGNAD AV ANLÄGGNING G5402 REGERINGSBESLUT SAKNAS 17 UTGIFT PRISLÄGE PRISUPP- RÄKNAT 121 2009 75 77,5 84 64 37 34 25 26 2006 2003 2010 2012 2010 2010 2011 2010 90,5 (UPPRÄKNAT FRÅN 2006 TILL 2011) 90.9 (UPPRÄKNAT FRÅN 2003 TILL 2007) 26,4 AVSLUTS- UTGIFT 120,5 95,2 14 82,2 70,1 32,4 30,8 29,0 26,7 23,7 23,6 22,3 20,2 14 Avvikelsen beror på brister i projekteringen, vilket medförde högre utgifter för ändrings- och tilläggsarbeten 15 Investeringen beräknades understiga 20 Mkr. Ändringar och tilläggsarbeten har överstigit avsatt ram för oförutsedda utgifter. 16 Investeringen beräknades understiga 20 Mkr. Ändringar och tilläggsarbeten har överstigit avsatt ram för oförutsedda utgifter. 17 Investeringen beräknades understiga 20 Mkr. Ändringar och tilläggsarbeten har överstigit avsatt ram för oförutsedda utgifter.

2.5.2 REDOVISNING AV PRESTATIONER FÖR FÖRVALTNINGSVERKSAMHET ÅRSREDOVISNING 2014 31 Nybyggnation F17 i Ronneby Investeringen på Ronneby garnison är det enskilt största projektet i Fortifikationsverkets historia. När allt är klart 2017 kommer Ronneby garnison att vara den största flygbasen i Sverige räknat till antalet flygplan och helikoptrar. Ronnebyprojektet innefattar bland annat ett flygledartorn för 48 Mkr, en helikopterhangar för 400 Mkr, nya helikopterplattor och ny drivmedelsförsörjning för dessa plattor. Allt detta kommer att förläggas där det tidigare inte funnits någon infrastruktur. Under 2014 har därför nya ledningar för vatten, avlopp, el och fjärrvärme anlagts och i mitten av maj var det byggstart för flygledartornet. Utgifterna för projektet uppgick till 2014 till 56 Mkr. Tornet ska vara flygledningsplats för både militär- och civilflyg på Ronneby Flygplats. Blekinge flygflottilj, F 17, har ett internationellt flygförband och två JAS-divisioner. Här finns också Sveriges enda flygjägarförband, Flygbasjägarskolan. Flygledartornet har en byggnadshöjd på 35 meter och rymmer fem arbetsplatser för flygledning. I markplan byggs det kontor med mera för personalen som sköter flygledningen. Projektet som beräknas kosta 647 miljoner kronor ska stå klart årsskiftet 2017-2018. En projektgrupp bestående av Fortifikationsverkets egen personal men även inhyrda konsulter är placerade i Ronneby och jobbar med projektet.

Centrallager i Arboga, ett exempel på uppdrag där Fortifikationsverket hyr in lokal åt Försvarsmakten.

Uppdragsverksamhet

34 2.6.1 EKONOMISKT RESULTAT UPPDRAGSVERKSAMHET ÅRSREDOVISNING 2014 Uppdragsverksamhet Fortifikationsverket genomför uppdrag enligt instruktionen för verket. De olika typerna av uppdrag är: Att hyra in lokaler, arrenden med flera förhyrningar åt Försvarsmakten, (från andra hyresvärdar än Fortifikationsverket). Uppdraget innefattar slutande av avtal, förvaltning av avtalen samt uppsägning och avveckling av avtalen då Försvarsmakten inte längre behöver förhyrningen Att utföra tilläggstjänster åt de kunder som har upplåtelseavtal med Fortifikationsverket och utföra tjänster åt andra fastighetsägare Att bedriva fortifikatoriskt utvecklingsarbete för det svenska samhällets behov inom skydds- och anläggningsteknik (Fortifikatoriska uppdrag) Att genomföra övriga uppdrag tillhörande myndighetens verksamhetsområde Ekonomiskt resultat uppdragsverksamhet INTÄKTER OCH KOSTNADER UPPDRAGSVERKSAMHET (TKR) INTÄKTER KOSTNADER RESULTAT BUDGET 2014 758 109-749 079 9 030 UTFALL 2014 792 251-793 173 6 078 UTFALL 2013 839 785-820 669 19 116 UTFALL 2012 872 118-860 007 12 111 Omfattningen av tilläggstjänster och övriga uppdrag har varit högre än beräknat, se prestationer i avsnitt 2.6.2.

2.6.2 REDOVISNING AV PRESTATIONER UPPDRAGSVERKSAMHET ÅRSREDOVISNING 2014 35 Prestationerna redovisas uppdelat på förhyrningar åt Försvarsmakten, tilläggstjänster åt kunder med upplåtelseavtal- och genomförd drift åt andra fastighetsägare, övriga uppdrag samt fortifikatoriska uppdrag. Prestationerna som utförs inom uppdragsverksamheten finansieras med ersättning från uppdragsgivarna. KOSTNADER FÖR FÖRHYRNINGAR ÅT FÖRSVARSMAKTEN (TKR) KOSTNADER BUDGET 2014 608 136 UTFALL 2014 606 611 UTFALL 2013 605 423 UTFALL 2012 624 547 Omfattningen av förhyrningarna blev 1,5 Mkr lägre än budget. I tabellen nedan redovisas avtalsbeloppen för de tio största förhyrningarna. REDOVISNINGAR AV DE STÖRSTA FÖRHYRNINGARNA ÅT FÖRSVARSMAKTEN (MKR) AVTALS- BELOPP AVTALS- AVTALS- BELOPP BELOPP HYRESVÄRD FÖRHYRNING 2014 2013 2012 Specialfastigheter Sverige AB Marieborgs Lagerfastigheter i Arboga AB Statens Fastighetsverk (SFV) Försvarets materielverk (FMV) Specialfastigheter Sverige AB Kungsleden Storstad AB Kungsleden AB Saab AB Kungsleden Melker AB Dombron AB SUMMA Högkvarteret, Stockholm Centrallager, Arboga Karlsborgs fästning m fl fastigheter Tre Vapen, Stockholm Tegeludden, Stockholm Tegeludden, Stockholm Stenvreten, Enköping Malmen, Linköping Skandiagatan, Arboga Elevhotell, Halmstad 88 56 56 37 24 10 23 15 15 13 337 95 56 53 38 25 11 26 15 15 13 347 109 59 52 37 25 10 25 16 15 12 360

36 2.6.2 REDOVISNING AV PRESTATIONER UPPDRAGSVERKSAMHET ÅRSREDOVISNING 2014 KOSTNADER FÖR TILLÄGGSTJÄNSTER OCH GENOMFÖRD DRIFT ÅT ANDRA FASTIGHETSÄGARE (TKR) KOSTNADER BUDGET 2014 120 530 UTFALL 2014 149 947 UTFALL 2013 179 984 UTFALL 2012 196 983 GENOMFÖRDA TILLÄGGSTJÄNSTER FÖRDELAR SIG PÅ TJÄNSTER ENLIGT NEDAN (MKR) UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012 TJÄNSTER UTFÖRDA ENLIGT ÅRLIGA AVTAL. EXEMPEL PÅ ÅRLIGA AVTAL ÄR SOP- OCH NYCKELHANTERING. ANPASSNING AV LOKALER KOSTNADER FÖR SKADOR VERKSAMHETSEL OCH ANDRA MEDIAKOSTNADER ÖVRIGA TJÄNSTER SUMMA 29 25 10 12 54 130 51 37 9 10 51 158 40 47 19 17 51 174 Vid halvårskiftet 2014 upphörde årliga avtal för sophantering i Ronneby, Eksjö, Såtenäs, Skövde och Göteborg, vilket delvis är orsak till det lägre utfallet för tjänster utförda enligt årliga avtal. Drift med mera åt andra fastighetsägare genomfördes till en kostnad av cirka 20 Mkr (21 Mkr). KOSTNADER FÖR ÖVRIGA UPPDRAG (TKR) KOSTNADER BUDGET 2014 12 183 UTFALL 2014 30 534 UTFALL 2013 20 748 UTFALL 2012 25 840 Kostnaderna för övriga uppdrag blev 18,3 Mkr högre än budget, vilket huvudsakligen beror på avbrutna projekt om 20,1 Mkr. KOSTNADER FÖR FORTIFIKATORISKA UPPDRAG (TKR) KOSTNADER BUDGET 2014 8 230 UTFALL 2014 6 081 UTFALL 2013 14 514 UTFALL 2012 12 637

2.6.2 REDOVISNING AV PRESTATIONER UPPDRAGSVERKSAMHET ÅRSREDOVISNING 2014 37 Flygsimulator, Linköping. Nyckelhantering är en av de tilläggstjänster myndigheten utför.

Enholmen utanför Slite, Gotland

Avyttringsverksamhet

40 2.7.AVYTTRINGSVERKSAMHET ÅRSREDOVISNING 2014 Avyttringsverksamhet När Försvarsmakten säger upp ett avtal med Fortifikationsverket är det vår uppgift att avyttra fastigheten. Det gör vi på olika sätt beroende på vilken typ av fastighet det handlar om. Det kan innebära sanering och återställning, förädling, försäljning, rivning eller överföring till annan myndighet. Vår avyttringsprocess börjar med att vi får en anmälan om uppsägning från Försvarsmakten. Avyttringen av fastigheten sker då i tre steg i enlighet med förordning (1996:1190) om överlåtelse av statens fasta egendom, m.m. ÖVERFÖRING Det första steget i en försäljningsprocess är att göra en bedömning av om fastigheten ska överföras till någon annan myndighet. Det kan bli aktuellt om en annan myndighet kan skapa samhällsnytta utifrån sitt regeringsuppdrag. Till exempel Trafikverket för bättre infrastruktur, Naturvårdsverket för att säkra medborgarens tillgång till naturvärden eller Statens fastighetsverk för att bevara våra kulturvärden. FÖRSÄLJNING Därefter undersöker vi om kommunen behöver fastigheten för samhällsändamål, till exempel för att bygga en skola. Om varken någon annan myndighet eller kommun har behov av fastigheten annonseras fastigheten för försäljning på den öppna marknaden. Vi annonserar då i dagspress och på vår webbplats. FÖRÄDLING När en försvarsanläggning ska avyttras handlar det normalt om att rasera eller gjuta igen anläggningar och återställa marken. Men sedan några år tillbaka satsar vi också på att försöka bygga om och modifiera försvarsanläggningar så att de passar till annan verksamhet och kan säljas eller hyras ut till civila kunder. När det gäller övningsoch skjutfält kan till exempel markanvändningen ändras genom att ta fram planprogram tillsammans med kommunen. Närsholmen på Gotland.

2.7.1 EKONOMISKT RESULTAT AV AVYTTRINGSVERKSAMHET ÅRSREDOVISNING 2014 41 Ekonomiskt resultat avyttringsverksamhet Fortifikationsverket får (enligt regleringsbrev) med undantag från 16 i förordning (1993:527) om förvaltning av statliga fastigheter m.m. besluta om överföring av förvaltningsansvar till andra fastighetsförvaltande myndigheter i sådana fall där berörda myn- digheter är överens om överföringen och då marknadsvärdet på fastigheten inte överstiger 20 Mkr. Inga överföringar där bokförda värdet överstiger 10 Mkr har gjorts under åren 2014, 2013, och 2012. INTÄKTER OCH KOSTNADER AVYTTRINGSVERKSAMHET (TKR) 18 INTÄKTER KOSTNADER RESULTAT BUDGET 2014 179 300-107 744 71 556 UTFALL 2014 64 226-113 448-49 222 UTFALL 2013 179 149-142 751 36 398 UTFALL 2012 315 755-138 344 177 411 Intäkterna för avyttringsverksamheten fördelar sig på: Försäljning av fastigheter (31,2 Mkr) Ersättning från Försvarsmakten för återställande och sanering (32,1 Mkr) Intäkter för uthyrning av uppsagda fastigheter (1 Mkr) Under året har försäljningar av fastigheter genomförts för 31,2 Mkr. Försäljningar till följd av försvarsbeslut (främst övnings- och skjutfält) uppgår till 12,2 Mkr och övriga försäljningar uppgår till 19,0 Mkr. Exempel på övriga försäljningar är försäljning av bergrum (5,1 Mkr) och försäljning av mark med tillhörande byggnader utanför Uppsala (3,2 Mkr). Försäljningsvolymen var låg, orsakat av färre uppsägningar och att de försäljningsobjekt som finns i försäljningsplanen är komplexa och tidskrävande. Försäljningsplanen innehåller en stor volym övnings- och skjutfältsmark där problem med oexploderad ammunition kan förekomma. Se mer i avsnitt 2.7.3 om röjning av skjutfält med oexploderad ammunition. Den största enskilda förklaringen till de lägre intäkterna, är att det i budgeten låg en försäljning av övnings- och skjutfält, vilka skulle ingå i en omstruktureringsåtgärd med Sveaskog. Försäljningen fullföljdes inte, vilket innebar en minskad försäljningsintäkt på 85 Mkr. 18 Intäkter och kostnader för försäljningsverksamheten redovisas med bruttobelopp för att möjliggöra jämförelser med budget.

42 2.7.1 EKONOMISKT RESULTAT AV AVYTTRINGSVERKSAMHET ÅRSREDOVISNING 2014 Avveckling och återställande av anläggningar och övnings- och skjutfält har genomförts för 94,1 Mkr (se tabell nedan). Försvarsmakten har ersatt verket med 32,1 Mkr (f å 58,2 Mkr) för avvecklingen. KOSTNADER FÖR AVVECKLING OCH ÅTERSTÄLLANDE AV ANLÄGGNINGAR OCH ÖVNINGS- OCH SKJUTFÄLT (TKR) KOSTNADER 19 BUDGET 2014 83 342 UTFALL 2014 94 095 UTFALL 2013 115 149 UTFALL 2012 76 197 I utfallet 2014 ingår 18,6 Mkr för genomförd röjning av oexploderad ammunition på Myrans skjutfält i Falun. (Totala kostnaden för röjningen uppgick till 51,6 Mkr). FRAMTIDA ANVÄNDNING AV FÖRSVARS- FASTIGHETER MED OEXPLODERAD AM- MUNITION (OXA) Förekomsten av oexploderad ammunition (OXA), kan begränsa framtida användning av försvarsfastigheterna, när försvarsverksamheten upphör. Beslut om strategi för hur OXA på ett visst område ska hanteras och hur markområdet ska användas beror på ett antal olika omvärldsfaktorer. Fortifikationsverkets arbete de närmsta åren omfattar att: Prioritera fält enligt behov för annan samhällsnyttig användning Fördjupa klassificeringen på övriga fält enligt prioriteringsordning Genomföra riskreducerande åtgärder på ytterligare fält för att få ökad kunskap gällande olika naturtyper, markförhållanden och kostnader Prova olika metoder för lokalisering, dokumentation och röjning Planeringen för framtida användning av fastigheterna, åvilar ansvarsmässigt planerande myndigheter, primärt kommunerna. Statens påverkan av den framtida användningen kan ske genom delaktighet i planeringsprocessen och staten kan lämna förslag till användning av fastigheterna. Det är dock inte staten som kan besluta om den framtida användningen, förutom vad gäller andra riksintressen. Den framtida användningen är helt avgörande för beslut om insatser i form av ammunitionsröjning, för att reducera risken med förekomsten av OXA. FRAMTIDA KOSTNADER FÖR FASTIGHETER MED OXA Att ge en total uppgift på vad de riskreducerande åtgärderna kommer att kosta är idag inte möjligt, då kostnaden kommer att variera stort från fält till fält. Kostnaderna är bland annat beroende av följande faktorer: Dokumentation över vad som är skjutet och hur mycket som har skjutits på området Typ av mark Teknik- och kompetenstillgänglighet för att vidta åtgärder Möjlig framtida användning av fastigheterna/ exploateringsmöjligheter samt acceptabel kvarvarande risk Ekonomiska effekter för staten går inte att redovisa idag eftersom det för varje enskild fastighet kan uppstå ett underskott eller ett överskott som realiseras först då exempelvis en försäljning genomförs. 19 Av balanserade medel för avveckling av anläggningar med mera har 42,1 Mkr förbrukats under året. Av beloppet har 19,1 Mkr använts för avyttring av befästningar och 23 Mkr för sanering, metodutveckling med mera på övnings- och skjutfält.

2.7.1 EKONOMISKT RESULTAT AV AVYTTRINGSVERKSAMHET ÅRSREDOVISNING 2014 43 Idag finns ingen rutin inom staten att planera för framtida skadeståndskrav eller förädlingskostnader för att göra områden försäljningsbara. Den idag gällande lösningen är endast temporär och möjliggör inte finansiering på längre sikt. En återställning med nolltolerans, vad avser kvarvarande risker i områden Försvarsmakten har lämnat, kan uppgå till betydande belopp. Den slutliga kostnaden för återställning beror dock helt på den framtida användningen av områdena.

44 2.7.2 REDOVISNING AV PRESTATIONER AVYTTRINGSVERKSAMHET ÅRSREDOVISNING 2014 Avyttringar till följd av försvarsbeslut 1996 Försvarsbeslut 1996 innebar avveckling inom Försvarsmakten. Alla försäljningar av fastigheter till följd av försvarsbeslutet är nu gjorda. Ackumulerat överskott för avyttringar till följd av försvarsbeslut 1996 används för att täcka kostnader till följd av avvecklingen av mark-, anläggningar och lokaler i enlighet med särskilt regeringsbeslut. Som en följd av försvarsbeslut 1996 får Fortifikationsverket nedsätta statskapitalet vid utgången av respektive upplåtelseavtal med det bokförda värdet på respektive objekt. Effekten av försäljningarna hade utan detta undantag varit en bokföringsmässig förlust på 857,8 Mkr för åren 1997-2010. ACKUMULERADE INTÄKTER OCH KOSTNADER FÖR AVYTTRINGAR AVSLUTADE UNDER 1997-2010 (TKR) INTÄKTER KOSTNADER RESULTAT 312 894-61 051 251 843 Sålda fastigheter 1997-2010 hade 1 109 595 tkr i bokfört värde. Avyttringar till följd av försvarsbeslut 2000 Försvarsbeslut 2000 innebar avveckling inom Försvarsmakten och har lett till att mark, anläggningar och lokaler har sagts upp och till största delen är sålda. Ackumulerat överskott för avyttringar beroende på försvarsbeslut 2000 används för att täcka kostnader till följd av avvecklingen av mark-, anläggningar och lokaler i enlighet med särskilt regeringsbeslut. Som en följd av försvarsbeslut 2000 får Fortifikationsverket nedsätta statskapitalet vid utgången av respektive upplåtelseavtal med det bokförda värdet på respektive objekt. Effekten av försäljningar av nedan upptagna fastigheter/objekt hade utan detta undantag varit en bokföringsmässig förlust på 1 295,6 Mkr för åren 2000-2013.

2.7.2 REDOVISNING AV PRESTATIONER AVYTTRINGSVERKSAMHET ÅRSREDOVISNING 2014 45 Inga avyttringar avslutades under 2014. AVYTTRINGAR AVSLUTADE UNDER 2013 (TKR) FÖRSÄLJNING 2013 ACKUMULERAT FASTIGHET/OBJEKT INTÄKTER KOSTNADER INTÄKTER KOSTNADER HÄRNÖSAND NORDANÖ 6:1, 2:12 115-21 115-24 HUDIKSVALL LÅNGHEDE 1:12 - -1 350-151 KARLSKRONA TJURKÖ 2:37, 38, 44, 51 150-7 150-7 SUMMA 265-29 615-182 RESULTAT 236 433 Sålda fastigheter hade 59 tkr i bokfört värde. AVYTTRINGAR AVSLUTADE UNDER 2012 (TKR) FÖRSÄLJNING 2012 ACKUMULERAT FASTIGHET/OBJEKT INTÄKTER KOSTNADER INTÄKTER KOSTNADER ÄNGELHOLM, DEL AV BARKÅKRA 50:1 9 000-68 9 025-389 KARLSKRONA TJURKÖ 2:45 1 300-83 1 300-90 FALUN KARLSVIK 1:3 750-55 750-55 KRAMFORS NÄNSJÖ 2:17 158-67 159-95 SUMMA 11 208-273 11 234-629 RESULTAT 10 935 10 605 Sålda fastigheter hade 1 869 tkr i bokfört värde. ACKUMULERADE INTÄKTER OCH KOSTNADER FÖR AVYTTRINGAR AVSLUTADE UNDER 2000-2011 (TKR) INTÄKTER KOSTNADER RESULTAT 433 196-78 919 354 277 Sålda fastigheter 2000-2011 hade 1 659 057 tkr i bokfört värde.

46 2.7.2 REDOVISNING AV PRESTATIONER AVYTTRINGSVERKSAMHET ÅRSREDOVISNING 2014 Avyttringar till följd av försvarsbeslut 2004 Försvarsbeslut 2004 innebar avveckling inom Försvarsmakten och har lett till att mark, anläggningar och lokaler har sagts upp och till största delen är sålda. Enligt regeringsbeslut (Fi2005/579) har 155 Mkr av överskottet av avyttringar till följd av försvarsbeslut 2004 inbetalts till statens centralkonto. Resterande överskott används för att täcka kostnader till följd av avvecklingen av mark-, anläggningar och lokaler i enlighet med särskilt regeringsbeslut. Som en följd av försvarsbeslut 2004 får Fortifikationsverket nedsätta statskapitalet vid utgången av respektive upplåtelseavtal med det bokförda värdet på respektive objekt. Effekten av försäljningar av nedan upptagna fastigheter/objekt hade utan detta undantag varit en bokföringsmässig förlust på 1 070,8 Mkr för åren 2005-2014. AVYTTRINGAR AVSLUTADE UNDER 2014 (TKR) FÖRSÄLJNING 2014 ACKUMULERAT 20 FASTIGHET/OBJEKT INTÄKTER KOSTNADER INTÄKTER KOSTNADER GÖTEBORG LYSEKIL ST KORNÖ 1:22 250-4 250-76 RESULTAT 246 174 Sålda fastigheter hade 125 tkr i bokfört värde. AVYTTRINGAR AVSLUTADE UNDER 2013 (TKR) FÖRSÄLJNING 2013 ACKUMULERAT FASTIGHET/OBJEKT INTÄKTER KOSTNADER INTÄKTER KOSTNADER NORRTÄLJE ARHOLMA 5:1 2 500-164 2 500-190 SUMMA 2 500-164 2 500-190 RESULTAT 2 336 2 310 Sålda fastigheter hade 25 tkr i bokfört värde. 20 Avyttringsprojekten kan löpa över flera år. Under rubriken ackumulerat anges de samlade intäkterna och kostnaderna under hela löptiden för de projekt som avslutats under året.

2.7.2 REDOVISNING AV PRESTATIONER AVYTTRINGSVERKSAMHET ÅRSREDOVISNING 2014 47 AVYTTRINGAR AVSLUTADE UNDER 2012 (TKR) FÖRSÄLJNING 2012 ACKUMULERAT FASTIGHET/OBJEKT INTÄKTER KOSTNADER INTÄKTER KOSTNADER GÖTEBORG ALLEBY 9:2 SÄVE m.fl. 18 951-2 465 100 058-52 538 VAXHOLM RINDÖ 3:255 34 196-1 569 41 656-8 884 VÄRMDÖ EDSLÖSA 3 500-142 3 500-188 ÖSTERÅKER GÄRDSVIK 1 500-25 1 500-46 VAXHOLM BOGESUND (SFV) 0-27 0-55 SUMMA 58 147-4 228 146 714-61 711 RESULTAT 53 919 85 003 Sålda fastigheter hade 24 665 tkr i bokfört värde. ACKUMULERADE INTÄKTER OCH KOSTNADER FÖR AVYTTRINGAR AVSLUTADE UNDER 2005-2011 (TKR) INTÄKTER KOSTNADER RESULTAT 504 384-74 033 430 351 Sålda fastigheter 2005-2011 hade 1 563 835 tkr i bokfört värde.

48 2.7.2 REDOVISNING AV PRESTATIONER AVYTTRINGSVERKSAMHET ÅRSREDOVISNING 2014 Avyttringar övningsoch skjutfält Resultatet av försäljningarna för år 2009-2014 är 275,5 Mkr. Enligt särskilt undantag från EA-regler får Fortifikationsverket nedsätta statskapitalet vid utgången av respektive upplåtelseavtal med det bokförda värdet på respektive objekt. Effekten av försäljningarna utan undantaget hade gett en bokföringsmässig vinst på 224,2 Mkr för åren 2009-2014. Närsholmen på Gotland. AVYTTRINGAR AVSLUTADE UNDER 2014 (TKR) FÖRSÄLJNING 2014 ACKUMULERAT 21 INTÄKTER KOSTNADER INTÄKTER KOSTNADER FASTIGHET/OBJEKT ALVESTA DANSJÖ 2:39-229 - 1 216 5 356-1 859 GOTLAND TINGSTÄDE FURBJÄRS 1:6, 1:21, 1:29 2 420-85 2 420-207 SÖDERTÄLJE ALMNÄS 5:13 8 501-145 8 501-171 ÖVRIGA PROJEKT 1 296-34 1 296-111 SUMMA 11 988-1 480 17 573-2 348 RESULTAT 10 508 15 225 Sålda fastigheter hade 959 tkr i bokfört värde. 21 Avyttringsprojekten kan löpa över flera år. Under rubriken ackumulerat anges de samlade intäkterna och kostnaderna under hela löptiden för de projekt som avslutats under året.

2.7.2 REDOVISNING AV PRESTATIONER AVYTTRINGSVERKSAMHET ÅRSREDOVISNING 2014 49 AVYTTRINGAR AVSLUTADE UNDER 2013 (TKR) FÖRSÄLJNING 2013 ACKUMULERAT FASTIGHET/OBJEKT INTÄKTER KOSTNADER INTÄKTER KOSTNADER GÖTEBORG DONSÖ 1:115 7 940-69 7 950-652 GOTLAND BUNGE BISKOPS 1:21 2 110-65 2 110-110 GOTLAND TINGSTÄDE FURBJÄRS 1:28, 1:30 10 500-264 10 514-1 207 YSTAD FREDRIKSBERG 53:3, 52:2, 19:8 27 346-355 27 346-800 KRISTINEHAMN SÖDRA DYE 1:146 3 000-12 3 000-324 ÖSTERSUND DEL AV GRYTAN 9 775-175 9 775-195 VAXHOLM RINDÖ 3:384, 3:298, 3:299, 3:385 8 333-273 8 333-323 SÖDERTÄLE ALMANÄS 5:1 8 150-67 8 150-67 SUMMA 77 154-1 280 77 178-3 678 RESULTAT 75 874 73 500 Sålda fastigheter hade 9 315 tkr i bokfört värde. AVYTTRINGAR AVSLUTADE UNDER 2012 (TKR) FÖRSÄLJNING 2012 ACKUMULERAT FASTIGHET/OBJEKT INTÄKTER KOSTNADER INTÄKTER KOSTNADER VAXHOLM RINDÖ, DEL AV 18 930 13 380 20 885-458 GOTLAND TINGSTÄDE FURBJÄRS 1:6, DEL AV 4 975-145 4 985-422 GÖTEBORG AMHULT 32:1 3 333-106 3 344-146 GÄVLE VALBO BACKA, DEL AV 3 000-9 3 000-9 ÖSTERSUND GRYTAN, DEL AV 5 400-257 5 400-3 728 YSTAD FREDRIKSBERG, DEL AV 550-11 550-11 SUMMA 36 188-12 852 38 164-4 774 RESULTAT 49 040 33 390 Sålda fastigheter hade 17 688 tkr i bokfört värde. ACKUMULERADE INTÄKTER OCH KOSTNADER FÖR AVYTTRINGAR AVSLUTADE UNDER 2009-2011 (TKR) INTÄKTER KOSTNADER 159 960-6 542 153 418 Sålda fastigheter 2009-2011 hade 23 378 tkr i bokfört värde.

50 2.7.2 REDOVISNING AV PRESTATIONER AVYTTRINGSVERKSAMHET ÅRSREDOVISNING 2014 Övriga avslutade försäljningar (ej försvarsbeslut) Ingen av de avslutade försäljningarna under 2014 hade ett marknadsvärde över 10 Mkr. En av de avslutade försäljningarna under 2013 hade ett marknadsvärde över 10 Mkr. Haninge Huvudskär såldes för 10,6 Mkr till Skärgårdsstiftelsen i Stockholm. Två av de avslutade försäljningarna under 2012 hade ett marknadsvärde över 10 Mkr. Arbottna herrgård, Haninge såldes för 31,5 Mkr och bergrum och mark i Näsby, Nykvarn såldes för 11,1 Mkr. AVYTTRINGAR AVSLUTADE UNDER 2014 (TKR) 22 FÖRSÄLJNING 2014 ACKUMULERAT 23 INTÄKTER KOSTNADER INTÄKTER KOSTNADER FASTIGHET/OBJEKT KARLSKRONA HASSLÖ 5:74 (MARK) 1 040-45 1 040-61 UPPSALA SOMMARÄNGE 5:8, 10:4, 10:8 3 188-210 3 250-296 UPPSALA VÅRDSÄTRA 11:22 5 100-186 5 100-325 FÖRSÄLJNINGAR PÅ OFRI GRUND 1 386-568 1 752-745 ÖVRIGA FÖRSÄLJNINGAR 1 987-592 2 062-816 SUMMA 12 701-1 601 13 204-2 243 RESULTAT 11 100 10 961 22 Överskottet av av försäljningarna betalas in till statens centralkonto. 23 Avyttringsprojekten kan löpa över flera år. Under rubriken ackumulerat anges de samlade intäkterna och kostnaderna under hela löptiden för de projekt som avslutats under året.

2.7.2 REDOVISNING AV PRESTATIONER AVYTTRINGSVERKSAMHET ÅRSREDOVISNING 2014 51 AVYTTRINGAR AVSLUTADE UNDER 2013 (TKR) FÖRSÄLJNING 2013 ACKUMULERAT FASTIGHET/OBJEKT INTÄKTER KOSTNADER INTÄKTER KOSTNADER HANINGE HUVUDSKÄR 1:3, 1:6 10 590-517 10 590-850 SUNDSVALL HAMN 1:203 1 800-145 1 800-171 SUNDSVALL REGEMENTET 1 3 700-473 3 700-501 HÄRNÖSAND VÄSTBY 5:73 2 005-901 2 005-1 102 LYCKSELE ABORRTRÄSK 1:39, 1:40 225-445 1 825-645 YSTAD SANDSKOGEN 2:31 - - 694 2 300-814 GOTLAND BUNGE BISKOPS 1:19 1 425-87 1 425-87 KARLSTAD ALSTERS-BERGTORP 3:1 3 070-658 3 070-658 FÖRSÄLJNINGAR PÅ OFRI GRUND 1 672-521 2 107-906 ÖVRIGA FÖRSÄLJNINGAR 4 931-2 294 7 938-2 973 SUMMA 29 478-6 735 36 760-8 707 RESULTAT 22 743 28 053 AVYTTRINGAR AVSLUTADE UNDER 2012 (TKR) FÖRSÄLJNING 2012 ACKUMULERAT FASTIGHET/OBJEKT INTÄKTER KOSTNADER INTÄKTER KOSTNADER HANINGE ARBOTTNA 1:28 31 468-884 34 968-1 881 NYKVARN NÄSBY 3:3, 3:4 11 088-2 752 11 088-2 752 UPPLANDS VÄSBY STORA ALBY 1:76 6 500-413 6 500-458 NORRTÄLJE SLAKTERIET 1 4 533-573 4 533-645 NYNÄSHAMN JÄRFLOTA 1:4 3 900-648 3 900-699 KALIX SMÅSEL 2:4 3 600-472 3 600-487 KARLSKRONA ASPÖ 3:18, 38, 39 2 126-247 2 126-254 ÖSTERSUND MÄLLBYN 3:1 MICKELS- GÅRDEN 1 900-37 1 900-37 ÖSTERÅKER BOLBY 3:48, 3:21 1 600-43 1 600-67 ÅTVIDABERG SOLVESTAD 4:3 1 700-2 251 1 699-2 772 ÄLVSBYN 26:57 1 450-46 1 450-56 BODEN BREDÅKER 3 830-108 4 255-422 FÖRSÄLJNINGAR PÅ OFRI GRUND 4 048-1 831 4 674-2 452 DIVERSE PROJEKT 4 135-3 313 5 099-3 828 SUMMA 88 878-13 618 87 392-16 810 RESULTAT 68 260 70 582

52 2.7.3 AVYTTRING AV SKJUTFÄLT MED OXA ÅRSREDOVISNING 2014 Pilotprojekt med röjning av OXA avslutat Under hösten 2014 avslutades pilotprojektet med att röja Myrans före detta skjutfält på oexploderad ammunition (OXA). Det är första gången Fortifikationsverket låter röja ett svenskt skjutfält för att möjliggöra för annat samhällsnyttigt ändamål. Projektet innebär ny kunskap som kan möjliggöra och underlätta röjning i framtiden. Vilket kan bidra till att fler områden kan röjas på OXA (oexploderad ammunition) och om så krävs, göras så säkra att man kan bygga där. Myrans skjutfält intill Lugnets skidstadion i Falun fungerade som skjutfält mellan 1909 och 1958. Arbetet tog lite längre tid än beräknat bland annat beroende på att Falun är ett gruvområde med stora mängder slagg som försvårar sökningen efter OXA. SLUTRAPPORT Slutrapporten publicerades i november och beskriver projektet, dess förutsättningar, genomförande, resultat samt viktiga lärdomar från processen. Det är första gången som en civil entreprenör utför ammunitionsröjning av denna omfattning på svensk mark. Entreprenadtiden var planerad från 1 augusti 2013 till 12 december 2013 med ett eventuellt vinteruppehåll. På grund av oväntat hög indikationstäthet, miljöföroreningar, tillförda massor samt funna skarpa granater

2.7.3 AVYTTRING AV SKJUTFÄLT MED OXA ÅRSREDOVISNING 2014 53 förändrades projekttiden. Projektet hamnade i vinteruppehåll på grund av de tillkommande arbetena. Projektet återstartade 1 maj 2014 och avslutades 30 september 2014. RÖJDJUP PÅ 2 METER Entreprenaden omfattade röjning av OXA ner till 2,0 m djup på en areal av 28 hektar. Arbetet genomfördes både med manuella och maskinella metoder. Metoden är tidskrävande, kostsam, kräver gedigen kunskap och lika gedigna säkerhetsåtgärder. Under arbetets gång utfördes både en intern och en extern kvalitetskontroll. ENORMA MASSOR HAR SCAKTATS OCH TRANSPORTERATS Efter att samtliga arbeten avslutats har cirka 60 000 m 3 massor schaktats, transporterats, sorterats och mellanlagrats samt använts som konstruktionsmassor inom området. Cirka 40 000 m 3 massor har omplacerats inom området och ca 15 000 m 3 sten har hanterats. Utöver detta har 1001 ton förorenade massor körts för deponi på godkänd deponianläggning. Röjningsarbetena omfattade omhändertagande och destruktion av totalt 295 OXA samt friläggning av ca 9 000 delar ammunitionsskrot och ca 12 000 delar övrigt metallskrot. Ytterligare omhändertogs 37 675 kg övrigt metallskrot i sorteringsverket. Röjningsarbeten är utförda i enlighet med internationell standard IMAS. FRITT FRÅN OXA ENLIGT IMAS Målsättningen är att alla områden efter utförd röjning är fria från oexploderad ammunition. I enlighet med internationell standard IMAS kan dock enstaka OXA och ammunitionsskrot fortsatt påträffas inom området. Detta på grund av de störningar som markens beskaffenhet och magnetiskt material så som sten, slagg, berg och annan metallskrot orsakar.

54 2.8 KOSTNADER FÖR ADMINISTRATION ÅRSREDOVISNING 2014 Kostnader för administration Administrationen omfattar central och regional hantering och även försäljningsverksamhetens administration. Regeringen beslutade i januari att ge Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk i uppdrag att öka samverkan mellan myndigheterna och att öka effektiviteten inom myndigheterna bland annat genom mer rationell administration. Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk har genomfört gemensam upphandling av resebyråtjänster och mobiltelefoner med tillbehör, vilket ger lägre kostnader med anledning av större volymer. Myndigheterna har samutnyttjat kompetenser och konsultstöd i dessa upphandlingar. Som ett led i effektiviseringsarbetet ingår Fortifikationsverket som pilotmyndighet gällande bland annat utvärdering och upprättande av kravspecifikation för ett statligt e-arkiv under ledning av Statens servicecenter. LÖNEHANTERING HOS STATENS SERVI- CECENTER Från och med maj har Statens servicecenter tagit över lönehanteringen från Fortifikationsverket. I och med detta upphörde verket att hantera lön med egna resurser. Under året har också all pensionshantering inom myndigheten förts över till Statens tjänstepensionsverk. STATENS FASTIGHETSVERK FÅR IT- SUPPORT AV I maj tog Fortifikationsverket över IT-helpdesk First-line-support åt Statens fastighetsverk. När en medarbetare där har ett IT-relaterat problem ringer de via en separat ingång för deras samtal, till Fortifikationsverkets servicecenter i Arvidsjaur. IT-enheten har satt upp en lina mellan myndigheterna som innebär att Fortifikationsverket kommer åt och registrerar ärenden direkt i Statens fastighetsverks system. Vid enklare problem och lösenordsbyte får de hjälp på en gång av Servicecenter. KOSTNADER FÖR ADMINISTRATION KOSTNADER UTFALL 2014 197 582 UTFALL 2013 192 725 UTFALL 2012 183 124 I utfallet ingår också administrativa pålägg och redovisad tid på investeringsprojekt. Administrativa pålägg och tid på investeringsprojekt medför kostnadsreduceringar. I beloppet ingår kostnader för avveckling av administrativ personal med 6,5 Mkr.

2.8 KOSTNADER FÖR ADMINISTRATION ÅRSREDOVISNING 2014 55 Fortifikationsverkets servicecenter i Arvidsjaur ger sedan i maj även IT-support till de anställda på Statens fastighetsverk. Fortifikationsverket ansvarar för bergsäkerheten i Försvarsmaktens berganläggningar. Se nästa sida för mer om hur myndigheten bidrar med fortifikatorisk kompetens.

56 2.9 SAMVERKAN FÖR ATT ÖKA CIVILA OCH MILITÄRA SYNERGIEFFEKTER ÅRSREDOVISNING 2014 Bidrar med fortifikatorisk kompetens UTVECKLINGSARBETE För att bidra till ett robustare samhälle, både civilt och militärt, bedriver vi skydds- och anläggningstekniskt utvecklingsarbete. En del i det uppdraget är att vi under året har fortsatt arbetet med att ta fram två handböcker inom området. Det är en handbok för skydd av byggnader och en om skydd mot elektromagnetiska störningar i samhällsviktig infrastruktur. EMP, elektromagnetisk puls, varken syns eller hörs men kan slå ut instrument och vitala elektroniska styr- och kontrollsystem. Vi kartlägger hur sårbar den samhällskritiska tekniska infrastrukturen är, när det gäller avsiktliga elektromagnetiska störningar, och föreslår sedan rätt skyddsåtgärder. Handboken tas fram i samverkan mellan Fortifikationsverket, Post och telestyrelsen, PTS, och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Handbok skydd av byggnader fokuserar på sårbara delar i en byggnad och hur man kan skydda sig mot olika hot. Tanken är att den ska vara ett stöd för ingenjörer, arkitekter och beslutsfattare vid planering och dimensionering av till exempel regeringsbyggnader, domstolar och ambassader. CAMPER I MALI Med start 2014 har Fortifikationsverket arbetat på uppdrag av FM och därefter FMV i projekteringen och anskaffningen av camperna för kommande svenska militära bidraget till FN:s mission i Mali, MINUSMA. Arbetet utgörs av tekniskt stöd gällande fortifikatoriska skyddskoncept och lösningar samt campdisposition. Vidare har myndigheten deltagit som rådgivare vid förhandling med FN på plats i Mali. SKYDDS- OCH SÅRBARHETSANALYSER Vi utför skydds- och sårbarhetsanalyser för andra myndigheter och företag, med fokus på skydd av värden i byggnader och anläggningar. Målet är att optimera skyddsåtgärderna baserat på sannolikheter för ett angrepp av varierande art mot anläggningen och konsekvenserna av ett sådant. Fortifikationsverket arbetar både med militära och civila objekt för att ge stöd i samhällssäkerhetsfrågor till hela det svenska samhället. ANALYS OCH KONTROLL AV CIVILA OCH MILITÄRA ANLÄGGNINGAR Vi kan analysera och kontrollera anläggningar med särskilda skyddsbehov. Det innebär att vi inte bara utför utan även förvaltar och utvecklar metoder för att analysera och kontrollera byggnaders och anläggningars befintliga skydd. Det kan gälla skydd mot vapenverkan, elektromagnetiska och biokemiska hotbilder, tillträdesskydd samt uthållighet av olika delsystem som reservkraft och ventilation. Även här arbetar myndigheten både med militära och civila objekt. SKYDDSTEKNISKA UTREDNINGAR Vi är experter på att beräkna och bedöma påverkan på en byggnad under vapenlast av till exempel finkalibrig ammunition, projektiler med riktad sprängverkan och stötvåg vid intilliggande detonation. Denna expertis erbjuds till försvarssektorn och till civila kunder. BERGSÄKRING Bergrum behöver underhållas för att inte stenblock skall falla ned efter en tid och skada människor och materiel. Fortifikationsverket ansvarar för bergsäkerheten i Försvarsmaktens berganläggningar. Vi utför också motsvarande arbete åt ett antal civila kunder.

2.9 SAMVERKAN FÖR ATT ÖKA CIVILA OCH MILITÄRA SYNERGIEFFEKTER ÅRSREDOVISNING 2014 57 Forum för samverkan SOTI - SAMVERKANSOMRÅDE TEKNISK INFRASTRUKTUR Som en del av vårt uppdrag kring krisberedskap medverkar vi i en av de sex samverkansgrupperna som MSB (myndigheten för samhällsskydd och beredskap) ansvarar för, SOTI. Gruppen fungerar i huvudsak som en plattform för nätverkande och informationsspridning, Syftet är att den tekniska infrastrukturen, det vill säga elförsörjning, elektronisk kommunikation, gasdistribution, informationssäkerhet, mediedistribution samt kommunalteknisk försörjning, har en sådan robusthet och att berörda aktörer har en sådan krishanteringsförmåga att konsekvenserna för samhällsviktig verksamhet begränsas vid allvarliga störningar. I samverkansområdet ingår följande aktörer; Elsäkerhetsverket, Energimyndigheten, Fortifikationsverket, FRA (Försvarets radioanstalt), Livsmedelsverket, MSB, Post- och telestyrelsen, Svenska kraftnät och Försvarsmakten. Dessutom deltar representanter från länsstyrelser, landsting och kommuner. NORDISK FÖRSVARSBYGG - FÖR ATT LÄRA AV VARANDRA Nordisk försvarsbygg är ett samarbetsforum för våra systerorganisationer i de nordiska och baltiska länderna. Syftet är att lära av varandra och dra nytta av varandras erfarenheter för att bli en så bra hyresvärd åt försvaret som möjligt. Arbetsgrupper finns inom bland annat miljö, nyckeltal och benchmarking, energi samt internationella operationer SAMARBETE INOM FÖRSVARSSEKTORN - FÖR EKOLOGISK HÅLLBARHET I ett unikt samarbete mellan de olika försvarsmyndigheterna arbetar vi tillsammans med att minska vårt ekologiska fotavtryck genom gemensamma mål, policys och aktiviteter. Här ingår, förutom Fortifikationsverket även Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarets radioanstalt och Försvarshögskolan. SAMVERKANSFORUM - FÖR BÄTTRE STATLIGT BYGGANDE/FÖRVALTNING Detta är ett nätverk för förbättrad byggherresamverkan inom statliga organisationer. Visionen för arbetet är Helt rätt i statligt byggande och förvaltning vilket innebär att statliga anläggningar med tillhörande tjänster uppfyller både samhällets och användarnas krav. UFOS - FÖR ATT UTVECKLA OFFENTLIG FÖRVALTNING Fortifikationsverket deltar i ledningsgruppen i Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor (UFOS). UFOS bedriver utvecklingsprojekt som ger verktyg att effektivisera fastighetsförvaltandet och att höja kvaliteten för hyresgästerna.

Vy över Trängslet Älvdalen, ett av Försvarsmaktens vidsträckta övningsområden.

Nationella miljökvalitetsmål

60 2.10 NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL ÅRSREDOVISNING 2014 Relevanta nationella miljökvalitetsmål Fortifikationsverket påverkar de nationella miljökvalitetsmålen på olika sätt och olika mycket. Det är framförallt följande sju mål som verket påverkar: GIFTFRI MILJÖ LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN INGEN ÖVERGÖDNING GOD BEBYGGD MILJÖ FRISK LUFT GIFTFRI MILJÖ Verket har sedan ett par år tillbaka arbetat med att minska antalet farliga kemiska produkter i vår verksamhet samt att öka medvetenheten kring hanteringen av de kemiska produkterna. Under 2014 fattades beslut om en utfasningsplan för kvarvarande farliga ämnen. Som en del i vårt arbete att bygga mer hållbart är en viktig del att inte använda byggmaterial med farliga ämnen. Vi har under 2014 påbörjat användning av stödverktyget Byggvarubedömningen i två projekt. LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG Vattenfrågan har blivit alltmer i fokus och under 2014 har utbildningen - Tillsyn och provtagning av dricksvatten och avlopp - hållits över hela landet för ca 50 stycken medarbetare, vilka på ett eller annat sätt arbetar med dessa frågor. Detta bidrar till en systematisk kontroll av potentiella föroreningar. Ett pilotområde har valts ut på Fortifikationsverkets mark på Villingsbergs skjutfält och där kartläggs mängden död ved i vattendragen och i omgivande mark. Detta görs för att få en uppfattning om hur naturliga vattendragen är. Arbetet bedrivs i form av ett examensarbete. BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Vi har under 2014 genomfört extra satsning på underhåll i våra byggnader som bidrar till energieffektivisering. Totalt har ungefär 58 Mkr fördelats ut för bl a utbyte till LED belysning, tilläggsisolering etc. Utöver detta har beslut tagits om investeringar för energieffektivisering om totalt 11,6 Mkr. Fortifikationsverket har medarbetare spridda över hela landet och ett sätt att minska klimatpåverkan är att ge förutsättningar för resefria möten. Under året har myndigheten köpt in Jabber-PC till de orter som saknar videokonferensutrustning. En sådan PC går att koppla upp som en minivideokonferens vilket innebär att all personal kan delta i möten utan att behöva resa till annat kontor. UPPHANDLING MED MILJÖKRAV Den största inköpsvolymen utgörs av entreprenadrelaterade tjänster och för dessa har Fortifikationsverket tagit fram Miljöprogram för miljökrav vid upphandling som är integrerat i alla AF-mallar (administrativa föreskrifter). I programmet anges krav på kemikalier, avfallshantering samt LCC-kalkyler. Miljöprogrammet finns med i annonserade upphandlingar oavsett om det är ramavtal eller specifika projekt som upphandlas. I upphandlingarna ställs även krav på miljöledningssystem/miljöledning i uppdrag och projekt. Övningsområden, Vidsel.

2.10 NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL ÅRSREDOVISNING 2014 61 Det övergripande målet för svensk miljöpolitik är att vi år 2020 ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Det sammanfattas i ett generationsmål som beskriver vad vi ska skydda och vilken omställning av samhället som behöver ske. Generationsmålet och de 16 miljökvalitetsmålen har slagits fast av riksdagen och är ett löfte till framtida generationer om frisk luft, hälsosamma livsmiljöer och rika naturupplevelser. Att nå de svenska miljömålen får dessutom inte leda till ökade miljö och hälsoproblem i andra länder. Miljömålen består av tre slags mål. Generationsmålet anger den allmänna inriktningen på miljöarbetet. För att underlätta det arbetet och göra generationsmålet mer konkret finns 16 miljökvalitetsmål och ett antal etappmål.

62 2.10 NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL ÅRSREDOVISNING 2014 Naturvård Fortifikationsverkets marker och skogar hyser flera naturreservat där det finns en stor biologisk mångfald och höga naturvärden. Mer än hälften av arealen skyddas i någon form, till exempel som naturreservat 24, SNUS-områden 25 och Natura 2000-område 26. I linje med de nationella miljömålen prioriteras att tillvarata och utveckla de unika naturvärden som finns på övnings- och skjutfälten. För skogarna, parkerna, trädgårdarna och övningsfälten finns därför skötselplaner som införlivar nutida miljöanpassning. Till dessa naturområden hör bland annat den stora renbetesskogen i Vidsel, Bodens björkalléer, Kallax tallhed och de lummiga omgivningarna kring Såtenäs, Ravlunda skjutfält på Österlen samt kulturlandskapet kring Revingehed. INTERNUPPFÖLJNING AV AVVERKNINGS- TRAKTER Under 2014 har vi genomfört internuppföljning på 44 avverkningstrakter (i dagligt tal kalllat kalhyggen). Det innebär att vi kontrollerat att vi i praktiken tar den hänsyn som vi åtagit oss, exempelvis att inte köra sönder forn- och kulturminnen. Revingehed, Skåne. Karlbergs slott, Stockholm. 24 Naturreservat är ett naturområde som är skyddad med stöd av miljöbalken. 25 SNUS står för Statliga Naturskogar och Urskogsartade Skogar. 26 Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden i hela EU av vilka många är naturreservat eller nationalparker.

2.10 NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL ÅRSREDOVISNING 2014 63 Kulturvärden Som statlig fastighetsägare har Fortifikationsverket ett stort ansvar för de kulturhistoriska värdena i beståndet. Verket förvaltar ett antal kulturhistoriska byggnader. Idag förvaltas omkring 300 byggnader som är klassade som statliga byggnadsminnen. RAMAVTAL FÖR ANTIKVARISKA TJÄNSTER Behovet av antikvariska konsulter är så stort i hela verksamheten att det finns underlag för att handla upp ett ramavtal för antikvariska tjänster. Under året har ett ramavtal indelat i tio regioner handlats upp som stöd till förvaltare samt för projektledare inom bygg, försäljning och förädling. De antikvariska konsulterna ersätter de slottsarkitekter som tidigare fanns inom tre områden. UNDERHÅLL AV STATLIGA BYGGNADSMINNEN Under året utfördes underhåll av statliga byggnadsminnen och andra kulturhistoriskt värdefulla byggnader för 20,3 Mkr. Fortifikationsverket avsatte 21,4 Mkr i budget för underhållet. Störst tilldelning fick marinbasen i Karlskrona som har det i särklass högsta antalet byggnadsminnesskyddade byggnader. Exempel på en annan större åtgärd som genomförts är renovering av ett antal byggnader på Marma läger söder om Gävle. ANTIKVARISKA DOKUMENTATIONER Antikvariska dokumentationer har genomförts av ett antal byggnader på skjut- och övningsfälten Prästtomta (Kvarn), Kungsängen och Rosersberg i samband med diskussioner om hur byggnaderna ska hanteras i framtiden. På Rosersberg till exempel ligger de torp som Fortifikationsverket förvaltar på kungsgårdsmark och därför är det extra viktigt att tillvarata de kulturhistoriska värdena. SAMARBETE MED STATENS FASTIGHETSVERK Samarbete har påbörjats med Statens fastighetsverk när det gäller frågor som rör statliga byggnadsminnen och ett antal områden har identifierats för en gemensam fördjupning till exempel vårdprogram och kulturhistoriska värderingar. DIGITALISERING AV SKYDDSOMRÅDEN FÖR BYGGNADSMINNEN Fortifikationsverkets kulturarvsspecialist har under året digitaliserat alla skyddsområden för myndighetens samtliga byggnadsminnen. Genomgången och digitaliseringen har resulterat i att en del av skyddsbestämmelserna kommer att uppdateras vad gäller omfattning och/eller gränser. De digitala områdena finns numera lätt tillgängliga för alla som har behov av dem inom verket i GIS-kartan. Underlaget med skyddsområdesgränserna har även levererats till Riksantikvarieämbetet som lagt in information i sitt Bebyggelseregister så att de blir tillgängliga för alla. I samband med Kulturfastighetsutredningen gjordes också en genomgång av alla skyddsbestämmelser för statliga byggnadsminnen inom Fortifikationsverket.

Ridhuset på Kavallerikasern i Stockholm.

Arkitektur, formgivning och design

66 2.11 ARKITEKTUR, FORMGIVNING OCH DESIGN ÅRSREDOVISNING 2014 Kvalitetsprogram för arkitektur Fortifikationsverkets arbete med arkitektur- och designfrågor har som mål att förbättra den arkitektoniska kvaliteten hos våra fastigheter. För att uppnå detta förs en kontinuerlig dialog mellan verkets personal, hyresgäster samt anlitade konsulter och entreprenörer. Vi anlitar arkitektkompetens för alla gestaltande uppgifter och för översiktlig fysisk planering. I kvalitetsprogrammet ingår även vår arkitekturpolicy, där inriktning för fastighetsförvaltningen anges i fem huvudområden: Ta tillvara platsens karaktär Låta gestaltningen spegla verksamheten Välja väl beprövad teknik och material Utveckla miljöhänsyn och kretsloppsanpassning Byggnader och miljöer ska kunna förändras För att uppnå kvalitetsmålen genomför vi löpande aktiviteter inom alla de delområden som vi arbetar med, från översiktlig planering över investeringsprojekt till konst och inredning. Information och kunskapsspridning samt branschsamverkan bidrar till att utveckla kompetensen. Vi har också ett arkitekturråd, som under 2014 haft sex möten, vilket stödjer verksamheten i arkitekturfrågor.

2.11 ARKITEKTUR, FORMGIVNING OCH DESIGN ÅRSREDOVISNING 2014 67 Arkitekturpriset Fortifikationsverkets arkitekturpris delades ut första gången 1998 och efter det har ytterligare fem objekt fått pris. Priset har instiftats för att utveckla den militära byggnadstraditionen och inspirera till god arkitektur i försvarsfastigheter, genom att lyfta fram bra exempel på genomförda byggprojekt. Den 19 november delades 2014 års arkitekturpris ut till Tengbom som ritat ridhuset på Kavallerikasern i Stockholm. Fortifikationsverket befinner sig i en skärningspunkt mellan tre viktiga samhällssektorer: statsförvaltningen, försvars- och säkerhetssektorn och fastighetssektorn. Arkitekturfrågorna ingår i alla tre sektorerna; inom statsförvaltningen som en del av statens kulturprofil, inom försvarssektorn som en del av kulturarvet och inom fastighetssektorn som en profilfråga. Vår roll är inte att vara ledande utan att stå för en god arkitektur som håller över tiden där funktionen för våra hyresgäster kommer i första rummet. Arkitekturpriset utgör här en viktig del. Priset är en inspiration och bidrar till att utveckla vår arkitektur på ett sätt så att den bidrar till långsiktigheten. Ridhuset på Kavallerikasern är resultatet av ett gemensamt arbete mellan Fortifikationsverket, Försvarsmakten och representanter från Polisrytteriet och Beridna Högvakten. Byggnaden tilldelas Fortifikationsverkets arkitekturpris 2014 för den eleganta anpassningen till såväl Nationalstadsparken som kasernmiljön och för en högklassig helhet där den nutida exteriören följs upp i interiören.

Fortifikationsverket deltog på karriärmässan Career Days.

Kompetensförsörjning

70 2.12 REDOVISNING AV KOMPETENSFÖRSÖRJNING ÅRSREDOVISNING 2014 Kompetensförsörjning Under verksamhetsåret 2014 har kompetensförsörjningsfrågorna legat i fokus. För att kunna möta kundernas krav måste vi säkerställa vår försörjning av kompetens. Arbetet har bedrivis parallellt med den stora organisationsförändring som genomförts vid Fortifikationsverket. Ett tydligt behålla-perspektiv har präglat det strategiska kompetensförsörjningsarbetet. Utveckling och uppdatering av roller och kompetenser i myndighetens kompetensförsörjningsverktyg pågår ständigt, så också under 2014. Tillsammans med underlag rörande de kommande pensionsavgångarna inom Fortifikationsverket ger det en tydlig bild över vilka insatser som krävs för att säkerställa kompetensförsörjningen vid myndigheten. ENGAGERADE CHEFER En framgångsfaktor för verket är att ha kompetenta och engagerade chefer. Därför satsades stora resurser på fortsatt utveckling av cheferna på en individuell nivå. Under 2014 avslutades chefscoachning med syfte att leda i förändring. Arbetet med att ta fram ett nytt chefs- och ledarskapsprogram för verkets chefer påbörjades också under året. EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Ett fortlöpande arbete pågår med att säkerställa att Fortifikationsverket är en attraktiv arbetsgivare. Detta är en avgörande faktor för att kunna behålla och utveckla den kompetens som finns och för att i förlängningen kunna fullgöra de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och regleringsbrev. Under 2014 avslutades ett projekt i arbetsgivarverkets regi, attraktiv arbetsgivare, där Fortifikationsverket deltagit. Syftet med projektet var att stärka bilden av staten som en attraktiv arbetsgivare och delge en rad andra myndigheter erfarenheter av verkets arbete med attraktiv arbetsgivare. Fortifikationsverket har deltagit i arbetsmarknadsdagar på universitet och högskolor samt Career Days.

2.12 REDOVISNING AV KOMPETENSFÖRSÖRJNING ÅRSREDOVISNING 2014 71 ÅLDERS- OCH KÖNSFÖRDELNING PER KOMPETENSKATEGORI KVINNOR OCH MÄN 2014 (2013) <29 30-49 50> TOTALT KVINNOR LEDNINGSGRUPP 0 (0) 1 (1) 1 (2) 2 (3) CHEFER (EXKL. LEDNINGSGRUPP) 0 (0) 4 (6) 6 (4) 10 (10) ADMINISTRATIVA TJÄNSTER 0 (5) 68 (50) 56 (56) 124 (111) DRIFTPERSONAL 2 (1) 1 (10) 0 (3) 3 (14) MÄN LEDNINGSGRUPP 0 (0) 2 (2) 5 (4) 7 (6) CHEFER (EXKL. LEDNINGSGRUPP) 0 (0) 18 (22) 39 (38) 57 (60) ADMINISTRATIVA TJÄNSTER 3 (6) 47 (42) 46 (44) 96 (92) DRIFTPERSONAL 17 (23) 115 (115) 193 (217) 325 (355) TOTALT 22 (35) 256 (248) 346 (368) 624 (651) MEDARBETARUNDERSÖKNING Som en av följd av den omorganisation som verket genomfört under 2014 har nöjd medarbetarindex sjunkit från 81 till 75. Arbetet med att behålla, utveckla och attrahera medarbetare fortsätter under 2015. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2014 90 85 80 83 80 78 86 85 85 82 83 83 80 80 81 84 79 75 75 70 2010 2011 2012 2013 2014 JÄMSTÄLLDHETSINDEX LEDARINDEX NMI NÖJD MEDARBETARINDEX

72 2.12 REDOVISNING AV KOMPETENSFÖRSÖRJNING ÅRSREDOVISNING 2014 PERSONALOMSÄTTNING Personalomsättningen är fortsatt låg och pensionsavgångar utgör drygt hälften av personalomsättningen. Ett stort antal rekryteringar genomfördes under första halvåret 2014. Rekryteringsprocessen, med ännu tydligare fokus på kompetensbaserad rekrytering, har följts för att säkerställa att rätt kompetens till rätt tjänst rekryteras. Att kompetensväxla, det vill säga, möjliggöra parallelltjänstgöring och höja den generella utbildningsnivån, vid rekrytering på Fortifikationsverket är även det en del av kompetensförsörjningen. PERSONALFÖRÄNDRING PER ÅLDER OCH KÖN UNDER 2014 (2013) <29 30-49 50> TOTALT NYREKRYTERING KVINNOR 1 (1) 4 (5) 0 (6) 5 (12) MÄN 9 (8) 16 (25) 8 (11) 33 (44) SUMMA 10 (9) 20 (30) 8 (17) 38 (56) AVSLUTADE ANSTÄLLNINGAR KVINNOR 0 (0) 2 (3) 6 (6) 8 (9) MÄN 1 (3) 8 (12) 40 (29) 49 (44) SUMMA 1 (3) 10 (15) 46 (35) 57 (53) PERSONALOMSÄTTNING UNDER 2010-2014 12% 11 10% 8% 8 8 9 6% 5 4% 2% 0% 2010 2011 2012 2013 2014

2.13 SJUKFRÅNVARO ÅRSREDOVISNING 2014 73 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron var 2,8 % och av detta utgjorde långtidssjukfrånvaron 46,62 %. I tabellerna nedan är sjukfrånvaron uppdelad på ålder och kön. PROCENTUELL SJUKFRÅNVARO I FÖRHÅLLANDE TILL TOTAL ARBETSTID KVINNOR OCH MÄN 2014 (2013) <29 30-49 50> TOTALT KVINNOR 3,65 (2,15) 3,41 (2,44) 3,57 (5,09) 3,5 (3,73) ANTAL 8 (4) 40 (46) 41 (40) 89 (90) MÄN 0,93 (1,72) 1,48 (1,08) 3,42 (3,4) 2,62 (2,52) ANTAL 13 (18) 86 (67) 138 (143) 237 (228) TOTALT 1,52 (1,81) 1,96 (1,42) 3,45 (3,69) 2,8 (2,77) PROCENTUELL LÅNGTIDSSJUKFRÅNVARO (>60 DAGAR) I FÖRHÅLLANDE TILL TOTAL SJUKFRÅNVARO. KVINNOR OCH MÄN 2014 (2013) <29 30-49 50> TOTALT KVINNOR 0 (0) 41,94 (20,72) 60,48 (67,03) 49,24 (51,31) ANTAL 0 (0) 3 (3) 7 (7) 10 (10) MÄN 0 (0) 16,43 (10,58) 54,14 (55,47) 45,72 (46,93) ANTAL 0 (0) 2 (2) 13 (13) 15 (15) TOTALT 0 (0) 27,49 (15,02) 55,28 (58,24) 46,62 (48,14)

74 2.14 ÅTERRAPPORTERING AV NYCKELTAL ÅRSREDOVISNING 2014

2.14 ÅTERRAPPORTERING AV NYCKELTAL ÅRSREDOVISNING 2014 75 Återrapportering av nyckeltal Genomsnittlig bruttoarea (BTA) är 3 008 750 m 2 och avser ytan inom fastighetsavdelningarna (varma och kalla ytor exklusive nyttjanderätter). NYCKELTAL BERÄKNADE FÖR HELA MYNDIGHETEN AVKASTNING I PROCENT Definition: Avkastningen avser överskott före försäljningar av fast egendom i relation till det genomsnittliga avkastningspliktiga myndighetskapitalet. INTÄKTER OCH KOSTNADER (TKR) ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING ENLIGT RESULTAT- 2014 2013 2012 RÄKNINGEN (TKR) ÖVERSKOTT, FÖRSVARSBESLUT SAMT ÖVNINGS- 1 024 126 846 235 046 OCH SKJUTFÄLT (TKR) ÖVERSKOTT, ÖVRIGA FÖRSÄLJNINGAR (TKR) ÖVERSKOTT FÖRE FÖRSÄLJNINGSÖVERSKOTT - 15 399-10 961-76 243-28 053-113 731-70 582 (TKR) GENOMSNITTLIG AVKASTNINGSPLIKTIGT MYNDIG- - 25 336 22 550 50 733 HETSKAPITAL INGÅENDE BALANS (TKR) UTGÅENDE BALANS (TKR) SUMMA (TKR) GENOMSNITT (TKR) 1 014 293 899 919 1 914 215 957 107 1 172 823 1 014 293 2 187 116 1 093 558 1 332 093 1 172 823 2 504 961 1 252 458 AVKASTNING 27-3 % 2 % 4 % SOLIDITET I PROCENT Definition: Myndighetskapitalet i relation till totalt kapital. SOLIDITET I PROCENT SUMMA MYNDIGHETSKAPITAL ENLIGT ÅRSREDOVIS- NINGEN (TKR) 2014 1 410 855 TOTALT KAPITAL 12 581 270 SOLIDITET 11 % 2013 1 619 784 12 287 080 13 % 2012 1 783 071 12 424 443 14 % 27 Av överskottet för förvaltningsverksamheten (44,2 Mkr) kommer 43,6 Mkr att inlevereras till statens centralkonto. Beloppet avser avkastning på genomsnittligt myndighetskapital.

76 2.14 ÅTERRAPPORTERING AV NYCKELTAL ÅRSREDOVISNING 2014 NYCKELTAL FÖR LOKALER DRIFTNETTO I KRONOR/m 2 BTA Definition: Driftnetto avser intäkter minus kostnader före avskrivningar och räntor. Beräknas för det öppna beståndet 28. DRIFTNETTO I KRONOR/m 2 BTA INTÄKTER (TKR) KOSTNADER (TKR) DRIFTNETTO (TKR) LOKALAREA (BTA) DRIFTNETTO I RELATION TILL AREA (BTA) 2014 1 821 375-1 071 078 750 297 3 008 750 m 2 249 kronor/m 2 2013 1 826 755-1 064 735 762 020 3 001 827 m 2 254 kronor/m 2 2012 1 852 047-1 055 853 796 212 3 004 668 m 2 265 kronor/m 2 DIREKTAVKASTNING I PROCENT Definition: Driftnetto i relation till fastigheternas bokförda värde. Fastigheternas bokförda värden avser Byggnader, mark och annan fast egendom för det öppna beståndet. DIREKTAVKASTNING I PROCENT DRIFTNETTO BOKFÖRDA VÄRDEN DIREKTAVKASTNING 2014 750 297 9 238 093 8 % 2013 762 020 9 201 985 8 % 2012 796 212 9 179 579 9 % ANDEL UTHYRD AREA I PROCENT ANDEL UTHYRD AREA I PROCENT UTHYRNING GENOM UPPLÅTELSEAVTAL (BTA) UTHYRNING AV NYTTJANDERÄTTER (BTA) SUMMA UTHYRD AREA (BTA) UTHYRNINGSBAR AREA (BTA) 29 UTHYRNING AREA I RELATION TILL 2014 2 966 004 137 317 3 103 321 3 223 373 2013 2 950 599 135 925 3 086 524 3 217 482 2012 2 952 156 135 230 3 087 386 3 272 763 TOTAL UTHYRNINGSBAR AREA 96,3 % 95,9 % 94,3 % HYRESINTÄKT I KRONOR/m 2 BTA HYRESINTÄKT I kronor/m 2 BTA HYRESINTÄKTER FÖR LOKALER (TKR) LOKALAREA (BTA) HYRESINTÄKTER I RELATION TILL AREA 2014 1 821 375 3 008 750 m 2 605 kronor/m 2 2013 1 826 755 3 001 827 m 2 608 kronor/m 2 2012 1 852 047 3 004 668 m 2 616 kronor/m 2 28 Huvudkontoret ingår inte. 29 Inkluderar area som är under avyttring.

2.14 ÅTERRAPPORTERING AV NYCKELTAL ÅRSREDOVISNING 2014 77 DRIFTKOSTNAD I KRONOR/m 2 BTA FÖR LOKALER DRIFTKOSTNAD I kronor/m 2 BTA FÖR LOKALER 2014 DRIFTKOSTNADER INKLUSIVE DRIFTADMINISTRA- TION (TKR) 110 831 LOKALAREA (BTA) 3 008 750 m 2 DRIFTKOSTNADER I RELATION TILL AREA (BTA) 37 kronor/m 2 2013 111 836 3 001 827 m 2 37 kronor/m 2 2012 114 065 3 004 668 m 2 38 kronor/m 2 MEDIAFÖRBRUKNING I kwh/m 2 BTA Definition: Förbrukning av energibärande medier (exempelvis el, fjärrvärme och eldningsolja) för lokaler i relation till area. MEDIAFÖRBRUKNING I kwh/m 2 BTA FÖR LOKALER 2014 FÖRBRUKNING AV ENERGI 406,1 GWh LOKALAREA (BTA) 3 008 750 m 2 MEDIAFÖRBRUKNING 135 kwh/m 2 BTA 2013 442,4 GWh 3 001 827 m 2 147 kwh/m 2 BTA 2012 444,4 GWh 3 004 668 m 2 148 kwh/m 2 BTA Den totala energianvändningen har minskat med cirka 8 % jämfört med 2013. Arbete med energieffektivisering pågår fortlöpande, dock förklaras minskningen till stor del av högre temperaturer 2014 än föregående år. UNDERHÅLLSKOSTNAD I KRONOR/m 2 BTA FÖR LOKALER UNDERHÅLLSKOSTNADER I kronor/m 2 BTA FÖR LOKALER UNDERHÅLLSKOSTNADER FÖR LOKALER (TKR) LOKALAREA (BTA) UNDERHÅLLSKOSTNADER I RELATION TILL AREA (BTA) 2014 306 634 3 008 750 m 2 102 kronor/m 2 2013 264 413 3 001 827 m 2 88 kronor/m 2 Särskilt prioriterade underhållsinsatser har genomförts under året. 2012 255 030 3 004 668 m 2 85 kronor/m 2 ADMINISTRATION I KRONOR/m 2 BTA FÖR LOKALER Definition: Administration, exklusive driftadministration och kostnader för huvudkontoret, i relation till area. Administration inom driften ingår i nyckeltalet för driftkostnader ovan. ADMINISTRATION I kronor/m2 BTA FÖR LOKALER 2014 ADMINISTRATION FÖR LOKALER (TKR) 53 814 LOKALAREA (BTA) 3 008 750 m 2 ADMINISTRATION I RELATION TILL AREA (BTA) 18 kronor/m 2 2013 56 381 3 001 827 m 2 19 kronor/m 2 2012 53 257 3 004 668 m 2 18 kronor/m 2

Kungsholms fort, Karlskrona. En del av värdsarvet.

Finansiell redovisning

80 3.1 RESULTATRÄKNING ÅRSREDOVISNING 2014 Finansiell redovisning RESULTATRÄKNING (TKR) VERKSAMHETENS INTÄKTER 2014 2013 INTÄKTER AV AVGIFTER OCH ANDRA ERSÄTTNINGAR Not 1 3 263 509 3 450 008 INTÄKTER AV BIDRAG 3 960 4 144 FINANSIELLA INTÄKTER SUMMA VERKSAMHETENS INTÄKTER Not 2 5 496 3 272 965 11 873 3 466 025 VERKSAMHETENS KOSTNADER KOSTNADER FÖR PERSONAL Not 3-378 265-364 725 KOSTNADER FÖR LOKALER - 15 481-15 400 ÖVRIGA DRIFTKOSTNADER Not 4-1 966 440-2 011 549 FINANSIELLA KOSTNADER Not 2-149 008-171 148 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Not 5-762 747-776 357 SUMMA VERKSAMHETENS KOSTNADER - 3 271 941-3 339 179 VERKSAMHETSUTFALL Not 6 1 024 126 846 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING Not 7, 8 1 024 126 846

3.2 BALANSRÄKNING ÅRSREDOVISNING 2014 81 BALANSRÄKNING (TKR) TILLGÅNGAR 2014-12-31 2013-12-31 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR RÄTTIGHETER OCH ANDRA IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Not 9 SUMMA IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 2 308 2 308 4 608 4 608 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR BYGGNADER, MARK OCH ANNAN FAST EGENDOM Not 10 9 835 628 9 728 745 MASKINER, INVENTARIER, INSTALLATIONER M.M. Not 11 78 276 69 701 PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR Not 12 1 135 366 866 063 SUMMA MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 11 049 270 10 664 509 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR ANDRA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV Not 13 180 180 ANDRA LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR 1) Not 14 1 620 1 659 SUMMA FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 1 800 1 839 VARULAGER M.M. VARULAGER OCH FÖRRÅD Not 15 22 960 23 333 SUMMA VARULAGER M.M. 22 960 23 333 KORTFRISTIGA FORDRINGAR KUNDFORDRINGAR 22 831 21 500 FORDRINGAR HOS ANDRA MYNDIGHETER Not 16 221 027 208 616 ÖVRIGA KORTFRISTIGA FORDRINGAR 1) 56 131 SUMMA FORDRINGAR 243 914 230 247 PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER FÖRUTBETALDA KOSTNADER Not 17 142 678 131 374 UPPLUPNA BIDRAGSINTÄKTER 95 134 ÖVRIGA UPPLUPNA INTÄKTER Not 18 39 062 34 075 SUMMA PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER 181 835 165 583 KASSA OCH BANK BEHÅLLNING RÄNTEKONTO I RIKSGÄLDSKONTORET Not 19 1 079 183 1 196 961 SUMMA KASSA OCH BANK 1 079 183 1 196 961 SUMMA TILLGÅNGAR 12 287 080 12 581 270 1) Ändring av belopp har skett föregående år på grund av att kortfristig del av långfristig fordran (37 tkr) flyttats från Andra långfristiga fordringar under Finansiella anläggningstillgångar till Övriga kortfristiga fordringar under Kortfristiga fordringar från och med 2014.

82 3.2 BALANSRÄKNING ÅRSREDOVISNING 2014 BALANSRÄKNING (TKR) KAPITAL OCH SKULDER 2014-12-31 2013-12-31 MYNDIGHETSKAPITAL Not 20 STATSKAPITAL Not 21 587 245 722 487 ÖVERSKOTT AV FASTIGHETSFÖRSÄLJNINGAR Not 22 541 023 516 720 BALANSERAD KAPITALFÖRÄNDRING 281 563 253 731 KAPITALFÖRÄNDRING ENLIGT RESULTATRÄKNINGEN 1 024 126 846 SUMMA MYNDIGHETSKAPITAL 1 410 855 1 619 784 AVSÄTTNINGAR AVSÄTTNINGAR FÖR PENSIONER OCH LIKNANDE FÖRPLIKTELSER Not 23 9 509 3 152 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR Not 24 5 963 15 762 SUMMA AVSÄTTNINGAR 15 472 18 914 SKULDER M.M. LÅN I RIKSGÄLDSKONTORET Not 25 10 168 064 9 708 452 KORTFRISTIGA SKULDER TILL ANDRA MYNDIGHETER Not 26 84 175 75 984 LEVERANTÖRSSKULDER 383 757 324 943 ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER 6 546 6 661 SUMMA SKULDER M.M. 10 642 542 10 116 040 PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER UPPLUPNA KOSTNADER Not 27 226 758 237 804 ÖVRIGA FÖRUTBETALDA INTÄKTER Not 28 285 643 294 538 SUMMA PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER 512 401 532 342 SUMMA SKULDER OCH KAPITAL 12 581 270 12 287 080 ANSVARSFÖRBINDELSER STATLIGA GARANTIER FÖR LÅN OCH KREDITER INGA INGA ÖVRIGA ANSVARSFÖRBINDELSER Not 29 INGA INGA

3.2 ANSLAGSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING 2014 83 REDOVISNING MOT INKOMSTTITEL (TKR) INKOMSTTITEL 5121 - AMORTERING STATSKAPITAL 2215 - AVKASTNINGSRÄNTA 3125 - FÖRSÄLJNING FASTIGHETER 2394 - ÖVRIGA RÄNTEINKOMSTER 4526 - AMORTERING ENERGILÅN SUMMA INKOMSTER 1 133 625 46 659 28 053 203 37 208 577 1 I kolumnen redovisas de belopp som Fortifikationsverket betalat in till statens centralkonto.

84 3.4 FINANSIERINGSANALYS ÅRSREDOVISNING 2014 FINANSIERINGSANALYS (TKR) Not 2014-01-01 2013-01-01 2014-12-31 2013-12-31 DRIFT KOSTNADER 1-2 501 140-2 547 948 FINANSIERING AV DRIFT - INTÄKTER AV AVGIFTER OCH ANDRA ERSÄTTNINGAR 2 3 233 542 3 335 261 - INTÄKTER AV BIDRAG 3 3 960 4 144 - ÖVRIGA INTÄKTER 4 5 496 11 873 MEDEL SOM TILLFÖRTS STATENS BUDGET - AVKASTNING PÅ STATSKAPITAL - 46 659-57 592 - RÄNTEINKOMSTER - 203-234 SUMMA MEDEL SOM TILLFÖRTS FÖR FINANSIERING AV DRIFTEN 1 3 196 136 3 293 452 - MINSKNING (+) AV LAGER 374 1 659 - ÖKNING (-) AV KORTFRISTIGA FORDRINGAR - 29 916 105 334 - ÖKNING (+) AV KORTFRISTIGA SKULDER 46 949-209 870 KASSAFLÖDE FRÅN DRIFTEN 1 712 403 642 627 INVESTERINGAR INVESTERINGAR I FASTIGHETER - 1 118 228-793 007 INVESTERINGAR I MASKINER OCH INVENTARIER - 37 072-22 246 INVESTERINGAR I IMMATERIELLA TILLGÅNGAR - 450 - SUMMA INVESTERINGSUTGIFTER - 1 155 750-815 253

3.4 FINANSIERINGSANALYS ÅRSREDOVISNING 2014 85 2014-01-01 2013-01-01 2014-12-31 2013-12-31 FINANSIERING AV INVESTERINGAR LÅN FRÅN RIKSGÄLDSKONTORET - FASTIGHETSINNEHAV 9 093 000 10 666 000 LÅN FRÅN RIKSGÄLDSKONTORET - FÖRVALTNINGS- ÄNDAMÅL 6 612 1 350 - AMORTERING LÅN FÖR FASTIGHETER - 8 640 000-10 435 000 - AMORTERING LÅN FÖR FÖRVALTNINGSÄNDAMÅL - - 7 218 MINSKNING AV STATSKAPITAL MED MEDEL SOM TILLFÖRTS STATENS BUDGET - AVSEENDE FASTIGHETER - 133 625-151 217 - AVSEENDE ENERGILÅN - 37-35 FÖRSÄLJNING AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR - AVSEENDE FASTIGHETER 26 723 116 109 - AVSEENDE MASKINER OCH INVENTARIER 912 1 966 MEDEL SOM TILLFÖRTS STATENS BUDGET - FÖRSÄLJNING FASTIGHETER - 28 053-70 582 SUMMA MEDEL SOM TILLFÖRTS FÖR FINANSIE- RING AV INVESTERINGAR 1 325 532 121 373 MINSKNING (+) AV LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR 37 35 KASSAFLÖDE TILL INVESTERINGAR 1-803 181-693 845 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL - 117 778-51 218 SPECIFIKATION AV FÖRÄNDRING LIKVIDA MEDEL LIKVIDA MEDEL VID PERIODENS BÖRJAN 1 196 961 1 248 178 MINSKNING (-) AV TILLGODOHAVANDEN HOS RIKS- GÄLDSKONTORET - 117 778-51 218 SUMMA FÖRÄNDRING LIKVIDA MEDEL - 117 778-51 218 LIKVIDA MEDEL VID PERIODENS SLUT 1 079 183 1 196 960 Diff 0 Diff 0 1 Ändring av belopp har skett föregående år på grund av att den del av Medel som tillförts statens budget som avser försäljning fastigheter har flyttats från drift till investeringar från och med 2014.

86 3.4 FINANSIERINGSANALYS ÅRSREDOVISNING 2014 NOTER TILL FINANSIERINGSANALYS (TKR) Not 1 Kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Korrigeringsposter avseende: Förändring avsättning för pensioner Förändring kompetensutveckling Förändring övriga avsättningar Ersättning och realisationsresultat avyttring av anläggningstillgångar Räntekostnader till inkomsttitel Summa Not 2 Intäkter av avgifter och ersättningar Intäkter enligt resultaträkningens not 1 Korrigeringsposter avseende: Försäljningsintäkter och realisationsresultat avyttring av anläggningstillgångar Summa Not 3 Intäkter av bidrag Bidrag från statliga organisationer och bolag Summa Not 4 Övriga intäkter Ränteintäkter enligt resultaträkningens not 2 Summa 2014-01-01 2014-12-31-378 265-15 481-1 966 440-149 008 6 357 601-10 400 11 294 202-2 501 140 3 263 509-29 967 3 233 542 3 960 3 960 5 496 5 496 2013-01-01 2013-12-31-364 725-15 400-2 011 549-171 148-348 311 10 700 3 977 234-2 547 948 3 450 008-114 747 3 335 261 4 144 4 144 11 873 11 873

4. TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER ÅRSREDOVISNING 2014 87 Tilläggsupplysningar och noter REDOVISNINGSPRINCIPER Allmänt Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordning (2000:606) om myndigheters bokföring samt förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Hyresmodell 2006 Upplåtelse av mark, anläggningar och lokaler till Försvarsmakten med flera kunder sker enligt överenskommelse Hyresmodell 2006. Modellen är självkostnadsbaserad och hyresersättningen baseras på Fortifikationsverkets kalkylerade kostnader för kapital, media, drift, planerat underhåll och administration. Media omfattar kostnader för försörjningsmedia och reglerbar media. Ersättningen för reglerbar media baseras på kostnader för förbrukning inklusive abonnemangsavgifter m m. Ersättningen för reglerbar media regleras mot de faktiska kostnaderna genom en årlig avstämning. Hyresersättningen från kunder som inte har upplåtelseavtal enligt hyresmodellen är marknadsbaserad. Försäljning av anläggningstillgångar I not till resultaträkningen redovisas resultatet av fastighetsförsäljningar. Detta för att möjliggöra jämförelser med andra fastighetsförvaltande myndigheter och bolag. I resultatet av fastighetsförsäljningen ingår enbart avslutade försäljningsprojekt. Intäkter och kostnader avseende pågående fastighetsförsäljningar redovisas som periodavgränsningsposter i balansräkningen, fordran som Övriga upplupna intäkter och skuld som Upplupna kostnader. I resultatredovisningen redovisas intäkter och kostnader brutto. Myndighetskapital Fortifikationsverket disponerar ett myndighetskapital, vilket består av statskapital och balanserad kapitalförändring. Avkastningskravet uppgår till 4,5 % baserat på ett genom-snittligt myndighetskapital. I det genomsnittliga myndighetskapitalet exkluderas statskapital avseende energilån som lämnats före 1994-07-01 och avsättningar som Fortifikationsverket disponerar för att betala kostnader som uppstår som följd av avvecklingen av lokaler, mark och anläggningar med anledning av försvarsbeslut 1996, 2000 och 2004. Beräkning av avkastningskravet sker per dag med hänsyn till amortering och nedsättning av statskapital (se Undantag från EA-regler ). Undantag från EA-regler Enligt regleringsbrevet för år 2014 gäller följande för avyttringar med anledning av stats-makternas beslut om omstrukturering av Försvarsmakten med anledning av försvarsbeslut 1996, 2000 och 2004: De intäkter som uppstår vid försäljning av försvarsfastigheter i enlighet med statsmakternas fattade försvarsbeslut (prop. 1996/97:4, prop 1999/2000:30 och prop 1999/2000:97, prop 2004/05:5, prop 2004/05:43) får Fortifikationsverket disponera för att betala sådana kostnader som uppstår som följd av avveckling av lokaler, mark och anläggningar. Överskottet får inte användas för att bekosta den miljösanering som Försvarsmakten enligt miljöskyddslagen (1969:387) är skyldig att bekosta i egenskap av verksamhetsansvarig. Fortifikationsverket får sätta ned statskapitalet vid utgången av respektive upplåtelsetid med det bokförda värdet på respektive objekt som ska avyttras med anledning av tidigare nämnda försvars-

88 4. TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER ÅRSREDOVISNING 2014 beslut. Nedsättning skall ske på så sätt att det bokförda värdet för de berörda försvarsfastigheterna minskas på balansräkningen med samma belopp som nedsättningen minskar statskapitalet på balansräkningen. För sådan fast egendom som har karaktären av verksamhetstillbehör, och som Fortifikationsverket övertar till bokfört värde från Försvarsmakten, får nedsättning ske med det bokförda värdet. Fortifikationsverket medges enligt regleringsbrev för år 2014 oberoende av finansieringssätt nedsätta statskapitalet vid avyttringar med anledning av försvarsbeslut 1996, 2000 samt försvarsbeslut 2004 om de ursprungligen har invärderats eller anskaffats efter 1 juli 1994. Nedsättning av statskapitalet av ovanstående skäl har under 2014 skett med 1 084 tkr. Enligt regleringsbrevet för 2014 får Fortifikationsverket behålla överskott av försäljningar av övnings- och skjutfält inklusive byggnadsobjekt för att bekosta: avveckling av fält som varken kan avyttras eller användas, avveckling av riskarrenden eller inlösen av mark, t ex inom inarrenderade riskområden, avveckling och förvaltning av fält som är under försäljning, förädling och avyttring av fält samt metod- och teknikutveckling för hantering av oexploderad ammunition (OXA). Skuld till Riksgäldskontoret, långfristig skuld för fastigheter I låneskuld till Riksgäldskontoret för fastigheter (10 092 000 tkr) ingår lån med 1 385 592 tkr, vilka är en konsekvens av nedskrivningar av bokförda värden mot statskapital. Nedskrivning av bokförda värden mot statskapital sker oberoende av finansieringssätt enligt Undantag från EA-regler. Nedskrivning av bokförda värden mot statskapitalet har år 2014 skett med 431 tkr för fastigheter, vilka har anskaffats efter 1 juli 1994 och som har finansierats med lån i Riksgäldskontoret. Fordringar och skulder Fordringarna har upptagits till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalda. I de fall faktura eller motsvarande inkommit efter brytdag (fastställt 2015-01-05) eller när fordrings- eller skuldbeloppet inte är exakt känt när bokslutet upprättas, redovisas beloppen som periodavgränsningsposter. Övriga händelser tas upp som fordringar respektive skulder. Periodavgränsningsposter En lägsta gräns på 50 tkr finns angiven för att beloppet efter 2015-01-05 ska beaktas som periodavgränsningspost för skuld. En lägsta gräns på 50 tkr finns angiven för att beloppet efter 2015-01-05 ska beaktas som periodavgränsningspost för fordran. Avyttrings- och uppdragsprojekt, som faktureras kund, intäktsförs i takt med att arbetet utförs. Värdering av ofakturerat sker till anskaffningsvärdet och redovisas som övriga upplupna intäkter. Anläggningstillgångar Aktier upptas till nominellt värde. Inventarier avsedda för stadigvarande bruk med ett anskaffningsvärde på minst 20 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre definieras som anläggningstillgångar, och är upptagna till anskaffningsvärdet vid förvärvstillfället. Avskrivning enligt plan sker på tillgångens anskaffningsvärde och beräknad ekonomisk livslängd enligt nedan. Immateriella anläggningstillgångar 5 år Övriga inventarier 10 år Bilar och andra transportmedel 5-10 år Maskiner 5 år Datorer och kringutrustning 3 år Mark, byggnader och anläggningar anskaffade före 1994-07-01 har ett invärderat värde grundat på en bokföringsmässig rekonstruktion av tidigare anskaffningsvärden, med undantag av marken som marknadsvärderades. Invärderingsprinciperna är godkända av regeringen.

4. TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER ÅRSREDOVISNING 2014 89 I anskaffningsvärdet inräknas del av indirekta kostnader så kallat administrativt pålägg, 2 % respektive 3 % på investeringsutgiften. I anskaffningsvärdet inräknas ränta på kapital under pågående investering. Räntesatsen är 4 %, se not 2. Avskrivning enligt plan sker på byggnaders och anläggningars anskaffningsvärde och beräknad ekonomisk livslängd enligt nedan. Ny-, till- och ombyggnad av byggnader och markanläggningar 20-30 år Lånefinansierade försvarsanläggningar 20 år Anpassningsåtgärder och åtgärder med kortvarigt bruk 5-20 år Direktavskrivna försvarsanläggningar finansierade med engångsersättning 0 år För alla försvarsanläggningar anskaffade efter 1994-07-01 tillämpas en individuell avskrivningstid anpassad efter tillgångens karaktär och kända hyresförhållanden med utgångspunkt i ovan angivna avskrivningstider. Varulager Varulagret upptas till ett värde grundat på fysisk inventering per balansdagen enligt lägsta värdets princip. Inkuransbedömning avseende lager för fastighetsdrift har utförts enligt individuell prövning. Brytdag Brytdag avseende räkenskapsåret har fastställts till 2015-01-05. Ersättningar och andra förmåner för av regeringen utsedda ledande befattningshavare Namn Förordnande Period Ersättning (kr) Urban Karlström Generaldirektör 2014-01-01-2014-12-31 1 250 423 Summa 1 250 423 Ersättningen har angetts exklusive arbetsgivaravgifter. Uppdrag som styrelseledamot eller rådsledamot i andra statliga myndigheter eller som styrelseledamot i aktiebolag Namn Maria Bredberg Pettersson Johan Davidson Urban Karlström Maria Norrfalk Myndighet/aktiebolag m m Skatteverkets insynsråd Ekonomistyrningsverkets insynsråd Statens tjänstepensionsverk Statens tjänstepensionsverk Luftfartsverket Första AP-fonden, ordförande Forum för Innovation i transportsektorn, ordförande Arcato AB, ordförande Caterva AB Länsstyrelsen Dalarna, insynsrådet Energimyndighetens insynsråd Sveriges lantbruksuniversitet, future forests Macklean AB Björn Lothigius AB

90 4. TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER ÅRSREDOVISNING 2014 NOTER TILL RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING (TKR) 2014 2013 Not 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Hyra och arrende Ersättning införhyrningar Ersättning direktavskrivna anläggningar Ersättning uppdrag Avyttringsintäkter Realisationsvinster Ersättning skogsbruk Övriga rörelseintäkter Summa 2 207 123 605 979 133 175 204 829 47 606 17 368 42 253 5 176 3 263 509 2 203 226 605 423 160 747 246 040 143 038 33 530 51 943 6 061 3 450 008 Motsvarande avskrivningskostnader för Ersättning direktavskrivna anläggningar ingår i not 5. Not 2 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Riksgäldskontoret Dröjsmålsränta Övriga Summa Räntekostnader Riksgäldskontoret, ränta lån fastigheter Riksgäldsk. ränta på lån för inv. i förv.ändamål Övriga räntekostnader Övriga finansiella kostnader Aktiverad ränta pågående nyanläggningar Summa 5 280 35 181 5 496 176 375 330 246 364-28 307 149 008 11 766 105 2 11 873 188 857 768 207 441-19 125 171 148 Not 3 Kostnader för personal Lönekostnader exklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal 281 485 tkr (f å 268 846 tkr). Motsvarande lönekostnader för uppdragstagare 26 tkr (f å 102 tkr) Not 4 Övriga driftkostnader Media Införhyrningar Köpta tjänster, planerat underhåll Köpta tjänster, uppdrag Köpta tjänster, drift Köpta tjänster, avyttring Köpta tjänster, övrigt Materialkostnader egna fastigheter 375 825 598 975 439 390 122 667 100 183 59 823 115 836 44 296 409 421 599 131 386 173 131 587 107 105 84 073 114 451 41 276

4. TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER ÅRSREDOVISNING 2014 91 2014 2013 Förbrukningsinventarier och kontorsmaterial Skog Realisations-/utrangeringsförluster Övriga kostnader Summa Not 5 Av- och nedskrivningar Immateriella anläggningstillgångar Maskiner, inventarier, installationer m m Byggnader och markanläggningar Byggnader och markanläggningar b-objekt Summa 20 477 8 731 3 715 76 522 1 966 440 2 750 28 344 549 235 182 418 762 747 19 736 21 750 2 361 94 485 2 011 549 4 090 27 523 536 746 207 998 776 357 I posten Byggnader och markanläggningar b-objekt ingår avskrivningar för direktavskrivna anläggningar med 133 175 tkr (f å 160 747 tkr.) Not 6 Verksamhetsutfall I verksamhetsutfallet ingår resultatet för fastighetsförsäljningar. Intäkter fastighetsförsäljningar Kostnader fastighetsförsäljningar Resultat fastighetsförsäljningar Not 7 Periodens kapitalförändring (avgiftsbelagd verksamhet) Inleverans beräknat avkastningskrav 4,5% (4,9%) Inleverans överskott övriga fastighetsförsäljningar Kapitalförändring efter inleveranser Reservering överskott FB 00 Reservering överskott FB 04 Reservering överskott övnings- och skjutfält FB Proj.kostnader täckta av medel från förvarsbeslut 1996, 2000 och 2004 Disponibel kapitalförändring 31 027-4 667 26 360 1 024-43 605-10 961-53 542 - -174-15 225 42 074-26 867 117 022-15 496 101 526 126 846-53 659-28 053 45 134-433 -2 310-73 500 51 940 20 831 I projektkostnader ingår avsättning för riskreducerande åtgärder på mark belastad med oexploderad ammunition (OXA) med 300 tkr ( f å 10 700 tkr). Not 8 Årets kapitalförändring Årets kapitalförändring påverkas endast av intäkterna från fastighetsförsäljningarna samt försäljningsomkostnader till följd av försvarsbesluten. Fortifikationsverket får i enlighet med skrivningar i regleringsbrev nedsätta statskapitalet vid utgången av respektive upplåtelsetid, med det bokförda värdet för respektive objekt som omfattas av försvarsbesluten 2000 och 2004.

92 4. TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER ÅRSREDOVISNING 2014 Fortsättning Not 8 2014-12-31 2013-12-31 Utan hänsyn tagen till det särskilda undantaget från EA-regler hade realisationsresultatet av försvarsbeslutsförsäljningar uppgått till följande: Försvarsbeslut 2000 Försvarsbeslut 2004 Övnings- och skjutfält - 49 10 769 10 818 374 2 285 64 185 66 844 Nedskrivna bokförda värdens fördelning är: Försvarsbeslut 2000 Försvarsbeslut 2004 Övnings- och skjutfält - 125 959 1 084 59 25 9 315 9 399 Försäljningsintäkter för fastigheter till följd av försvarsbeslut fördelas: Försvarsbeslut 2000 Försvarsbeslut 2004 Övnings- och skjutfält - 250 12 217 12 467 615 2 500 77 178 80 293 Not 9 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Avyttringar och utrangeringar Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Periodens avskrivningar Avyttringar och utrangeringar Bokfört värde 83 689 450-384 83 755-79 081-2 750 384-81 447 2 308 83 754 - -65 83 689-75 052-4 090 61-79 081 4 608 Pågående immateriella anläggningstillgångar ingår med 0 tkr (f å 0 tkr). Not 10 Byggnader och markanläggningar Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Avyttringar och utrangeringar 21 277 559 823 010-40 673 22 059 896 20 588 353 762 406-73 200 21 277 559 Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Periodens avskrivningar Avyttringar och utrangeringar -13 065 171-731 657 36 819-13 760 009-12 385 193-744 744 64 766-13 065 171

4. TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER ÅRSREDOVISNING 2014 93 Fortsättning Not 10 2014-12-31 2013-12-31 Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början Bokfört värde Mark och annan fast egendom Ackumulerade anskaffningsvärden, invärderat Vid årets början Avyttringar och utrangeringar Ackumulerade anskaffningsvärden, lånefinansierat Vid årets början Nyanskaffningar Avyttringar och utrangeringar Bokfört värde Summa bokfört värde totalt -6 858-6 858 8 293 029 1 293 806-2 815 1 290 991 229 409 25 915-3 716 251 608 1 542 599 9 835 628-6 858-6 858 8 205 530 1 301 687-7 881 1 293 806 210 946 19 625-1 162 229 409 1 523 215 9 728 745 Taxeringsvärde ( Avser fastigheter som medför fastighetsavgift/fastighetsskatt.) Not 11 Maskiner, inventarier, installationer m.m. Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Avyttringar och utrangeringar Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Periodens avskrivningar Avyttringar och utrangeringar Bokfört värde Not 12 Pågående nyanläggningar Anskaffningsvärden, löpande Vid årets början Tillkommande/avgående 305 916 253 859 37 072-10 410 280 521-184 158-28 345 10 258-202 245 78 276 667 247 275 400 942 647 391 286 251 660 22 562-20 363 253 859-176 152-27 523 19 517-184 158 69 701 608 909 58 338 667 247

94 4. TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER ÅRSREDOVISNING 2014 Fortsättning Not 12 2014-12-31 2013-12-31 Anskaffningsvärden, ersätts med engångshyra Vid årets början Tillkommande/avgående Summa bokfört värde totalt 198 816-6 097 192 719 1 135 366 246 179-47 363 198 816 866 063 Not 13 Andra långfristiga värdepappersinnehav AB Svensk Byggtjänst (900 st aktier á nom. 200 kr). Bokfört värde Not 14 Andra långfristiga fordringar Enköping energiverk Bokfört värde 180 180 1 620 1 620 180 180 1 659 1 659 Ändring av belopp har skett föregående år på grund av att kortfristig del av långfristig fordran (37 tkr) flyttats från Andra långfristiga fordringar till Övriga kortfristiga fordringar från och med 2014. Not 15 Varulager och förråd Driftlager drivmedel Driftlager eldningsolja Driftlager övrigt Summa Not 16 Fordringar hos andra myndigheter Kundfordringar Mervärdesskatt Övriga fordringar hos andra myndigheter Summa Not 17 Förutbetalda kostnader Införhyrningar Övriga förutbetalda kostnader Summa 8 592 10 997 3 371 22 960 124 755 95 478 794 221 027 125 420 17 258 142 678 8 201 11 713 3 419 23 333 121 414 86 709 493 208 616 114 155 17 219 131 374

4. TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER ÅRSREDOVISNING 2014 95 2014-12-31 2013-12-31 Not 18 Övriga upplupna intäkter Upplupna intäkter avyttring Ej fakturerade avyttrings- och uppdragsprojekt Övriga upplupna intäkter Summa 28 107 9 716 1 239 39 062 20 464 11 196 2 415 34 075 Upplupna intäkter avyttring avser summan av pågående fastighetsförsäljningar där nettot av intäkter och kostnader är en fordran. I posten Ej fakturerade avyttrings- och uppdragsprojekt ingår uppdragsprojekt samt avyttringsprojekt i form av rivning och återställande som faktureras Försvarsmakten. Not 19 Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Limit räntekontokredit 20 mkr (f å 20 mkr). Det kortsiktiga likviditetsbehovet för myndigheten är cirka 250 mkr. Not 20 Myndighetskapital STATSKAPITAL INGÅENDE BALANS 2014 722 487 FÖREGÅENDE ÅRS KAPITALFÖRÄNDRING AMORTERING AVKASTNINGSPLIKTIGT STATSKAPITAL - 133 625 NEDSKRIVNING FASTIGHETSFÖRSÄLJNING FB - 1 580 AMORTERING ENERGILÅN - 37 INLEVERANS AVKASTNINGSKRAV AVS 2013 INLEVERANS AVKASTNINGSKRAV AVS 2014 INLEVERANS ÖVERSKOTT ÖVRIGA FASTIGHETSFÖR- SÄLJNINGAR ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING SUMMA ÅRETS FÖRÄNDRING - 135 242 UTGÅENDE BALANS 2014 587 245 ÖVERSKOTT AV FASTIGHETSFÖR- SÄLJNINGAR FB 516 720 24 303 24 303 541 023 BALANSERAD KAPITALFÖRÄND- RING 253 731 102 543-13 659-33 000-28 052 27 832 281 563 KAPITALFÖR- ÄNDRING ENLIGT RESULTAT RÄKNINGEN 126 846-126 846 1 024-125 822 1 024 SUMMA 1 619 784 0-133 625-1 580-37 - 13 659-33 000-28 052 1 024-208 929 1 410 855

96 4. TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER ÅRSREDOVISNING 2014 2014-12-31 2013-12-31 Not 21 Statskapital Avkastningspliktigt statskapital Ej avkastningspliktigt statskapital, avser -Aktier i AB Svensk Byggtjänst -Energilån Enköpings Energiverk -Invärderad konst Bokfört värde Den beräknade avkastningen på statskapitalet Not 22 Överskott av fastighetsförsäljningar Disponeras för; Avveckling av lokaler, mark och anläggningar Avveckling av fält samt metod- och teknikutveckling OXA Summa 585 356 180 1 659 50 587 245-43 605 322 417 218 606 541 023 720 561 180 1 696 50 722 487-53 659 336 804 179 916 516 720 Enligt regleringsbrevet får överskott från fastighetsförsäljningar som är uppsagda m a a försvarsbeslut disponeras för framtida kostnader för bl a avveckling av lokaler, mark och anläggningar. Vid årets ingång fanns 322 417 tkr avsatt för avveckling av lokaler, mark och anläggningar. För år 2014 minskar dispositionen med 18 887 tkr. Överskott från försäljningar av övnings- och skjutfält får disponeras för bl a avveckling av fält och metod- och teknikutveckling för hantering av oexploderad ammunition (OXA). Vid årets ingång fanns 218 606 tkr avsatt för avveckling av fält och metod- och teknikutveckling för hantering av OXA. För år 2014 minskar dispositionen med 7 788 tkr. Not 23 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Ingående avsättning + periodens pensionskostnad - periodens pensionsutbetalningar Utgående avsättning 3 152 7 844-1 487 9 509 3 500 1 945-2 293 3 152 Del av pensionsavsättningen som förväntas förfalla inom ett år uppgår till 7 085 tkr. Not 24 Övriga avsättningar Avsättning för kompetensutveckling Avsättning för riskreducerande åtgärder OXA Summa 5 663 300 5 963 5 062 10 700 15 762 Avsättning för kompetensutveckling har skett löpande med 0,3 % av skattepliktig lön. Uttag av medel sker löpande enligt särskild överenskommelse med arbetstagarorganisationerna. Den del som förväntas förfalla inom ett år uppgår till 370 tkr. Avsättning för riskreducerande åtgärder OXA förfaller inom ett år.

4. TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER ÅRSREDOVISNING 2014 97 2014-12-31 2013-12-31 Not 25 Skuld till Riksgäldskontoret, långfristig Låneram för investeringar i inventarier (enl 7 kap.1 budgetlagen) Vid årets början Under året nyupptagna lån Årets amorteringar Bokfört värde Låneram för investeringar i fastigheter (enl. 7 kap. 6 budgetlagen) Vid årets början Under året nyupptagna lån Årets amorteringar Bokfört värde Summa Not 26 Skulder till andra myndigheter Mervärdesskatt Leverantörsskulder Skuld för sociala avgifter Övriga skulder Summa Not 27 Upplupna kostnader Semesterlöneskuld inkl sociala avgifter Upplupna löner inkl sociala avgifter Räntekostnader Riksgäldskontoret Media Mediareglering Införhyrningar Planerat underhåll Övriga upplupna kostnader Summa 140 000 69 452 6 612-76 064 11 500 000 9 639 000 9 093 000-8 640 000 10 092 000 10 168 064 61 521 14 952 7 477 225 84 175 33 867 12 012 70 736 30 368 41 988 2 527 9 482 25 778 226 758 140 000 75 320 1 350-7 218 69 452 11 100 000 9 408 000 10 666 000-10 435 000 9 639 000 9 708 452 53 943 13 827 7 992 222 75 984 34 003 5 437 77 020 30 168 36 894 9 294 15 977 29 011 237 804 Media och införhyrningar regleras mot Försvarsmakten genom en årlig avstämning. Om den totala erhållna ersättningen är högre än kostnaden under bokföringsåret, redovisas en skuld till Försvarsmakten vid årsskiftet.

98 4. TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER ÅRSREDOVISNING 2014 2014-12-31 2013-12-31 Not 28 Övriga förutbetalda intäkter Förskottshyra Kallax flygplats Förskottshyra Bansystem Ronneby Förskottshyra flygledartorn Luleå-Kallax Förskottshyra Sjöfartsverket Betalplan för nyanskaffningar med engångshyra Övriga förutbetalda hyresintäkter Summa 52 721 3 007 4 747 2 325 192 297 30 546 285 643 60 353 3 409 4 984-195 180 30 612 294 538 Betalplan för nyanskaffningar avser fakturering på ej avslutade projekt. Se även not 1 och 5 avseende direktavskrivna anläggningar. Not 29 Övriga ansvarsförbindelser Mark med oexploderad ammunition (OXA) kan innebära framtida åtaganden för riskreducerande åtgärder och återställan av sådan mark. Storleken på åtagandet kan inte redovisas med tillförlitlighet då det föreligger stor komplexitet avseende bl a ansvarsfördelning och arbetsmetoder samt möjligheten till framtida användning och exploatering av fastigheterna med acceptabel risk. För ytterligare information, se resultatredovisningens avsnitt 2.7.3.

99 5. SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER FRÅN RESULTATRÄKNING, BALANSRÄKNING OCH ANSLAGSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING 2014 2014 2013 2012 2011 2010 LÅNERAM I RIKSGÄLDSKONTORET BEVILJAD 11 640 000 11 240 000 10 324 000 9 840 000 9 555 000 UTNYTTJAD 10 168 064 9 708 452 9 483 320 9 074 122 8 528 138 KONTOKREDITER HOS RIKSGÄLDSKONTORET BEVILJAD 20 000 20 000 20 000 100 000 100 000 MAXIMALT UTNYTTJAD UNDER ÅRET 0 0 0 0 0 AVGIFTSINTÄKTER BUDGET ENLIGT REGLERINGSBREV 3 381 653 3 442 572 3 467 049 3 461 052 3 224 000 UTFALL 3 270 483 3 438 812 3 471 567 3 538 735 3 330 469 RÄNTEKONTO RÄNTEKOSTNADER 0 0 0 0 0 RÄNTEINTÄKTER 5 496 11 766 15 958 15 403 4 040 ANSLAGSKREDIT BEVILJAD - - - - - UTNYTTJAD - - - - - UTGÅENDE RESERVATIONER ANSLAGSSPARANDE - - - - - BELOPP INTECKNAT FÖR FRAMTIDA ÅTAGANDE - - - - - PERSONAL ANTAL ÅRSARBETSKRAFTER 631 615 623 646 641 MEDELANTAL ANSTÄLLDA 648 635 644 662 654 DRIFTKOSTNAD PER ÅRSARBETSKRAFT 3 740 3 889 3 887 3 469 3 448 KAPITALFÖRÄNDRING ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING 1 024 126 846 235 046 300 580 292 975 BALANSERAD KAPITALFÖRÄNDRING 281 563 253 731 239 337 180 989 160 534

100 6. UNDERSKRIFT ÅRSREDOVISNING 2014 Årsredovisningens undertecknande Regeringen utsåg följande personer att vara ledamöter i styrelsen för Fortifikationsverket till och med 31 augusti 2017. Generaldirektör Urban Karlström ingår i styrelsen enligt myndighetsförordningen. Styrelsens ledamöter Lars-Erik Lövdén, Maria Bredberg Petterson, Urban Karlström, Maria Norrfalk, ordförande, Johan Davidson och Monica Haapaniemi.

6. UNDERSKRIFT ÅRSREDOVISNING 2014 101 Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. 2015-02-16